ERFARENHETER UTLAND HELENA KOVÁCS & FRITZ ERIKSSON FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2007. FHS 1 (135) Erfarenheter Utland

ERFARENHETER UTLAND Syftet med denna text är att lyfta fram erfarenheter och framför allt goda exempel från officerare, som har tjänstgjort i olika former av internationella insatser HELENA KOVÁCS & FRITZ ERIKSSON FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2007 FHS 1 (135) Erfarenheter Utland

Förord Syftet med denna erfarenhetssamling är att lyfta fram erfarenheter och framför allt goda exempel från officerare, som har tjänstgjort i olika former av internationella insatser.. Bakgrund och tillvägagångssätt framgår nedan. Försvarsmaktens Högkvarter (HKV) gav i skrivelse 2006-09-11 23 300:72622 Försvarshögskolan (FHS) i uppdrag att genomföra ett arbete beträffande vad som kännetecknar en bra officer för internationella insatser. Arbetet skulle ha ett liknande upplägg som tidigare genomförda Vad kännetecknar en bra soldat för internationella insatser? d v s med intervjuer och workshop. Denna gång dock ännu mer fokuserat, där en stor del av tiden skulle ägnas åt att samla in material som beskriver önskvärda egenskaper och beteenden. Verksamheten har i enlighet med uppdraget skett i nära samverkan med HKV PERSS och fokuserat på nyttiggörande av forskningen för Försvarsmakten. Skapandet av kunskap och kunskapsöverföring har skett vid intervjutillfällen, vid workshop samt återkopplingar efter workshop. Den formella delen av återredovisningen till Försvarsmakten av uppdraget har skett i FHS rapport 2007-06-11 1087/6:7. Försvarsmaktens HKV gav därefter i skrivelse 200-10-25 23 321;76713 FHS i uppdrag att ytterligare analysera och bearbeta det empiriska materialet samt att färdigställa en boktext/erfarenhetsskildring för att kunna användas i utbildning m m inom Försvarsmakten samt vid FHS. Projektet har haft en blygsam budget. Därför har antalet intervjuer begränsats till tio och till personer som kunde kontaktas i närområdet. Genom urval av personer med omfattande erfarenhet innehåller materialet huvuddelen av de befattningar som officerare i utlandstjänst bemannar. Sålunda finns erfarenheter från: Brigadchefer Kontingentchefer Bataljonchefer Kompanichefer Plutonchefer Gruppchef Stabschef Stabsmedlemmar Observatörer Military advisor Fartygschef Monitor Utbildare, såväl i Sverige som internationellt Personalhandläggare Till detta kan även läggas de intervjuades erfarenheter av förberedelser och efterarbete i samband med utlandstjänsten. Grunden för urvalet av de tio intervjupersonerna har således varit att försöka få fram officerare som har stor erfarenhet av utlandstjänst och detta i någorlunda närtid. Denna ansats har kompletterats med officerare som haft särskilt uppmärksammade uppdrag eller annan typ av tjänstgöring än flertalet. FHS 2 (135) Erfarenheter Utland

En stor del av de utlandstjänstgörande har armébakgrund. Intervjulistan har därför kompletterats med officer från Flottan och från Flygvapnet. Huvuddelen av svenska officerare är män. Bland intervjupersonerna finns även en kvinnlig officer. Ursprunglig ambition var att få intervjupersoner inom spannet från general till korpral. Detta för att få många olika perspektiv på frågeställningen. Denna ambition kunde inte genomföras fullt ut. Intervjuerna har följt en mall som tagits fram i samverkan med ett antal studerande vid chefsprogrammet på FHS med erfarenhet av utlandstjänstgöring. Upplägget i boktexten/erfarenhetsskildringen följer i huvudsak intervjumallen. Ett urval av de intervjuades svar följer på varje fråga utan angivande av vem som sagt vad. Detta för att svaren/berättelserna skall stå i fokus och inte respektive person. Intervjuerna genomfördes bandade och har därefter skrivits ut. I några fall har ljudkvalitén inte medgett korrekt skriftlig återgivning De intervjuade har erbjudits att granska och vid behov korrigera/komplettera det material som återges i textdelen. I samtliga fall har sådan återkoppling skett och inarbetats i texten. Den samling av berättelser som upptar huvuddelen av texten har inte ambitionen att vara ett vetenskapligt arbete utan utgör ett av underlagen till bifogade rapporten i Appendix. För att ge läsaren vägledning för reflektioner samt diskussioner i t ex utbildningssammanhang återges den formella rapporten med teoribakgrund m m i slutet av detta arbete. Basen i detta är rapportens tio grundsatser. Dessa är författarnas sammanfattande svar på frågeställningen: Vad kännetecknar en bra officer för internationella insatser? Grundsatserna är en sammanvägning av ett antal vetenskapliga arbeten enligt litteraturlistan, en stor tvärprofessionell workshop samt de intervjuer som utgör huvuddelen av denna boktext/erfarenhetsskildring. Det är givetvis så att erfarenheter vinns efterhand. En intressant fråga kan därför vara hur detta material kan kompletteras med redan gjorda eller kommande erfarenheter. Med tanke på den vikt och den omfattning som utlandsverksamheten har kan detta vara av intresse. En annan intressant fråga kan vara hur här redovisade erfarenheter kan åstadkomma största möjliga nytta. I detta syfte avses två workshops genomföras under första kvartalet 2008. Mot denna bakgrund sker leveransen till Försvarsmakten av detta arbete i form av en datafil. Detta för att hålla största möjliga handlingsfrihet för att möta de förslag som framkommer vid dessa workshops m m.. Vi vill framföra vårt varma tack alla er som tagit tid att med stort engagemang delge oss era erfarenheter och tankar kring denna viktiga frågeställning. Framförallt vill vi tacka de officerare som delgivit oss sina erfarenheter och delat med sig av sin dyrbara tid. Försvarsmakten Försvarshögskolan Apprino Johan Fölstad Fritz Eriksson Helena Kovács FHS 3 (135) Erfarenheter Utland

Innehåll INNEHÅLL... 4 1. BAKGRUND... 7 1.1 UTFORMNING AV MATERIALET... 8 1.2 UTVECKLING AV DETTA MATERIAL... 9 1.3 INTERVJUPERSONERNA... 9 2. ERFARENHETSSKILDRINGAR... 13 2.1 VAD INNEBÄR OFFICERSROLLEN... 13 Soldat chef ledare... 13 Öppenhet resultat ansvar... 14 Utbilda, föregångsmannaskap och omsorg... 14 Lösa uppgiften, våga ställa höga krav och att ta hand om sin personal... 14 Viljan och modet att fatta beslut... 15 Att hantera både det okända och de teoretiska kunskaperna... 17 Föregångsmannaskap, yrkeskicklighet och omsorg... 17 Kompetens kamratskap flexibilitet... 18 Lärarroll utveckla soldater till samhällsbyggare... 18 Enkel, rak och lyssna ödmjukt... 18 Att visa medmänsklighet... 19 En förebild långt bortom arbetet... 19 Officersyrket förr, nu och i framtiden en process... 19 Försvara våra intressen utanför Sverige... 20 Aldrig färdigstöpt... 21 2.2 EXEMPEL PÅ GODA FÖREBILDER... 22 Uttrycka föregångsmannaskap genom att tydliggöra sina principer... 22 Leva sitt budskap... 22 Vara sig själv och närvarande... 23 Trygghet i sig själv... 23 Skapa tillit genom att ta bort barriärer... 24 Auktoritet genom framtoning och personlighet... 24 Skapande handlingskraft genom omtanke... 24 Kombinera omsorg och kravställande... 25 Förmedla ett engagemang... 25 2.3 VARFÖR JAG VALDE ATT ÅKA... 26 Att skydda Sverige på en globalnivå... 26 Internationella uppdrag utgör kärnan i officersyrket... 26 Att få tillgång till en dynamisk inlärningsplattform... 27 Att göra gott och testa sin kapacitet som yrkesperson... 28 Utveckla min kompetens och bygga på hoppet... 28 Skapa trovärdighet för mig själv och andra... 29 Bilder från Kongo under 60-talet... 29 Lust för äventyr... 30 Äntligen får vi.... 30 2.4 FÖRBEREDELSER FÖRE UPPDRAGET... 31 Förberedelser i olika steg och som en process... 31 Att förbereda sig långt innan erbjudandet kommer... 32 Förståelse för uppdraget... 33 Att toppa upp genom förberedelser... 33 Att bli medveten om vad man ger sig in i... 33 FHS 4 (135) Erfarenheter Utland

Inga ouppklarade konflikter och att veta varför man åker... 34 Att balansera uppgiften med familjen... 34 Skall man skicka ut svenskar till smittosamma sjukdomar m m?... 34 Att skapa en tydlig bild och forma organisationen därefter... 35 Rekrytering är grunden till en bra mission... 35 Tilliten är viktig vid urval... 36 Rätt kärntrupp skapar helheten... 36 Att välja från ett snävt urval... 37 Registerförband och rotationsbataljoner... 38 Erfarenhet skapar trygghet i förberedelsen... 38 Använda erfarenheter från andra sammanhang... 39 Få med den blå delen... 39 2.5 VIKTIGA FAKTORER UNDER UPPDRAGET... 40 Nu är det du som formar historien... 40 Innebörden av peace-keeping... 40 Peacekeeping är även en politisk operation... 42 Förståelse för vilken roll vi spelar... 42 Andra former av peace-keeping som kräver trygghet i sig själv... 42 Civilkurage krävs för att genomföra uppdraget... 43 Att förstå vad vi skall lyckas med på ett djupare plan... 43 En djup förståelse för sammanhanget... 44 Officersidealen sätts på prov... 44 Förutsättningar för peacekeeping... 45 Fredsledarskap och insatsledarskap... 46 Ledarskap under operationer och strid... 47 En bra ledare leder sig själv... 47 Att vara ett föredöme genom att vara sig själv... 48 Att vara en förebild... 48 Att skapa tydlighet... 48 En skyldighet att fatta beslut... 49 Att ställa höga krav... 49 Ledarskapets kvalitet avspeglar sig i gruppens resultat... 50 Att lägga ribban rätt... 50 Ambitionsnivån och riskerna... 51 Military Observation Team Juliette som ledare använda allas styrkor... 51 Närhet och distans... 52 Att skapa en bra förbandsanda... 52 Att utgå från team känslan... 53 Att vara sig själv Twentyfour-seven... 53 Fickpolicy som styrfunktion... 53 Självdisciplin och anpassningsförmåga... 54 Regler och anpassningsförmåga... 54 Förhandla ett genomgående redskap... 55 Omsorg om den enskilde och förbandet... 55 Att rensa luften direkt när det händer... 56 Att hantera vardagen... 56 Känslor förstärks på plats... 57 Aktiv Twentyfour-seven... 57 Att vara insatt och att hålla i längden... 58 Att finna egna ventiler... 58 Samverkan mellan olika militära nationer... 59 Hövlighet och anpassning... 59 Samverkan genom anpassningsförmåga och genom ställningstagande... 60 Att våga ta sig ton...61 FHS 5 (135) Erfarenheter Utland

Skapa samverkan genom tillit... 61 Ibland måste samverkan skapas... 62 PRT, Provincial Reconstructing Team... 63 God samverkan med externa... 64 Att bygga relationer och förtroende... 64 Balansera att skapa en närhet med ansvar för gruppen... 65 Force Protection... 66 Rättighet och skyldighet att öppna eld... 67 Situationer växlar fort vilket leder till ett förändrat läge... 67 Anpassa utförande efter uppgift... 68 Att förstå sin omgivning... 69 Kulturell medvetenhet... 69 Att vara sig själv i mötet med andra kulturer... 70 Olika uppdrag olika roller - Observatörsrollen ställer andra krav... 71 Att vara observatör kräver förståelse av uppgiften... 71 Långsiktigt arbete skapar force protection... 72 17 mars, ett uppdrag som byter skepnad... 74 Observatör i Kashmir... 77 Ett exempel på bra ledarskap när det gäller... 78 En annan form av utlandstjänst att stödja efter tsunamnikatastofen... 79 Utbildningsuppdrag... 80 2.6 ARBETET EFTER UPPDRAGET... 81 Det är en process att komma hem... 81 Olika uppdrag kräver olika debriefing... 83 Att vara enstaka ställer andra krav vid hemkomst... 83 Att hedra dem som jobbar för fred... 83 Belöning... 84 Meritvärdering... 84 Att våga sätta betyg efter utförandet... 85 Vad uppdraget ger personligen... 85 Att bli lyssnad på... 85 2.7 FÖRSLAG TILL UTVECKLING... 86 Förklara det politiska mandatet... 86 Realistisk utbildning... 86 Engelska och mediaträning... 87 Öka förståelsen i alla leden... 88 En organisation som stöder missionen... 88 En organisation som avspeglar kraven... 89 En annan syn än den etablerade... 89 Värna om vår kunskap i gemenskapen... 90 Öka kunskapen och erfarenhetsbanken... 90 Använda erfarenheterna ytterligare... 90 3. APPENDIX - VAD KRÄVS AV EN BRA OFFICER I INTERNATIONELL TJÄNST... 91 FHS 6 (135) Erfarenheter Utland

1. BAKGRUND Försvarsmaktens verksamhetsidé är att genom sin förmåga att utföra väpnad strid vara Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument. Försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda Sveriges nationella integritet samt att stödja det svenska samhället vid större kriser. För att Sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet utvecklar Försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. Verksamhetsidén innebär bl a att Försvarsmakten ska kunna bidra till att förebygga och hantera kriser samt kunna medverka i fredsfrämjande insatser globalt. Detta medför krav på att kunna verka över hela skalan av uppgifter från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer. Officeren är en central kugge i att verkställa Försvarsmaktens uppgifter. Officeren skall utföra uppdraget, baserat på den erfarenhet och kompetens som byggts upp men även utifrån sin egen förmåga att omsätta uppgiften i konkret handlande. Uppdraget innefattar inte endast utförandet på plats, det vill säga tiden under uppdraget utan även förberedelser innan och bearbetning efter. Agerande som officer skall grundas på Försvarsmaktens värdegrund ÖRA öppenhet/resultat/ansvar. Ansvar innebär även att omsätta denna värdegrund till konkret handling. Innebörden av vad en bra officer är verkställs i själva utförandet. Som officer balanserar man hela tiden på de krav som finns och söker utifrån situation, uppdrag samt personlighet att genomföra uppgiften på bästa sätt. Bland annat genom att utveckla ett tydligt ledarskap och vara fair, firm and friendly, skapa god samverkan internt och externt, vara en medveten risktagare med empati, vara en aktiv förebild med ambitioner, tillgodogöra sig olikheter och läsa sin omgivning, nyttja erfarenheter och nytänkande, se och ta del av ett större system, bejaka hemmafronten och känna stolthet i hantverket. En officer innehar olika roller, vilket innebär att man som officer skall kunna vara såväl fackman som chef och utbildare. Det finns dock olika sätt att utföra detta m h t person, stil, FHS 7 (135) Erfarenheter Utland

kompetens, egna och Försvarsmaktens värderingar. Uppdraget, syftet i sig, det önskade resultatet och miljön påverkar utförandet. Förhoppningsvis kan denna samling av erfarenheter vara ett av verktygen för att möjliggöra ett ökat lärande samt nyttiggöras i förberedelsearbetet inför utlandstjänst. Erfarenheterna kan bidra i många led, allt från rekrytering, utbildning, tjänstgöring och efterarbete Berättandets form kan vara ett givande sätt att fånga in och delge en erfarenhet men också ett sätt att sprida kunskapen. I berättandet fångas inte bara vad-en in utan även hur-en och motiveringarna. Genom insamlandet av erfarenheter möjliggör man ett fortsatt lärande och en ständig utveckling men kan även säkerställa en utvärderingsprocess. I erfarenhetsskildringarna finns svar kopplat till om man har rätt bild av uppdraget eller av officersrollen men även vad man kan behöva utveckla. Genom utveckling av systemet för att fånga in erfarenheter, bearbeta dessa samt hålla dem lätt åtkomliga kan förmågan att verka stärkas. Därmed tydliggörs även positionen som en viktig nation i internationella uppdrag. 1.1 Utformning av materialet Erfarenhetsskildringarna är indelade i sju olika rubriker som söker belysa officersrollen kopplat till internationell tjänst. 1. Vad innebär officersrollen 2. Goda exempel och bra förebilder 3. Varför jag valde att åka 4. Förberedelser FÖRE uppdraget 5. Viktiga faktorer UNDER uppdraget 6. Arbetet EFTER uppdraget 7. Förslag till utveckling Vi har försökt att forma materialet utifrån följande: Lättillgänglighet: Vi försökte verkställa detta genom att förmedla resultatet i form av en pdf-fil som kan utvecklas till bok, kompendium eller som underlag till andra arbeten. Innehållsmässigt genom att använda starka rubriker och låta de olika citaten tala för sig själva. Bredd med spets: Avsikten är att visa många olika perspektiv samtidigt med specifika djupdykningar. Förhoppningsvis uppnås detta genom att ibland låta citaten bygga på varandra samtidigt som man kan välja de erfarenheter som är starkast påverkande. FHS 8 (135) Erfarenheter Utland

1.2 Utveckling av detta material Bl a följande punkter kan vidare utvecklas i ett fortsatt arbete: Utvidgning av antalet personer som intervjuas vilket även kan innefatta personer runt officeren samt från olika delar av organisationen med ett 360 graders perspektiv. Utveckla intervjuguiden och intervjutekniken. Utveckla utformningen av materialet. En årlig utgåva i vilken man intervjuar utvalda individer vilka under året avslutat ett uppdrag En årlig bok, med internationell potential, i vilken officerare själva sätter samman texter kring ett valt tema 1.3 Intervjupersonerna Genom urval av personer med omfattande erfarenhet innehåller materialet huvuddelen av de befattningar som officerare i utlandstjänst bemannar. Sålunda finns erfarenheter från: Brigadchefer Kontingentchefer Bataljonchefer Kompanichefer Plutonchefer Gruppchef Stabschef Stabsmedlemmar Observatörer Military advisor Fartygschef Monitor Utbildare, såväl i Sverige som internationellt Personalhandläggare Till detta kan även läggas de intervjuades erfarenheter av förberedelser och efterarbete i samband med utlandstjänsten. Grunden för urvalet av de tio intervjupersonerna har således varit att försöka få fram officerare som har stor erfarenhet av utlandstjänst och detta i någorlunda närtid. Denna ansats har kompletterats med officerare som haft särskilt uppmärksammade uppdrag eller annan typ av tjänstgöring än flertalet. Intervjuerna genomfördes på personens arbetsplats av Helena Kovács och Fritz Eriksson samt vid ett tillfälle av Lena Holmberg och Fritz Eriksson. Intervjufrågorna utformades efter en workshop med officerare studerande på chefsprogrammet vid Försvarshögskolan och med erfarenhet av utlandstjänstgöring. Frågorna finns redovisade i appendix A. Karaktäristiskt för frågorna var deras fokus på positiva erfarenheter, egna eller andras samt konkreta exempel i form av berättelser. FHS 9 (135) Erfarenheter Utland

Nedan följer en kort beskrivning av de intervjuade officerarna: Andersson, Michael började sin karriär vid P7 1979 och fortsatte under längre tid vid detta regemente. Han utnämndes till kapten vid P7 1987, till major vid pansartrupperna 1991 och blev överstelöjtnant 2000. Han har tjänstgjort som elev och som lärare vid ett antal skolor och var vid intervjutillfället kursavdelningschef vid chefsprogrammet på FHS. Före detta har han även tjänstgjort vid HKV (Högkvarteret) samt på ATK (Armétaktiska Kommandot). Michael Andersson har utlandserfarenhet som brigadstabsmedlem i G3 i Bosnien samt som kontingentchef i Liberia. Dessutom har han som chef G3 vid ATK gjort ett antal resor till olika missioner. Broth, Anna-Karin blev yrkesofficersaspirant 1989 och fänrik vid Flottan 1991. Hon har i huvudsak varit placerad vid ytattack/ytstridsflottilj och utnämndes till kapten 1996 samt till örlogskapten 2001. Hon var vid intervjutillfället studerande vid FHS chefsprogram. Anna-Karin Broth har utlandserfarenhet i samband med ett antal internationella övningar till sjöss, senast som fartygschef på korvetten HMS Sundsvall med ett deltagande i Joint Maritime Course i Skottland och Brilliant Mariner i Holland, under befäl av NATOS sjögående insatsstyrka NRF. Brännström, Anders utnämndes till löjtnant vid I19 1979, till kapten vid samma regemente 1982 samt till major 1987. Han vann inträde i generalstabskåren 1992 och utnämndes till överstelöjtnant 1995. Utnämning till överste skedde 1998 samt till brigadgeneral 2004. Förutom vid I19 har Anders Brännström tjänstgjort som såväl elev som lärare vid ett antal skolor samt vid milostab och Högkvarteret. Han var vid intervjutillfället chef för ATK. Anders Brännström har utlandserfarenhet som plutonchef på Cypern 1982-83, som bataljonchef och svensk kontingentchef i Kosovo 2000 samt som brigadchef i Kosovo 2003-04. Eriksson, Stefan började som yrkesofficersaspirant vid P18 1988. Han utnämndes till kapten vid samma regemente 1996 och till major 1999. Han har tjänstgjort vid Markstridsskolan i Skövde mellan 2001 och 2006 och var vid intervjutillfället studerande vid chefsprogrammet på FHS. Stefan Eriksson har tjänstgjort som stabsofficer vid den svenska bataljonen (KS03) i Kosovo 2000-2001 samt som stabsofficer vid den multinationella brigaden i Kabul (KMNB/ISAF) 2002 FHS 10 (135) Erfarenheter Utland

Isberg, Jan-Gunnar anställdes som fänrik vid Ing1 1969. Han blev kapten 1972 och major 1980 samt vann inträde i generalstabskåren samma år. Befordran till överstelöjtnant skedde 1986, till överste 1991, till överste av första graden 1997 och till brigadgeneral 2005. Han var vid intervjutillfället chef för projektorganisationen VIKING 08. Jan-Gunnar Isberg har en omfattande erfarenhet av utlandstjänstgöring enligt följande: 1984 chef för skyttekompani på Cypern. 1990/91 Bataljonschef Libanon (under tjänstgöringen inträffade 1:a Gulfkriget). 1992 utbildade han en bulgarisk FN-bataljon för Kambodja. 1992 chef för den första nordiska bataljonen i Makedonien. 1996 tjänstgjorde han i NATO s armékårsstab i Bosnien. 1999/00 Senior Military Advisor i Afghanistan. 2001-03 ansvarade han för det svenska militära stödet till de baltiska länderna. 2003-05 ställföreträdande Force Commander och brigadchef i östra Kongo. Korström, Per-Erik anställdes som fänrik vid I 3 1964. Han blev kapten 1972, major 1975 och utnämndes till överstelöjtnant vid infanteriet 1989. Han har därutöver arbetat vid förvarsområdesstab, vid Infanteriets Kadett och Aspirantskola samt vid SWEDINT. Korström var vid intervjutillfället pensionär samt konsult vid amerikanska konfliktledningsakademier. Därutöver har han varit ordförande i Fredsbaskrarna, veteranförbundet för personer som tjänstgjort i utlandsstyrkan. Per-Erik Korström har en omfattande utlandserfarenhet. Från denna kan bl a nämnas, förbands och kontingentchef, observatör, stabsbefattningar, militär rådgivare till FN och chef för ett FN-uppdrag i Irak. Olsson, Torbjörn anställdes som sergeant i teknisk tjänst vid F 1 1976. Han utnämndes till kapten vid F 16 1985 och till major vid Flygvapnet 1991. Han blev överstelöjtnant 1999 och gick i pension i slutet av 2006. Torbjörn Olsson har tjänstgjort i teknisk tjänst vid ett antal flottiljer i Mellansverige men även arbetat vid HKV samt vid FTK (flygtaktiska kommandot). Han har erfarenhet från utlandsmissioner som observatör i Indien-Pakistan (UNMOGIP) 94-95, som chef för flygplatsenheten FK 02 i Kongo (MONUC) 03-04 samt även från arbetet med att organisera den svenska räddningsinsatsen på plats efter tsunamikatastrofen. Paulsson, Mikael anställdes som yrkesofficer vid I 22 Lapplands Jägarregemente 1999. Han har utöver yrkesofficersexamen även en magisterexamen i sociologi från Umeå universitet. Paulsson har som förtidsavgången yrkesofficer fortsatt som reservofficer, först vid K4 och numera som kapten vid K3. Vidare har Paulsson tjänstgjort som personalutvecklare för internationell tjänst vid Livgardet. Mikael Paulsson är sedan början av 2007 placerad vid NBG (Nordic Battle Group) som Stf C J1 vid (F)HQ och tjänstgjorde vid intervjutillfället i denna befattning. Mikael Paulsson har utlandserfarenhet från KS08 FHS 11 (135) Erfarenheter Utland

Sandström, Bengt anställdes som furir vid I 22 1980 och blev fänrik vid samma regemente 1982. Efter tjänstgöring vid regementet utnämndes han till kapten 1984, major 1991, överstelöjtnant 1998 samt överste 2004. Han antogs vid generalstabskåren 1997 och har tjänstgjort omväxlande vid HKV, genomfört NATO Defence Collage Senior Course och tjänstgjort som bataljonschef och som chef för K 4 Vid intervjutillfället var Bengt Sandström chef för Insatsstabens genomförandeavdelning Bengt Sandström har förutom utlandserfarenhet på Cypern med FN-bataljon 73C även varit förste chef ISAF, den svenska utökade insatsen i norra Afghanistan, FS 11. Ström, Mats anställdes som furir vid P 6 1975 och som fänrik vid samma regemente 1983. Han blev kapten 1984 samt major 1989. Han befordrades till överstelöjtnant 1998 och till överste 2002. Förutom P 6 har Ström tjänstgjort vid SWEDINT, HKV, BRIGC, P 4, FHS samt Trängregementet. Vid intervjutillfället var Mats Ström chef för Försvarshögskolans institution för Ledarskap och Management och är f n chef för Trängregementet. Mats Ström har omfattande utlandserfarenhet genom NORDBAT 2 (BA 04) som stf stabschef, SWERAP (SR 01) som projektledare och bataljonchef, SWEBAT (KS 01) som stf bataljonchef, vid US CENTCOM som Senior National Representatant, vid Multinational Brigade Centre (MNB C) (KS10) som stf brigadchef, vid EU OHQ Potsdam EU Operation R.D Congo som chef Operationsavdelningen (ACOS CJ3). Han har även genomfört internationell utbildning såsom UNSOC, NATO CJTF staff course och övat i CJTF staben under övningen Allied Action. FHS 12 (135) Erfarenheter Utland

2. Erfarenhetsskildringar Vi har genom dessa erfarenhetsskildringar försökt fånga hela den cykel som är kopplad till internationell tjänst genom följande teman: Vilken bild av officerskapet man bär med sig samt bra exempel eller förebilder kopplat till denna bild Motiveringar till varför man valde att åka Hur man förberett sig innan uppdraget Viktiga faktorer under själva uppdraget Arbetet efter uppdraget Utvecklingsförslag kopplat till internationell tjänst 2.1 Vad innebär officersrollen Dessa erfarenhetsskildringar söker fånga in de bilder av officersrollen som de intervjuade grundar sitt utförande på. Soldat chef ledare Det är egentligen tre saker som jag tycker är grunden i officersrollen. För det första får man aldrig glömma att i grund och botten är man soldat. Man står under alla de folkrättsliga reglerna och dessutom förväntningarna från allmänheten och anhöriga till personalen med flera. För det andra är man i alla avseenden chef för något. Alltså chef i det avseendet att ikläda sig ett ansvar att representera staten, representera Försvarsmakten o s v och att ta även otrevliga beslut som faktiskt behövs i en del sammanhang. Det tredje är att vara ledare. Man har ju en uppgift som chef. Den enhet man är chef för har ju en uppgift, som man inte kan lösa själv. Det gäller att genom ledarskap påverka andra människor att nå målen. De tre bitarna tror jag är innebörden i att vara officer. Att vara soldat, det ska man aldrig glömma bort för det är man i grund och botten. Sedan att vara chef och att vara ledare för andra soldater. I min värld är det så, att definierar du ner ledarskap till ett ord, så är det påverka. Påverka! Om du lägger till ett ord så är det att påverka människor. Och lägger du till ytterligare ett ord så är det är att uppnå ett mål. Det är de tre bitarna men det är påverkan som är nyckeln i ledarskap, anser jag. FHS 13 (135) Erfarenheter Utland

Öppenhet resultat ansvar Alla officerare har en grundplatta. Den grundläggande plattan är att ha rätt värderingar som t ex Öppenhet-Resultat-Ansvar. Där är ansvarsdelen, att känna att man tar ansvar för sin situation och inte väntar på att någon annan gör det, väldigt grundläggande. Detta måste alla ha men sedan skiljer sig kraven och egenskaperna man behöver ha beroende på befattning. Är man förbandschef, så är det vissa egenskaper, är man samverkansofficer så är det något annat. Att vara officer är inte detsamma som att vara tjänsteman på ett kommunkontor. Man har ansvar inte bara för en budget utan man har ansvar för att leda i strid och har ansvar för dem man leder. Man måste både kunna ta ansvar och delegera det. Öppenhet med en acceptans och förståelse för dem man jobbar med är också viktig. Genom att jobba med värnpliktiga får man jobba med ett tvärsnitt av ungdomar. Det kan vara skogshuggare från Småland och storstadsungdomar. Kan man inte hantera olikheterna, så kan det bli problem. Utbilda, föregångsmannaskap och omsorg Jag ser flera delar i officersrollen. I utbildningssituationen innebär det att skapa sådana betingelser att killarna och tjejerna som gör GU (grundutbildning) därefter kontrakterar till exempelvis utlandsstyrkan. Alltså att skapa ett utbildningsklimat som gör att de känner, att de får en bra utbildning, att de får tilltro till officerskåren och till Försvarsmakten. De ska känna, att det här är något för mig, att jag kan tänka mig att söka internationell tjänst eller att bli yrkesofficer. Föregångsmannaskap är ett adelsmärke för mig som officer. Man ska kunna materielen och vara duktig i att handskas med människor. Man skall gilla att vara ledare! I gilla ligger inte minst omsorgsbitarna främst omsorgen om den enskilde. Till exempel att i stället för att sitta och vänta kolla upp hur de mår. Ge tips och råd, helst i förväg. Om man ser att någon mår dåligt får man föra en diskussion på ett mänskligt plan. Men detta gäller ju inte bara beträffande soldater utan även beträffande övriga former av anställda t ex i olika stabs- eller chefsbefattningar. Lösa uppgiften, våga ställa höga krav och att ta hand om sin personal Officersrollen och det tillhörande chefskapet har oerhört många bottnar och vinklar. Officeren är satt att lösa uppgifter med bäring på svensk säkerhetspolitik. Han/hon har ofta ett våldsmaskineri till sitt förfogande, som måste användas med stort omdöme. Detta maskineri innehåller förband med mycket personal men också både enkel och kvalificerad materiel. Officerens roll är att implementera mandatet, d v s lösa uppgiften och samtidigt ta hand om sin personal. Härvid är det absolut nödvändigt att ställa höga krav på all verksamhet och ge Feedback genom kontroller, uppföljning, korrektion, uppmuntran och personlig närvaro samtidigt som personalen vårdas. De höga kraven måste gälla alla förutsättningar för operationer som personlig hygien, klädsel, omhändertagande av materielen och dess funktionalitet, utbildning och informationsflödet samt väl kända, enkla och tydliga ledningsförhållanden. De höga kraven på resultat skall fortsatt gälla vid verkställigheten av operationer och annan operativ verksamhet. FHS 14 (135) Erfarenheter Utland

Chefens krav bör ställas så höga att underställda förband men även enskilda personer måste arbeta hårt för att nå upp till dem. Omhändertagandet handlar om att skaffa sig kunskap om och förstå underställd personals situation. För bataljonschef och högre bör de yngre officerarna stå i fokus. Som exempel kan sägas att det är oändligt viktigt att unga officerare får en planering och klara besked om sin framtid oaktat om denna innebär fortsatt skolutbildning och karriär eller inte. Att se, uppmärksamma och tala med yngre officerare samt ta ansvar för verksamheten är viktigt. Höga krav på säkerheten innebär också ett omhändertagande av personalen. Motsatsen är att i liten grad vistas ute i verksamheten eller att försöka ta hem billiga poäng genom ogrundat beröm och någon materiell fördel. Nämnd motsats kommer att för en kort tid ställa chefen i positiv dager, men slutar på längre sikt i regel illa. Den grundmurade förbandsandan växer långsamt fram efterhand och bygger på att förbandet uppfyller de ställda kraven, har framgång med väl genomförda operationer och att personalen uppmärksammas och känner trygghet avseende sin framtid. Ekonomiska fördelar och enklare materiella belöningar väger härvid lätt. En förutsättning för förbandsandan är att personalen har förtroende för chefen. Personalens förtroende och respekt kan endast vinnas genom att chefen visar sig ansvarstagande, har integritet, visar respekt mot alla, är orädd och har ambitioner med verksamheten. Överbefälhavaren måste mer övergripande ange tonen och ställa höga krav. Därigenom får våra chefer internationellt ett starkt stöd hemifrån för att kunna ställa sina höga krav och för att kunna genomföra effektiva operationer samt att ta hand om sin personal. Officerare på alla nivåer måste ha civilkurage nog att ta ansvar och korrigera fel men också att berömma. Detta gäller alla officerare från toppen till botten. Att enbart berömma leder snabbt till förakt vid bra förband. Viljan och modet att fatta beslut Man måste vara självständig som officer och man måste våga fatta beslut, obekväma beslut. Man måste kunna stå för sitt handlande och att ha förmågan att skapa tillit kopplat till ens beslut. Sen kommer det här med empati. Förmågan att vara beredd att visa sina känslor. Med det menar jag inte att man får bli neurotisk. Människor ska veta och känna att "Det här tycker han/hon egentligen och det här står han/hon för. Då blir man respekterad också. Och därför tror jag att det kan vara viktigt, att man är beredd att ta matcher med folk. Oavsett vilka nivåer det är på. Och att säga vad man egentligen tycker. Till exempel den där enkla saken som "Jag tycker inte det här är rätt" eller "Jag tycker inte du har gjort vad jag har förväntat mig att du ska göra". Det är ofta svårare att säga så än tyckande om saker och ting i stort. Sen är det ju förmågan att kompromissa och en sådan sak som humor underlättar alltid, enligt min erfarenhet. Jag förutsätter ju också, att man som officer måste ha grunden i väpnad strid. Detta handlar mycket om truppföring. Vad är det viktigaste man kan förbereda i Sverige för en insats? Enligt min uppfattning är det att föra mycket trupp. Vara med om att fatta många beslut, så att man får någon form av intuitivt tänkande. Och intuitivt tänkande handlar ju egentligen om att man har varit utsatt för FHS 15 (135) Erfarenheter Utland

så många situationer så många gånger, att man känner igen det på något sätt. Så man vet att det är nog i den där riktningen. Man måste bli drillad i att våga fatta besluten. Detta innebär också att man måste låta folk få göra fel under utbildningen. Idag har vi en sådan massa av juridiska och verksamhetsmässiga regler, att det inte får gå fel. Och i och med att det inte får gå fel, så får vi inte officerare eller soldater, som vågar fatta beslut som till 99 % kommer att bli rätt, när det väl smäller. Öva, öva, öva! Det skapar självsäkerhet. Ett exempel från Bosnien är när jag blev beskjuten vid något tillfälle. Jag kommer väl ihåg att jag var ute och fystränade med en värnpliktig officer. Jag tog skydd och den värnpliktige officeren förstod inte riktigt vad det handlade om. Den här personen brukar berätta för mig, att när det hände, så tyckte jag att du reagerade fel men efteråt har jag förstått att du gjorde rätt. Och jag har aldrig haft något problem med den situationen men det har den där personen. Men grunden är att föra trupp! Grundläggande kunskap om hur man agerar i pressade situationer. Alla de där sanningarna som man har läst om har betydelse och de gäller. När man sätter sig på cykeln, skall man inte behöva fundera på hur man cyklar. I stället skall man tänka på trafiken. Viljan och modet att fatta beslut är därför centralt! Idag är detta ett problem. Det brukar jag kalla för klumpen i magen-situationen. Det handlar i grunden om att man tror, att så länge man inte har fattat beslut, så har man inte gjort något fel. Och ibland så uppfattas väl det som juridiskt korrekt. Men när du väl har fattat beslut, då har du gått över en tröskel. Och det är den tröskeln som många människor har svårt att gå över. Och vissa gömmer sig gärna bakom juridiska termer i sådana här situationer. Men en officer eller personer som jobbar i krissituationer måste vara beredda att fatta beslut, som övervinner klumpen i magen, som övervinner någonting som man inte har kontroll över. Därmed kommer man tillbaks till det där med tillit. Man måste vara beredd att lita på människor! Till exempel så här: "Ja, om vi sparkar in den där dörren och vi gör det där intaget klarar du av det? Ja, ja, javisst". Detta innebär ju att ta ansvar. Jag har aldrig varit med om, som tur är, att det gått åt helvete Man måste som chef vara beredd att våga fatta de besluten, som innebär att man lägger uppdrag på underordnade för att de ska lösa dem. Och man måste också vara beredd, att det här kan gå käpprätt åt fanders, för man vet inte svaret förrän efteråt. Det som jag upplever är kärnan i officerens roll är kopplat till beslutsfattandet. Att våga släppa styret på cykeln och lita på att hjulet går rakt fram. Och sådan träning har vi alldeles för lite av och inte heller uppmuntrar vi det i den fredsadministrativa verksamheten. Genom administrativ och juridisk verksamhetsledning, massmedia o s v bygger vi upp fler och fler hinder för sådant beslutsfattande. Därmed är risken, som någon sa, att vi tränar våra officerare och soldater åt döden istället för att överleva. FHS 16 (135) Erfarenheter Utland

Att hantera både det okända och de teoretiska kunskaperna Att vara en bra officer innebär att kunna hantera det som är delvis okänt. Det som är lite på främmande mark. Men det ligger väl också lite i yrkets karaktär, att man måste vara beredd på detta. För att ta den ultimata situationen, när det är krig och väldigt obehagligt blir det många oförutsedda situationer. Detta innebär ju även att man har med sig mycket kunskap och att man kan prestera. På samma sätt som i alla andra yrken finns det i officersyrket mycket som särskiljer. Det finns ett eget språk och det är egna koder. Så det handlar ju mycket om att lära sig språket. Och det är ju egentligen sådant man lär sig i själva utbildningen. Man tänker inte så mycket på det, när man går skolorna men det är ju en hel del som man får sig till livs där. Bl a begrepp, förkortningar och hur man skriver en order. Det finns bestämmelser för hur en skriftlig order utformas och en massa teknisk kunskap om olika system med räckvidd och verkan. Och inte minst taktik. Allt det här kräver att man har förmåga att ta till sig de teoretiska delarna. Det handlar inte bara om ledarskap utan förutsättningen är, att man bär hela den teoretiska kunskapen med sig också. Detta är ibland lätt att bortse från, men dessa två delar är viktiga komponenter i officersrollen. Föregångsmannaskap, yrkeskicklighet och omsorg Föregångsmannaskap, krav på yrkesskicklighet och omsorg är centrala delar av officersrollen. Dessa beståndsdelar ser jag som grundläggande för officersrollen. Ett exempel på detta hämtar jag från Kiruna. Vi hade en övning och en av plutonerna lämnades med enbart en reservofficer. Det ordinarie befälet hade nödgats åka hem med en skadad soldat. Reservaren saknade tillräcklig erfarenhet av att uppträda i vintermiljö. Temperaturen sjönk från några plusgrader till 20 minus på en natt och vi hade ingen möjlighet att ta oss någonstans. Hans pluton fick stort skadeutfall p g a kylskador för att han inte hade nödvändig erfarenhet av miljön och tjänsten Jag hade fått lära mig, att gå där i vattnet med de gamla läderskorna. När du hade skon lite ovanför vattnet frös det till is med en gång. Man tar plastpåsen mellan sockan och skon, så att man förhindrar vattnet att pumpar igenom och genom ständiga strumpbyten där de våta strumporna efterhand torkas mot kroppen. Av kylan, ansträngningen och tempot (för att hålla värmen) blev många av soldaterna mycket trötta. Därför blev det nödvändigt att i vissa fall handgripligt säkerställa, att alla vidtog de rutiner jag gav order om. Naturligtvis visste alla detta innerst inne genom den utbildning de tidigare fått. Vad som behövdes i detta genomförande var en punkt där ledarskapet måste vara mycket tydligt. Jag var säkert inte alls omtyckt den natten Det var hårda ord. Jag tog tag i killarna och såg till, att de bytte strumpor samt åt och drack ordentligt. Detta gjorde, att jag inte fick några kylskador på min pluton under förflyttningen. Men den där reservofficeren saknade erfarenheten vilket gjorde att det slutade olyckligt inom hans pluton. Det handlar både om föregångsmannaskapet och att man måste utbilda på erfarenheten för att vara framgångsrik i sin truppföring. Omsorg om truppen innehåller så otroligt mycket men innebär inte att man blir älskad alla gånger. Förhoppningsvis förstår de senare. FHS 17 (135) Erfarenheter Utland

Kompetens kamratskap flexibilitet Jag uppfattar att officersrollen innehåller faktorer som kamratskap, kompetens och flexibilitet. I sjöofficersrollen är din breda funktion ombord avgörande. Att gå upp på däck och hjälpa till även om man normalt sett inte har en sådan befattning. Eller att sitta ett extra pass för skeppskamraten, som av någon anledning har förhinder. Man måste hela tiden vara beredd på att ställa upp. Men sedan handlar det naturligtvis också om kompetens, om en förståelse för hela fartygssystemet. Det man gör i sin tjänstegren är oerhört viktigt. Ta t ex maskintjänstegrenchefens förståelse för det tekniska systemet. Han är min högra hand i maskin. Vi når ofta inte ända fram utbildningsmässigt sett. Det finns alltid mer att lära. Vi lever med vakanser ombord eftersom det är problem med personalavgångar. Det resulterar i för få individer på varje befattning. I sådana lägen så är det fartygschefens uppgift att försöka knyta ihop det hela ändå, så att vi får en fungerande enhet. Jag tycker att en bra besättningsmedlem skall vara något av en slitvarg. Det kan finnas tendenser när man kommer upp i graderna eller när man blir tjänstegrenschef att jag ska väl inte ut på däck när det regnar? eller det där är inte min uppgift!. Flexibiliteten är alltså lite av att hugga in där det behövs, tycker jag. Social kompetens är nästan det viktigaste ombord eftersom man bor och lever trångt. Fyra man på tre kvadratmeter i sex månader, så att folk blir plåtsjuka. Förmåga att lätta upp stämningen ibland och att kunna visa hänsyn är oerhört viktigt. Lärarroll utveckla soldater till samhällsbyggare Officersyrket är för mig mycket av en lärarroll. Lärarrollen innebär att utveckla inte att uppfostra för det ska föräldrar göra - utan att utveckla dem till samhällsmedborgare. Det tyckte jag var väldigt stimulerande att utbilda värnpliktiga och det var ett omväxlande jobb. Enkel, rak och lyssna ödmjukt Ledarskap kopplat till officersrollen är egentligen rätt så enkelt. Problemet är att människor krånglar till det för mycket. En del för att de känner sin position hotade och en del för att de är osäkra i sig själva. De tror att man skall vara på ett visst sätt, att med graden följer ett visst sätt, o s v Jag upplever att om man är enkel, rak, lyssnar ödmjukt och inte förhäver sig själv, så blir det ganska rätt. FHS 18 (135) Erfarenheter Utland

Att visa medmänsklighet En officer ska vara en individ, som har en hyfsat bra uppfattning om vad som sker i samhället. Han eller hon ska också ha förmåga att vara empatisk för ytterst handlar det mycket om människor. Jag menar, att när man kommer i utlandstjänstgöring så ställs man inför att man träffar människor, som faktiskt har varit med om svåra upplevelser. Då måste man kunna ha en förståelse och detta även om jag inte delar deras uppfattning. Att förstå att det finns olika parter och att man indirekt kanske fattar mer sympati för den enda parten än den andra. Men ändå så måste vi ha förmågan att förstå, att de här människorna har varit med om något, som jag faktiskt inte i det djupaste kan förstå. Jag anser även att man måste kunna hantera människor på ett bra sätt i rollen som officer. Man måste kunna jobba bra ihop både med sina soldater och med sina överordnade. Det är mycket mjuka värden, som jag tar fram här men de ligger i grunden. Även om vi ska kunna utföra svåra saker och ta svåra beslut så måste vi ändå kunna visa medmänsklighet. Har vi inte den förmågan, så är risken att man tar beslut, som gör att människor mår dåligt. En förebild långt bortom arbetet Att vara officer innebär ett stort ansvar. Det innebär bland annat att man alltid är påpassad. Man måste förstå, att man har det här yrket och vad det innebär att vara officer. Att folk förväntar sig, att en officer uppträder på ett visst sätt. Jag har fått detta så tydligt beskrivet för mig, när jag var i Kongo med ett förband som till cirka 80 % bestod av civila. Det som civila förväntar sig av en officer tror jag faktiskt att det inte är så många officerare som riktigt förstår. De förväntar sig att en officer ska kunna nästan allt. Att han eller hon alltid är korrekt i alla lägen, att han/hon aldrig gör fel och aldrig faller ur ramen. Det var väldigt tydligt under uppdraget, där vi var både civila och militära i ett militärt förband. En dålig grej av mig som officer tyckte de var en katastrof. De förväntade sig att man var korrekt i alla lägen. Man skulle fatta rätt beslut och man skulle hela tiden uppträda så, som de förväntade sig att en officer uppträder. Detta bär jag med mig ute i samhället, 24 timmar om dygnet. Det finns med hela tiden. Jag skulle aldrig kunna gå ut på gården, om jag har uniformen på mig och skrika på någon som parkerat fel eller något sådant. Det är ingen belastning men man lever med det. Det är bara att se hur vissa skandaler slår i media och vilka diskussioner det ger. Folk älskar att diskutera sådant, när de kommer hem till en och när de vet att man är officer. Officersyrket förr, nu och i framtiden en process Vad som är en bra officer har växlat genom i tiden. Det är ju så att vi var i kalla kriget fram till 1998. Vi förstod inte att kalla kriget tog slut 1990 utan vi höll på till 1998 innan vi började planera ominriktning. Mycket av den försvarsmakt vi nu pratar om är i hög grad präglad av det kalla kriget. Mindsetet hos många officerare är fortfarande präglat av detta vilket man måste ha respekt för. När man funderar över det här finner man att armén har passerat ett antal vägskäl genom historien. Ett sådant var inrättandet av den svenska brigaden på 1600-talet, ett annat indelningsverk och ett tredje centralförsvarstanken. Ytterligare ett är den allmänna värnplikten FHS 19 (135) Erfarenheter Utland

som beslutades 1901 varvid man lämnade indelningsverket. Vi passerade ännu ett vägskäl, när det kalla kriget tog slut. Detta är vägskäl för trots att det var helt rätt det man gjorde igår och helt rätt det man gör idag så blir det helt fel i morgon eftersom situationen förändras! Ett bra exempel är den allmänna värnplikten. Det var ju inte på ett visst sätt till 100 % fram till nyårsafton 1900 och sedan på nyårsdagen 1901 så var det 100 % på andra sättet. I stället var det så att under de två första decennierna av 1900-talet var det många som lämnade Krigsmakten. Det var indelta officerare som var mer eller mindre jordbrukare mer än officerare och som utbildade proletariatets söner i kaserner som höll på att växa upp i alla landsortsregementen långt innan flygvapnet var påtänkt. I en motsvarande situation är vi också idag. Jag menar att det finns många som tänker på kalla krigetsättet men det finns också många som tänker på insatsförsvarssättet. Det har att göra med hur man definierar sin yrkesroll och det måste man ha respekt för. Man säger idag, att det ska vara obligatoriskt att vara i internationella insatser. Jag skulle kunna säga att obligatorium är bra, för då kan vi fylla kadrarna med piskan så att säga. Men å andra sidan, tänk om man sa till skollärare att vi har bestämt att du nästa månad inte undervisar i Arboga utan i Uganda. Så kan man ju inte bete sig. För det är ju precis som för hundra år sedan, när vi hade lämnat indelningsverket och infört allmän värnplikt. Man måste gå på ett avvägt sätt mot det nya. Jag hade en genomgång med en grupp löjtnanter, blivande kaptener, i Skövde och sa att Försvarsmakten förväntar sig att ni åker ett antal gånger under er yrkesverksamma period. Inte för att ni måste utan för att ni vill. Ni vill!! Ni har ständigt en förhandling med er familj om när det är lämpligt att ni åker, så att ni inte förstör familjen. Detta tror jag är en generationsskiftning, som man måste ha respekt för. Försvara våra intressen utanför Sverige Officeren stå för något särskilt och han har dessutom ett våldsmonopol. Detta innebär, att han måste hantera det onda i ett gott syfte. Sen kan man diskutera vad det goda syftet är. För mig är det goda syftet, att i det yttersta förespråka Sverige som en demokrati och ett självständigt land. För några innebär kanske detta att vi endast skall uppträda högst 12 distansminuter från Sverige. Men det finns andra högre överlevnadssyften! Jag brukar säga, att om vi vill ha hög standard på vår skola och vård och omsorg så måste vi försvara våra intressen utanför Sverige. Alltså blir dessa intressen plötsligt globala. Intressena kan vara att ha fri handel och möjligheten att röra sig fritt på världshaven, där vi ju transporterar våra exporterade Volvobilar. Men i grunden anser jag att det måste vara så, att det är befolkningen i Sverige som har valt människor som kommenderar mig att göra någonting. Det är deras värde jag skall skydda och bevara. Grundvärdet är egentligen att i röda stugor med vita knutar; där skall människor få ha det gott och bra FHS 20 (135) Erfarenheter Utland

Aldrig färdigstöpt Jag vill absolut inte vara färdigstöpt som officer. För den dagen har man också stelnat. Man är grundprogrammerad men man kan alltid justera sig inom ramen för detta. Men när man hamnar i en stressituation, så ramlar man ner till grundbiten igen och där reagerar man reflexmässigt. Man måste hela tiden reflektera över sitt ledarskap och försöka läsa av hur man uppfattas. Detta tror jag är oerhört viktigt i officersrollen. Att man inte ska se sig som färdigutbildad någon gång. Men detta är ju inte explicit kopplat till officersyrket. Varje människa borde tänka så FHS 21 (135) Erfarenheter Utland

2.2 Exempel på goda förebilder Nedan följer exempel och förebilder kopplat till vad det kan innebära att vara en bra officer. De teman som kommer fram är: Föregångsmannaskap Trygghet i sig själv Närvaro Omsorg och omtanke Tillit och kravställande Engagemang Uttrycka föregångsmannaskap genom att tydliggöra sina principer Officersrollen innebär ett föregångsmannaskap. Att man lever som man lär! Det är extra viktigt när man lever med soldaterna. Man gör alltid det som soldaterna gör. Ett gott exempel var en chef jag hade med fasta principer. Han redovisade dem alltid för ny underställd personal i form av 10 levnadsregler, som han tyckte styrde hur man skulle förhålla sig till arbetet. Poängen var att han alltid själv agerade som föregångsman och levde upp till de krav och förväntningar, som han hade på sina underställda. Han har varit en stark förebild genom att han utövade ett mycket bra ledarskap och behandlade människor oerhört väl. Han låg långt framme i hur man ska behandla medarbetarna för att de ska vilja prestera. Och han var genomtänkt. Man upplevde aldrig att han tog förhastade beslut utan hade alltid väl underbyggda beslut. Och just det att han verkligen levde som han lärde präglade många av de underställda. Sen var det ju en hård skola. Man märkte det vid några tillfällen, när det kom personal från andra enheter. Det var inte formella inskolningsriter men det var ju ändå outtalat prövoår med ganska många informella krav. Leva sitt budskap Det viktiga i officersrollen är föregångsmannaskapet, att göra rätt själv. Och att ha hög rättspatos och leva upp till det man säger. Leva som man lär. Jag tycker att detta är de gemensamma bitarna för dem som lyckas bra med att få med sig sin enhet. Ett gott exempel på detta var en officer som var både chef, ledare och soldat. Han var kanske lite hård, kärv och lite burdus men han var med sina soldater. Och han levde upp till det budskap, som han förde ut. Han hade stenkoll och jättebra sammanhållning i kompaniet. Han hade en bra bild av vad det var som var bekymret. När han kom på veckorapporterna så kom han ofta direkt från en operation. Han hade stridsvästen på och man såg att han bar sin uniform och sitt vapen på ett vant sätt. Det var liksom en naturlig del av honom. Man ser ju ofta på folk i uniform om de är vana eller om de är ovana vid denna. FHS 22 (135) Erfarenheter Utland