Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss Det är det oftast när vi inte ar rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet
Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Föräldrar/personal Politiker Kultur Brukare Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka Forskare och kliniker har därför försökt hitta en människosyn som fasthåller ansvaret hos personal och förälder Människosyn Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)
Människosyn Problemskapande beteende är därför ett resultat av att människan inte kan möta omgivningens krav, ex kring Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Överskott Följsamhet Föreställningar Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån Vanlig uppfostran Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor Dock inte människor med autismtillstånd Man får en diagnos därför att vanliga metoder inte har effekt Vi anser tyvärr att fostran behövs extra mycket när den inte fungerar Och når ibland metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Föreställningar Etiska kontrakt Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor Om man inte uppför sig får man inte vara med! Är våra brukare våra jämlikar? Nej, vi jobbar i en maktrelation Våra brukare får faktiskt inte vara med Det innebär att vi inte kan förvänta oss att de uppför sig Historiska föreställningar om att reparera skador eller att man inget kan göra
Föreställningar om orsak Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik Samspel Stress Trauman Fysiska påverkningar Kompisar Föräldrar och andra vuxna Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Metod? Tillrättavisningar och utskällningar Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med autism Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Fysiska sjukdomar som kräver behandling Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när personen med autism lyckas! Metod? Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Det finns dock effekter: Den legitimerande effekten Den allmänpreventiva effekt Kräver Att beteendet är vanligt Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende
Metod? Många av våra metoder bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Denna tendens eller förmåga utvecklas genom lek med orsak och verkan Enkla leksaker Ljuskontakten Stoppknappen i bussen Frågor Till uppnått central koherens Människor med autismspektrumtillstånd uppnår aldrig detta fullt ut Metod? Kring dessa människor måste vi revidera våra föreställningar kring Konsekvens Varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Människor med autismtillstånd förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang Och kan därför inte förutsäga framtid Och andras beteende Inklusive personalens/föräldrarnas krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara krav på total underdånighet Och oförutsägbara straff Konsekvenspedagogik?
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Farligt! Slag, spark, bett, skadegörelse, våldsam självskade Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll
Föreställningar om kontroll När man är tillsammans med någon man har tillit till bevarar man kontrollen bättre Våra metoder kan mätas med dessa två Hjälper de den andra att bevara självkontrollen? Ökar de tilliten till personalen/föräldrarna? Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Kravsituationer 70 + % av alla konflikter mellan personal och brukare föregås av ett krav Det finns två sorters krav Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Barn och människor med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder förhåller sig inte till tillrättavisningar Undvik därför minuskrav Pluskrav och avledning är bättre Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen
Kravanpassning - metod Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja Struktur Vi-upplevelser Val Att bli färdig Att bli redo Påminnelser utan press Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt: Kravanpassning - metod Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan! Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning
Hejlskov-Uhrskovs stressmodell (Fritt efter Nuechterlein and Dawson) Varningstecken Stressnivå Stressfaktorer Det finns två typer av stressfaktorer: Situationsberoende Grundläggande Stressfaktorer Försening Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Varningstecken Stressnivå Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter
Varningstecken Negativa Aggressivitet Irritabilitet Otrygghet Ångest Ljudkänslighet Orättvisa Ljuskänslighet Störd sömn Sinneskänslighet / oljud Tvångsbeteende Infektioner Svag central koherens Allergier Tappade / färdigheter bristande struktur Humörsvängningar Hygien Pessimism Språk Rastlöshet Sömnsvårigheter Närvaro Modlöshet Stressnivå Positiva Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Trötthet och lättja Specialintressen Låtsaskompisar Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Ord Rörelser, tics Svarta ögon Etc etc tecken över linjen Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Akuta Utagerande beteende Slag, spark, bett etc. Skrikande Kast med möbler etc Våldsamt självskadande beteende Varningstecken Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering och handlingsförlamning Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Utmattningssyndrom Grundläggande stressfaktorer Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Kognitiva Svag central koherens Arbetsminnessvårigheter Kommunikationssvårigheter Sinnesoverload Stökiga omgivningar Ljud Ljus Varningstecken Känslosinnessvårigheter, kläder etc Smärta För höga eller för många krav Egna eller andras Sömnsvårigheter Kravnivå Familjerelationsproblem December Stora känslor i omgivningen
Situationsberoende stressfaktorer Stressnivå Krav Tillrättavisningar Konflikter Att inte kunna säga vad man vill Varningstecken Orättvisa Huvudvärk, tandvärk Sinneskänslighet / oljud Plötsligt oljud Vikarier Svag central koherens Att / vara med personer man inte tycker om bristande struktur Plötsliga ändringar, även subjektiva Mat Sömnsvårigheter Orättvisor Högtider och fester Fasthållningar Skyddande faktorer Stressnivå Personliga: Bra vardagsstrategier Självförståelse Alltid en nödutgång Att vara bra på något Valfri identitet Tillit Varningstecken Omgivningen: Struktur Lugn Orättvisa Plats Kravanpassning Svag central koherens / bristande Gemensam problemförståelse struktur Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Sömnsvårigheter Socialt stöd Att arbeta med stressmodellen Beskriv Grundläggande stressfaktorer Situationsberoende stressfaktorer Varningstecken tecken Hitta också gärna skyddande faktorer Kvalificera stressfaktorerna Vilka kan vi ta bort? Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Kravanpassa
Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det fungerar via spegelceller i hjärnan Vi speglar varandras muskelspänningar
Låg-affektivt bemötande Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autismtillstånd har ofta svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Man inte skiljer på sig själv och andra i tänkandet (Lombardo et al 2010) Därför reagerar människor med autismtillstpnd på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Skratt för att minska affektintensiteten Ångest, därför att de går i kaos Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Låg-affektivt bemötande - metod Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Gå baklänges vid kravsättning Placera dig inte mitt emot den andra
Du Låg-affektivt bemötande - metod Den andra Låg-affektivt bemötande - metod Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagsnatt! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn Låg-affektivt bemötande - metod Undvik beröring med spända muskler Slappna av om någon tar tag i dig Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en person med autism Fara för liv eller hälsa Lagen betonar att insatsen måste stå i relation till nöden Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen
Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Avledning - metod Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem... Avledning - metod Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel Frågor Tuggummi, kaffe Titta där! Etc
Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du bär ansvaret för den andras beteende och reaktioner Pedagogik måste ha som mål att den andra har kontrollen över sig själv Kravanpassa - alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytta fokus Och använd Matthews lag - Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan Affektutbrott - metod Förlorar kontrollen I kontroll igen Affektintensitet Frustration Vardagen Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Vardagsstrategier: Bygger på inlevelse i brukarens världsupplevelse Struktur Miljöanpassning Plats Ljus Lugn Kravanpassning Hjälpsystem Avlöningssystem Sociala historier KatKittet Beröm och erkännande
Upptrappning Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Lösningsstrategier: Undvik ögonkontakt beröring markering Hitta orsaken och avvärj Avled Ge valmöjligheter Prata lugnt Vara behärskad Påminna om regler Upprepa meddelande utan press Håll avstånd Biljardtricket Byt personal Explosion Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Containastrategier: Sondera terrängen Skydda brukaren Skydda andra Närhet utan ord Reagera behärskat Följ brukaren i god avstånd Undvik ögonkontakt beröring markering Om du tar tag: Använd rörelse Uppsamlingsstrategier: Erbjud närhet Trygghet Använd ord Spegla brukarens känslor Undertexta Stabilisering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration
Utvärderingsstrategier: Utvärdera själv Utvärdera med andra Använd modellen Utvärdera med brukaren Seriesamtalen Utvärdering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Till minne av Christer Magnusson, 32 år 2006 Jasin Tallman, 12 år, 1993 Jamar Griffiths 15 år 1994 Zouhair Jadeed, 22 år 1992 Casey Collier, 17 år, 1993 Tristan Sovern, 16 år 1998 Kristal Mayon-Ceniceros, 16 år 1999 Zoe Fairly, 21 år, 1995 David Falconer, 23 år 1994 Latasha Bush, 15 år 2002 Krystal Tibbits, 3 år 1995 Maria Mendoza, 14 år 2003 Edith Campos, 15 år, 1997 Melissa Neyman, 19 år, 1997 Willie Wright, 9 år 2000 Michael Garcia, 12 år 2005 Omega Leach, 17 år 2007 Orlena Parker, 15 år, 2003 Gareth Myatt, 15 år 2004 Azrar Ayub, 24 år 2004 Shirley Arciszewski, 12 år, 2005 Shinaul McGraw, 12 år 1997 Jamal Odum, 9 år, 2003 Timothy Thomas, 9 år, 1999 Andrew McClain, 9 år 1998 Angellika Arndt, 7 år 2006 Candace Newmaker, 10 år 2000 Cedric Napoleon, 14 år 2002 Chris Campbell, 13 år, 1997 Donderey Rogers, 14 år, 2002 Dustin Phelps, 14 år 1998 Earl Smith, 9 år 1995 Jeffrey Bogrett, 9 år 1995 Andrew McClain, 12 år 1998 Stephanie Jobin, 13 år, 1998 Mark Soares, 15 år, 1998 Mark Draheim, 14 år, 1999 Willie Wright, 15 år, 2000 Randy Steele, 9 år, 2000 Bobbie Sue Thomas, 17 år 1996 Matthew Goodman, 14 år, 2002 Charles Mancill, 22 år, 2002 Matthew Vick, 23 år, 2002 Orlena Parker, 15 år, 2003 Darryl Thompson, 15 år 2006 Michael Renner-Lewis, 15 år, 2004 Travis Parker, 13 år, 2005 Sabrina Day 15 år 2000 Robert Rollins, 12 år 1997 bo@hejlskov.se