¼ = 1 k = n N. = n. ¼ = 1 k. N n (n 1) = N n ^p^q. n (n 1) = N n n^p (1 ^p)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "¼ = 1 k = n N. = n. ¼ = 1 k. N n (n 1) = N n ^p^q. n (n 1) = N n n^p (1 ^p)"

Gunilla Åkesson
för 4 år sedan
Visningar:

1 I 1 i: Sannolikheten att ett visst element i kommer med i stickprovet. ii: iii: ¼ n, där - populationsstorlek, n - stickprovsstorlek iv: ¼ 1 k n ¼ n, där - populationsstorlek i stratum l, n - stickprovsstorlek allokerat till stratum l v: ¼ 1 k n ^V (^¹) n s n! " # $ % & ' ( ) * +, -. / : ; < A n C D E F n¹ G n (n 1) J K L M O O Q R S T R U V W n T Y Z T n¹ [ n (n 1) n n¹ n¹ [ n (n 1) n n¹ (1 ¹) n (n 1) n n^p (1 ^p) n (n 1) n ^p^ n 1 1

2 2 En erbjuden skala som innehåller svarsalternativ kan vara starkt ledande i vissa sammanhang (se t.ex. OH från F2, s. 22), varför ur den snvinkeln är alt. A att föredra. Öppna svar är däremot svårare att koda eller kan leda till att respondentens missförståelse av frågan uppenbarar sig (vilket inte sns vid alt. B). Det gäller att avväga mellan dessa påföljder, men vill man undvika mätfel tallar allt om att alternativet A ska väljas. Att komma ihåg saker exakt kräver ansträngning, varför vi vill även i sammanhang av en pappersblankett låta respondenten förstå att hon bör ta tid på sig att svara på denna fråga; alltså, vi ska ta ett långsammare tempo. Dessutom är det av vikt att respondenten ska ta hänsn till vår referensperiod (dvs vi måste minimera telescoping-e ekten, vilket är det fenomen då respondenten ttar referensperioden bakåt eller framåt i tiden); därför ska vi betona referensperioden samt även stödja minnet genom t ex att ange några exakta datum. En lämplig början på frågan kan alltså vara (med senaste terminen som referensperioden): Tänk dig förra terminen, alltså den termin som började 21 augusti 2002 och som slutade 15 januari å tentor och omtentor för kurser som du läste under den terminen, hur många VG sammanlaggt har du fått? 2

3 w : 3 op: 968 ensamboende personer. Usv: antal rum i bostaden,. aram: total, total i undergrupp, ¹ ¹ Urv: OSU u.å., n 20 aramsk: ^ ¼ n ¹. ^!! ¹!!! n! # $ &% ' ( ) *, -. / : ; < n. Varsk: ^V (^ > ) ^V ( ¹)? ^V (¹) A B C D E F B G H I J I K L H M O Q R S C S G H L T U V H W M S? n s? > n ^V (^ > ) A B C D E F B G H I J I K L H M R D L H B Y Z [ \ \ ] ^ _ ` ` a b c a e f _ g h b h i n e j k l i e (m p r s t u ) v n (n 1) 3

4 Data Obs Kön Inkomst Ant. rum Rum(M) (Rum(M))^2 1 M M M M M M M M M K K K K K K K K K K K Summa s^ ^ 968 ¼ 1791 ^V (^ ) 968 9: : : " ^V (^ $ ) p ¼ 200 ^ % & ^V (^ % & ) ' ( ) * +, & ) * ¼ 920 ' ( ) 4 +, & 5) 4 3 (6 9 : ; < 9 ) A B C 968 H J K L M O Q R S Q R TO U V 9: :97934 U Q R 1: ^V (^ Y ) p ¼ 273:4 4

5 > > 4 op: 968 ensamboende personer, varav 440 män och 528 kvinnor; alltså, antal efterstrata L 2. Usv: antal rum i bostaden,. aram: total, Urv: OSU u.å., n 20, n 9, n 11. aramsk: ¹ Varsk: ^ ¹ ^V (^ ) ^V ( ¹ ) ^V (¹ ) ¼! " # $ % & ' ) ( *, + -. / : ; 7 < n 8 8 s8 A n n 8 8 s8 A n 8 Data Obs Kön Inkomst Ant. rum Rum(M) Rum(K) 1 M M M M M M M M M K K K K K K K K K K K Summa s^

6 # # / ^ ¹ ¹ + ¹ : :0 ¼ 1793 (Kommentar: andelen män i stickprovet, 0:45, skillde sig lite från andelen män i populationen, 0:4545, varför den ovägda totalskattningen i uppg. 3a påverkades lite av efterstrati eringen.) ^V (^ )! " # % & ' & " ) # % & ' & + " + # : : 5 8 ; : : : : : : ^V (^ < >? ) p ¼ 199 6

7 A A A A 5 op: 968 ensamboende personer, varav 440 män och 528 kvinnor; alltså, antal efterstrata L 2. Usv: antal rum i bostaden,. Hjv: inkomst, x. ¹ 22, ¹ 18. aram: total, eller ¹ Urv: OSU u.å., n 20, n 9, n 11. Kan löses, med utnttjande av hjälpinformation, på två sätt: en regressionslinje för hela populationen skattas, vilket är det tänkta sättet att lösa uppgiften en regressionslinje per efterstratum i populationen skattas, vilket också är rätt men mer komplext att beräkna. aramsk: ^ r¹ x ¹, där ¹ ¹! + " ¹! " Varsk: ^V (^ #! $ ) ^V ^¹% & ' ( ^V ^¹) * / * 9 : 1 8 ; / < / ( n /< >? (< rx< ) ( n n 1 ( n s ( + n aramsk: ^ ) * + 1 ; 8 ^ ) * 4 * + 4 ^¹) * 4 * + 4 >? 4 >? 9 : 1 8 ; / < / 4 >? 4 r4 ¹B * 4 4 >? 4 / C < >? < * 4 / C ¹B * 4 < >? x< * 4 7

8 - 1 ; 0 t ; l t Varsk: ^V (^ ) ^V (^ ) ^V ^¹ ^V ^¹ n n ( r x ) n 1 n s n Data Obs Kön Inkomst Ink(M) Ink(K) Ant. rum Ant(M) Ant(K) (-rx)^2 (-rx(m))^2 (-rx(k))^2 1 M M M M M M M M M K K K K K K K K K K K Summa r s^ # +, ) ^ r¹ ¹ 968 0: : : :0 ^V (^ -. / ) C / > 968 C 968 0: :4925 ^V (^ H I J ) p :24 ^ H I J I K L M O S T V W U H V Y Z [ \ Z ] ^ _ ` ] Y Z ¹` a b c [ \ d ] ^ _ e ] Y d [ \ d ] ^ _ ` ] Y d ¹` a c + f [ \ g ] ^ _ e ] Y g [ \ g ] ^ _ ` ] Y g ¹` a f l l : :94 ¼ 1750 ^V (^ e a m a n o p ) r b s l b t Z u v Z t Z p wx Y Z v Z l c d u v d t d 440 l u l l u l p wx Y d v d + l f g u v g t g p wx Y g v g ^V (^ e a m a n o p ) p :23 8

Relevanta dokument

Urvalsmetoder: Stratifierat urval (kap 9.5)

F4 Urvalsmetoder: Stratifierat urval (kap 9.5) Tidigare exempel Vi undersökte tidigare medellönen i ett företag med N = 500 anställda. Vi fick ett konfidensintervall: Vi vet att några förklaringsvariabler