BHV-Nytt Nr 4, december 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Julhälsning sid 2 Barnahus i Västmanland sid 3 Barnkonventionen Internationellt hälsoarbete över gränserna sid 4 Förändring i basprogrammet sid 5 Retentio testis/retraktila testiklar Growing people och Rikshandboken sid 6 Tillbud med barnvåg Risk för felaktiga BCG-vaccinationer sid 7 Rapporterade biverkningar av Tetravac sid 8 Hepatit A på förskola i Skåne, Ny PTP-psykolog Om fortsatt vaccination av våra invandrarbarn sid 9-10 Utbildning/fortbildning våren 2008 Meddelanden: Ersättning för epidemiologiska ansvaret sid 11 Minifom och konserveringsmedel, PKU-prov, BB-info Lästips, Efterlysning av film på BHV-enheten sid 12 Artiklar ur Läkartidningen sid 13
Julhälsning År 2007 lider mot sitt slut. För många av oss var det året när datorn blev ett viktigt hjälpmedel i BVC-arbetet. Det flesta hittar nu i Rikshandboken på nätet och BHV-Nytt finns på landstingets hemsida liksom de första delarna av vår egen handbok. Alltfler får också BHV-Nytt elektroniskt i stället för i pappersform. Snart använder alla BVC datajournal och har upptäckt att det finns fördelar och nackdelar jämfört med pappersversionen (visst blir prematurkurvorna snygga!). Vi ser fram emot år 2008 med fortsatt Riskbruksarbete, den nya versionen av Smitta i förskolan och förhoppningsvis ett ställningstagande från Socialstyrelsen om pneumokockvaccinering. Ett stort Tack till alla BVC-medarbetare för ett gott arbete. Vi önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd
Barnahus i Västmanland Västmanlands Barnahus invigdes i början av oktober i år och ligger på Källgatan 10 i Västerås. De som arbetar runt Barnahus är länets tio kommuner, landstinget, åklagarmyndigheten och polisen i Västmanland. Barnets bästa sätts i fokus. Tanken är att barn som har utsatts för våld och övergrepp och som bevittnat våld, ska från och med nu slippa flyttas mellan olika myndigheter och förhöras om igen av olika experter. Med Barnahus ska detta upphöra, för nu kommer experterna till barnet i stället och barnet behöver förhöras bara en gång. Ansvarig för projketet är Lotten Eriksson, polis samt Lena Lagerström, socialsekreterare och dessa finns på heltid i Barnahus. Övriga samverkanspartner är personal från BUP och barnkliniken. Regelbundna samråd kommer att genomföras till vilka man kan anmäla ärenden. Alla samverkanspartner samt den tjänsteman som gjort anmälan deltar i samrådet och bidrar med sin kunskap. Därefter tas beslut om fortsatt handläggning av ärendet, om t ex förundersökning ska starta eller om socialtjänsten ska arbeta vidare med ärendet. Datum för första samråd är 10 december. Enligt Lotten Eriksson är verksamheten också tänkt att fungera som en kunskapsbank, dels för de som arbetar med barn i länet, dels för allmänheten som kan vända sig till Barnahus och få råd och hjälp i frågor om utsatta barn. För rådgivning och ytterligare information ring: Lotten Eriksson 021-15 24 71, mobil: 070-340 15 31. Eva Söderqvist Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 6 handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. 3
Internationellt hälsoarbete över gränserna Den 1 december var internationella AIDSdagen. En dag då vi alla har möjlighet att väcka uppmärksamhet och få/ge information om aidsepidemin och känna ansvar för att bekämpa sjukdomen. Hiv/aids är en global angelägenhet som berör oss alla oavsett var i världen vi bor eller befinner oss. Är viruset spritt över hela världen? Hur länge har sjukdomen varit känd? Hur började det?vad händer i din kropp? Hur länge kan du ha viruset innan det påverkar dig? Hur vet du att du är smittad? Kan du skydda dig mot att få hiv/aids? De här och många fler frågor kan du få svar på i boken Att leva tillsammans i en värld med hiv/aids. Boken är ett samarbete mellan en grupp lärare och sjuksköterskor i Sverige och Zimbabwe och deras respektive fackliga organisationer, Vårdförbundet Västmanland, Lärarförbundet i Västmanland och de motsvarande organisationerna i provinsen Manicaland i Zimbabwe. Boken bygger på intervjuer som gruppen gjorde med barn i årskurs fem i Sverige och i Zimbabwe och deras tankar när de hör ordet hiv/aids. I boken delar barnen med sig av sina kunskaper, känslor och framtidsdrömmar, bl a berättelser ur dagliga livet, dikter och en liten seriefigur som berättar om hiv-virusets väg i kroppen. En lättförståelig, lärorik och oerhört fängslande bok som riktar sig i första hand till barn och ungdomar, men även till vuxna, och boken kan gärna finnas i alla väntrum! En stor eloge till författarna för ett beundransvärt arbete. Boken är barnens och gruppens bidrag till omvärlden i den fortsatta kampen mot hiv/aids. Se även under lästips, sidan 13. Eva Söderqvist Dikt ur boken: AIDS! AIDS! AIDS! be careful, One day we will fight Against you Take my Hand Let s Go - And fight AIDS! Olyndah Mlambo 4
Förändring i basprogrammet Vi har under hösten diskuterat på Evaträffar, i Rådsgruppen och vid Ramnäskursen Hur mår våra barn (åtminstone oktoberomgången) om det finns något som kan förändras i basprogrammet. På vissa håll i landet har man sedan länge tagit bort det rutinmässiga läkarbesöket vid 18 månader. Margaretha Magnusson, vårdutvecklare i Uppsala, visade också i sin avhandling redan 1999 att om varken föräldrar eller BVCsjuksköterskan är oroliga hittar man ytterst sällan något avvikande vid läkarbesöket i den åldern. Därför får de BVC som vill ta bort läkarbesöket som rutin men sjuksköterskans arbetsuppgifter vid 18 månader kvarstår oförändrat. Naturligtvis erbjuds läkarbesök som alltid om det behövs, eller om föräldrarna önskar. Totala läkartiden på BVC ska ändå inte minskas vår förhoppning är att sjuksköterska och läkare på allt fler enheter ska arbeta tillsammans i undersökningsrummet för att få en gemensam bedömning av barnet. Det tar lite längre tid, men torde innebära bättre kvalité på bedömningen. Detta arbetssätt rekommenderas i Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (2007) ett dokument utarbetat av Vårdförbundet, Riksföreningen för Barnsjuksköterskor och Riksföreningen för Distriktssköterskor. Nya riktlinjer för uppföljning av retentio testis/retraktila testiklar (se längre ner på sidan) innebär också lite mer läkararbete, även om det rör sig om enstaka barn per BVC. Diskutera ihop er på varje BVC och bestäm om ni vill ha kvar läkarbesöket vid 18 månaders ålder. I basprogrammet skriver vi ev. läkarbesök. Eva Söderqvist Retentio testis/ retraktila testiklar Våren 2007 publicerades en nordisk konsensus om behandling och uppföljning av retentio testis. Där rekommenderas bland annat operation efter 6 månader men innan 1 års ålder, men också årlig uppföljning av de pojkar där testiklarna spontant vandrat ner de första månaderna. Kapitlen både i Rikshandboken och vår egen handbok håller nu på att skrivas om. Testiklarna anläggs i buken och vandrar under fostertiden ner i pungen. Vid födelsen har 3-5 % av pojkarna inte båda testiklarna på plats. Några vandrar ner spontant de första månaderna, och vid 3-6 månaders ålder är det bara 1-2 % som har retentio testis. Som ni redan vet remitterar vi dessa till kirurg vid 5-6 månadersbesöket på BVC. I de fall testikeln spontant vandrat ner de första månaderna finns ungefär 25 % risk att den vandrar upp igen, därför ska dessa pojkar kontrolleras årligen under förskoletiden. Visa också föräldrarna hur de kan undersöka pojkens testiklar hemma några gånger per år, och att de hör av sig till BVC vid funderingar. Även retraktila testiklar ska följas årligen på BVC eftersom några av dem övergår i retention och remiss bör skrivas till kirurg. Läs mer i handboken, t ex om hur man definierar retraktil testikel! 5
Growing people och Rikshandboken Förhoppningsvis har nu alla hittat till Rikshandboken på www.growingpeople.se. Handbokstexten ägs av Barnläkarföreningen, men ligger på Growing peoples hemsida. Hemsidan finansieras dels av annonsintäkter, dels av prenumerationsavgifter från landsting, kliniker och vårdcentraler. Förut har vi via Handboken kommit in på hela hemsidan, men som några av er märkt kan man inte längre det. Jag tycker själv att innehållet på Growing People är bra och uppdaterat skrivet för föräldrar, men också mycket bra information för oss som arbetar inom hälso- och sjukvård. En vårdcentral kan själv prenumerera på hemsidan, man får då tillgång både till Rikshandboken och all övrig text. Det kostar i idag 2 000 kronor för en vårdcentral med obegränsat antal användare. För bara BVC med max fem användare kostar det 1 100 kronor per år. Man kan tänka sig att grupper av BVC, t ex Praktikertjänst, Carema eller Division Närsjukvårds enheter förhandlar direkt för att få ett bättre pris. BHV-enheten kommer att träffa en grupp IT-ansvariga inom Landstinget strax före jul för att diskutera vårt behov av IT-stöd. Fortfarande kommer ni förstås in på enbart Rikshandboken utan någon kostnad. Tillbud med barnvåg Vid användningen av en barnvåg av märket UWE AIN vickade vågskålen och barnet var nära att falla i golvet. Läkemedelsverket uppmanar därför alla som har barnvåg UWE AIN 15 elle UWE AIN 22 att kontakta tillverkaren för att få vågskålens fäste förstärkt. 6
Risk för felaktiga BCG-vaccinationer Jag tror att ni märkt att de flesta högriskbarn nu vaccineras på BB. Tyvärr har det vid ett par tillfällen i höst hänt att barn som BCG-vaccinerats på BB fått en andra omgång på BVC. Det är inte bra, eftersom risken för lokalreaktioner är större. För att det inte ska hända fler gånger kommer några tips: När rutan BCG ja är ifylld som nedan betyder det att barnet är vaccinerat på BB! Kontrollera gärna med föräldern att de vet att barnet fått vaccin mot tuberkulos på BB och för in vaccinationen i BVC-journalen. Ta också för vana vid BCG-vaccination på BVC att dels titta i BVC-journalens vaccinationsdel att där inte redan är dokumenterat en BCG, dels titta efter märke på barnets vänstra överarm och axel alla får inte vaccinationsmärke, men de flesta. Vi kommer under våren att diskutera BCG-vaccinationen med mödrahälsovården och BB för att förbättra informationen mellan oss och till föräldrarna. 7
Rapporterade biverkningar av Tetravac Under hösten har vi fått 9 kopior på biverkningsanmälningar som ni skickat in från BVC till Läkemedelsverket för reaktioner efter Tetravac. Det var i 5 fall mycket stora lokalreaktioner, i 4 fall feber över 40 grader. Fortsätt att rapportera biverkningar som inte är vanliga (blankett finns i FASS eller kan skrivas ut på Läkemedelsverkets hemsida) och skicka en kopia till BHV-enheten. Hepatit A på förskola i Skåne Smittskyddsinstitutet skriver i sitt EPI-aktuellt oktober 2007 om ett barn som tillbringade sommaren i Mellanöstern och återvänt till sin förskola i augusti. Barnet insjuknade tidigt under hösten i hepatit A, och vid uppföljningen av barn och personal på förskolans två avdelningar hade fem barn och en bland personalen smittats. Det inträffade ger oss en påminnelse att uppmana familjer som åker till sina hemländer på semester att kontakta FLM för hepatita-vaccinering av sina svenskfödda barn äldre än 6 månader. Ny PTP-psykolog Jag heter Stina Lasu och bor i Uppsala med min man, våra två små barn och två hundar, en afghanhund och en portugisisk gatukorsning. Jag tog psykologexamen 2004 vid Uppsala universitet och har därefter varit föräldraledig fram till nu. Det känns verkligen roligt och spännande att få chansen att göra mitt PTP-år inom mödra- och barnhälsovården, eftersom det är ett område som intresserar mig oerhört. Jag ser fram emot att lära mig mer inom området och även kunna bidra med kännedom om hur det är att vara småbarnsmamma idag. När jag inte finns på arbetet ägnar jag mig åt min familj och våra hundar. Jag har ett stort hundintresse så det blir mycket utevistelse och engagemang i djurrättsfrågor. Jag är även amningsrådgivare inom Amningshjälpen och håller på att utbilda mig till doula. Jag hoppas på att få träffa några av er under mitt PTP-år. Stina Lasu PTP-psykolog Jessica Skoog, som fullgör sin PTP-tjänstgöring, har från och med november i år fast anställning hos mödra- och barnhälsovårdspsykologerna på Kraftkällan i Västerås. Ingegerd Solberger psykologkonsult 8
Om fortsatt vaccination av våra invandrarbarn Jag får ofta frågor från er på BVC om hur vaccinationerna ska planeras för barn som inte följt vårt svenska program. Här kommer lite tips om hur man resonerar. Ni får gärna fortsätta att fråga, men kom ihåg att det sedan är er BVC-doktor som ska ordinera för just ert barn. Vad har barnet fått hittills? Bästa beskedet får man från den föräldern som varit med under barnets första år. Använd tolk när det behövs. Jämför uppgifterna med de vaccinationspapper som kanske finns med. På www.who.int kan man se hur olika länders vaccinationsprogram ser ut nu, för barn i BVC-åldrarna kan man nog lita på detta om föräldrarna säger att barnet fått alla vaccinationer man brukar ge i landet. För barn i skolålder är det svårare att veta vad länderna hade för program för flera år sedan. Det lönar sig nästan aldrig att ta serologi, i undantagsfall kan man titta på svaret mot difteri, tetanus och polio om man undrar om barnet fått något av dessa vaccin överhuvudtaget. Så gör vi med adoptivbarn från Kina, som åtminstone tidigare ofta hade vaccinationsdokument som inte stämde alls. Om ett barn bedöms vara ovaccinerat men reagerar med kraftig lokalreaktion på första DTP har det sannolikt fått vaccination tidigare och man får ompröva planeringen. BCG Vaccin givet på BB och som ofta ger ett märke på vänster överarm är BCG-vaccin. Behöver inte göras om även om PPD är negativ. Ovaccinerade barn vaccineras om PPD < 6 mm. Om osäker uppgift är det inte farligt att revaccinera om PPD är mindre än 6 mm. Vid vårdcentralens hälsoundersökning av invandrare sätts PPD på alla, inte för att undersöka vaccinationsstatus utan för att upptäcka aktiv eller latent tuberkulos. Tänk på att inte vaccinera med MPR-vaccin innan PPD är satt, eftersom vaccinet kan släcka ut en positiv PPD några veckor. Difteri/stelkramp/kikhosta (DTP) Grundvaccinering består i Sverige av vaccin vid 3 och 5 månader. Många andra länder ger i stället 3 doser vid 2, 4 och 6 månaders ålder eller vid 6, 10 och14 veckor (t ex Somalia). Räkna alltså inte bara vaccinationerna, utan notera hur gammalt barnet var. Första påfyllnadsdosen (boosterdos) minst 6 månader senare, alltså vår 1-årsdos. Andra booster fyra år senare. Polio Ger många länder peroralt som droppar. Om barnet fått en eller två doser börjar man om enligt vårt grundprogram, annars ges en boosterinjektion och sedan kan barnet följa vårt schema enligt ålder. Det är ingen fara med att ge någon extra poliodos eller doser lite för tätt. Barn som fått peroralt vaccin under dåliga hygieniska förhållanden kan få alla fyra polioinjektionerna i vårt schema, eftersom peroralvaccination har osäker effekt vid sådana förhållanden. 9
Haemophilus influenzae typ B Efter 1 års ålder räcker en dos och efter 6 års ålder finns ingen anledning att vaccinera. MPR En del länder där mässling är vanligt ger rent mässlingsvaccin före 1 års ålder och ofta MPR senare.vi räknar inte vaccin givet före 1 år, eftersom maternella antikroppar kan finnas kvar och minska immunsvaret. Äldre barn som bara fått mässlingsvaccin ska också erbjudas en dos MPR på BVC. Andra dosen ges i skolan. Hepatit B Vi började vaccinera riskgruppsbarn 2006-01-01. Invandrade barn födda 2006 och senare och som hör till riskgrupp ska alltså också erbjudas vaccination om de inte fått det i sitt hemland (många länder vaccinerar nu alla barn). Om andra vaccinationer ska ges kan Infanrix-hexa användas, annars Engerix B (barndos) med minst 1 månad mellan de första två doserna och en tredje dos 6 månader senare. Alla BVC-vacciner kan ges vid samma tillfälle, men i olika extremiteter. Om man väljer att ge vid olika tillfällen står det i handboken, kapitel 11 D sidan 2 om detta. Utbildning/fortbildning våren 2008 Januari, Motiverande samtal - MI februari, Pågående utbildning. mars mars/april april/maj Eva-träffar Västerås 26 och 31 mars, samt 1 april Köping 27 mars Fagersta 7 april Inbjudan kommer via e-post. Smarta Matval En halvdag, vid två tillfällen. Inbjudan kommer via e-post. Hur mår våra barn omgång 12 Planeras till hösten 2008 i två omgångar 10
Meddelanden Ersättning för epidemiologiska ansvaret på förskolorna Även 2008 år kommer BVC att få ersättning från Landstinget med 500 kronor för varje förskola ni har ansvar för. Pengarna utbetalas i efterskott. Kom också ihåg att skicka in listan för hepatit B-vaccinationer som givits till riskbarn, så ni får ersättning för detta. Barn som inte hör till riskgrupp, men fått Infanrix-hexa mot betalning, ska förstås inte sättas upp på listan! Minifom och konserveringsmedel Parabener används som konserveringsmedel i vissa läkemedel, bland annat Minifom. Norska Legemiddelverket avråder nu från okritisk och långvarig behandling av spädbarnskolik med Minifom, som innehåller parabener i form av nipastat. Vissa parabener kan möjligen ha en hormonliknande effekt. Svenska Läkemedelsverket skriver att de djurstudier som är gjorda har flera brister, och om det har betydelse för människor är svårt att bedöma. Tillverkaren AstraZeneca har meddelat att man just nu undersöker om man kan byta till annat konserveringsmedel. Minifom har enligt flera undersökningar inte bättre effekt på spädbarnskolik än sockerpiller (placebo), men är ändå godkänt på indikationen spädbarnskolik i dosering 10 droppar före varje måltid. Högre dosering ger sannolikt inte bättre effekt. Tidigare har föräldrarna fått besked att det är i alla fall inte skadligt, och det finns föräldrar som ger betydligt högre doser. Med tanke på tillsatserna tycker jag inte vi kan ge några rekommendationer om högre doser, och att föräldrarna ska uppmanas att försöka utan medicin när barnet mått bra ett tag. PKU-prov tas nu tidigare Tidigare har PKU-prov tagits efter 72 timmar. PKU-lab har meddelat att nu ska provet tas så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. BB informerar En hälsning från BB som meddelar att föräldrar som önskar kontakt med BB eller återbesöksmottagningen på BB kan ringa på telefon: 021-17 31 46 eller 17 31 17 (som är allmänna nummer). Mellan kl. 11 och 13 är ovanstående nummer avstängda, telefonsvarare ger information om detta. Tänk på att internnummer inte får lämnas ut till allmänheten! 11
LÄSTIPS Barnmedicin Vältäckande lärobok i svensk klinisk pediatrik. Tredje upplagan, 672 sidor, 2007 Tor Lindberg, Hugo Lagercrantz Barnbladet nummer 5/2007 Spädbarnsföräldrars förväntningar på BVC-sjuksköterskan Rapport från en omvårdnadskonferens i Wien 2007, artikel i Barnbladet av Astrid Fägerskiöld, barnsjuksköterska och universitetslektor vid Hälsouniversitetet i Linköping. Astrid ger i artikeln en sammanfattning om fynden från två studier om spädbarnsmödrars och -fäders förväntningar på BVC-sjuksköterskan. För den som önskar går det att beställa en kopia av artikeln från BHV-enheten. Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen har tillsammans formulerat denna skrift. Målet med samverkan är att dessa barn och ungdomar ska uppmärksammas tidigt och få rätt stöd. Här ges exempel på faktorer som främjar ett stabilt och framgångsrikt gemensamt arbete, nämligen styrning, struktur och samsyn. Rapporten innehåller också en fördjupnings- och diskussionsdel, som kan vara utgångspunkt vid utformandet av lokala strategier för samverkan. Beställning via Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax: 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se. Kan även laddas ner från: www.socialstyrelsen.se/publicerat Att leva tillsammans i en värld med hiv/aids Living together in a world of HIV and AIDS Kostar 70 kronor + porto. För beställning kontakta: Maria Sundell, Vårdförbundet, tfn: 021-10 41 62 eller e-post: maria.sundell@ltv.se, Monica Hildingstam, Lärarförbundet, e-post: monica.hildingstam@swipnet.se (se artikel på sidan 5). Efterlysning från BHV-enheten vi saknar utlånad film i olycksfallsserien Filmen om Kvävning, nr 5 h, i serien om olycksfall/förebyggande har inte återvänt till oss på enheten efter utlåning i november 2007. Vi är tacksamma om ni tittar i era hyllor och lådor. Sedan tidigare saknas i samma serie nummer 5 f (skållning). Filmerna gjordes redan 1992 men är ändå flitigt utlånade. De går inte att köpa längre. 12
Artiklar ur Läkartidningen 2007/40 Språkförsening signalerar stor risk för andra funktionshinder Mats Reimer 2007/41 CP-skadade barns livskvalitet är god Elisabeth Fernell 2007/41 Probiotika effektiva vid obstipation hos barn Dick Delbro 2007/45 Måttligt för tidigt födda behöver uppmärksammas mer Karolina Lindström 2007/45 Barn med urinvägsinfektion nya riktlinjer för utredning och terapi Kjell Tullus Eva Söderqvist 13
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås fax: 021-17 55 85 önskar alla läsare God Jul! 14