Delårsrapport 2012 Kommunstyrelsen 25 augusti 2012 Kommunfullmäktige 24 september 2012 1

Delårsrapport 2012 Kommunstyrelsen 25 augusti 2012 Kommunfullmäktige 24 september 2012 1

2

Innehållsförteckning Vissions och målavstämning 4 Omvärldsanalys 11 Nybro kommun 13 Befolkningsutveckling 13 Ekonomiska resultat 14 Resultatutvärdering 14 Ekonomisk kapacitet 15 Ekonomiska prognoser 15 Personal 17 Personalstruktur 17 Sjukfrånvaro 17 Ekonomiska rapporter 19 Verksamhetsberättelser 29 Kommunstyrelse 29 Teknisk nämnd 32 Samhällsbyggnadsnämnd 35 Omsorgsnämnd 37 Individ- och familjenämnd 40 Barn- och utbildningsnämnd 42 Överförmyndarnämnd 43 Revision 44 Ordlista 46 Revisorernas bedömning av delårsrapporten 47 3

4

Visions och målavstämning Förvaltningsberättelse För att upp nå visionen till 2030 med sikt på 25 000 har kommunfullmäktige beslutat om fem övergripande mål. I nedanstående tabeller redovisas hur långt de olika nämn derna kommit med mål, nyckeltal för att göra det mätbart och kommentar kring måluppfyllelsen. Flera av målen och nyckeltalen är årsbaserade vilket medför svårighet att följa upp dessa i delårsrapporten. All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Kommunstyrelse Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Rätt kvalitet till lägsta effektiva kostnad för vuxenutbildningen Ge rätt service Rätt kvalitet i underlag Föräldrar i Nybro kommun ska känna sig trygga och säkra i sin föräldraroll Teknisk nämnd Mätningarna genomförda hösten 2011 Samhällsbyggnadsnämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö Livsmedel ska var säkra och ska försäljas på ett ärligt sätt Andelen kursdeltagare i Komvux med godkänt betyg för A-kursen i Matematik Andelen kursdeltagare i Komvux med godkänt betyg för A-kursen i Svenska Andelen kursdeltagare i Komvux med godkänt betyg för A-kursen i Engelska Andel nöjda med service från komnunstyrelseförvaltningen Andel förtroendevalda som är nöjda med underlag inför beslut Andel som deltar i föräldrarstödsaktivitet Andel skolor, inkl förskolor med god inomhusmiljö och utomhusmiljö Andel livsmedelsanläggningar utan behov av extra kontroll inom vård, skola och omsorg. Högst 90 % 92 % minst 90 % 81,82% Följs upp i samband med årsredovisningen. Följs upp i samband med årsredovisningen. Följs upp i samband med årsredovisningen. minst 80 % Enkäten skickas ut i september. minst 80 % Enkät genomförs under hösten 2012 för att kunna jämföras med 2011 års målvärde. minst 40 % Följs upp i samband med årsredovisning. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar God service till kärnverksamheterna Andelen elever som är nöjda med måltidsservice Andel äldre som är nöjda med måltidsservice Andelen lokalnyttjare som är nöjda med städservice Omsorgsnämnd De flesta nyckeltalen redovisas först under hösten 2012. Gäller medelindex för äldres uppfattning och medeltal för öppna jämförelser. Medeltal för korttid mäts inte särskilt längre utan bör plockas bort. Vidare håller ett gemensamt minst 80 % 70,3 % minst 80 % 91 % minst 80 % 92 % ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Socialtjänstlagen, SoL och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL att utarbetas och förslag läggs under hösten 2012. Skall i första hand användas för att kvalitetssäkra både rätts- och patientsäkerhet. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vår verksamhet ska kännetecknas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i vård och omsorg och i livetsalla skeden. Det innebär att vi skall stärka människors egen möjlighet till delaktighet, tilltro till förmåga samt känsla av trygghet och värdighet Äldres uppfattning: Medelindex för hemtjänst (Sst) Äldres uppfattning: Medelindex för äldreboende (Sst) Antal beslut om särskilt boende som inte är verkställda Antal utnyttjade korttidsplatser 47 Resultat för 2012 kommer till hösten Resultat för 2012 kommer till hösten 13 Redovisning till omsorgsnämnd sker månadsvis. 5

Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vår verksamhet ska kännetecknas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i vård och omsorg och i livetsalla skeden. Det innebär att vi skall stärka människors egen möjlighet till delaktighet, tilltro till förmåga samt känsla av trygghet och värdighet Vår verksamhet ska vara såväl rättssäker som patientsäker. Öppna jämförelser: Medelindex för stöd till personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser: Medeltal för särskilt boende Öppna jämförelser: Medeltal för korttid Öppna jämförelser: Medeltal för hemtjänst Resultat för 2012 kommer till hösten. Resultat för 2012 kommer till hösten Individ och familjenämnden Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Nybro kommuns socialtjänst ska ha rätt kvalitet till lägsta effektiva kostnad. Öppna jämförelser - Barn och ungdomsvård Andelen nöjda klienter minst 21 16 Öppna jämförelser - Missbruksvård minst 28 18 Barn- och utbildningsnämnd I förvaltningens systematiska kvalitetsarbete följs nedanstående mål upp för resp. verksamhet, analyseras och beslut om åtgärder för förbättringar tas. Mer om detta går att läsa i förvaltningens kvalitetsrapport för 2011/2012. I förvaltningen pågår ett omfattande arbete för att i Stratsysverktyg lägga in kvalitetsarbetet som är utfört och för framtida rapporter. Vad gäller nämndens mål avseende elever i behov av särskilt stöd, är detta en av tjänstegarantierna då det uppmärksammas att en elev är i behov av särskilt stöd, påbörjas arbetet med att planera åtgärder inom tre veckor. Förvaltningens bedömning är att detta är målet är uppfyllt. Ett exempel på gott resultat är att Nybro kommun hamnar i topp i publikationen Öppna jämförelser när eleverna svarat på frågan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Kommunstyrelse Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Kommunstyrelsens verksamheter ska arbeta för att påverkansmöjligheter ska finnas Antal synpunkter som skickas till kommunen via synpunktshanteringen minst 100 % 61 % Under 2011 erhölls 86 synpunkter i skriftlig form via kommunens synpunktshantering. Uppskattning har gjorts om att dessa fördelades med hälften på vardera halvår. Under första halvåret 2012 har 61 synpunkter erhållits. Detta innebär en ökning av antalet synpunkter med drygt 40 %. Antalet medborgarförslag minst 8 9 Alla kommuninvånare har möjlighet att skriva medborgarförslag till kommunfullmäktige. Under 2011 mottog fullmäktige sammanlagt 10 medborgarförslag varav åtta erhölls under första halvåret. under samma period 2012 har totalt nio medborgarförslag erhållits. Kommunmedlemmarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling (KKiK 15) Ny mätning görs under 2012 kommer förhoppningsvis att kunna rapporteras i årsbokslutet. 6

Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Kommunstyrelsens verksamheter ska arbeta för att påverkansmöjligheter ska finnas Vi ska ha gott medborgarinflytande. Nöjd-Inflytande-Index (NII) minst 42 41 Uppföljning görs via SCB:s medborgarundersökning som kommunen deltar i vartannat år. NII är lika genomsnittet för kommuninvånarnas uppfattning om: Kontakt Information Påverkan Förtroende Synpunktshantering,slutligt svar inom tre veckor minst 100 % 100 % Samhällsbyggnadsnämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Samrådshandlingar för detaljplaner ska vara genomarbetade, tydliga och innehålla konsekvensbedömningar Hur utfallet av detaljplaner kan tänkas bli ska i högre grad redovisas genom tredimensionella bilder Omsorgsnämnd Under våren har det arbetats med organisering av mötesplatser och involvering av fler frivilliga i omsorgsnämndens verksamheter. Hittills ser utveckling positiv ut och organisationsförslag finns för implementering 1 januari 2013. En mer konkret redovisning sker i samband med årsredovisning 2012. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vi skall arbeta förebyggande genom att stödja anhöriga, frivilliga, föreningar och organisationer Antal detaljplaner som uppfyller kommunens regler för konsekvensbedömning av beslut Antal deltaljplaner som redovisas med tredimensionella bilder Antalet frivilliginsatser i nämndens verksamheter ska öka minst 100% 0% minst 50% 0% Arbete pågår för att involvera fler frivilliga i våra verksamheter. Mer detaljrik redovisning sker under hösten 2012 Individ- och familjenämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Socialtjänstens insatser ska i första hand präglas av service som bygger på frivillighet, delaktighet och självbestämmande. Insatser inom verksamheterna Barn och familj och Vuxen ska bygga på frivillighet. minst 90 % 88,32 % Barn- och utbildningsnämnd Arbetet pågår kontinuerligt och mer om detta finns att läsa i förvaltningens kvalitetsrapport för 2011/2012. Att förvaltningens arbete är av god kvalitet, har bl.a. resulterat i en hög placering i publikationen Öppna jämförelser, gällande elevernas syn på skolan och undervisningen. I förvaltningens egna enkätmaterial kan utläsas att 99, 95 respektive 78 % av eleverna i år 2, 5 respektive 8 anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Siffrorna för frågan om eleven anser sig få vara med och påverka arbetssättet på lektionerna är 96, 92 respektive 67 %. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Kommunstyrelse Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vi ska bidra till att stärka kommunens varumärke Att kommunen ska ligga över medel när det gäller Nöjd-Region-Index (NRI) minst 61 58 Värdet erhålles via kommunens medverkan i SCB:s Medborgarundersökning. Mätningen görs vartannat år. Genomsnittsvärdet för deltagande kommuner i mätning under hösten 2011 var 61. 7

Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vi ska bidra till att stärka kommunens varumärke Att kommunen alltid ska erbjuda tre alternativ vid bostadsbyggande minst 100 % 100 % Det finns ett flertal lediga tomter som har givit köparen flera alternativ. Trygg och säker kommun Trygghetsindex ska öka Trygghetsundersökningen genomförs i september 2012. Teknisk nämnd Medborgarnöjdheten enligt SCBs medborgarenkät 2011. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Erbjuda en trygg, attraktiv och ren yttre miljö. Samhällsbyggnadsnämnd Medborgarnöjdheten för fritidsverksamheten ska vara högre än riksgenomsnittet Medborgarnöjdheten för gator och parker ska vara högre än riksgenomsnittet. Medborgarnöjdheten för vatten och avlopp ska vara högre än riksgenomsnittet Kemikalieanvändningen inom städ och måltid ska minska minst 63 65 minst 58 60 minst 80 83 högst 1 097 896 Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Fler ska välja att bosätta sig i Nybro kommun Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Nybro kommun Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö Vi ska ha frisk luft och en giftfri miljö Livsmedel ska var säkra och ska försäljas på ett ärligt sätt Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten ska skyddas Det rika växt- och djurlivet ska bevaras Inflyttningsnetto minst 436 385 Avser v 26. Målet klaras inte. Linjär prognos ger -100 inv 2012. Nöjd-Region-Index (NRI) Kommunen som en plats att bo och leva i. Utsläpp av fossil koldioxid per person i Nybro kommun som geografiskt område. minst 55 61 högst 3,9 4 Folkhälsonyckeltal: Medellivslängd minst 83,35 83 Folkhälsonyckeltal: tillgänglighet till park- och grönområden minst 55 60 Partikelhalt PM10; 2,5 högst 40 19,5 Metaller i slam (reningsverket Överstatorp) Förorenade områden - andel Mifo fas 1-klassade Andel livsmedelslokaler (exkl. vård, skola, omsorg) utan behov av extra offentlig kontroll Ekologisk status i sjöar och vattendrag högst 100 % 40,5 % minst 55 32 minst 90 % 78,67 % minst 100 % 46 % Andel hotade arter 14,5 % En fågelart mindre häckar 2012, jämfört med 2011 varför andelen hotade arter ökar något. Målet att 30 % färre arter än år 2000 ska vara hotade 2015 nås ej. Andelen hotade arter har istället ökat med 33 %. Sedan 2000 har de häckande fågelarterna dvärgbeckasin, sydlig gulärla, storspov och vitryggig hackspett försvunnit från kommunen. Nya häckande arter sedan 2000 är grågås, havsörn och röd glada. Omsorgsnämnd Finns idag ingen bra statistik att tillgå för att mäta utvecklingen av boendeformer som är tillgängliga för alla. Vidare pågår diskussioner och arbete om hur gå tillväga för att medarbetare skall känna större delaktighet samt hur brukarinflytandet skall utvecklas och mätas. Förslag kommer troligtvis under hösten 2012. 8

Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vi skall verka för en fortsatt utveckling av varierande boendeformer med tillgänglighet för alla Alla våra medarbetare ska känna delaktighet och engagemang Vår målsättning är ett ökat brukarinflytande som stärker förmåga, oberoende och självständighet. Individ- och familjenämnd Antalet nyproducerade bostäder/ lägenheter eller bostadsrätter med tillgänglighet för alla Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Socialtjänsten stärker människors resurser att leva ett självständigt liv. Andelen medborgare som har beviljats försörjningsstöd. Nöjd-Medborgar-Index - Stödet till utsatta personer högst 3,2 % minst 50 2,5 % Se ovanstående kommentar. Se ovanstående kommentar. Se ovanstående kommentar. Barn- och utbildningsnämnd Vid behov av barnomsorg erbjuds detta i lagstiftad omfattning och inom stipulerad tid. Detta gäller även förskoleklasseleverna. Dock är det många som ej erbjuds förstahandsval av förskola pga stor efterfrågan. Gällande skolmiljön hänvisas även i detta fall till publikationen Öppna jämförelser och förvaltningens kvalitetsredovisning. På frågan Jag känner mig trygg i förskoleklass, respektive grundskoleklassen instämmer i princip samtliga Nybro kommuns elever. Dock förekommer såväl ett ständigt och omfattande arbete i samtliga förvaltningens verksamheter för att motverka kränkningar, hot, våld, mobbing och trakasserier. Särskilt glädjande är, att i Öppna jämförelsers Topp-20 lista med högst resultat sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, hamnar Nybro kommun på plats 8 för år 5 och på plats 17 för år 8. Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Kommunstyrelse Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vi ska medverka till bra relationer med näringslivet. Via Nybro Brunn ges service till näringslivet Teknisk nämnd Kundnöjdheten mätt av SKL 2011 (Insikt). Index för mätning av företagsklimatet ska vara bättre än genomsnittet för landets kommuner Vid etableringsfråga ska alltid tre alternativ erbjudas. Minst 150 företagsbesök ska utföras per år Resultatet av undersökningen produceras året efter undersökningen. Vid senaste mätningstillfället låg kommunen på genomsnitt 66 för NKI. minst 100 100 Det finns Färdigexploaterad mark i både tätort och mindre tätorter. minst 150 75 På grund av VD-byte har aktiviteten försenats. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar God service på de tjänster vi tillhandahåller. Samhällsbyggnadsnämnd Kundnöjdhet för markupplåtelser (Insikt) Fortlöpande inventera konkurrenssituationen beträffande våra verksamheter Genomföra årlig upphandling av nyttjade maskintjänster. minst 67 66 minst 1 1 minst 1 1 Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Gott bemötande och god kompetens Kvalitetsfaktorernas värde Insikt - bygglov och miljö- och hälsoskydd minst 63,5 69,5 9

Omsorgsnämnd Tvättservice för brukare är under upphandling och kan anses vara en del i denna utveckling. Förs vidare diskussioner med Delta för att utveckla vår samverkan ytterligare. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Vår målsättning är att skapa fler samverkanslösningar i vår verksamhet med lokala företag och organisationer. Individ- och familjenämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Socialtjänsten ska långsiktigt verka för bra relationer och service till näringslivet samt stärka den enskildes möjligheter till arbete. Samverkan, service och myndighetsutövning till 100 % vid kontakt Andelen arbetsföra bidragstagare som står till arbetsmarknadens förfogande inom 1 år. minst 100 % Se ovanstående kommentar. Mäts vid årsslutet. minst 25 % Mäts vid årsslutet. Barn- och utbildningsnämnd Gymnasieskolan har många kontaktytor mot näringslivet och dessa kan utvecklas ytterligare. Programråden är viktiga forum i detta sammanhang. Ett utökat samarbete med Nybro Brunn håller på att utvecklas i detta syfte. Bland annat planeras för en gemensamt planerad branschdag inom fordonssektorn under hösten. Nya styrdokument skärper kraven gällande entreprenöriellt lärande, vilket stödjer vår utveckling inom området. Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Kommunstyrelse Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Budget i balans - effektivare resursanvändning Kartläggning av minst 5 interna processer ska utföras per år och enhet Genomförda investeringar i förhållande till beslutad budget minst 5 0 Arbetet ej påbörjat. högst 50 % 41 % Budget skall hållas högst 50 % 49 % Kommunstyrelsen följer budgeten både när det gäller drift och investeringsramen för året. Mot bakgrund av det så är måluppfyllnaden grönmarkerad dv s godkänd. Teknisk nämnd Energisiffrorna för första halvåret preliminära. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Effektiv energianvändning Budget i balans Energiförbrukningen ska minska med 1 % per år. Genomförda investeringar i förhållande till beslutad budget minst 1 % 1 % högst 50 % 24 % Budget i balans Budget skall hållas högst 50 % 46 % Utfallet får anses preliminärt. Fortfarande osäkerheter p g a byte av ekonomisystem. Samhällsbyggnadsnämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Effektiv resursanvändning med helhetsfokus Tilldelad ram ska hållas Kostnader bostadsanpassningar högst 109 91 Genomförda investeringar i förhållande till beslutad budget högst 50 % 31 % Tilldelad ram ska hållas Budget skall hållas högst 50 % 47 % Utfallet får anses preliminärt. Fortfarande osäkerheter p g a byte av ekonomisystem. 10

Omsorgsnämnd Då både tilläggsanslag och tillskott för lönerevision 2012 erhållits är bedömningen att möjligheterna för att nå en budget i balans 2012 goda. Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Budget i balans Genomförda investeringar i förhållande till beslutad budget högst 50 % 48,3 % Investeringar är inte linjära. Bedömer att 75 % av investeringsanslag kommer att användas under 2012. Budget skall hållas högst 48,2 % 48,5 % Då tilläggsanslag och tillskott för lönerevision 2012 erhållis är bedömningen att det finns goda möjligheter att nå en budget i balans under 2012. Individ- och familjenämnd Nämndens mål Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Budgeten ska vara i balans genom kontinuerlig effektivisering och optimering. Budget i balans Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut får ej överstiga 100 %. Genomförda investeringar i förhållande till beslutad budget högst 100 % 102,54 % Nämnden kommer enligt upprättad årsprognos göra negativt resultat med ca 1,3 mkr. Orsaken kan i huvudsak relateras till ett ökat behov av placeringar av barn och unga i familjehem och på HVB. Kostnaderna har ökat kraftigt och har endast kunnat kompenseras genom att tjänster hålls vakanta. Detta har dock inte fullt ut varit möjligt. högst 100 % 39,6 % Nämnden har använt 99 tkr av anvisade 250 tkr för 2012. Budget i balans Budget skall hållas högst 100 % 99,86 % Nämnden redovisar i årsprognos ett underskott om knappt 1,3 mkr. Huvudsaklig orsak är att nämnden tagit beslut om placering av barn och ungdomar i familjehem och på HVB. Kostnaderna möts till viss del av vakanshållning av tjänster. Barn- och utbildningsnämnd Tack vare en utökad investeringsbudget kan förvaltningen satsa på datorer till lärare och elever. Datortätheten har varit låg i förhållande till jämförbara kommuner. Måluppföljningsanalys: Arbetet med nyckeltal, aktiviteter för att visa på att man uppnår målen eller inte fortskrider. Det är en lång process och vi är långt ifrån färdiga. Några av nämnderna har kommit längre än andra och nivåerna på rapporteringarna varierar. Målarbetet och återredovisningarna av dessa kommer att fortsätta att vidareutvecklas. Vid genomgång av nämndernas olika kommentarer och i förekommande fall också färgsättning så bedömer vi att målen delvis kommer att vara uppfyllda under året. 11

Omvärldsanalys Skuldkrisen i euroområdet har förvärrats (Konjunkturläget enligt Konjunkturinstitutet, juni 2012) Det kommer att ta tid för EU-länderna att komma överens om hur skuldbördorna ska fördelas. Det skapar oro på de finansiella marknaderna och dämpar efterfrågan även utanför euroområdet. Sverige klarar sig hyggligt, men tillväxten blir svag under 2012 och arbetslösheten stiger något. Finanspolitiken är expansiv i år och blir i det närmaste neutral 2013 för att sedan stramas åt för att överskottsmålet ska uppnås. Utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder är begränsat men tillfälliga stimulanser och satsningar på åtgärder som håller nere arbetslösheten bör övervägas. Riksbanken väntas hålla reporäntan oförändrad på 1,5 procent till början av 2014, men räntan skulle kunna sänkas i år utan att inflationen blir för hög. Konjunkturen vänder ner 2012 Tillväxten blev överraskande stark i både Sverige och delar av euroområdet det första kvartalet. Det sammanföll med den stigande optimism som kunde observeras på de finansiella marknaderna och i många förtroendeindikatorer under inledningen av året. Men under andra kvartalet har eurokrisen eskalerat på nytt med fallande börskurser och förtroendeindikatorer som följd. Samtidigt har konjunktursignalerna även från USA och de stora tillväxtekonomierna blivit svagare. Världsekonomin väntas därför växa svagt och resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet i OECD, fortsätter att falla från en låg nivå det andra och tredje kvartalet i år. Fortfarande ingen lösning på skuldkrisen Det har nu gått mer än två år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast Spanien har sjösatts, men fortfarande sviktar marknadernas förtroende för statsfinansernas uthållighet trots att stora åtstramningsprogram har börjat verkställas i Europa. På kort sikt dämpar åtstramningspaketen efterfrågan och paketen har inte lyckats återskapa förtroendet för statsfinansernas långsiktiga hållbarhet i många av de statsfinansiellt svagaste länderna. Detta avspeglas i fortsatt höga stats-obligationsräntor i de utsatta länderna samtidigt som räntorna i Tyskland och Sverige är rekordlåga. Även delar av det europeiska banksystemet brottas med stora problem. Dessa hänger bland annat samman med att fallande fastighetspriser och stigande arbetslöshet har minskat låntagarnas återbetalningsförmåga. Många banker, bland annat i Spanien, gör därför kreditförluster och kommer att behöva kapitaltillskott som aktieägarna sannolikt är ovilliga att skjuta till. Med de stora budgetunderskott och höga statsskulder som flertalet länder i Europa har, är det osäkert hur mycket staterna kan och vill bidra med till bankernas kapitaliseringsbehov. Följden har blivit att insättarna känner sig osäkra och har börjat flytta pengar från banker i länder med svaga statsfinanser till banker i länder med starkare statsfinanser. Detta beteende har bland annat i Grekland förstärkts av upplevd ökad risk för att det egna landet lämnar eurosamarbetet och återinför en egen valuta. I början av juni gjorde Spanien en överenskommelse med övriga euroländer som beviljade lån på upp till 100 miljarder euro för rekapitalisering av spanska banker. Detta borde dämpa oron för en kollaps i det spanska banksystemet. Men det är inte osannolikt att även andra länder i euroområdet kommer att behöva stöd för att kunna undvika bank-kollapser. Statsobligationsräntorna i Spanien har dock inte fallit eftersom det fortfarande råder osäkerhet bland annat om hur överenskommelsen påverkar risken i befintlig statsskuld. Mest troligt att euron överlever Det grundläggande problemet för flera av länderna i Sydeuropa är att de har ett högt kostnadsläge och stora underskott i bytesbalansen. När nu offentlig sektor och hushållen ökar sitt sparande i dessa länder för att minska underskotten faller efterfrågan och produktionen. För att produktionen ska återhämta sig måste bortfallet av inhemsk efterfrågan kompenseras av stigande export. För att det ska vara möjligt måste andra länder som exempelvis Sverige och Tyskland låta sina sparandeöverskott minska. Den marknadsekonomiska mekanism som bidrar till denna anpassning är antingen att löner och priser faller och/eller att nominell växelkurs försvagas i länder med stora underskott. Det senare skedde i Sverige i november 1992 och på Island efter finanskrisen 2008. En anpassning av relativt kostnadsläge via förändrade priser och löner tar betydligt längre tid men är fullt möjlig. Även om det relativa kostnadsläget anpassas kommer minskningen av obalanserna inom euroområdet att ta lång tid eftersom det krävs en strukturomvandling. I underskottsländerna måste exportsektorn, vilken i dessa länder i varierande utsträckning består av tillverkningsindustri och turism, växa på främst den offentliga sektorns och byggsektorns bekostnad. Omflyttningen av arbetskraft mellan sektorer tar tid vilket gör att arbetslösheten blir hög under lång tid. Det tycks inte vara särskilt troligt att EU den närmaste tiden kommer att lyckas presentera en lösning som varaktigt löser eurokrisen. I stället kommer troligen den utdragna processen, som i grunden handlar om hur skuldbördor ska fördelas, att fortsätta. De historiska erfarenheterna av finanskriser är att även långivarna måste vara beredda till betydande uppoffringar, antingen genom skuldavskrivning eller genom högre inflation. Hittills har denna process gått trögt, men eftersom konsekvenserna av ett misslyckande är förskräckande. Vid något tillfälle i framtiden återkommer marknadernas tilltro till att tillräckligt kraftfulla åtgärder har vidtagits och oron börjar då lätta. Tillsammans med en starkare utveckling i OECD-länderna utanför euroområdet och i tillväxtekonomierna innebär detta att BNP ökar även i euroområdet. I prognosen antas detta ske kring årsskiftet 2012/2013. Men på grund av behovet av att minska skulderna blir återhämtningen långsam. Sverige klarar sig hyggligt Den svaga utvecklingen i omvärlden har dämpat den svenska exporten kraftigt sedan slutet av 2011. Men under första kvartalet i år ökade investeringarna starkt vilket tillsammans med en något snabbare ökning i hushållens konsumtion än normalt gav en BNP-tillväxt på 0,8 procent jämfört med föregående kvartal. Till viss del bedöms investeringstillväxten första kvartalet ha berott på tillfälliga faktorer. 12

Den förnyade oron för statsskuldkrisens utveckling dämpar både konsumtions- och investeringstillväxten de närmaste kvartalen. BNP stagnerar under andra kvartalet och ökar med blygsamma 0,3 procent tredje kvartalet. Det är ändå en betydligt starkare utveckling än i euroområdet där BNP fortsätter att falla tredje kvartalet. Företagen behåller arbetskraft Arbetsmarknaden i Sverige har hittills utvecklats oväntat stabilt. Arbetslösheten har fallit något de senaste månaderna och väntas 2013 endast öka i begränsad omfattning till 7,6 procent. Anställningsplanerna föll visserligen kraftigt i maj och i juni, men nivån är förenlig med ungefär oförändrad sysselsättning enligt historiska mönster. Det tyder på att företagen betraktar nedgången i efterfrågan som tillfällig. Men om nedgången blir mer långvarig kommer företagen att ganska snabbt minska sin personalstyrka och arbetslösheten stiger då mer påtagligt. Långvarig arbetslöshet riskerar att göra personer mindre attraktiva för arbetsgivare, vilket tenderar att höja jämviktsarbetslösheten och därmed sänka potentiell BNP. Det finns nu tecken på att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats vilket är en indikation på att jämviktsarbetslösheten redan har stigit. Dessutom har en reviderad befolkningsprognos från SCB, med bland annat högre invandring påverkat Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslösheten. Neutral inriktning på finanspolitiken 2012 Finanspolitiken beräknas vara expansiv i år med en minskning av det konjunkturjusterade sparandet motsvarande 0,5 procent av potentiell BNP. Det beror både på att regeringen genomför ofinansierade åtgärder på sammanlagt ca 15 miljarder kronor och på att kommuner och landsting har ökat investeringarna i år. Regeringen väntas inte ändra sin försiktiga inställning till finanspolitiken utan kommer att lansera relativt små ofinansierade satsningar i budgeten för 2013. Konjunkturinstitutet prognostiserar att budgetpropositionen kommer att innehålla satsningar för 2013 på sammanlagt 9 miljarder kronor. Men för att uppnå ett finansiellt sparande motsvarande 1,5 procent av BNP 2016, när ekonomin är i konjunkturell balans, måste finanspolitiken ges en något stram inriktning 2014 och 2015. Det finansiella sparandet i offentlig sektor ligger nära noll både i år och nästa år för att sedan förstärkas gradvis i takt med att konjunkturen stärks. Denna utveckling är linje med överskottsmålet, men ger ingen extra skjuts åt konjunkturen. Även med en betydligt sämre utveckling i euroområdet kommer budgetunderskottet inte att bli alarmerande stort och ge upphov till tvivel om de offentliga finansernas hållbarhet. Eftersom Sverige har en låg statsskuld och litet budgetunderskott skulle finanspolitiken kunna vara något mer expansiv 2013 2014. Exempelvis kan ytterligare tillfälliga satsningar på åtgärder som håller nere långtidsarbetslösheten och/eller offentliga investeringar övervägas. Det påskyndar konjunkturåterhämtningen något, men innebär samtidigt att finanspolitiken måste ges en ännu stramare inriktning åren därefter. Om konjunkturutvecklingen skulle bli betydligt sämre än i prognosen, till exempel till följd av en eskalerande kris i euroområdet, är det lämpligt med en mer expansiv finanspolitik. Särskilt angeläget är det då att försöka motverka destabiliserande nedskärningar i kommunsektorn. Regeringen bör därför redan nu avisera att man avser att öka statsbidragen till kommunerna om den ekonomiska utvecklingen skulle bli sämre. 13

Nybro kommun Det har hänt mycket under 2012 i kommunen både i och inom kommunens egna organisation. Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis påverkas, av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns inom kommunen utan också i andra kommuner. Ett problem är arbetslösheten och framförallt ungdomsarbetslösheten vilket medfört olika aktiviteter från kommunens sida för att förbättra. Nybro kommun har genomfört och genomför flera investeringsprojekt. Några har pågått under en följd av år, några är avslutade och några är påbörjade. Exempel på sådant projekt är uppfräschning av södra stationsområdet och resecentrum med renovering av stationsbyggnaden och dess omkringliggande ytor. Det är många barn som behöver barnomsorg, vilket medfört att fler avdelningar behöver byggas. Några utvecklingsområden som diskuteras eller är föremål för hantering är: utveckling av Svartbäcksmålaområdet, kombiterminal vid östra spårområdet, Viktoriaområdet, fördjupad översiktsplan för S.t Sigfrid, kraftvärmeverk, ochprojekt bredbandsutbyggnad. Inom kommunens egen organisation har flera beslut tagits i syfte att genomföra förändringar såsom exempelvis: kommunplan med flera uppdrag som successivt ska genomföras bland annat kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning upphör och övergår till andra förvaltningar, VA-ska överföras från tekniska förvaltningen till Nybro Elnät AB, samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen sammanslås, nya utskott inrättas under kommunfullmäktige, nya ansvarsområden mellan nuvarande individ- och familjenämnd och omsorgsnämnd, näringslivsansvarig anställs på kommunledningskontoret och uppdragen till AB Nybro Brunn utvidgas vad avser arbetsmarknadsenhet, förstudie har genomförts avseende upphandlingsområdet, fördjupat projekt inom detta område kommer att genomföras under 2012/2013 i syfte att effektivisera, kvalitetshöjning och kostnadsbesparingar, synpunktshanteringen har fortsatt under året med kontinuerliga uppföljningar. Numera ges också möjlighet att lämna synpunkter via kommunens hemsida och även på detta sätt ta del av svaret, kommunen deltar i en servicemätning som Sveriges Kommuner och Landsting erbjudit i Förenkla - helt enkelt. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen. Per den 1 juli 2012 uppgick befolkningen till 19 548 personer. Sedan årsskiftet har nedanstående förändringar skett: Födda +105 Avlidna -141 Inflyttade +385 Utflyttade -435 Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år två fler födda och nio fler avlidna. Antalet inflyttade är 14 färre och utflyttade är 21 fler vid halvårsskiftet i år jämfört med samma tid föregående år. Förra året vid motsvarande tidpunkt var det 19 603 boende att jämföra med årets 19 548, ett minus på 55 personer. Vid årsskiftet 2011/2012 låg antalet invånare på 19 636, vilket innebär att kommunen minskat med 88 personer sedan dess. Varje förändring av folkmängden med 50 personer, per den 1 november, innebär cirka 2 miljoner kronor i högre eller lägre skatteintäkter, mycket generellt beräknat. 14

Ekonomiskt resultat God ekonomisk hushållning i Nybro kommun har kommunfullmäktige definierat som om kommunen ska ha ett ekonomiskt resultat som överstiger 0. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår att tillgängliga ekonomiska medel är en ram för möjlig verksamhet och att tilldelad ram ska hållas. Det så kallade balanskravet infördes från år 2000 och i stort, menas att eventuella ekonomiska underskott ska återställas inom tre år. Nybro kommun har inga gamla underskott som ska återställas. I delårsrapporten redovisas ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till 7,1 mnkr. I förhållande till motsvarande period 2011 ligger vi bättre resultatmässigt, då vi låg på drygt 1 mnkr för motsvarande period. Budgeterat resultat för helåret ligger på drygt 4,2 mnkr för kommunen. En orsak till det positiva resultatet för perioden och prognosen för året, är premieåterbetalning av avtalsförsäkringar som enligt preliminärt besked från Fora innebär 20 mnkr för kommunen. Dessutom har vi fått tre positiva skatteprognoser under året. Nämnderna ligger i princip i nivå med deras tilldelade budgetar. Kommunens bolag upprättar delårsrapporter per april och augusti. Vid den senaste rapporteringen, per 30 april redovisade Nybro Bostads AB 0,9 mnkr före bokslutsdispositioner som på helårsbasis ger ett resultat på cirka 3 mnkr. Övriga bolag har tillsammans med kommunen bytt ekonomisystem vilket medfört att rutinerna ändrats för att få fram underlag för rapportering som då påverkat uppföljningen per april månad. Vid mars månads ekonomiska uppföljning för Nybro Elnät AB, Nybro Värmecentral AB och Nybro Energi AB låg i princip i nivå med budgeten. För AB Nybro Brunn följs i princip budgeterat resultat per juni månad. Resultatutvärdering Resultatet för första halvåret, som framgår av resultaträkningen, uppgår till drygt 7 mnkr. Nämndernas sammanlag- da resultat är positivt mot budget, vilket är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel. Finansförvaltningen och annat gemensamt ger också ett mindre ekonomiskt överskott. Budgeterat resultat ligger på drygt 4 mnkr för helåret 2012. I nedanstående tabell redovisas driftbudgeten för de olika nämnderna med aktuellt utfall (utdrag från den ekonomiska redovisningen) och avvikelser. I nämndernas verksamhetsberättelser framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I några fall avviker nämndernas redovisning mot ovanstående sammanställda driftredovisning, vilket beror på periodiseringar samt aktuell tidpunkt för avstämningen. Driftredovisning I driftsredovisningen redovisas helårsbudgeten, budgeten per halvår, intäkter respektive kostnader samt nettoutfall till och med perioden samt en avvikelse mot halvårsbudgeten. I driftredovisningen redovisas kultur-och fritidsnämndens budget och utfall till och med 30 april. Från och med 1 maj är budget och utfall överflyttad till barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden samt kommunstyrelsen för att följa verksamhetsövergången av olika verksamhetsområden. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden redovisas i driftredovisningen i enlighet med organisationsstrukturen före 1 juni. Det kan finnas skillnader mellan ekonomiska uppgifterna i nämndernas verksamhetsberättelser och den gemensamma driftredovisningen. I nedanstående driftredovisning har nu inläsning skett av juni månads ekonomiska redovisning som är överflyttad från det gamla ekonomisystemet till det nya. Överföringar av månadstransaktionerna sker successivt. Driftsbudget tkr Nämnd/styrelse Budget helår Budget halvår Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse Kommunstyrelse 86 985 43 493 8 603 54 426 45 823-2 331 Teknisk nämnd 64 852 32 426 62 844 91 098 28 254 4 172 Samhällsbyggnadsnämnd 9 451 4 726 4 149 7 467 3 318 1 408 Kultur-fritidsnämnd 11 704 5 852 3 239 15 786 12 547-6 695 Omsorgsnämnd 331 966 165 983 52 810 213 394 160 584 5 399 Individ-familjenämnd 52 998 26 499 4 769 31 239 26 470 29 Barn-utbildningsnämnd 309 640 154 820 20 708 171 025 150 317 4 503 Revisionen 951 476 0 254 254 222 Överförmyndarnämnd, Nybro 1 569 785 0 1 139 1 139-355 Gemensam Överförmyndarnämnd 0 0 2 779 2 775-4 4 Summa nämnderna 870 116 435 058 159 901 588 603 428 702 6 356 VA-verksamhet 0 0 14 985 15 603 618-618 Resultatreglering VA -618-618 618 Summa inklusive VA 870 116 435 058 174 886 603 588 428 702 6 356 15

Investeringar Skattefinansierade verksamheterna 2012 års investeringsbudget uppgår till 74,7 mnkr inklusive tilläggsbudget från föregående år. Per den 30 juni har 24,6 mnkr nyttjats vilket motsvarar 33 %. VA-verksamheten 2012 års investeringsbudget uppgår till 8,8 mnkr inklusive tilläggsbudget från föregående år. Per den 30 juni har 7,9 mnkr nyttjats. Några av de större investeringarna i kommunen är bland annat kombiterminal, färdigställande av resecentrum södra delen och förskolor. Placerade pensionsmedel Uppföljning av placerade pensionsmedel hos KLP AB visar att värdeutvecklingen under perioden januari juni varit positiv. Marknadsvärdet per den 30 juni uppgick till 76,9 mnkr och vid årsskiftet uppgick marknadsvärdet till 73,7 mnkr. Det insatta kapitalet uppgår till 50 mnkr. Likviditet Nyckeltal 2011-12-31 2011-06-30 2012-06-30 Budget 2012 Kassalikviditet (%) 83 58 76 Balanslikviditet (%) 92 76 95 67 Rörelsekapital (mnkr) -17,2-33,2-6,3-76 Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Några nyckeltal redovisas i ovanstående tabell. Kassalikviditeten avser omsättningstillgångarna (kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar) i förhållande till kortfristiga skulder. En kassalikviditet på 100 % bör eftersträvas så att de likvida medlen räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Balanslikviditeten tar utöver kassalikviditeten hänsyn till förråd och exploateringar. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en kassalikviditet på 76 %. Rörelsekapitalet är negativt vilket inte kan anses vara tillfredsställande. Likviditeten följs kontinuerligt och under hösten 2012 erhålls premieåterbetalning för avtalsförsäkringar på motsvarande 20 mnkr vilket kommer förbättra likviditeten. Ekonomisk kapacitet Nyckeltal 2011-12-31 2011-06-30 2012-06-30 Budget 2012 Verksamheternas nettokostnadsandel (%) 97 99 100 98,2 Nyckeltal 2011-12-31 2011-06-30 2012-06-30 Budget 2012 Nettokostnadsandel inkl. finans (%) 98 100 101 100 Soliditet (%) 35,1 37 38 36 Soliditet inkl. pensionsskuld (%) (%) -7-6 -7-5 Nettokostnadsandelen ger information om dels de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Om nyckeltalet överstiger 100 % innebär det att kostnaderna överstiger intäkterna, vilket i sin tur innebär att det egna kapitalet minskar. Per juni 2012 uppgår denna andel till 100 % vilket är något sämre än föregående år. Soliditeten är ett mått på i vilken utsträckning kommunen äger de totala tillgångarna. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en soliditet på 38 %. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis i hög utsträckning av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen behöver därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I ovanstående tabell redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. 1 krona i utdebitering (skattehöjning/skattesänkning) motsvarar cirka 31 400 tkr 1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet motsvarar cirka 43 000 kronor Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1% motsvarar cirka 4 800 tkr Ökad lönekostnad med 1 % (inkl personalomkostnader) motsvarar cirka 7 100 tkr Ekonomiska prognoser Delårsrapporten visar på ett positivt ekonomiskt resultat för perioden drygt 7 mnkr och en positiv ekonomisk prognos för helåret på närmare 20 mnkr. Vid sammanställning av nämndernas prognoser ser det bättre ut än tidigare om åren, där nämnderna totalt sett prognostiserar i nivå med budget det vill säga inga stora avvikelser mot budgeten. Orsaken till plusprognosen är premieåterbetalningen från AFA försäkring, annars har kommunen ett nära 0 resultat. Flera åtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna genomfördes under 2009 till 2011 olika former av åtgärdsplaner och anpassningar men det krävs nu att vi gemensamt håller i detta arbete för att möta framtiden. Det är svårare att göra prognoser i år beroende på att kom- 16

munen och några av dess bolag bytt ekonomisystem, vilket medfört att det finns förskjutningar i ekonomin under ett visst antal månader. Ekonomin följs kontinuerligt och förhoppningsvis ska det inte bli alltför stora avvikelser gentemot budgeten för nämnderna. I de nämndsvisa sammanställningarna i verksamhetsberättelserna framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I dessa redovisningar är siffermaterialet hämtat direkt ur bokföringen lite tidigare än den gemensamma övergripande delen av delårsrapporten, det kan således skilja på driftredovisningen per juni för en enskild nämnd och i den övergripande redovisningen. Överläsningar från det gamla till det nya ekonomisystemet har gjorts successivt. I nedanstående tabeller redovisas nämndernas och styrelsens ekonomiska prognoser samt helårsprognos för kommunen som helhet när hänsyn tagits till skatteavräkningar, särskilda beslut, exploateringsverksamheten och annat av övergripande karaktär som påverkar den kommunala ekonomin. Vi har i prognosen antagit att kommunfullmäktiges beslut påverkar med 100 % på driftsredovisningen och att räntenivån ligger kvar under 6 månader men en ökad upplåning för att lösa kortfristig lånedel. Driftsbudget, tkr/nämnd,styrelse Avvikelse mot budget helår Kommunstyrelse -500 Teknisk nämnd 2 000 Samhällsbyggnadsnämnd 0 Omsorgsnämnd 0 Individ- och familjenämnd -1 300 Barn- och utbildningsnämnd 0 Revision 0 Överförmyndarnämnd, Nybros del -300 Summa nämnder och styrelse exkl VA -100 VA-verksamhet 0 Summa inkl VA -100 17

Personal Personalstruktur Antal anställda Antalet tillsvidareanställda, 1 758 personer, var vid mättidpunkten i maj 23 personer färre än jämfört med motsvarande tidpunkt 2011. Antalet visstidsanställda var i maj 258 personer, en ökning med 26 personer jämfört med föregående år. Det rådande anställningsstoppet påverkar då det i stället för tillsvidareanställningar i flera fall görs visstidsanställningar. Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning I tabellerna nedan är antalet anställa omräknade till årsarbeten utifrån aktuella sysselsättningsgrader vid mättidpunkten i maj 2012. Från och med maj 2012 organiseras kultur- och fritidspersonalen inom Barn- och Utbildningsförvaltningen och anläggningspersonalen inom Tekniska förvaltningen. Dessa förvaltningar visar därmed en ökning av antalet anställda jämfört med föregående år. Samhällsbyggnadsförvaltningen och Tekniska förvaltningen bildar från juni 2012 Teknik- och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillsvidareanställda 2009 2010 2011 2012 Kommunstyrelseförv. 122,2 207,8 70,8 71,8 Tekniska förvaltningen 159,6 68,3 162,6 172,8 Kultur o fritidsförv. 0 0 51,9 0 Barn o Utbildningsförv. 559,9 535,1 516,2 541,9 Omsorgsförvaltningen 708,2 704,6 724,9 713,8 Individ o Familjeförv. 64 59,9 67,4 67,4 Samhällsbyggnadsförv. 18,5 22,5 24,3 21,3 Total 1 632,4 1 598,2 1 618,1 1 589 2010 organiserades bland annat städ- och måltidsservice samt personal inom kultur och fritid inom Kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltning Visstidsanställda, månadsavlönade 2009 2010 2011 2012 Kommunstyrelseförv. 9,4 22,2 2,5 5,2 Tekniska förvaltningen 4,7 1,0 18,2 15,9 Kultur o fritidsförv. 0 0 4,4 0 Barn o Utbildningsförv. 45,9 51,2 61,0 62,2 Omsorgsförvaltningen 33,8 32,5 42,8 66,6 Individ o Familjeförv. 6,4 6,0 8,0 8,1 Samhällsbyggnadsförv. 0 3,5 4,5 5,5 Total 103,7 113,9 141,4 163,5 Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (anhörigvårdare m.m.) och RiB (deltidsanställda brandmän) är inte medräknade. Anställningsstrukturen påverkas även av mättidpunkten då det under sommaren alltid är en lägre andel långtidsvikarier, medan det anställs cirka 350 timavlönade semestervikarier varje sommar. Timavlönade visstidsanställda Förutom ovanstående månadsavlönad personal är ett stort antal timvikarier i arbete. Under första halvåret 2012 rapporterades 77 908 arbetade timmar, vilket omräknat motsvarar 78,7 årsarbeten på helår - en minskning med cirka 11 årsarbeten jämfört med 2011. Störst andel används inom Omsorgsförvaltningen, ca 56 årsarbeten, (minskat ca 4 årsarbeten) medan Barn- och utbildningsförvaltningens andel motsvarar cirka 15 årsarbeten (minskat ca 3 årsarbeten). Detta är ungefär samma fördelning som de senaste åren. Övriga timmar hänförs främst till Tekniska förvaltningen samt fritidsverksamheten. Mertid, övertid Fyllnadstiden, dvs. den mertid som utförs av deltidsanställ- da, uppgår till cirka 9,9 årsarbeten vilket är en minskning med 2,3 årsarbeten jämfört med föregående år. Minskningen hänförs till Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Dessutom har övertid rapporterats motsvarande 4,8 årsarbeten, jämfört med 6,2 för samma period 2011. Minskningen hänförs främst till Tekniska förvaltningen. Sjukfrånvaro Sammanfattning Sjukfrånvaron fortsätter att öka något, nu främst inom Omsorgsförvaltningen. 5,1 % av arbetstiden bortföll på grund av sjukfrånvaro under första halvåret, jämfört med 4,9 % för 2011. 18

Sjukfrånvaro första halvåret respektive år 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 7,3 % 7,8 % 7,9 % 8,0 % 7,7 % 7,1 % 7,6 % 6,1 % 4,8 % 4,5 % 4,9 % 5,1 % Det är nu den längre sjukfrånvaron, mer än tre månader, som ökat något jämfört med första halvåret 2011. Den kortare sjukfrånvaron ligger i stort sett stilla jämfört med föregående år. Hälsonyckeltal Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av tillgänglig ordinarie arbetstid Kön Åldersgrupp 2010 2011 2012 Kvinnor Totalt 5,3 5,8 6,2 29 år och yngre 6,3 5,9 7,2 30-49 år 5,5 5,6 5,6 50 år och äldre 5,0 6,1 6,7 Män Totalt 3,9 4,2 4,1 29 år och yngre 2,4 3,0 2,2 30-49 år 3,2 3,6 3,2 50 år och äldre 4,8 5,1 5,3 Total 5,0 5,5 5,76 Högst sjukandel, 7,2 %, återfinns inom gruppen kvinnor 29 år och yngre (8,5 % för Tekniska förvaltningen, 7,2 % för Omsorgsförvaltningen). Fortsatt hög andel även inom gruppen kvinnor 50 år och äldre (6,1 %), främst inom Tekniska och Omsorgsförvaltningen. Sett till kommunen som helhet är sjukandelen ganska jämt fördelad mellan åldersgrupperna - 6,4 % för 50 år och äldre, 5,1 % för 30-49 år, och 5,8 % för de som är 29 år och yngre. 19

Ekonomiska rapporter Resultaträkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2012-06-30 2011-06-30 2011-12-31 Verksamhetens intäkter 1 102 096 104 042 227 270 Verksamhetens kostnader 2-539 732-544 691-1 091 851 Av- och nedskrivningar 3-25 219-24 135-48 563 Verksamhetens nettokostnad -462 855-464 784-913 144 Skatteintäkter 4 345 257 350 329 700 793 Generella statsbidrag 5 116 902 118 249 241 986 Finansiella intäkter 6 4 297 3 603 5 419 Finansiella kostnader 7-6 463-6 315-14 193 Jämförelsepost, RIPS 0-1 679 Extraordinära intäkter * 10 000 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 7 138 1 082 19 182 Förändring av eget kapital 7 138 1 082 19 182 * Avser premieåterbetalning av premier för avtalsförsäkringar, prel besked från i juni månad som avser helår 2012 Balansräkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2012-06-30 2011-06-30 2011-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 8 869 495 849 645 879 431 Maskiner och inventarier 9 60 477 55 158 58 436 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, reversfordringar 10 21 194 20 296 20 215 Summa anläggningstillgångar 951 166 925 099 958 082 Omsättningstillgångar Förråd 11 25 944 23 893 16 943 Fordringar 12 76 138 71 359 97 067 Placerade pensionsmedel 13 72 154 60 748 67 061 Likvida medel 14-48 354-52 122 8 170 Summa omsättningstillgångar 125 882 103 878 189 241 Summa tillgångar 1 077 048 1 028 977 1 147 323 Eget kapital Ingående balans 15 402 787 383 288 383 288 Justerat för resultatregleringsfonder 0 0 318 Året resultat 7 138 1 082 19 182 Summa eget kapital 409 925 384 370 402 788 Avsättningar Avsättningar för pensioner 16 29 197 33 365 29 197 Summa avsättningar 29 197 33 365 29 197 20