Lindöenheten Lindöskolan Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling 2013-2014 En plan för en trygg miljö Förskoleklass Skola 1-3 Fritidshem

Lindöenheten Lindöskolan Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling 2013-2014 En plan för en trygg miljö Förskoleklass Skola 1-3 Fritidshem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN... 2 LINDÖSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN... 2 LINDÖSKOLAN... 2 VISION... 3 GRUNDSYN... 3 LAGTEXT OCH STYRDOKUMENT... 3 KÄND FÖR ALLA... 4 ÖVERGRIPANDE ANSVAR... 4 DEFINITIONER... 5 FÖREBYGGANDE ARBETE... 6 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 8 NULÄGESBESKRIVNING... 9 VAD SOM GJORTS FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH VAD VI ARBETAR VIDARE MED... 12 RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKNINGAR... 13 ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER ELEV... 14 UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN... 14 1

LIKABEHANDLINGSPLAN I Norrköpings kommuns förskolor, grundskolor, skolbarnsomsorg, gymnasieskolor och vuxenutbildning ska alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar och våld ska förekomma. Var och en har ett ansvar för att, utifrån sina egna förutsättningar, bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla barn och elever och vuxna i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra barn eller elever för någon slags kränkande handlingar. Om det ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta, att omedelbart agera enligt den egna enhetens handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Lena Rödin Rektor Lindöenheten, Lindöskolan 011-156686 0727-244251 lena.rodin@edu.norrkoping.se Karin Fogelberg Kurator Lindöenheten, Lindöskolan 0730-782013 karin.fogelberg@edu.norrkoping.se LINDÖSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN LINDÖSKOLAN Vi bryr oss om varandra och visar varandra respekt; Vi är mot varandra så som vi vill att andra ska vara mot oss. Ingen får mobbas, trakasseras, kränkas eller diskrimineras. Lindöskolan är en F-3 skola med 80 elever. Efter skoltid bedrivs fritidshemsverksamhet i skolans lokaler. Då det i fortsättningen står skola, innefattas även fritidshemmets verksamhet, eftersom vår grundtanke är hela barnet, hela dagen. 2

VISION Lindöskolan ska vara en trygg och vänlig miljö, där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras på Lindöskolans förskoleklass, skola och fritidshem. Elever och vuxna ska känna att omgivningen reagerar med full kraft, så fort som möjligt, om problem uppstår. Om kränkande behandling och mobbning förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Vår vision är att föräldrar och elever görs delaktiga och upplever att de har möjlighet att påverka trygghetsarbetet på Lindöskolan. GRUNDSYN Lindöskolans grundsyn sammanfattas enligt följande: Alla människor har lika värde. Alla elever och vuxna, ges möjlighet att växa och utvecklas. Alla elever och vuxna, möts med respekt och respekterar varandra. LAGTEXT OCH STYRDOKUMENT Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen som anger att skolan varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. Det andra regelverket är enligt 6 kap. 8 skollagen som anger att skolan även årligen ska upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling. De två planerna, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har sammanförts till en gemensam plan. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). 3

Skollagen 6 kap. 10 En lärare, förskollärare, fritidspedagog och övrig personal som får kännedom om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldiga att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. LGR 11 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Likabehandlingsplanen ska vara känd för elever, vårdnadshavare och personal i samtliga verksamheter dvs., förskoleklass, skola, fritidshem samt övrig personal som vistas på enheten. KÄND FÖR ALLA Elever Likabehandlingsplanen görs känd för elever genom att klasslärare informerar om den vid varje läsårsstart. Vårdnadshavare Klasslärare ansvarar för att den omnämns i veckobrev till vårdnadshavare. Brukarversionen av likabehandlingsplan som enhetens kamratstödjare har gjort, skickas hem. Detta sker när barnen börjar förskoleklass. Vårdnadshavare informeras även om likabehandlingsplanen på föräldraforum och föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns också på enhetens hemsida: www.lindoenheten.se (under Lindöskolan). Personal Rektorerna ansvarar för information om trygghetsarbetet. Detta sker genom fortlöpande diskussioner på personalkonferenser och andra gemensamma forum. ÖVERGRIPANDE ANSVAR Alla vuxna och personal, oavsett befattning, känner och tar ansvar för alla barn inom verksamheten. Alla vuxna och elever som vistas på skolan är ansvariga för att värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan åtföljs. Det övergripande ansvaret för elevstödet ligger på skolans rektor. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar och intresse för att utveckla, följa upp och utvärdera trygghetsarbete och likabehandlingsplan. I trygghetsgruppen ingår olika pedagoger på skolan. Rektor, kurator och skolsköterska finns med vid behov. När trygghetsgruppen kallar till samtal och uppföljning sker detta på lektions- eller verksamhetstid. Det innebär att pedagogerna i gruppen frigörs från ordinarie arbetsuppgifter för att genomföra sitt uppdrag. 4

Lindöskolan tillhör Lindöenheten. På enheten finns även en gemensam trygghetsgrupp som diskuterar övergripande frågor. I den ingår rektorer, pedagoger från alla verksamheter, samt kurator och skolsköterska. DEFINITIONER Lindöskolan utgår från följande definitioner i trygghetsarbetet. Diskriminering Diskriminering avses när en person eller grupp av personer behandlas annorlunda och när missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 2. Kön: flicka eller pojke. 3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religiös åskådning. 4. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att genom sin klädsel eller sitt sätt att vara visa tillhörighet till det andra könet. 7. Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Enligt Diskrimineringslagen kan diskriminering ske på något av följande sätt: 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju nämnda diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av till synes neutral ordningsregler, bestämmelser, eller kriterium men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön. 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i nummer 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller 5

beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier är uppträdanden som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande gentemot en person som kränker dennes värdighet men som inte är diskriminering och som inte har något samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en eller flera personer som utför kränkningen och den kan riktas mot en eller flera personer. Mobbning är det när någon blir kränkt vid upprepade tillfällen, under en viss tid och att det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Både vuxna och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Det kan ske på något av följande sätt: 1. Fysiskt (att t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar) 2. Verbalt (hot, svordomar, öknamn, att t.ex. bli kallad för hora eller svartskalle) 3. Psykosocialt (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller kroppsspråk) 4. Text och bildburet (att bli utsatt via sms/mms, internet, skriva och skicka elaka lappar eller bilder via handskrift). FÖREBYGGANDE ARBETE Vi förebygger kränkningar och mobbning och skapar ett gott klimat inom förskoleklass, skola och fritidshem genom en gemensam grundsyn samt tydliga trivsel- och ordningsregler. Värdegrundsfrågor har alltid en självklar plats i den dagliga pedagogiska verksamheten. Grunden i det förebyggande arbetet utgörs av att vuxna som vistas på enheten bemöter varandra och elever med respekt. Alla vuxna på enheten ska agera som goda förebilder. På arbetslagsmöten har vi en stående punkt där vi tar upp likabehandlings- och trygghetsfrågor. Tanken är att underlätta det förebyggande arbetet och att vi tidigt ska få kännedom om sådant som kan leda till att en elev känner sig kränkt. För ökad trygghet krävs en särskild kännedom om de platser på skolan som upplevs som särskilt otrygga. Dessa har man bland annat fått fram genom en enkätundersökning till vårdnadshavare och elever. De har i den fått angett vilka platser som de anser är otrygga. Dessa är: Kapprum Korridorer Toaletter Skolgården; skogen, fotbollsplanen, gungorna och klätterställningen. 6

I det förebyggande arbetet är det viktigt att upprätthålla och följa de överenskomna ordningsreglerna. En del i att öka tryggheten är att regelbundet se över skolans ordningsregler. Alla elever har möjlighet att vara delaktiga men utsedda elevrådsrepresentanter tillsammans med pedagoger har ett särskilt uppdrag. Något som är att betrakta både som en åtgärd och som förebyggande arbete är att det har gått ut en uppmaning till vårdnadshavare att inte låta sina barn ha med sig mobiler till skolan. På personalnivå Samtliga pedagoger och annan berörd personal försöker hela tiden ta del av nya kunskaper på området. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att inhämta och sprida kunskaper kring det elevvårdande området. Trygghetsfrågorna tas upp i arbetslaget varje vecka. Lindöskolan har valt att vara flera vuxna ute med gula västar för att på så sätt öka elevernas och föräldrarnas trygghet. På elevnivå Det finns många olika metoder som vi använder i förskoleklass/skola/fritidshem i det förebyggande arbetet. Som exempel kan nämnas: Livskunskap: Social träning/livskunskap innebär en social emotionell träning där eleverna får arbeta med livsfrågor. Fadderverksamhet: På Lindöskolan har vi faddergrupper i F-3. Massage: Eleverna ger varandra massage. Grundtanken är avslappning och att våga ha kroppskontakt på ett mjukt sätt. Drama: Vi använder drama som en metod när vi gör vissa värdegrundsövningar. Social träning i grupp: Vi använder oss av övningar för att stärka självkänslan och för att stärka gruppen som helhet. Övriga aktiviteter som också är att se som förebyggande arbete är: Samlingar är ett verktyg som vi använder för att lyfta saker gemensamt. Rastvärdar och Rastkompisar (från år 3): Skolan har valt att lägga mycket tid på att vara ute med eleverna. Det betyder att det alltid finns flera vuxna ute. Rastvärdarna/rastkompisarna har gula västar för att eleverna lätt ska hitta dem. Kamratstödet fungerar både förebyggande och som ett verktyg för att upptäcka kränkningar. Genom att ständigt påminna och arbeta med dessa frågor och göra eleverna delaktiga tror vi på ökad trygghet i skolan. I varje klass finns det två stycken kamratstödjare. 7

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Vår vision är att föräldrar och elever ska känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka trygghetsarbetet i förskoleklass, skola och fritidshem. Ambitionen är att elever fortlöpande ska göras delaktiga och ha möjlighet till inflytande över sin dag. Detta görs genom elevråd, kamratstöd och elevpåverkan av aktiviteter på fritidshem. Vårdnadshavare görs delaktiga och har möjlighet till att påverka genom föräldramöten och föräldraforum. Klassråd Varje klass har klassråd där man tar upp frågor som berör eleverna. Klassrådet utser elevrådsrepresentanter som tar med sig synpunkter till elevrådet. Elevråd Elevrådet fungerar som ett forum för elever att föra fram sina åsikter i olika frågor, t.ex. vilka regler som ska gälla på fotbollsplanen. Även regler och förhållningssätt under elevens hela dag diskuteras. Från varje klass är det två representanter utsedda att delta i elevrådet. Kamratstöd Trygghetsgruppen på skolan ansvarar för kamratstödsarbetet. Kamratstödjarna utses genom ansökan därefter ansvarar trygghetsgruppen för utnämningen. De träffas var tredje vecka tillsammans med en kontaktperson från Trygghetsgruppen. Då diskuteras sådant som eleverna iakttagit som kan uppfattas kränkande i förskoleklass, skola och fritidshem och vidare vad man kan göra åt det. Ansvarig pedagog för kamratstöd återkopplar sedan till berörd personal. Föräldramöte Varje klass har alltid ett föräldramöte per termin. Vid behov kallas det till extra föräldramöten. Vid uppstart av varje läsår har vi ett gemensamt möte där allmän information från rektor ingår och presentation av personalen. Föräldraforum På föräldraforum diskuteras olika aktuella frågor gällande förskoleklass, skola och fritidshem. Information om olika händelser och verksamheter ges också. Rektor ansvarar för detta. Protokoll förs vid varje möte. Det är föräldraforum minst två gånger per termin. Elevledda utvecklingssamtal De elevledda utvecklingssamtalen är ett självklart forum som ger möjlighet till delaktighet och inflytande kring elevens lärande. 8

NULÄGESBESKRIVNING Skolan arbetar årligen fram olika planer för att säkerhetsställa kvalitén och tryggheten i förskoleklass, skola och fritidshem. Detta är ett arbetssätt för att tydliggöra struktur och kvalité i verksamheten och att vi på ett naturligt sett använder oss av analys av tidigare arbete för att hela tiden kunna förbättra verksamheten. Vi har sedan ett år tillbaks använt oss av verktyget Qualis i vårt systematiska kvalitetsarbete. Personal, vårdnadshavare och elever svara på enkäter och självskattningar görs i arbetslagen. Trivsel och trygghetsfrågor finns i samtliga enkäter och vi har i år haft möjlighet att lägga till egna frågor för att få en djupare bild av vårt trygghetsarbete. Enkäterna används som ett underlag i vår kartläggning. Förskoleklassens, skolans och fritidshemmets olika lärmiljöer och arbete, utgår från (Vygotskijs pedagogiska tänk) vilket främjar trygghet, lugn och ro. Vi arbetar med det berättande rummet, som främjar socialt samspel och lärande. I vårt trygghetsarbete använder vi oss av händelsekartor inne och ute som ska vara till hjälp för personal/elever att trygga olika platser. Under kommande läsår kommer vi att undersöka om elever känner sig otrygga i samma miljöer under dagtid som på fritidshemstid. Vi gör årligen en grundlig översyn av regler och förhållningssätt för att anpassa dem till ålder och miljö. Vi har flera trygghetsdagar fördelade under läsåret. Vi jobbar då med relationsstärkande aktiviteter i blandade faddergrupper F-3. Qualis enkäter Föräldrar Under våren 2013 fick samtliga föräldrar på skolan fylla i en enkät om hur deras barn upplever trygghet i förskoleklass, skola och på fritidshemmet. Vi fick en hög svarsfrekvens på hela skolan. Resultaten vi fick fram var positiva då majoriteten (ca 96 %) av alla föräldrar upplever att deras barn alltid/ofta är trygga i skolan. Majoriteten av föräldrarna upplever att deras barn alltid eller ofta trivs på fritidshemmet (89 %). 58% av föräldrarna anser att deras barn får den arbetsro de behöver. 82% av föräldrarna anser att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Elever Under våren 2013 fick samtliga elever svara på en trygghetsenkät. Nedan redovisas några av svaren från Lindöskolan. Jag trivs i skolan 93 % av eleverna i år F-2 svarade att de alltid/ofta trivs i skolan 94 % av eleverna i år 3 svarade att de alltid/ofta trivs i skolan Jag trivs på fritids 93 % av eleverna i år F-2 känner att de trivs på fritidshemmet. 31 % av eleverna i år 3 känner att de trivs på fritidshemmet (lågt pga av att alla inte går på fritids) 9

Har du någon att vara med på rasten 91 % av eleverna i år F-2 har någon att vara med på rasten alltid eller oftast. 94 % av eleverna i år 3 har någon att vara med på rasten alltid eller oftast Jag känner mig trygg på rasten 94 % av eleverna i år F-2 känner trygghet på rasten. 93 % av eleverna i år 3 känner trygghet på rasten. Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna på skolan 96 % av eleverna i år F-2 vet att de har någon att vända sig till. Om jag blir mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna på skolan 93 % av eleverna i år 3 vet att de har någon att vända sig till. Jag tycker vuxna på skolan är bra på att se när en elev blir retad 86 % av eleverna i år F-2 tycker att vuxna på skolan är bra att se när elev blir retad. 94 % av eleverna i år 3 tycker att vuxna på skolan är bra att se när elev blir retad. Jag har någon att vara med på rasten 91 % tycker att de har någon att vara med på rasten i år F-2. 93 % tycker att de har någon att vara med på rasten i år 3. Jag får den arbetsro jag behöver 74% svarade att de anser att de har den arbetsro de behöver i år F-2 62% svarade att de anser att de har den arbetsro de behöver i år 3 Skolinspektionens enkäter Personal Personalen fick under hösten 2012 fylla i en medarbetarenkät utförd av Skolinspektionen. Den visade att personalen upplever sin arbetssituation som trygg och fri från kränkningar av andra kollegor. Föräldrar Lindöskolan har totalt 186 föräldrar och 30 svar har lämnats in. Föräldrar upplever att barn som anses annorlunda ibland blir illa behandlande av andra elever. Kring arbetsro anser föräldrar att eleverna inte alltid får den arbetsro de behöver. Det fanns även föräldrar som ansåg att skolan kan göra mer för att förhindra kränkande behandlingar. Kring frågorna om trygghet visade enkäterna på ett högt resultat. Föräldraenkät utförd om trivsel på fritidshemmet Under vårterminen 2012 utfördes en frivillig föräldraenkät om sitt barns trivsel. De svar som kom in visade på att barnen känner en stor trivsel och upplever de olika aktiviteterna som mycket positiva. 10

Analys av resultat från Qualis och Skolinspektionens enkäter Skolan arbetar utifrån Hela barnet hela dagen vilket innebär en helhetssyn inom förskoleklass, skola och fritidshem. Förutom studiero och att förhindra kränkande behandling så stämmer elevers och föräldrars upplevelser kring barns trygghet i förskoleklass, skola och fritidshem väl överens. En analys av detta är att vi dagligen ses bland elever och föräldrar. Samtal förs ständigt för att utveckla skolans trygghet. Föräldrar upplever i enkätsvaren att de är väl förtrogna med skolans mål genom utvecklingssamtal, föräldramöten och daglig kontakt med pedagoger. Förskoleklass, skola och fritidshem har utifrån enkätsvaren ett gott resultat bland föräldrar vilket förhoppningsvis beror på samspelet mellan föräldrar, elever och pedagoger. Vi har hög frekvens av trivsel i förskoleklass, skola och på fritidshem. Skolan är liten med ett arbetslag vilket gör att vi är väl samspelta med varandra. Personal träffas ofta i olika situationer där vi får en daglig kontakt. Ett flexibelt och lösningsfokuserat arbetssätt gynnar trivseln och vi känslan i huset. Studiero Utifrån samtliga enkätsvar kan vi utläsa att resultaten kring elevers studiero är bättre i år än föregående läsår. Vi kan dock se att föräldrar anser att skolan behöver bli bättre på studiero. Under lå 12/13 har klasserna arbetat i smågrupper vid flera tillfällen varje dag, vilket har bidragit till ett lugnare klassrumsklimat för eleverna. Olika lärstilar har implementerats som tex. det tysta rummet, klassrum med lugn musik och klassrum med valmöjligheten sitta/ligga. De förändringar som gjorts har visat att eleverna har känt att de kunnat anpassa sin lärmiljö efter sin egen inlärningsförmåga i större utsträckning. Skolan behöver dock fortsätta arbeta för att förbättra arbetsron. Personalen kommer att arbeta för att informera föräldrar om de olika lärmiljöer som finns i skolan. Vi behöver också diskutera med elever och föräldrar vad arbetsro är och varför skolan har olika ljudnivåer. Förhindra kränkningar i skolan och förskoleklass Elevers upplevelse kring trygghet i skolan är hög. Skolan har ett aktivt trygghetsarbete med trygghets- och fadderdagar. Kamratstödjarträffar och livskunskap/värdegrundsarbete i klassrummen bidrar till ökad trygghet bland barn och personal. Pedagogernas dagliga möten med eleverna i klassrummet, rasterna och på fritidshemmen, bidrar till att elever känner utökad trygghet med alla vuxna som arbetar på skolan. Lagindelningar inom olika lagsporter görs av pedagogerna i ansvarig klass för att förhindra kränkningar och utanförskap på raster. Skolan och förskoleklass har ett aktivt rastvärdsschema där pedagogerna bär gula västar och att rastvärdarna har strategiska placeringar på skolgården bidrar till ökad trygghet. Utifrån skolans händelsekarta för utemiljö om otrygga platser har eleverna märkt ut platser där vuxen behövs. Genom resultaten kan vi se att vi behöver fortsätta arbeta med att öka elevernas acceptans för barns olikheter. Utifrån analysen kan vi se att vi har ett lägre resultat kring föräldrars upplevelse angående skolans trygghetsarbete. Vi tror skolan fortlöpande behöver informera och implementera skolans rutiner och arbete kring kränkande behandling till föräldrarna. Förhindra kränkningar på Fritidshemmet Elevers upplevelse kring trygghet på fritidshemmet är hög. Det är endast några enstaka barn som inte alltid upplever att de har någon kamrat att var med på fritidshemmet. Stöd och trygghetsarbete kommer att ses över på fritidshemmet för att synliggöra och göra det mer likvärdigt mellan dagtid och fritidshemstid på skolan. Eleverna vistas i samma miljö under 11

dagtid som på fritidshemmet. Under detta läsår kommer vi att undersöka om det skiljer sig mellan skolan på dagtid och på fritidshemmet vad gäller otrygga platser. Vid analys och självskattningar i arbetslag och ledningsgrupp har fritidshemmets frågor lyfts fram och diskuteras. Frågor om trivsel på fritidshemmet kommer att tas upp lå 13/14 i följande forum; mentorssamtal, utvecklingssamtal, självskattning trivsel, elevråd, klassråd samt kamratstöd. Det finns inga generella förändringar sedan lå 11/12 förutom kring elevers upplevelse kring sin studiero. VAD SOM GJORTS FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH VAD VI ARBETAR VIDARE MED Vad? Hur? Ansvarig När Bli bättre på att få syn på mobbning och kränkningar Ständigt diskutera trygghetsarbete i hela personalgruppen samt fortsätta att utveckla och förbättra vårt arbetssätt. All personal Trygghetsgrupp Rektor Ständigt pågående Se om det finns skillnad under skoltid och fritidshemstid kring otrygga platser. Kamratstödjarna och Trygghetsgrupp Lå 13/14 Utveckling av kamratstöd Föräldrainflytan de När vuxna kränker Få kamratstödjarna mera involverade i trygghetsarbetet. Föräldrar görs delaktiga i trygghetsarbetet genom föräldraforum och trygghetsenkäter. Inför upprättande av likabehandlingsplanen blir utvalda föräldrar ombedda komma med synpunkter. Tydliggöra för barnen vart de kan vända sig om de upplever sig kränkta av någon vuxen på skolan. Trygghetsgrupp Lå 13/14 Rektor och Trygghetsgrupp Rektor och all personal Ständigt pågående Ständigt pågående 12

RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKNINGAR Alla former av kränkningar eller misstanke om kränkning ska utredas. Huvudansvaret för trygghetsarbete ligger i arbetslaget. Under läsåret 2013/2014 kommer skolan att fortsätta arbetet med att förankra denna arbetsgång i förskoleklass, skola och fritidshem samt med personal och föräldrar. Mindre bråk och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörda klasslärare, pedagoger och andra vuxna på plats. Samma dag kontaktas vårdnadshavare och händelsen dokumenteras i ett händelseprotokoll som sedan förvaras i den sekretesskyddade elevmappen. Händelseprotokoll ska enligt lag direkt in till huvudman. Om en händelse innebär brott mot Diskrimineringslagen (2008:567) arbetar Lindöskolan utifrån nedanstående riktlinjer och arbetsgång: 1. Pedagog samtalar med berörda elever, utreder och dokumenterar det inträffade genom ett händelseprotokoll. Original ska skickas till kurator. Rektor ska alltid informeras. 2. Pedagog kontaktar berörda elevers vårdnadshavare. Kontakten/samtalet diarieförs i särskild diarielista. Även försök till, men ej uppnådd kontakt, diarieförs. Vid allvarligare och upprepade fall av trakasserier, kränkningar och mobbning informeras skolans trygghetsgrupp. Ansvarig pedagog följer upp att kränkningen har upphört. 3. Om trakasserierna, kränkningarna och mobbning inte upphör trots arbetslagets insatser, kopplas trygghetsgruppen in. Pedagog fyller i checklistan och går igenom den tillsammans med trygghetsgruppens kontaktpersoner. Trygghetsgruppen bestämmer vilka som går in i ärendet. Kontinuerlig återkoppling sker vidare mellan kontaktperson och berörda lärare/pedagoger under hela arbetets gång. 4. Samtal förs med inblandade elever (förövare och utsatta). Särskild samtalsmall används. Vad, vem/vilka, när, var, hur, är grundläggande utgångspunkter i samtal med både förövare och utsatta. Tillvägagångssättet för samtal anpassas efter problematik och individ (det kan t ex ske i grupp eller enskilt, med eller utan vårdnadshavares närvaro). 5. Pedagogen tar kontakt med inblandade elevers vårdnadshavare samma dag som samtalet sker. I klasserna F-2 ska kontakten med vårdnadshavare så långt det är möjligt tas innan samtalet med barnet sker. Ibland finns det anledning till att kontakta vårdnadshavare innan samtalet med eleven sker. Återkoppling ges till berörda pedagoger och andra vuxna på skolan. Berörd personal informeras så att samtliga kan ha extra uppsikt kring att den kränkande behandlingen har upphört. Pedagogen har extra uppsikt kring den elev det berör under resterande tid på skolan. 6. Efter ca en vecka har pedagogen uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Även dessa dokumenteras. Vid behov kopplas också annan personal in. Här är det viktigt att tänka på att både den som varit utsatt och den som har utsatt någon kan vara i behov av stöd. Det kan också bli aktuellt att respektive klasslärare svarar för ytterligare uppföljning. 7. Om kränkningen inte upphör ansvarar rektor för vidare åtgärder. I samarbete med ansvarig lärare sammankallar rektor till möte med vårdnadshavare. 13

8. Grova överträdelser kan leda till att kontakt tas med socialtjänst eller polis för konsultation om vidare åtgärder. 9. När trygghetsgruppen avslutar ärendet skriver man ett dokumentationsprotokoll som förvaras i elevakten samt i trygghetsgruppens pärm. Trygghetsarbete på alla nivåer, går ut på att den som utsatts tas på allvar för det dennes upplevelser. En stor del i arbetet är att försöka reparera den otrygghet som kränkningen kan ha medfört. Det är också av största vikt att inte skuldbelägga förövaren som person utan det är handlingen i sig som fokuseras. Personals uppgift är att genom samtal utreda och sakligt tala om det som har hänt och därmed också kräva att eleven/eleverna omedelbart upphör med det som uppfattas kränkande. En grundläggande tanke att man ska vara två vid utrednings- och åtgärdsarbetet kring kränkningar. Trygghetsarbetet grundar sig på samtal med berörda elever och allt ska dokumenteras. Då man på skolan får kännedom om e-mobbning och andra Internetrelaterade kränkningar arbetar man på samma vis som beskrivs ovan. Om det är så att det inte alls berör skolan och relationerna mellan eleverna under skoltid för man det vidare till vårdnadshavare, liksom i andra fall då förskoleklassen, skolan eller fritidshemmet får kännedom om sådant som rör barnens fritid. ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER ELEV När elev upplever sig ha blivit kränkt av vuxen kan eleven vända sig till någon vuxen eller skriva en lapp/brev och lägga i kamratbrevlådan. Informationen förs sedan vidare till rektor. Då rektor får kännedom att elev diskrimineras eller på annat sätt kränks av personal på enheten är rektor ålagd att vidta de åtgärder som anses nödvändiga. Vid sådana händelser är arbetsgången som följer: 1. Rektor samtalar med den anställde samt de vårdnadshavare som berörs. 2. Någon, av rektor utsedd, samtalar med den elev som det berör. 3. Personalkontoret kopplas in och nödvändiga åtgärder vidtas, ex. förbättringskontrakt. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN Skolans likabehandlingsplan upprättas utifrån trygghetsenkäter och frågeformulär till elever och föräldrar, även utifrån utvärdering och diskussion i personalgruppen som helhet och i trygghetsgruppen. Rektor och trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att upprättande görs men förändringsarbetet i övrigt är ett gemensamt ansvar för all personal på enheten. 14