DRIV KUNSKAP PÅ EXPORT GYNNAR FÖRETAG. Kvalster i stället för kemikalier Nya lösningar för het hästbransch

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DRIV KUNSKAP PÅ EXPORT GYNNAR FÖRETAG. Kvalster i stället för kemikalier Nya lösningar för het hästbransch"

Transkript

1 DRIV ETT MAGASIN FRÅN JTI INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK # KUNSKAP PÅ EXPORT GYNNAR FÖRETAG Kvalster i stället för kemikalier Nya lösningar för het hästbransch nyheter Glass från svensk soja i Säkert Bondförnuft gav färre olyckor i Jordbruksmark blir hus och vägar Olycksdrabbade 4-hjulingar i Brist på fossilbränsle kan orsaka svält i Expert på skördetröskor i Så blir gårds biogas lönsamt drivmedel reportage Tydligt kroppsspråk ger lugnare kor i Spannmålen är Sveriges styrka!

2 2 VÄLKOMMEN JTI / DRIV # KUNSKAP FÖR ÖKAD KONKURRENSKRAFT Som ny vd på JTI är jag imponerad av utgångspunkten för JTI:s arbete: att generera kunskap för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, miljö och energi. Basen för JTI:s verksamhet är jordbrukets verksamheter med växtodling inklusive husdjur, trädgård, skog, teknik och byggnader, vilket gör att vi naturligt även arbetar med energi och miljö. Det är hedersamt att utgå från jordbruket, denna så självklara näring som vi alla kan förhålla oss till, av det enkla skälet att vi alla måste ha mat för vår överlevnad. Men vi måste även arbeta för att säkerställa kommande generationers rätt till överlevnad. På JTI brinner vi för dessa frågor och ser som vårt uppdrag att hjälpa inte bara näringen utan även samhället i stort mot en tillvaro där mat och energi kan produceras på ett hållbart och därmed miljömässigt bra sätt. Vi arbetar efter principen att ny kunskap tillsammans med erfarenhet är vägen mot framsteg. Ofta beskrivs vårt arbetssätt som tillämpad forskning, dvs att våra forskningsresultat kan överföras till praktisk nytta. Genom nära samverkan med våra intressentföretag ska vi definiera utvecklingsområden med stor marknadspotential men också områden som har stort behov av utveckling, som miljö- och klimatfrågor. Utifrån min bakgrund i branscher där affären är drivkraften, är det lätt att se framgång hos kunderna som en kvittens på framgångsrikt arbete. Omvänt är det därmed nödvändigt att ha en bra relation till sina kunder för att kunna erbjuda rätt saker. Därför ser jag fram mot nära kontakt med JTI:s intressenter och kunder. Där finns svaren på den viktiga frågan: på vad ska vi lägga krutet? Anders Hartman, vd JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

3 JTI / DRIV # INNEHÅLL 3 18 VISIONÄRT VÄXTSKYDD 6 KO-LUGN DJURHANTERING 12 SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH Responstryck, Borås. 8 EXPERTIS PÅ EXPORT Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, Uppsala, GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA ex. ISSN ADRESSÄNDRING EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via Magasinet kan även läsas onlinepå OMSLAGSBILD Tomas Reilander, JTI. Foto: Jakob Dahlström. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Karlsson Bild & Original, Patrik Österman, Jeanette Hägglund, J Forsberg, Krister Hall och JTI.

4 4 NYHETER JTI / DRIV # BIOPÅSE FÖRENKLAR INSAMLING AV MATAVFALL Rötningsanläggningar, renhållningsföretag och hushåll efterfrågar samma sak: en miljövänlig påse för källsortering av matavfall som är lika lätt att bryta ner som papper och lika hållbar som plast. JTI har tillsammans med NSR, Nårab, IVL och Gaia utvärderat biopåsar, tillverkade av potatisstärkelse, bionedbrytbar olja och kalk. Kalken ger en snabbare nedbrytning, men inte så snabb att påsen blir blöt och faller sönder redan i insamlingsledet. De hushåll som har provat de här påsarna vill gärna behålla dem även framöver. Men våra rötningsförsök visar att egenskaperna för nedbrytning behöver förbättras ytterligare för att säkerställa att inga rester av mikrobioplaster hamnar i rötresten, säger Ulf Nordberg, senior projektledare vid JTI. Projektet har genomförts inom Waste Refinery, ett kunskapscentrum för resursoptimal hantering av avfall. FÖRSTA GLASSEN FRÅN SVENSK SOJA JTI:s sojaodlingsförsök i södra Sverige går vidare. Nu har JTI:s forskare Fredrik Fogelberg tillsammans med JTI:s intressentföretag Ideon Agro Food givit företaget Bofood i uppdrag att göra glass av svenskodlade sojabönor. Det är första gången man har gjort industriproducerad glass av svensk soja men inte sista. En lantbrukare i Skåne har i år odlat ännu mer soja som Ideon Agro Food under hösten 2013 ska låta en tillverkare göra glass, ost eller dryck av på försök. Man behöver ytterligare några år för att trimma den svenska sojan när det gäller skörd och lagring så att man får en bra livsmedelsråvara att utgå från, men Agro Foods vd Lennart Lindahl är övertygad om att svensk soja har en framtid i livsmedelshyllorna. Svensk soja är garanterat GMO-fri och innebär stora klimatmässiga fördelar. Dessutom kommer det inte att bli någon större prisskillnad på livsmedel gjorda på svensk eller importerad soja, säger han. Den första glassen av svensk soja tillverkades i somras av företaget Bofood i Karlshamn, och vd Bo Funeteg är intresserad av en fortsättning. Bofood tillverkar i dag livsmedel av importerad soja. Deras sojaglass säljs allra bäst i Danmark, och lanseras nu även i Finland, England och Tyskland. Vår sojaglass vann i somras första pris på en mässa i England med utställare från hela världen. Glasstävlingen var ett blindtest och alla andra tävlande var gräddglassar, berättar Bo Funeteg. PROTOTYP LUFTAR BORT DAMMET På djurgårdar hanteras mycket hö och halm, som kan innehålla stora mängder organiskt damm, bland annat mögelsporer. Dammet kan ge allvarliga allergi- och luftvägsproblem hos både människor och djur. I JTI:s verkstad byggs nu en utrustning som ska minska mängden damm i stråmaterial på aeromekanisk väg. Prototypen består av en roterande trumma där halm- och höbalar löses upp, samtidigt som en luftström transporterar bort de frigjorda dammpartiklarna. SOJAGLASS. JTI har medverkat till den första glassen gjord på svensk soja.

5 JTI / DRIV # NYHETER 5 HANDLEDNING. Säkert Bondförnufts 180 handledare har besökt nästan gårdar för att hjälpa lantbrukarna att göra en skyddsrond och informera om vilka säkerhetslösningar som finns. FÄRRE OLYCKOR MED SÄKERT BONDFÖRNUFT För bara några år sedan var jord- och skogsbruket Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Varje år omkom personer på gårdar runt om i landet, flera av dem barn. För att minska olyckorna inledde LRF, JTI och SLU kampanjen Säkert Bondförnuft. Till årsskiftet 2013 avslutas projektet och olycksstatiken ser ljusare ut. Antalet anmälda allvarliga olyckor och dödsolyckor har minskat med 35 % sedan projektet startade. Även barnolyckorna har minskat de sista åren. Vi är ännu inte riktigt framme vid den halvering av olyckorna som vi har som målsättning, men utvärderingar visar att 8 av 10 som deltagit i en aktivitet med Säkert Bondförnuft genomför förbättringar på den egna gården. Det blir många tusen arbetsmiljöförbättringar som ytterligare kommer att påverka olycksstatistiken i positiv riktning, säger Anders Danielson, projektledare i Säkert Bondförnuft KONTAKTER Projektet har pågått i fem år. 180 handledare, varav många själva är lantbrukare, har utbildats för att hålla kurser, göra gårdsbesök och informera på olika typer av mässor och lantbrukarträffar. Totalt har Säkert Bondförnuft haft kontakt med mer än personer genom olika aktiviteter. Vårt mål har varit att få till en attitydförändring på gårdarna. Förut kunde vi ofta höra att det händer inte mig och risker ingår i jobbet. Men när man har ett riskfyllt arbete är det ju tvärtom, man måste arbeta ännu hårdare med säkerhetsrutiner, säger Anders Danielson. Säkert Bondför nuft är en riksomfattande kampanj med målet att genom information och utbildning halvera antalet olyckor i lantbruket till år Projektet startades på uppdrag av regeringen och är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och JTI Institutet för jordbruks-och miljöteknik. Det finansieras av Jordbruksverket genom Landsbygdsprogrammet.

6 6 REPORTAGE JTI / DRIV # Insamling och transport är stressiga situationer 04 i en kohage. Tydligt kroppspråk och konsekventa signaler skapar en lugnare och säkrare arbetesmiljö. 02. Arbetet med djuren ska ske bestämt men respektfullt. Djuren ska inte vara rädda för djurskötaren utan acceptera honom/henne som ledare. Det är speciellt viktigt när det gäller tjurar, säger Sophie Atkinson som utbildar lantbrukare i LSS-metoden. 03. Qiuqing Geng, forskare vid JTI, jämför hur djur och människor interagerar före och efter att djurskötarna utbildats i LSS-metoden.

7 JTI / DRIV # REPORTAGE 7 KO-LUGN DJURHANTERING KAN GE FÄRRE OLYCKOR Kroppspråk istället för skrik, och tydliga signaler istället för rassel med kraftfoderhinken. En lugn och kon sekvent djurhantering minskar stressen i hagen och kan reducera antalet arbetsolyckor. JTI utvärderar ett nytt sätt att hantera djur på tio svenska gårdar. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: STAFFAN CLAESSON I den soldränkta hagen på Lindholms gård utanför Eskilstuna rör sig en flock på ett trettiotal nötdjur kor, kalvar och en tjur. Tre djurskötare går i zick-zack strax bakom och vid sidan av djuren, och föser dem lugnt men bestämt mot en insamlingsfålla. Tänk er att vi har ett osynligt rep mellan oss. Med det driver vi djuren framåt, ropar Sophie Atkinson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Hon har introducerat den så kallade LSS-metoden i Sverige. ÖMSESIDIGT FÖRTROENDE Djurhantering med LSS-metoden (en för kortning för Low Stress Stock Handling) bygger på att djuren ska hanteras lugnt och säkert utan att djurskötaren behöver tvinga, tämja eller locka med mat. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer. De senaste tre åren har vi haft vi två tre dödsolyckor per år där nötkreatur varit inblandade. Det är inte acceptabelt, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI som leder projektet där metoden utvärderas. DJURSKÖTARE UTBILDAS I projektet, som genomförs i samarbete med SLU, följs arbetet på tio gårdar. Forskarna mäter bland annat stressnivån hos djurskötarna, och observerar hur människor och djur agerar och reagerar. Djurskötarna utbildas i LSS-metoden, och får sedan använda metoden på den egna gården. Därefter gör JTI:s forskare en uppföljning. Målet är förstås färre helst inga farliga incidenter. Martina Schagerlund är delägare och arbets ledare på Lindholms gård. Hon konstaterar att metoden bland annat handlar om att vänja djuren vid stressiga situationer som sortering och lastning. Våra ungtjurar hanteras väldigt lite och det kan märkas när vi ska skicka dem till slakt. Det har hänt att vi fått kvalitetsavdrag på köttet för att djuren varit stressade. Om vi konsekvent arbetar så här från det att de är kalvar så kommer troligen alla djur vara mycket lugnare. ARBETET KAN GÅ SNABBARE Utöver en bättre djurvälfärd, säkrare arbetsmiljö och färre olyckor hoppas JTI:s forskare att LSS-metoden också ska göra att arbetet med djuren går snabbare, och att man kan reducera antalet tunga grindar som används för att bygga insamlingsfållor. Det skulle minska både risken för belastningsskador hos djurskötarna och materialkostnaderna. Ranchdrift att hålla djuren ute året runt kan kapa ytterligare kostnader för en nötköttsproducent. Ranchdrift kan spara in kostnader för både byggnader och energi, men då måste man också hitta arbetssätt som passar den typen av djurhållning. LSSmetoden kan vara ett sådant sätt, säger Qiuqing Geng. Kontakt: Lugn och säker djurhantering LSS (Low Stress Stock Handling, eller boskapshantering med låg stressnivå, på svenska), är en metod som utvecklats av Bud Williams och Jim Lindsay i USA. Hanteringsmetoden baseras på en förståelse av djurens naturliga beteende, och går ut på att arbeta med djuren på ett konsekvent och tydligt sätt. LSS i pr aktiken Undvik rovdjursbeteende Driv aldrig ett djur framåt genom att gå rakt framför eller bakom det. Då känner sig djuret jagat. Grundprincipen i LSS bygger på att djurskötaren går vid sidan av djuret, där djuret alltid kan se personen. Genom att närma sig och backa undan skapar djurskötaren ett tryck som får djuret att gå framåt, stanna eller vända.

8 8 REPORTAGE JTI / DRIV # CHILE/GUATEMALA I båda länderna arbetar JTI med biobäddar, som fångar upp kemiska bekämpningsmedel och förhindrar negativ miljöpåverkan. Forskare samarbetar med lantbrukare, forskningsinstitut och företag och anlägger biobäddar anpassade efter respektive lands behov. I Chile anlägger industrier stora biobäddar, i Guatemala anläggs små biobäddar för enskilda gårdar. BRASILIEN JTI har tillsammans med forskningsinstitutet Innventia fått ett utredningsuppdrag av VINNOVA riktat mot brasiliansk pappersmasseindustri. Uppgiften är att utreda hur processvatten och restprodukter från industrin och omkringliggande samhälle och jordbruk kan användas för att producera biogas och ersätta den naturgas som nu används i industriprocesserna. JTI GOES ABROAD EXPERTIS PÅ EXPORT JTI bildades 1945 efter andra världskrigets slut för att hjälpa det svenska jordbruket på fötter. Fokus låg länge endast på Sverige, men under de senaste 20 åren har utlandsjobben blivit allt fler. Nu är listan lång på länder där man räknar JTI som samarbetspartner, expertkonsult eller utredare. JTI har därmed också fått möjlighet att hjälpa svenska företag inom områdena jordbruk, miljö och energi att göra affärer utomlands. TEXT: CARINA JOHANSSON JTI:s utlandsengagemang

9 JTI / DRIV # REPORTAGE 9 TYSKLAND Sedan flera år tillbaka samarbetar JTI med det statliga biomassforskningsinstitutet DBFZ. Tyskland har flerdubbelt så många biogasanläggningar som Sverige, men i Tyskland använder man huvudsakligen majs som rötningssubstrat och de tyska forskarna vill lära sig göra biogas av svåra substrat som mat- och slakteri avfall och gödsel, något som JTI har expertkunskap om. Johan Laurell har precis återkommit från en affärsresa till Brasilien, där han har träffat kunder i två av landets största städer. Vilka han har träffat och vad affärerna gäller kan han inte berätta. Kunderna kräver sekretess. Som chef för JTI:s miljösektion har han rest över hela världen de senaste åren, tillsammans med JTI:s experter på biogas, avlopp och avfallsfrågor. Johan Laurell har reflekterat över att det ofta är helt olika saker som efterfrågas i olika delar av världen av kunder som vill tillägna sig alternativ miljöoch energiteknik. I Vietnam söker man ofta enkla, robusta lösningar även om det är i stor skala. Där vill man till exempel ha billig el för luftkonditionering i djurstallar hos mjölkproducenter med tiotusentals mjölkkor!* AVFALLSPROBLEM CENTRAL FRÅGA I Sydamerika gäller mer tekniskt avancerade lösningar. Det kan handla om pappersmasseindustrier som vill ersätta naturgas med biogas, och som behöver biogasanläggningar som årligen produce- rar hundratusentals normalkubikmeter biogas.** Men på de flesta ställen i världen där man efterfrågar vår miljö- och energikompetens finns ett avfallsproblem med i bilden. Många vill ha hjälp med att undersöka om och hur de kan göra energi av sitt avfall, säger Johan Laurell. SAMARBETE RUNT ÖSTERSJÖN Miljö och alternativ energi är det som utlandet efterfrågar mest från JTI i dag. Men när utlandsuppdragen började komma, låg tyngdpunkten på jordbruket. Berlinmurens fall blev startpunkten. Då, 1989, var det plötsligt inte bara möjligt utan även politiskt önskvärt att ta itu med Östersjöns vattenkvalitet. Alla länder runt Östersjön kunde nu tillsammans börja arbeta för att minska övergödande utsläpp från jordbruket och för bättre rening av avloppsvatten. För JTI blev detta början på ett samarbete som på olika sätt pågår än i dag med länderna runt Östersjön: Ryssland, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Polen, Tyskland och Danmark. I det arbetet deltar JTI TJECKIEN JTI samarbetar sedan några år med ett utsädes- och foderproducent - före tag i Prag, ZIA Zemedelská Agentura s.r.o, som också är en av JTI:s intressenter. Kunskapsutbyte sker kring odling och rostning av sojabönor, och ZIA har nyligen genom JTI:s kontakter blivit generalagent i Europa för en sydafrikansk bönrostningsmaskin. Intresset för rostning av sojabönor är f n större i Centraleuropa än i Sverige; i Tjeckien odlas soja på ha åkermark, i Sverige finns ca 40 ha sojaodlingar. * I Sverige finns totalt cirka kor ** 1 normalkubikmeter uppgraderad biogas motsvarar ungefär energiinnehållet i 1 liter bensin

10 10 REPORTAGE JTI / DRIV # ÖSTERSJÖLÄNDERNA Tillsammans med länder kring Östersjön har JTI deltagit i en rad projekt som har haft miljön i och runt Östersjön i fokus. Två av projekten, Baltic Compass och Baltic Manure, har varit stora fleråriga EU-projekt. Arbetet har gällt hantering av stallgödsel på stora gårdar, tekniköverföring och utlakningsproblematik. med expertis inom området djurhållning, gödselhantering, växtnäringsläckage och biogasproduktion från jordbruksavfall och avloppsvatten. FÖRETAG BJUDS IN Ett av samarbetsprojekten är Baltic Manure, ett EU-finansierat projekt som ska förmedla ny och lönsam teknik om hur stora djurgårdar runt Östersjön kan hantera stallgödsel så att den inte blir ett miljöproblem. Projektet har deltagare från åtta länder med en projektbudget på drygt 32 miljoner kronor och pågår t o m Vi tar del av varandras erfarenheter och ser att man kan lösa problem på olika sätt, säger Lena Rodhe, en av fyra forskare på JTI som nu deltar i projektet Baltic Manure. EU-projekten är ofta mycket stora och sträcker sig över flera år. När det handlar om tekniköverföring, bjuds företag in att delta i projekten, vilket kan leda till att företagen på så sätt kan etablera sig på en ny marknad. De stora EU-projekten är också nyttiga för våra forskare för att de får möjlighet att bygga nätverk och skapa ny kunskap ihop med internationella kollegor som de sedan kan förädla vidare tillsammans med svenska företag, säger Ola Palm, forskningschef på JTI. Drygt 30 % procent av JTI:s anställda är utbildade forskare med doktorsexamen. SPRÅKKUNNIGA MEDARBETARE När biogas började bli hett hade JTI stor nytta av sitt internationella nätverk. Många kände då redan till JTI:s kunskaper om rötning av restprodukter från jordbruket, från avloppsvatten och från mat- och slakteriavfall. Vi har hållit på länge med biogas i Sverige, och JTI var bland de första i Sverige som satsade på biogasforskning, säger Johan Laurell. För att kunna svara mot den ökade efterfrågan har JTI utökat sin biogaskompetens, och särskilt sökt efter språkkunniga biogasforskare. Nu har JTI medarbetare som utöver engelska och tyska även talar ryska, kinesiska, spanska, portugisiska och italienska. Våra språk- och kulturkunniga medarbetare är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra vissa projekt, säger Johan Laurell. KONCERN GER KONTAKTER JTI ingår sedan 2009 i SP-koncernen, ett internationellt ledande institut inriktat på bland annat energi, Life Science och samhällsbyggnad som har internationell tillväxt som en del i sin strategi. Även detta är positivt för JTI:s utlandsaffärer. Koncernen ger oss nya kontakter. Dessutom är det en fördel att ha en stor koncern i ryggen när man är ute och säljer kunskap och tjänster. Det innebär att vi kan erbjuda helhetslösningar. Kunderna uppskattar att kunna lösa flera problem genom en enda part, säger Ola Palm. Kontakt:

11 JTI / DRIV # REPORTAGE 11 JTI:s utlandsengagemang RYSSLAND Svensk kompetens, utbildning, teknik och praktiskt arbete på området biogas det vill ryska energimyndigheten och institutet RIAMA i Moskva ha av JTI. Ett samarbetsavtal om kompetensöverföring har slutits. Det kan bli fråga om att bygga och exportera mobila biogasanläggningar, och möjlighet för svenska teknikföretag att komma in på rysk marknad. VIETNAM Forskare från JTI ingår i en grupp energi experter som ska överföra svenskt kunnande om förnybara bränslen och biogasproduktion till Vietnam. Särskilt efter frågas effektivare energiproduktion och säker och billig elproduktion. En starkt växande ekonomi gör att Vietnam får många erbjudanden från företag runt om i världen. Den svenska forskargruppen ska hjälpa vietnameserna att göra bra val. KINA JTI och Sveriges Lantbruksuniversitet har tillsammans med kinesiska jordbruksakademin (CAAS) och institutet AEPI-Agroenvironmental Protection Institute startat ett s k joint laboratory i Kina. Laboratoriet ska fungera som plattform för projekt kring biogasutveckling, och ger JTI en utgångspunkt för andra uppdrag på Kina-marknaden.

12 12 REPORTAGE JTI / DRIV # SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH I SVERIGE Lantbruket omtalas ofta för sin dåliga lönsamhet. Men Pär-Johan Lööf, projektledare med ansvar för Lantmännens långsiktiga lant bruksforskning, är säker på sin sak: lantbruket är en framtidsbransch särskilt för spannmåls odlare. Efterfrågan på livsmedel kommer att öka och Sverige har otroligt bra förutsättningar att odla spannmål för att möta denna efterfrågan, säger Per-Johan Lööf. TEXT: CARINA JOHANSSON Det är bland annat den växande medelklassen i Asien som väntas bidra till ökad efterfrågan på livsmedel. Även om delar av livsmedelsproduktionen kan ske billigare i andra delar av världen, kan inget ändra på det geografiska faktum att Sverige tillhör de länder i norra Europa som ligger i spannmålsbältet, med skördar av god kvalitet. VERKSAMHETEN VÄXER Spannmålen är Sveriges styrka! Därför kommer vi aldrig att överge vår odlingsmark, säger Pär-Johan Lööf. Spannmålen är också Lantmännens styrka. Det var för att få bättre pris på sin odlade spannmål, som bönderna runt om i Sverige gick ihop och bildade lantmannaföreningar i slutet av talet. Nu har verksamheten växt sig stor och bred Lantmännen är till exempel också Sveriges största producent av förnybara drivmedel (etanol) och äger många välkända varumärken i livsmedelshyllorna som Axa, Kungsörnen, Start och GoGreen men fokus ligger fortfarande på spannmål. Det finns jättemycket att göra på spannmålssidan till exempel när det gäller skördeutfall. Vi har inte nått den teoretiskt högsta spannmålsavkastningen än, säger Pär-Johan Lööf, och påpekar att Sverige har lägre spannmålsavkastning än t ex Tyskland, Nederländerna och England. Det är osäkert vad detta beror på. Pär-Johan Lööf tror inte att det är så enkelt som att det hjälper med mer gödning, bättre växtskydd och större maskiner. Han tror mer på att göra rätt saker på rätt sätt i rätt tid. Det man kallar läglighetseffekter som att inte kunna så och skörda vid optimala tidpunkter har stor betydelse, säger Pär-Johan Lööf, och berättar om ett pågående projekt som Lantmännen deltar i där man intervjuar spannmåls odlare med samma grundförutsättningar men olika skörderesultat, för att försöka komma åt vad de gör på olika sätt. VISA MILJÖHÄNSYN Han påpekar dock att det är viktigt att strävan efter större skördar måste kombineras med miljöhänsyn. Och när det gäller den biologiska mångfalden, måste vi tänka till och fråga oss: hur behåller vi sånglärkan samtidigt som vi tar ut maximal mängd spannmål per hektar? Lantmännens forskning och utveckling löper längs hela spannmålsvärdekedjan, från växtförädling i kedjans ena ände till högförädlade livsmedel i den andra. Själva omhändertagandet av spannmål är centralt. Om det blir fel från början, blir det fel hela vägen. Det gäller att få ner vattenhalten och kyla snabbt före lagring. Kring de processerna händer mycket, och det är viktigt för oss att hela tiden uppdatera vår kunskap utifrån nya metoder, nya produkter och nya regelsystem, säger Pär-Johan Lööf. RELATION TILL JTI: Lantmännen R&D samlar koncernens gemensamma experter inom forskning, innovation och vetenskapliga frågeställningar och är en av JTI:s intressenter. Samarbetet med JTI sker genom erfarenhetsutbyte, samarbetsprojekt och uppdragsforskning främst kring spannmålshantering. JTI utför år 2013 två uppdragsprojekt åt Lantmännen: om torktemperaturens inverkan på spannmåls kvalitet och om hur fuktig lagring påverkar maltkornskvalitet.

13 JTI / DRIV # REPORTAGE 13 FRÅGOR TILL LANTMÄNNEN Var det rätt att lägga ner spannmålsmottagningar som ni gjorde i Operation Blåljus för några år sedan? Ja, vi hade en för stor kostym, särskilt med avseende på lagringskapacitet. Vi har nu lagringskapacitet som passar våra behov. Under de två senaste åren har vi öppnat ett antal mottagningsplatser för att vara mer konkurrenskraftiga i våra spannmålsinköp. Hur tacklar ni mögelgiftet DON (deoxinevalenol) som ökar i spannmål, främst havre? Det har högsta prioritet! Vi lägger ner mycket pengar och energi i flera forskningsprojekt, för att lösa problemet så snabbt som möjligt. Angripen spannmål sorteras ut separat på våra mottagningar. Det verkar vara viktigt att inte skörda havre för sent, och att sedan torka ner den snabbt för att hålla nere DON-halten. Vad tycker du att Lantmännen ska forska om för framtiden? (Pär-Johan Lööf ger ett långt svar som här återges i kortform.) Växtförädling för bättre spannmålsavkastning; om att ta tillvara allt i spannmålen så effektivt som möjligt; om utfodring och inhysning för att öka djurens hållbarhet; om precisionsjordbruk; om hälsa och nyttigheter i våra livsmedel. LANTMÄNNEN VERKSAMHET: Lantmännen är en ekonomisk förening och samtidigt en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Huvuduppgiften är bland annat att tillhandahålla utsäde, gödsel, växt skydd och foder åt ägarna och att ta emot, lagra, förädla och sälja det ägarna odlar. Bedriver forsknings- och utvecklingssamarbete i samverkan med universitet, högskolor, institut och företag. ÄGARE: svenska lantbrukare. Uppdraget är att bidra till ökad lönsamhet på ägarnas gårdar och maximera avkastningen på ägarnas kapital i föreningen. ANSTÄLLDA: personer i 22 länder. OMSÄTTNING ÅR 2012: 36,5 miljarder kr. FORSKNING VIKTIGT. Nya forskningsrön kan göra stor skillnad i lantbruket. Pär-Johan Lööf på Lantmännen önskar att det skulle gå snabbare att överföra ny kunskap till gårdarna.

14 14 REPORTAGE JTI / DRIV # HÄSTGÖDSEL KAN BLI EN RESURS. Idag betalar många hästägare dyrt för att bli av med gödseln.

15 JTI / DRIV # REPORTAGE 15 HÄSTGÖDSEL GER ENERGI Hästarna blir allt fler i Sverige, och gödselhögarna allt större. Lösningen kan vara att göra biogas av gödseln, eller att elda upp den. JTI prövar också att göra pellets av hästgödsel. TEXT: CARINA JOHANSSON För hästägare som har mark att sprida gödseln på, är gödselhögar inget problem. Hästgödsel kan användas till jordbrukets odlingar, och jorden behöver återfå den näring som via grödorna har hamnat i hästarnas magar. Men många hästgårdar, ridskolor och travanläggningar ligger nära tätorter och saknar odlingsmark. För dem har hästgödsel blivit ett kostsamt problem. Man uppskattar att ägarna till Sveriges hästar betalar cirka 250 miljoner kr varje år till lantbrukare, entreprenörer och avfallsbolag för att bli av med sin gödsel. VANLIGT PROBLEM Henrik Larsson, travtränare med travcamp på Eriksunds Säteri i Sigtuna, har 35 hästar. Han betalar kr per år för hanteringen av hästgödseln som en lantbrukare sedan tar hand om. Det här är ett problem som alla i branschen brottas med, säger han. Per Redelius, vd för Sundbyholms travbana utanför Eskilstuna, instämmer. Med 130 uppstallade hästar och dessutom ett stort antal besökande hästar som deltar i travbanans tävlingsarrangemang, blir det stora mängder gödsel som måste tas om hand. Nu körs travbanans hästgödsel till en stor gård i närheten där den används som gödningsmedel på åkrarna, till en kostnad av cirka kr per år. Det funkar bra, men vad gör man om man inte har nån som kan ta emot gödseln längre? frågar han sig. SE GÖDSEL SOM EN RESURS På JTI jobbar flera forskare med att försöka få bukt med de växande hästgödselhögarna. Det handlar om att försöka se hästgödseln som en resurs och inte som ett avfallsproblem, säger Andras Baky, senior projektledare. Att utvinna energi ur hästgödsel gör den definitivt till en resurs, eftersom den då genererar intäkter och ersätter klimatstörande fossila bränslen. JTI-forskarna har prövat flera vägar för att omvandla hästgödsel till energi. Eldning är ett spår, och Andras Baky har nyligen tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersökt möjligheten att elda hästgödsel i flispannor, med gott resultat. Med nuvarande EU-lagstiftning är detta tillåtet endast under vissa omständigheter och då endast med tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. PELLETS TILL NÄRVÄRME Under hösten 2013 har JTI-forskaren Ida Norberg startat ett försök där man ska försöka göra pellets av bland annat hästgödsel. Försöket görs i samarbete med företaget Läppe Energiteknik utanför Vingåker, och målet är pellets för lokala marknader och småskaliga närvärmeanläggningar. Ytterligare ett spår som JTI:s miljöoch energiforskare prövar är att röta hästgödsel, som anses vara mer svårrötad än till exempel nötgödsel. Ett rötningsprojekt pågår sedan några år tillbaka vid Sötåsens biogasanläggning i Västergötland, där man blandar in hästgödsel i en vanlig våtrötningsprocess med flytgödsel från nöt och svin. Tillsammans med Hushållningssällskapet Skaraborg och företagen Götene gårdsgas och AB G. Alexandersson har forskarna testat att röta olika kombinationer av häst gödsel och strö. Blandningen hästgödsel och halmpellets verkar särskilt lovande. SÖKER SNABB LÖSNING Hästägarna har problem nu, därför söker vi en snabb lösning och försöker hitta sätt att röta hästgödsel i sådana biogasanläggningar som redan finns på en del mjölk- och svingårdar och vid kommunala samrötningsanläggningar, säger Gustav Rogstrand, senior projektledare. Om detta lyckas kan det kanske motivera hästägare att skicka sin gödsel till en biogasanläggning, liksom det kan skapa intresse från biogasanläggningarnas sida för hästgödsel. Kontakt:

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation

SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad och Niklas Adolfsson, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Detta projekt

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Öland En växande teknik

Öland En växande teknik Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer