nacka kommun Årsredovisning 2012 Öppenhet och mångfald
2 Innehåll Sammanfattning 4 Reflektioner från Nackaåret 2011 5 Fem år i sammandrag 6 Vad används skattepengarna till? 7 Politisk styrning och organisation 7 Förvaltningsberättelse 9 Omvärldsanalys 9 Måluppfyllelse för kommunens övergripande mål och god ekonomisk hushållning 13 Ekonomisk analys 19 Verksamhet i samverkan med andra 26 Nacka kommuns medarbetare 27 Stödjande team och nytt reglemente för stärkt intern kontroll 29 Nämndernas analys 31 Kommunstyrelsen 31 Lokalenheten inom kommunstyrelsen 36 Byggenheten inom kommunstyrelsen 37 Markenheten inom kommunstyrelsen 38 Myndighets- och huvudmannaenheten inom kommunstyrelsen 40 Förskola, fritid och skola inom kommunstyrelsen 41 Verksamheten sociala stödresurser (VSS) inom kommunstyrelsen 47 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 51 Naturreservatsnämnden 53 Överförmyndarnämnden 54 Tekniska nämnden 55 Fritidsnämnden 59 Kulturnämnden 61 Social- och äldrenämnden 63 Arbets- och företagsnämnden 68 Utbildningsnämnden 72 Räkenskaper 78 Noter 83 Tillämpade redovisningsprinciper 88 Revisionsberättelse 91
sammanfattning 3 Sammanfattning Årets resultat enligt balanskravet vilket är årets resultat exklusive realisationsvinster för försäljning av tomtätter blev 33,4 miljoner kronor. Det innebär att det negativa resultatet för 2011 på 28 miljoner kronor kan återställas. Årets balanskravsresultat blev 10,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det beror främst på en engångsintäkt på 45,9 miljoner kronor i form av återbetalning av premier för avtalsgruppssjukförsäkringen. Vidare beror den positiva avvikelsen på större skatteintäkter än förväntat och på att finansnettot blev bättre än budgeterat. Vissa nämnder hade också ett bättre resultat än budgeterat: social- och äldrenämnden 47 miljoner kronor bättre och utbildningsnämnden 14 miljoner kronor bättre. Vissa verksamheter och nämnder hade negativa resultat, framförallt den egna produktionen av förskola och skola, stadsledningskontoret, markenheten under kommunstyrelsen samt tekniska nämnden. Årets resultat blev 122,6 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner kronor bättre än budgeterat. I årets resultat ingår realisationsvinster för försäljning av tomtätter, vilka uppgick till 90 miljoner kronor. Av kommunens åtta övergripande mål bedöms måluppfyllelsen som god för sju. Verksamhetsresultaten visade överlag en god måluppfyllelse, bl.a. med en hög andel nöjda medborgare och kunder inom många områden. Kommunens verksamhetsresultat står sig också väl i jämförelse med andra kommuners. Trots en förbättring jämfört med 2011 i och med det positiva ekonomiska resultatet nåddes inte målet om kommunal ekonomi i balans. Det beror på underskotten i en del av verksamheterna samt på att två av de finansiella nyckeltalen inte är uppfyllda. Kommunen bedöms därför inte leva upp till målet om god ekonomisk hushållning. Nettoinvesteringarna under 2012 var 609 miljoner kronor, en minskning med 250 miljoner kronor jämfört med 2011. Medarbetarundersökningen visade att medarbetarna sammantaget tycker att det är positivt att arbeta i Nacka kommun. Sjukfrånvaron ökade något 2012, för andra året i följd. Sjukfrånvaron var dock fortfarande låg i jämförelse med många andra kommuner. Befolkningstillväxten under 2012 var relativt låg. Det beror på att bostadsbyggandet legat på låga nivåer de senaste åren, och att inflyttningen därmed varit lägre, samt på att barnafödandet har minskat. Lena Dahlstedt Stadsdirektör hans Nyström Ekonomidirektör
4 Reflektioner från Nackaåret 2012 Reflektioner från Nackaåret 2012 Foto: Ann thafvelin Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande På väg ut i solen igen, så skulle jag vilja sammanfatta år 2012. 2011 var ett mer turbulent år, förvisso med mycket verksamhet men med stora underskott och för dyra investeringar som förmörkade himlen. Ett intensivt och målmedvetet arbete har resulterat i ekonomiskt överskott 2012 och ännu högre kvalitet. Resultatet på 123 miljoner kronor är 100 miljoner bättre än budget och 154 miljoner bättre än föregående år. Även om man tittar till de löpande driftkostnaderna, det som kallas balanskravsresultat, så ser vi tydliga förbättringar. 2011 års underskott på 28 miljoner kronor har vänts till ett överskott på 33 miljoner, vilket är 10 miljoner bättre än budget. Att vi är på rätt väg ekonomiskt visas också av att lånen inte ökat i den takt som planerats och att en större andel av investeringarna nu självfinansieras. Men de mörka molnen är inte helt borta. Det finns fortfarande utmaningar i att få ekonomisk balans i VA-verksamheten samt några skolor och äldreboenden. Bland alla positiva händelser i kommunen vill jag särskilt lyfta fram tre. Det första är skolornas fantastiska resultat. Elevernas betyg blev ett all time high 2012 med ett meritvärde på 245. Det är en imponerande prestation att över tid och hur man än mäter ligga i topp i landet och samtidigt hela tiden bli bättre. Det gör Nacka unikt och mig otroligt stolt. Ett tålmodigt och långsiktigt arbete för att bygga god kvalitet ger resultat. Jag tycker också att det visar att den strategi Nacka valt med stor valfrihet för eleverna, självständiga skolor, omfattande utvärdering och inte minst kompetenta medarbetare är framgångsrik. Det andra är socialtjänsten. Färre familjer behöver försörjningsstöd för att klara sig och kostnaderna minskar. Det är en trend som går tvärt emot utvecklingen i riket som helhet. Samtidigt visar medborgarundersökningen att våra invånare är mer nöjda med stödet till utsatta personer än tidigare år. Att få in fler aktörer som bidrar med vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser och
Reflektioner från Nackaåret 2012 5 rehabilitering tror jag är en av framgångsfaktorerna för att få människor i jobb och bli mer självständiga och klara sin egen försörjning. Även inom äldreomsorgen syns allt bättre resultat med nöjda äldre och trevligt bemötande. Det tredje är allt arbete som bedrivs, ofta i det tysta, för en bättre hälsa och miljö. Jag tänker både på små, konkreta och dagliga insatser och lite mer långsiktiga och större beslut. Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen, energieffektivisering i kommunala byggnader, ökad insamling av miljöfarligt avfall, nya cykelbanor och fler hushåll som är anslutna till det kommunala VA-nätet gör sammantaget Nacka lite grönare. Den nya översiktsplanen, som antogs under 2012, pekar ut handlingsvägar för 20-30 år framåt och där det mest spännande är kombinationen av tät bebyggelse och bevarande av grönområden. Att en utbyggnad av tunnelbana till Nacka förts högt upp på dagordningen, och pekats ut av regeringen som en av de viktigaste tågsatsningarna i landet, är också betydelsefullt för att våra möjligheter att växa och go green. I sammanhanget kan man också notera att Nacka rankades högst som friluftskommun i Stockholms län 2012 och att nackaborna är mest nöjda med tillgången till parker och naturområden i länet. Sammantaget det finns en stor framtidstro och tillförsikt i Nacka. Vi är en av landets mest attraktiva kommuner där många vill sätta bo. Vi ska ge dem den möjligheten, utan att äventyra det som gör oss så attraktivt det gröna och det blåa. Lena Dahlstedt Stadsdirektör Nacka kommun visar upp fortsatt mycket goda verksamhetsresultat och vi lyckas leverera riktigt service till Nackaborna. Alla som arbetar för medborgarna kan vara stolta över de resultat vi når i olika verksamhet. Under 2012 har vi fokuserat på att skapa mer ordning och reda i alla verksamheter, vi har utvecklat vår ekonomistyrning och interna kontroll, vi har slutredovisat stadshusbygget och vi har börjat bygga en stabil plattform för kommunens fortsatta utveckling. Vi står nu bättre rustade inför de många och stora utmaningarna framöver med att t.ex. bygga stad, tunnelbanans utredning och tvärbanans förlängning. Vi är en kommun som andra är mycket intresserade av, de nationella och internationella studiebesöken är många. Vårt sätt att utveckla verksamhet för och med de vi är till för är intressant och våra medarbetare är med rätta både stolta och kompetenta. De viktigaste händelserna under året är ändå alla de fantastiska möten och samtal som sker mellan exempelvis barn och pedagoger, mellan de äldre och vårdpersonalen och mellan medborgaren och kontaktcenter. Det är i vardagen som Nackabon upplever Nacka kommuns kvalitet och resultat.
6 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Invånare Folkmängd 85 661 88 085 90 108 91616 92 873 Folkökning 1 358 2 424 2 023 1 508 1 257 Antal födda 1 256 1 236 1 243 1 182 1 167 Antal döda 607 637 610 586 593 Födelseöverskott 649 599 633 599 574 Antal inflyttade 6 672 7 487 7 526 7 275 7 336 Antal utflyttade 5 952 5 670 6 139 6 366 6 662 Flyttnetto 720 1 817 1 387 909 674 Antal nya bostäder 390 720 250 410 250 Skattesats Primärkommunal skattesats 18,26 18,26 18,26 18,26 18,61 Total skattesats 30,36 30,36 30,36 30,36 30,71 Omslutning/Ekonomiskt resultat Balanskravsresultat 61,9 71,3 93,3-28,1 33,4 Årets resultat 194,3 156,6 125,4-54,0 122,6 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 98,5 98,4 98,1 100,7 100,5 Verksamhetens nettokostnader 3 192 3 338 3 647 3 990 3977 Nettoinvesteringar, mnkr 380,4 233,3 626,3 859,0 609,0 Självfinansiering av investeringar 89 131 46 15 55 Låneskuld och soliditet Låneskuld, mnkr 572,3 336,9 804 1569 1 762 Soliditet, % 56 57 52 42 41,3 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse, % 8 11 14 7 8,7
Politisk styrning och organisation 7 vad används skattepengarna till? Nackas verksamhet kostade 4 168 156 204 kronor alltså cirka 4,2 miljarder kronor år 2012. Kommunens intäkter kommer från kommunalskatten samt olika avgifter och taxor. Kommunen får också ett antal statsbidrag. Tillsammans ska intäkterna finansiera de olika tjänster som kommunen erbjuder invånarna. Dessa pengar användes på följande sätt år 2012. individ- och familjeomsorg 5,8 % Fritidshem och öppen fritidsverksamhet 2,6 % vård och omsorg 22,6 % arbetsmarknadsåtgärder 0,8 % Fritid och kultur 5,3 % Förskoleklass 1,1 % Förskoleverksamhet 17,6 % vuxenutbildning och sfi 1,0 % gator, vägar och park 4,6 % räddningstjänst 0,7 % Politisk verksamhet 1,4 % gymnasieskola 8,0 % kommunövergripande, övrigt 3,5 % grundskola 24,9 % Politisk styrning och organisation Nacka kommuns organisation består av tre delar: den politiska organisationen, myndighets- och huvudmannaorganisationen samt produktionsverksamheterna. I de politiska organen sitter de förtroendevalda politiker som genom val fått i uppdrag av Nackaborna att styra kommunen i fyra år. Varje organ har ett specifikt uppdrag. Sammantaget är deras uppgift att sätta mål för vad kommunen ska uppnå, prioritera och fördela pengar och följa upp mål och resultat. myndighets- och huvudmannaenheterna ser till att de politiska organen får veta det de behöver veta för att kunna fatta beslut. Deras uppgift är också att se till att det som de politiska organen beslutat händer och blir verklighet för dem som lever, vistas och verkar i Nacka. Många enheter fattar också myndighetsbeslut på uppdrag av de politiska organen. Kommunens produktionsverksamheter genomför tjänster och service till Nackaborna. Den är indelad i två verksamhetsområden. Det ena området är förskola, fritid och skola (FFS), som även omfattar kulturverksamhet. Det andra är verksamhetsområdet sociala stödresurser (VSS) som erbjuder tjänster inom socialpsykiatri, omsorgsverksamhet, individ- och familjeomsorg, personlig assistans samt äldreomsorg. mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 29 7 11 5 2 2 3 2 moderaterna centern socialdemokraterna nackalistan Folkpartiet kristdemokraterna miljöpartiet vänsterpartiet En stor del av de tjänster och den service som erbjuds Nackaborna och som finansieras av Nacka kommun utförs av någon annan är kommunen själv. Det brukar kallas för extern produktion och kan utföras av till exempel ett företag, en förening eller ett kooperativ. Den externa produktionen är inte med i den här presentationen av kommunens interna organisation. nacka kommun / årsredovisning 2012
8 omvärldsanalys Organisationsskiss för Nacka kommun Styrmodellen i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision om öppenhet och mångfald samt grundläggande värdering om respekt för människors kunskap, förmåga och vilja att ta ansvar. Kommunen har fyra styrprinciper och en mål- och resultatstyrningsmodell med åtta övergripande mål. Figur Nacka kommuns styrmodell FYRA STYRPRINCIPER Särskiljande av finansiering och produktion. Konkurrens genom kundval eller upphandling. Konkurrensneutralitet. Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERING Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. VISION Öppenhet och mångfald. MÅL- OCH RESULTAT- STYRNING Åtta övergripande mål. Strategiska mål och nyckeltal. Löpande uppföljning och utvärdering. Årsbokslut och tertialbokslut till fullmäktige. Visionen och värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen och varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller möte mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren. Varje nämnd analyserar och utvärderar måluppfyllelse av strategiska mål, utfall av nyckeltal och vidtagna åtgärder. Varje nämnd gör årligen en väsentlighets- och riskanalys där väsentliga områden identifieras. Målnivåerna sätts också för nyckeltalen, vilka beslutas av nämnden själv. De strategiska målen och nyckeltalen följs upp och åtgärder sätts in om målnivåerna inte är uppfyllda. För att få en bild av hur väl verksamheten bedrivits bedöms läget enligt figuren nedan. Figur Kriterier för nulägesbedömningar Läge Har brister Utmärkt Kriterier för nulägesbedömningar Resultaten för nyckeltalen ligger sammantaget under fastställda nivåer. Resultatet är inte styrkt med utfall för fastställda nyckeltal. Resultatutvecklingen är negativ över tid. Resultatet för nyckeltalen uppfyller sammantaget fastställda målnivåer. Resultaten är styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultaten överstiger fastställda målnivåer. Resultaten för nyckeltalen är externt jämförbara.
förvaltningsberättelse 9 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller en sammanfattande beskrivning av utvecklingen och läget i kommunen 2012. den inleds med en omvärldsanalys där faktorer i omvärlden som påverkar kommunens resultat beskrivs. sedan sammanfattas måluppfyllelsen för kommunens övergripande mål med en fördjupning av måluppfyllelsen för de ekonomiska målen i avsnittet ekonomisk analys. i förvaltningsberättelsen tas också väsentliga personal förhållanden upp i avsnittet nacka kommuns medarbetare och förvaltningsberättelsen avslutas med en kort beskrivning av kommunens interna kontroll under 2012. omvärldsanalys svensk ekonomi bromsar in Den svaga utvecklingen i omvärlden gör att tillväxten bromsar in också i Sverige. Efter ett förhållandevis starkt första halvår 2012 har svensk ekonomi tappat fart. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att tillväxten i svensk ekonomi förblir svag en bit in på år 2013. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investerings behov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför utgår SKL från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. En parlamentariskt tillsatt utredning lämnade våren 2011 förslag till förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (SOU 2011:39). I en promemoria från finansdepartementet föreslås nu att utredningens förslag i huvudsak genomförs, exempelvis förändringarna i kostnadsutjämningen, men att inkomstutjämningsavgiften också sänks. De föreslagna förändringarna inklusive kostnadsutjämningen innebär totalt en ökad avgift för Nacka kommun på 36 miljoner kronor, exklusive införanderegler. Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt i riket år 2012 beräknas ökningstakten avta år 2013 och 2014 innan det blir bättre fart år 2015 och 2016. Skiftningarna förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturen dämpades visserligen mot slutet av 2012 men det skedde ändå en viss ökning av arbetade timmar under året. Figur skatteunderlagets utveckling för Riket UTFALL SAMT PROGNOS FRÅN 2012 6 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 arbetslöshet I Nacka kommun var drygt 2 200 personer i åldern 16 64 år arbetslösa i slutet av 2012, jämfört med 1950 personer i slutet av 2011. Arbetslösheten steg under 2012, liksom i riket och länet, men ligger fortfarande på lägre nivåer i Nacka. Figur arbetslöshet i nacka kommun och länet 2008-2012 6 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 nacka ålder 16 64 nacka ålder 18 24 länet ålder 16 64 länet ålder 18 24 nacka kommun / årsredovisning 2012
10 förvaltningsberättelse första bostäderna på nya KVarnhoLmen inflyttningsklara Under 2012 färdigställdes cirka 250 nya bostäder i kommunen. Av dessa var 107 lägenheter i flerbostadshus. Inflyttning skedde i 61 lägenheter i de första nyställda bostäderna på Kvarnholmen, i Kajhusen. Vidare färdigställdes de sista lägenheterna i de nya flerbostadshusen i Ekudden och i Älta på Stensövägen blev 36 nya lägenheter färdigställda. Cirka 140 bostäder i småhus färdigställdes under året. Merparten av dessa är belägna i förnyelseområdena i Boo, Älgö samt Södra Hedvigslund. Nivån på bostadsbyggandet har varit relativt lågt 2012 och har varit så de tre senaste åren. Bostadsbyggandet förväntas ligga på en något högre nivå 2013 för att sedan ta fart från och med 2014. Figur BOSTADSBYGGANDE ANTAL NYA BOSTÄDER i flerbostadshus och småhus 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2001 2003 2005 2007 2009 2011 småhus Flerbostadshus Prognosen för bostadsbyggandet som låg till grund för befolkningsprognos och budget inför 2012 överskattade byggandet under året. Det är främst förnyelseområdena som byggts ut långsammare än beräknat. Kommunen fick 1 260 nya invånare Under 2012 fick Nacka kommun 1 260 nya invånare. Folk mängden växte från 91 600 till 92 900 personer. Det motsvarar en tillväxt på 1,4 procent, vilket är samma nivå som den genomsnittliga befolkningstillväxten per kommun i länet. Folkmängden i Stockholms län ökade med 1,7 procent. Antalet födda var 1 170 personer och antalet döda var 600 personer, vilket innebär ett födelseöverskott på 570 personer. Antalet födda var lägre än prognostiserat. Det beror på att antalet födda barn per kvinna blev lägre än förväntat. Den summerade fruktsamheten i Nacka kommun ligger över snittet för riket och länet men skillnaden har minskat. Antal inflyttade till kommunen under 2012 var 7 340 personer och antalet utflyttade var 6 660 personer, vilket gav ett flyttnetto på 670 personer. Det var betydligt lägre än prognostiserat, vilket till största del beror på att antalet nya bostäder förväntades bli fler än vad de blev. Figur årlig BefolkningstillväXt i nacka kommun senaste femårsperioden antal personer 3 000 Flyttnetto Födelseöverskott 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 Av kommundelarna var Boo den del där befolkningsökningen var som störst kommundelen växte med 560 personer. Sicklaön hade en låg befolkningstillväxt, jämfört med hur den varit de senaste åren. Figur årlig BefolkningstillväXt PeR kommundel senaste femårsperioden antal personer 3 000 älta saltsjöbaden-fisksätra 2 500 boo 2 000 sicklaön 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 I förhållande till den befolkningsprognos som låg till grund för budgeten 2012 så var befolkningstillväxten betydligt lägre än förväntat. Det beror främst på det lägre byggandet men också på det sjunkande barnafödandet. medborgarna trivs i nacka Nacka kommun genomför årligen en medborgarundersökning, i Statistiska centralbyråns (SCB) regi. Under 2012 genomförde totalt 124 kommuner undersökningen och sedan SCB startade undersökningen har 254 kommuner genomfört den, de flesta mer än en gång. Resultatet för Nacka kommun visar att medborgarna är nöjda med att bo i kommunen. De svarande anger sin nöjdhet för varje fråga på en skala 1-10. Betyg räknas sedan om till ett index 0-100. Värden över 40 kan ses som godkänt, över 55 som nöjd och nacka kommun / årsredovisning 2012
förvaltningsberättelse 11 över 75 som mycket nöjd. Nedan visas nöjd-region-index, som beskriver hur nöjd man är med kommunen i dess helhet som en plats att bo, för de Stockholmskommuner som genomfört undersökningen vid något tillfälle de tre senaste åren. Värdet för samtliga i figuren är medelvärdet för de 124 kommuner som genomförde undersökningen 2012. Figur nöjd-region-index för medverkande stockholmskommuner danderyd nacka salem täby tyresö sollentuna solna vallentuna vaxholm nykvarn järfälla värmdö ekerö Upplands-Väsby samtliga huddinge Upplands-Bro sigtuna nynäshamn haninge österåker Botkyrka södertälje 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grönmarkerade i diagrammet är ett antal kommuner i Stockholms län som i en del sammanhang i denna årsredovisning benämns som jämförelsekommuner. Valet av dessa kommuner har gjorts utifrån ett antal perspektiv; de består av grannkommuner, kommuner med liknande struktur, kommuner med nöjda medborgare samt kommuner med låg skatt och god ekonomi. Som framgår av figuren fick Nacka ett av de allra högsta värdena av medverkande Stockholmskommuner med ett NRI på 71, jämfört med snittvärdet på 60. Av de 124 kommuner som genomförde underökningen 2012 hade kommunen det tredje högsta värdet. Foto: ann thafvelin nacka kommun / årsredovisning 2012
12 förvaltningsberättelse I diagrammet nedan visas resultatet för Nacka kommun inom de frågeområden som mäts i medborgarundersökningens block att leva och bo i kommunen, det som kallas nöjd-region-index. 100 80 60 40 71 60 62 54 46 39 nacka kommun samtliga 124 kommuner 2012 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 rekommendation kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter trygghet kommunikationer utbildningsmöjligheter bostäder arbetsmöjligheter nacka samtliga Som framgår av diagrammet fick Nacka kommun högre värden än samtliga medverkande kommuner 2012 inom alla områden som mäts inom detta block. Särskilt högt värde betyg 8,6 på skalan 1-10 fick kommunen på frågan om nöjdhet med tillgången till parker, grönområden och natur samt frågan om möjligheten att utöva fritidsintressen, t.ex. sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv (betyg 7,9). Jämfört med 2011 ökade värdet för trygghet i 2012 års undersökning. Det som mäts är hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällar och nätter, trygghet mot hot, rån och våld samt trygghet mot inbrott. Medborgarundersökningen mäter också nöjdhet med verksamheter samt med inflytande och insyn. Värden från undersökningen används för att belysa resultat inom en del nämnder och redovisas under respektive nämnd. Nedan visas de sammanfattande betygen, där att leva och bo är nöjd-region-index, verksamheterna är medborgarnas nöjdhet med hur kommunen sköter sina verksamheter och insyn och inflytande är medborgarnas nöjdhet med den insyn och det inflytande de har över kommunens beslut och verksamheter. Medborgarnas nöjdhet inom dessa områden har legat på samma nivå under de fem år som Nacka kommun har genomfört undersökningen. 20 0 leva och bo verksamheterna insyn och infl ytande Läs om resultatet i sin helhet på www.nacka.se jämförelser av Kommuners KVaLitet och resultat Under de senaste åren har intresset för jämförelser av kommuners kvalitet och resultat ökat och framväxten av data inom området har varit stark. Detta är en mycket positiv utveckling av flera anledningar. Förutsättningarna för medborgarna att utvärdera kommunen ökar då möjligheten finns att sätta den egna kommunens resultat och prestationer i relation till andra kommuners. Jämförelser är också ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i sina verksamheter. Så kallade öppna jämförelser, som tas fram i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ansvariga myndigheter görs inom ett växande antal områden, exempelvis för skola, äldreomsorg, missbruksvård och trygghet och säkerhet. För att öka möjligheterna för medborgare och kommuner att överblicka de jämförelser som tas fram har Sveriges kommuner och landsting (SKL) sedan drygt fem år tillbaka drivit projektet Kommunens kvalitet i korthet. Projektet syftar till att synligöra kommuners prestationer, resultat och kvalitet genom att ta fram ett begränsat antal mått inom områden som har ett tydligt medborgarperspektiv. I nuläget medverkar 200 kommuner i projektet. Nacka anslöt år 2010 och får överlag goda resultat. Bäst placeringar får kommunen inom skolområdet och för informationen på webbplatsen och lägst placering avseende hur effektiv hanteringen och återvinningen av avfall är. Länk Läs om resultatet i sin helhet på nacka.se nacka kommun / årsredovisning 2012
Nacka kommuns åtta övergripande mål 13 Måluppfyllelse för kommunens övergripande mål Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. God ekonomisk hushållning innebär att kommunen ska ha ett rimligt överskott i såväl den budgeterade resultaträkning som i bokslutet. Kommunerna ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning, för såväl ekonomin som för verksamheterna. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Nacka kommun har åtta övergripande mål, som sorterar under verksamhetsresultat och insatta resurser. Bedömningen av om kommunen har en god ekonomisk hushållning görs genom en sammanvägning av måluppfyllelsen för de åtta målen. Tabell Nacka kommuns åtta övergripande mål och lägesbedömning 2012 Verksamhetsresultat Insatta resurser God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skatt och Stor valfrihet påverkbara avgifter God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Kommunal ekonomi i balans God ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen bedöms vara för sju av kommunens åtta övergripande mål. Målen under verksamhetsresultaten uppfylls överlag väl. Målet kommunal ekonomi i balans, under insatta resurser, nås dock inte. Kommunens ekonomiska resultat är positivt 2012 och avviker positivt mot budget. Detta är en förbättring jämfört med 2011, då kommunen redovisade ett underskott. Anledningen till att målet kommunal ekonomi i balans ändå inte nås är att en del nämnder och verksamheter redovisade stora negativa resultat 2012 och att det positiva resultatet delvis uppnåddes p.g.a. engångsintäkter. Vidare nås inte två av de fyra finansiella nyckeltalen som ligger under målet. Målet kommunal ekonomi i balans och de finansiella nyckeltalen under det väger tungt i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Den sammantagna bedömningen är därför att kommunen inte levde upp till målet om god kommunal hushållning år 2012. Läget var detsamma 2011. Nedan följer en genomgång av måluppfyllelsen för respektive övergripande mål. För att ge en tydlig bild av grunden för bedömningarna visas samtliga strategiska mål som ligger under de övergripande målen med en färgmarkering där färgerna har samma innebörd som mätarnas färger, d.v.s. rött betyder att det finns brister, gult att måluppfyllelsen överlag är god och grönt att måluppfyllelsen är och dessutom Har brister står sig väl i externa jämförelser (med andra kommuner). Under avsnittet Nämndernas analys visas de strategiska målen per nämnd och även de nyckeltal som mäter måluppfyllelsen för de strategiska målen. God kommunal service En stor del av nämndernas och verksamheternas strategiska mål handlar om målsättningar för att uppnå god kommunal service. För de allra flesta målen gör nämnderna och verksamheterna bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 var. Medborgarna/kunderna var överlag nöjda med servicen. Till exempel visade kundundersökningar inom socialtjänsten samt förskola och skola höga andelar nöjda kunder, elever och föräldrar. När det gäller medborgarnas nöjdhet med gator och vägar nåddes målnivåerna och kundnöjd heten var relativt hög inom bygglovsverksamheten, även om kundnöjdheten där minskade något jämfört med före gående år. Nöjdheten med bibliotekens verksamhet har ökat, framför allt med utbudet av media. Andelen barn och unga som var nöjda med sin musikundervisning nådde under 2012 hela 97 procent. Målnivåerna för nöjdhet står sig också mycket väl vid jämförelser med andra kommuner, vilket framgår av olika mätningar av resultat och kvalitet inom den kommunala verksamheten, såsom exempelvis SCB:s medborgarundersökning och Sveriges kommuner och landstings Kommunens kvalitet i korthet samt öppna jämförelser. Inom grundskolan fortsätter Nackas elever att nå mycket goda resultat i jämförelse med andra kommuner, vilket kan ses som ett bevis på utbildning med hög kvalitet. Det finns dock flera strategiska mål som inte nås. Liksom föregående år är svårigheterna inom förskolan att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning betydande och under 2012 skedde en minskning av andelen högskoleutbildad personal, trots att detta varit ett prioriterat område under en rad år. Målet om maximal utveckling och stimularande lärande utveckling inom förskola bedöms därför inte nås, trots en mycket hög andel nöjda föräldrar. Inom grundskolan är ett förbättringsområde att öka elevernas inflytande i sitt lärande. Inom socialtjänsten är, liksom föregående år, ett förbättringsområde att utveckla modeller för att bättre kunna mäta resultat. För kommunens egen produktion av sociala stödresurser lyfts arbetet med att öka kundernas inflytande fram som ett förbättringsområde för ytterligare ökad måluppfyllelse för målet god kommunal service.
14 Nacka kommuns åtta övergripande mål Strategiska mål för god kommunal service Kommunstyrelsen Nacka ska anses ha ett gott företagsklimat med hög grad av nyföretagande och en god innovationsmiljö God service, bemötande och hög tillgänglighet i alla externa och interna kontakter Utbildningsnämnden Förskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskola: Reellt inflytande Grundskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Grundskola: Reellt inflytande Gymnasieskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Gymnasieskola: Reellt inflytande Social- och äldrenämnden Modeller ska utvecklas för att följa upp resultat av insatser Kunderna ska vara nöjda med den insats som de har fått Socialtjänsten ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande Socialtjänsten ska ha rättsäker handläggning och beslut ska vara välgrundade och korrekta Socialtjänstens service och tillgänglighet är god Fritidsnämnden Kommuninvånarna ska ha tillgång till en mångsidig verksamhet på sin fritid. Besökare på kommunens fritidsanläggningar ska anse att dessa har hög kvalitet d.v.s. tillgänglighet, funktionalitet, bemötande, delaktighet, inflytande och kompetens. Kulturnämnden Medborgarna ska ha tillgång till en kvalitativ kulturverksamhet Medborgarna ska ha tillgång till ett lokalt kulturutbud av god kvalitet Arbets- och företagsnämnden Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling De arbetsmarknadsinsatser som Nacka kommun erbjuder ska leda till varaktig egen försörjning och matcha arbetslivets efterfrågan på kompetens Företagen ska vara nöjda med de insatser som erbjuds individen och uppleva att deras behov av rätt arbetskraft tillgodoses Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kundnöjdheten ska öka Överprövningsvolymen ska vara tillräckligt stor för att ge ledning i rättspraxis. Andelen överprövade ärenden som ändras i sista instans ska minska. Tekniska nämnden Kommunens vägnät ska kännetecknas av god framkomlighet oberoende av årstid Kommunens allmänna platser och naturreservat ska underhållas så att invånarna upplever dem som rena och välskötta Nämndens uppgift är att förse brukarna med dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Överförmyndarnämnden Alla huvudmän har en god man/förvaltare som agerar för huvudmannans bästa inom ramen för uppdraget. Naturreservatsnämnden Naturreservaten ger rika möjligheter till friluftsliv och rekreation samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden värnas Verksamheten sociala stödresurser Våra verksamheter och dess utbud ska, genom tydlig och tillgänglig information, vara väl kända hos Nackas medborgare och beslutsfattare Våra beslut följer intentionerna i det Balanserade Styrkortet Vi erbjuder tjänster med hög kvalitet där kunden är nöjd och har inflytande över sina insatser Våra kunder är medskapare i utvecklingen av våra framtida tjänster Vi tillvaratar kundens synpunkter för att säkerställa och utveckla en hög kvalitet Förskola, fritid och skola Förskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskola: Reellt inflytande Grundskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Grundskola: Reellt inflytande Gymnasieskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Gymnasieskola: Reellt inflytande Medborgarna ska ha tillgång till en kvalitativ kulturverksamhet
Nacka kommuns åtta övergripande mål 15 Starkt medborgarinflytande Medborgarnas uppfattning om inflytande på övergripande nivå mäts i medborgarundersökningen. Liksom i andra kommuner är detta ett område där medborgarna generellt sett ger lägre betyg, jämfört med betygen på att leva och bo i kommunen i sin helhet och för många av verksamheterna. Kommunens värde överstiger dock snittet för andra kommuner och målnivån nås. Likaså nås målnivåerna för medborgarinflytande för övriga nämnder och verksamheter, som har strategiska mål kopplade till detta målområde. Läget bedöms därför sammantaget vara. Flertalet nämnder saknar strategiska mål inom målområdet medborgarinflytande. Inflytande i form av brukarinflytande är dock centralt för kvaliteten inom alla verksamheter men mäts i många fall t.ex. inom skolan och socialtjänsten under målet god kommunal service, då det är starkt kopplat till kvalitetsutveckling av den service som ges. Kommunstyrelsen Arbets- och företagsnämnden Kulturnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Strategiska mål för starkt medborgarinflytande Kommuninvånarna är nöjda med sina möjligheter att kunna påverka De företagare, elever och arbetssökande som deltar i kommunens insats ska också ha möjlighet att påverka utformningen av insatsen Medborgarna ska ha möjlighet att påverka kulturutbudet Medborgarna ska ha möjlighet att påverka kulturutbudet Stor valfrihet En stor andel av medborgarna ansåg att valfriheten är stor i kommunen, visade medborgarundersökningen. Läget bedöms vara utmärkt för måluppfyllelsen av tre strategiska mål under detta målområde. Inom socialtjänsten har kundvalet för öppenvård av missbruk börjat användas allt mer, främst för boendestöd. En hög andel av de personer som hade kontakt med socialtjänsten angav att de fått tillräcklig information om vilka valmöjligheter som finns. I de öppna jämförelserna av äldreomsorg 2012 fick Nacka kommun högst värde i riket när det gäller de äldres möjligheter att påverka tider inom hemtjänsten. Inom grundskolan fick de allra flesta föräldrar sitt förstahandsval vid val av skola till sitt barn. Andelen har dock sjunkit de två senaste åren och ligger på 92 procent, vilket är under målnivån på 95 procent. Likaså ligger andelen gymnasieelever som fick sitt förstahandsval under målnivån. Den sammantagna bedömningen är ändå att måluppfyllelsen är god avseende stor valfrihet. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Arbets- och företagsnämnden Strategiska mål för stor valfrihet Medborgarna ska ha stor valfrihet Förskola: Föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola, pedagogisk omsorg och fritids Grundskola: Föräldrar och elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola Gymnasieskola: Föräldrar och elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola Möjligheter att göra egna val inom nämndens ansvarsområde ska öka genom nya kundval eller andra metoder för ökad valfrihet Kommunens invånare ska kunna ägna sig åt ett rikt och varierat utbud av aktiviteter på kommunens fritidsanläggningar Barn och unga ska erbjudas ett brett utbud av skapande kulturaktiviteter Barn och unga ska erbjudas ett brett utbud av skapande kulturaktiviteter Varje elev ska ges stora möjligheter vid val av utbildning och arbetsmarknadsinsats Varje arbetssökande ska ges stora möjligheter vid val av utbildning och arbetsmarknadsinsats
16 Nacka kommuns åtta övergripande mål God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Medborgarna trivs med att leva och bo i kommunen. Tillgången till parker, grönområden och natur värdesätts högt. Resultatet av medborgarundersökningen visade dock att nöjdheten med kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt ligger under målnivån och det är många kommuner som har betydligt högre nöjdhet inom detta område än Nacka kommun, som ligger på snittet för övriga kommuner. Ökade möjligheter till matinsamling kan komma att förbättra nöjdheten inom detta område. Nöjdheten med tillgängligheten till återvinningscentraler ligger under snittet för övriga kommuner. Inom socialtjänsten nås inte ett av två målen inom detta område då det finns fortsatta svårigheter att erbjuda boende till invånare med behov som är aktuella inom området utredning vuxna. Det handlar exempelvis om personer som har missbruksproblematik eller som utsätts för våld i en nära relation. Detta gör det svårt att kunna erbjuda en hel vårdkedja. Kommunstyrelsen Social- och äldrenämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Strategiska mål för god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Minskad klimatpåverkan En väl fungerande infrastruktur och goda livsmiljöer Förutsättningar ska skapas för en god folkhälsa åt alla Socialtjänsten ska verka för ökad livskvalitet, bättre liv för den enskilde Socialtjänsten ska verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper Föreningslivet ska stödjas så att de arbetar med värdegrundsfrågor och medvetet ledarskap Nacka kommuns kulturhistoria ska vårdas och levandegöras Nackas offentliga konst ska vara tillgänglig Stadsbyggande i Nacka ska ske med kvalitet och mångfald Nämnden ska verka för en miljövänlig avfallshantering med en mycket hög insamlingsgrad av farligt avfall Trygg och säker kommun Målet om en trygg arbetsmiljö nåddes inte inom grundskolan; andelen elever som kan arbeta utan att bli störda samt andel elever som anser att de är trygga i skolan når inte upp till målnivåerna. I övrigt bedöms måluppfyllelsen som god eller utmärkt när det gäller trygghet och säkerhet. Medborgarnas upplevelse av trygghet har ökat sedan 2011 och i öppna jämförelser av trygghet och säkerhet 2012, som genomförs av Sveriges kommuner och landsting, hamnade kommunen på femtonde plats i riket. Inga trafikolyckor med dödlig utgång skedde under 2012 i kommunen. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Fritidsnämnden Arbets- och företagsnämnden Tekniska nämnden Strategiska mål för en trygg och säker kommun Nacka ska uppfylla de krav som ställs på en trygg och säker kommun Förskola: Trygg arbetsmiljö Grundskola: Trygg arbetsmiljö Gymnasieskola: Trygg arbetsmiljö Förskola: Trygg arbetsmiljö Grundskola: Trygg arbetsmiljö Gymnasieskola: Trygg arbetsmiljö Fritidsanläggningarna ska vara trygga Varje elev/arbetssökande har rätt till en god psykosocial arbetsmiljö, samt en arbetsmiljö där ohälsa och olycksfall förebyggs Kommunens vägnät ska i största möjliga mån utformas och underhållas så att det upplevs tryggt att vistas i trafikmiljön Dagvatten ska avledas på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att säkerhet, hälsa och ekonomiska intressen inte hotas
Nacka kommuns åtta övergripande mål 17 Effektivt resursutnyttjande Målområdet effektivt resursutnyttjande ska mäta om förhållandet mellan verksamhetsresultat och insatta resurser är rimligt och också beskriva om insatta resurser används på ett effektivt sätt. En del av målen handlar om personalen som arbetar i de olika verksamheterna, då personalkostnader är den absolut största kostnadsposten i den kommunala verksamheten. Inom den kommunala produktionen av förskola och skola samt sociala stödresurser nåddes inte målen för medarbetarnas hälsa 2012, utan sjukfrånvaron ökade jämfört med 2011 inom båda verksamheterna. Inom socialtjänsten nås tre av målen för effektivt resursutnyttjande dock ligger fortfarande andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd över målnivån. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Kulturnämnden Arbets- och företagsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Verksamheten sociala stödresurser (VSS) Överförmyndarnämnden Naturreservatsnämnden Förskola, fritid och skola Strategiska mål för effektivt resursutnyttjande Nacka är en attraktiv arbetsgivare med stolta, engagerade och friska medarbetare Budget i balans Socialtjänsten ska verka för effektivare användning av offentliga resurser Socialtjänsten ska arbeta långsiktigt med förebyggande arbete (aktivera social fond ) Medborgare i behov av ekonomiskt bistånd ska stärkas till egen försörjning och ett självständigt liv Socialtjänsten ska kännetecknas av hög volym- och kostnadskontroll samt kostnadsmedvetenhet Kulturaktiviteterna ska vara välbesökta och efterfrågade av medborgarna Insatser för arbetssökande och vuxelever ska vara effektiva och utvecklande samt ska följas upp och utvärderas Handläggningstiderna ska minska Beslutsförmåga Produktiviteten ska öka Kundnöjdhet ska öka Anläggningarna ska underhållas så att livslängden optimeras Genom samarbete, utifrån ett koncernperspektiv, arbetar våra ledare för ett effektivt resursutnyttjande och maximal kundnytta Alla medarbetare har rätt kompetens, är stolta och har goda möjligheter att utvecklas i sitt uppdrag Alla medarbetare har god hälsa Alla medarbetare tar ansvar och är engagerade i sitt arbete Alla chefer har ett öppet och tydligt ledarskap Rättssäker och effektiv tillsynsverksamhet med hög kvalitet och god service Införande av e-tjänster förenklar handläggningen och gör den transparent Natur- och kulturmiljöer ska vårdas effektivt med det historiska perspektivet i åtanke Friska medarbetare Kompetenta, behöriga och engagerade medarbetare Våra ledare inspirerar och leder med tydlig målinriktning till goda resultat Ett utvecklingsområde när det gäller bedömningen av effektivt resursutnyttjande är att i större utsträckning jämföra kommunens resultat ur detta perspektiv med andra kommuner, på ett relevant och rättvisande sätt. Genom de öppna jämförelserna som tas fram inom allt fler områden förbättras förutsättningarna till sådana jämförelser. Inom området hemtjänst för äldre personer kan man till exempel se att kostnaden per brukare i Nacka kommun är lägre än den för riket, men nöjdheten (mätt i den nationella brukarenkäten till äldre personer med insatser) ligger något över genomsnittet. I Sveriges kommuner och landstings satsning Kommunens kvalitet i korthet belyses effektivitet inom skolområdet bl.a. genom måttet kostnad per betygspoäng. Där hamnar Nacka kommun på plats 63 av 200 medverkande kommuner.
18 nacka kommuns åtta övergripande mål Figur kostnad PeR BetygsPoäng i årskurs 9 för de av jämförelsekommunerna som är med i skl:s kommunens kvalitet i korthet 600 500 400 300 200 100 Foto: andreas gustavsson / squaregrain 0 danderyd (lägst) sollentuna täby tyresö nacka medelvärde värmdö högsta värde Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter BRa Trots att det genomfördes en skattehöjning 2012 var skattesatsen i kommunen fortfarande bland de tio lägsta i riket. En viss minskning av nöjdhet med avgiftsnivåer har skett men nöjdheten ligger nära målnivån. KommunaL ekonomi i balans Här görs en kort genomgång av orsakerna till lägesbedömningen för målet om kommunal ekonomi i balans. har BRisteR En fördjupad analys finns i avsnittet Ekonomisk analys. Målet kommunal ekonomi i balans mäts bl.a. genom budgetavvikelse. Årets balanskravsresultat 2012 vilket är årets resultat exklusive realisationsvinster för försäljning av tomtätter blev 33,4 miljoner kronor. Det var 10,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det beror främst på en engångsintäkt på 45,9 miljoner kronor i form av återbetalning av premier för Avtalsgruppssjukförsäkringen. Vidare beror den positiva avvikelsen på större skatteintäkter än förväntat och på att finansnettot blev bättre än budgeterat. Vissa nämnder hade också ett bättre resultat än budgeterat: social- och äldrenämnden 47 miljoner kronor bättre och utbildningsnämnden 14 miljoner kronor bättre. Vissa verksamheter och nämnder hade negativa resultat, fram förallt den egna produktionen av förskola och skola, stadsledningskontoret, markenheten under kommunstyrelsen samt tekniska nämnden. Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts också genom fyra finansiella nyckeltal; nettokostnadsandel, förändring av soliditet, självfinansieringsgrad och låneskuld. Det finansiella målet att förändringen av soliditeten ska vara positiv är uppfyllt och låneskulden är långt under lånetaket. Det finansiella nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar var betydligt bättre 2012 (55 procent jämfört med 15 procent år 2011) men ligger fortfarande under målnivån. Vidare nådde inte kommunen 2012 (liksom 2011) det finansiella målet att skatteintäkter och utjämning ska vara 2,5 procent större än nettokostnaderna det vill säga en nettokostnadsandel på 97,5 procent. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen av kommunal ekonomi i balans har brister, dels beroende på stora underskott i en del verksamheter, dels på att två av de fyra finansiella nyckeltalen inte är uppfyllda. Årets resultat blev 122,6 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor bättre än budgeterat. I årets resultat ingår realisationsvinster för försäljning av tomtätter, vilka uppgick till 89,3 miljoner kronor. nacka kommun / årsredovisning 2012
nacka kommuns åtta övergripande mål 19 ekonomisk analys I detta avsnitt finns en analys av det ekonomiska resultatet för kommunen och för Nackakoncernen. ekonomisk analys för Kommunen årets resultat Årets resultat är skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under året. Årets resultat uppgick till 122,6 miljoner kronor (mnkr) vilket var ca 100 mnkr bättre än budget. I resultatet ingår realisationsvinster för försäljning av tomträtter på 89,3 mnkr som avser en försäljning av en fastighet till en bostadsrättsförening i Saltsjöbaden som ej var budgeterad, samt realisationsvinster inom exploateringsverksamheten på 8,9 mnkr. Realisationsvinsterna från exploateringsverksamheten understeg dock budget med 37 mnkr, vilket förklaras av att projekt blivit försenade samt en minskad efterfrågan på mark. balanskravsresultat Årets resultat enligt balanskravet uppgick till 33,4 miljoner kronor. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på ekonomi i balans. Vid avstämning mot balanskravet påverkas inte resultatet av realisationsvinster för försäljning av tomträtter (89,3 mnkr). Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. År 2011 redovisade kommunen ett negativt balanskravsresultat på 28 mnkr. 2012 års balanskravsresultat innebär att 2011 års negativa resultat kan återställas. tabell BalanskRavsutRedning 2012 årets resultat Reavinster, tomträtter årets balanskravsresultat tidigare års balanskravsresultat (2011) överskott i förhållande till balanskrav 122,6 miljoner kronor 89,3 miljoner kronor 33,4 miljoner kronor -28,1 miljoner kronor 5,3 miljoner kronor Årets balanskravsresultat visar en förbättring med 61,5 mnkr jämfört med 2011 och 10,5 mnkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen jämfört med budget beror främst att AFA försäkrings styrelse under 2012 beslutade att återbetala premier för avtalsgruppsjukförsäkringen (ags-kl) och avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2007 och 2008. För Nackas del innebär detta en engångsintäkt på 45,9 mnkr som redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Utslaget per invånare var balanskravsresultatet 356 kronor per invånare. Nacka kommun hade det lägsta balanskravsresultatet per invånare av jämförelsekommunerna. Figur BalanskRavsResultat PeR invånare 2012 danderyd värmdö solna täby sollentuna tyresö nacka 0 500 1 000 1 500 kronor 2 000 2 500 nämndernas och verksamheternas resultat Skatteintäkterna blev 33 mnkr större än förväntat och finansnettot blev 24 mnkr bättre än budgeterat på grund av lägre investeringsutgifter och lägre räntenivå än budgeterat. Social- och äldrenämndens resultat blev 47 mnkr bättre än budgeterat. Det var bl.a. enheterna för ekonomiskt bistånd, socialpsykiatri och äldre som redovisade ett bättre nettokostnadsutfall jämfört med budget. Utbildningsnämnden avvek positivt från budget med 14 mnkr, vilket berodde på färre barn än budgeterat i förskolan och på fritidshem. Det största negativa resultatet redovisade den egna produktionen av förskolor och skolor (FFS). De redovisade ett negativt resultat på 41 mnkr, en förbättring jämfört med 2011 då motsvarande underskott var 64 mnkr. Flera enheter gick med underskott och det berodde delvis på att antalet barn och elever var färre än budgeterat. Stadsledningskontoret redovisade ett negativt resultat på 24,6 mnkr, vilket främst berodde på högre IT-kostnader än budgeterat. Markenheten under kommunstyrelsen redovisade ett budgetunderskott på 14 miljoner kronor. Den största negativa posten där avser Fisksätra marincentrum där underskottet var 18,9 mnkr. Av detta avsåg drygt 6 mnkr kostnader för att sanera marken. Tekniska nämnden redovisade ett underskott på 11,3 mnkr, varav vatten- och avloppsverket (VA-verket) cirka 20,4 mnkr. VA-verkets underskott berodde på ökade kostnader för spillvatten på grund av kraftig nederbörd samt på lägre intäkter än budgeterat. Balanskravsresultatet tyngs också av att realisationsvinsterna för exploateringsverksamheten blev betydligt lägre än budgeterat, vilket berodde på att projekt blivit försenade. Realisationsvinsterna inom exploateringsverksamheten nacka kommun / årsredovisning 2012
20 ekonomisk analys uppgick till 8,9 mnkr och understeg därmed budget med 37,1 mnkr. Balanskravsresultatet för perioden 2003-2012 uppgår sammantaget till 428 mnkr. När resultatet för alla realisationsvinster har exkluderats för samma period blir resultatet 181 mnkr. Figur Resultatmått 2003-2012 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 2003 2007 2009 2011 2004 2005 2006 2008 2010 2012 resultat enligt resultaträkning balansresultat inkl reavinster exploatering resultat exkl. alla reavinster finansiella nyckeltal Nacka kommuns övergripande mål kommunal ekonomi i balans mäts dels genom budgetavvikelse, dels genom fyra finansiella nyckeltal. De finansiella nyckeltalen kompletterar kommunallagens minimikrav på en kommunal ekonomi i balans. Kommunens fyra finansiella nyckeltal ska belysa inte bara den ekonomiska situationen i nuläget utan också ekonomins långsiktiga hållbarhet, vilket är en viktig aspekt vid bedömningen av om kommunen har en god ekonomisk hushållning. De fyra finansiella nyckeltalen är nettokostnadsandel, självfinansieringsgrad, förändring av soliditet samt låneskuld. År 2012 uppfylldes två av dessa: målen för förändring av soliditeten och för låneskulden. tabell finansiella nyckeltal 2011 finansiella nyckeltal målnivå 2012 utfall utfall år 2010-2012, genomsnitt nettokostnadsandel (procent) <97,5 100,5 99,8 självfi nansieringsgrad av >100 54,8 38,7 investeringar (procent) förändring soliditet, inklusive pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser >0 1,7 låneskuld <2,8 mdkr 1,8 mdkr nettokostnadsandelen Nettokostnadsandelen är årets nettokostnader i relation till skatteintäkter och utjämning. Målet är att måttet inte ska överstiga 97,5 procent i genomsnitt, vilket innebär att man inte förbrukar mer än 97,5 procent av skatter och utjämning. År 2012 uppgick till nettokostnadsandelen till 100,5 procent, d.v.s. nettokostnaderna var större än skatteintäkter och utjämning. För åren 2010-2012 har nettokostnadsandelen varit 99,8 procent i genomsnitt. Det innebär att nettokostnaderna har varit marginellt lägre än skatteintäkterna under perioden och kommunen uppnådde därmed inte målnivån för 2012. På sikt är det mycket viktigt att detta mått förbättras, med tanke på kommunens höga investeringsnivå. Det finns ett direkt samband mellan kommunens resultat och finansieringen av investeringar, i Nackas fall lånenivå. Reavinster och jämförelsestörande intäkter som inte finns med i detta nyckeltal bidrar dock positivt till finansieringen av kommunens investeringar. Figur NETTOKOSTNADSANDEL UTFALL OCH MÅL 106 nettokostnadsandel 104 mål 102 100 98 96 94 92 2003 2007 2009 2011 2004 2005 2006 2008 2010 2012 förändring av soliditeten Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten år 2012 var 41,5 procent (41,7 procent år 2011). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser är 8,7 procent, en förbättring på 1,7 procent jämfört med förra året. Det innebär att målet att förändringen av soliditeten ska vara positiv är uppfyllt. nacka kommun / årsredovisning 2012