Detta ingår i temat. Rörelse och konstruktion består av: Temautbildningsdag. Temapärm. Temabok. Materielsats. Material på hemsidan

Relevanta dokument
Rörelse och konstruktion


Detta ingår i temat. Rörelse och konstruktion består av:




Pedagogisk planering

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Nationella prov i NO årskurs 6

Grundutbildning för temautbildare


Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna

Kretsar kring el årskurs 4-6

Grundutbildning för temautbildare

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Grundutbildning för temautbildare

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Förslag den 25 september Fysik

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Pedagogisk planering kemi åk 4

Kursplan för Matematik

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Grundutbildning för temautbildare

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Fysiken i naturen och samhället

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

nyckeln till intresse och förståelse Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag gör och jag förstår.

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

NO: KEMI. Årskurs

Ord att kunna förklara

Viktiga moment i kursplanen

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Krafter märkbara men osynliga

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Viktiga moment i kursplanen

Temats innehåll och lärande

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Lokal pedagogisk plan

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Transkript:

Detta ingår i temat Rörelse och konstruktion består av: Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på hemsidan 2

Rörelse och konstruktion TEMABOK 3

Nu börjar vi... Tänk först efter själv, diskutera sedan med dina bordsgrannar; - Vad är ett fordon och vilka fordon känner vi till. sidan 1:2 och 1:3 - Cykeln är ett fordon som kan se ut på många olika sätt. Vilka olika sätt känner du till? - En trehjuling är till för små barn. På vilka sätt skiljer sig trehjulingen från tvåhjulingen? - Fundera tillsammans, gör en enkel ritning som visar skillnaden hur man cyklar på en tvåhjuling och trehjuling. - Varför har man herr och damcyklar? ------------------------------------------------------------------------- - Vad vill du veta mer om fordon? E1:1 och Temaboken s. 18-21 4

Innan ni börjar temat... Gör en planering och titta på syfte, förmågor, centralt innehåll och bedömning. 5

Övergripande mål för temat Rörelse och konstruktion - konstruera och bygga fordon efter egna idéer - läsa, tolka och bygga efter ritning - testa hur olika krafter påverkar fordonen och hur man på olika sätt kan få fordonen i rörelse - konstruera fordon efter givna krav - följa faserna i en konstruktionsprocess 6

Rank Förmåga The Big 5 Göran Svanelid Fem förmågor är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument. Om lärare fokuserar på dessa Big 5 kommer elever lättare att nå målen skriver Göran Svanelid som studerat grundskolans alla kursplaner. I de långsiktiga målen 1 Analysförmåga 33% 37% 2 Kommunikativ förmåga 20% 26% 3 Metakognitiv förmåga 24% 21% 4 Procedurhanteringsförmåga 14% 10% 5 Begreppslig förmåga 10% 7% I kunskapskraven 7

Projektetbig5-matris av Therès Åkerblom, Linda Gustavsson & Anders Karlsson 8

Flik 1 Uppgift; Du ska tillsammans med en kamrat tillverka ett fordon, testa det och därefter göra en ritning av er konstruktion. 9

i:8-9 Uppdragens arbetscykel Mål ger eleverna en riktning för uppdraget Fundera på ger läraren en bild av individens kunnande i aktivitetens inledningsskede (Frågorna leder inte till färdiga svar!) Experimentera bakom de framtagna experimenten ligger gedigen forskning om vilka experiment barn brukar föreslå Sammanfatta och diskutera Med hjälp av några frågor sammanfattar gruppen sitt resultat som blir ett bidrag till klassens gemensamma resultat I resultatdiskussionen spåras likheter och införs nya benämningar på det som eleverna tidigare haft egna uttryck för. 10

Flik 1 1. Titta på arbetsblad E1:1. Svara på och anteckna Fundera på -frågorna. 2. Hämta arbetsblad E1:3 och E1:4 3. Plocka ihop gruppens egen hink utifrån blad E1:3 4. Gör uppgift 1 3 på arbetsblad E1:1 5. Prata ihop er i gruppen och svara gemensamt på Sammanfatta och diskutera. Alla gör en egen skiss! NTAs hemsida dokument 11

Flik 2 Uppgift; I detta uppdrag utvecklar ni den skiss ni gjorde i förra uppdraget till en konstruktionsritning. En annan grupp använder sedan er konstruktionsritning för att bygga ett likadant fordon. När Porsche 356 inte räckte till byggde tre ungdomar sina egna, snabbare, bilar. Den här bilen heter Cobble Special bilmärket från Rimbo. Såhär har väl många av oss suttit och ritat bilar? Men hur många av blyertsdrömmarna rullar idag omkring på vägarna? Många utkast blev det innan de tre bilbyggarna kom fram till vilken form Cobble Special skulle ha. Från www.classicmotor.se 12

Tänk först efter själv, diskutera sedan med dina bordsgrannar; - Du har säkert tidigare byggt något med hjälp av en ritning. Vad har du då byggt? - Vad anser du bör finnas med i en bra ritning? 13

Sidan 3:1 14

Flik 2 1. Vänd dig bort från din grupp / parkamrat. 2. Sätt ihop en hopkopplare och en stång 3. Rita av din lilla konstruktion i två projektioner/vyer. Se sidan 2:2 i Temapärmen 4. Ge din ritning till din kamrat och be honom/henne bygga likadant som du ritat! Att tänka på... Vad var lätt och vad var svårt? Titta på arbetsblad E2:1 i pärmen. - Hur kommer eleverna reagera på uppgiften? - Vad tror du att du som lärare bör ha tänkt igenom innan? 15

Flik 3 Uppgift; I detta uppdrag kommer du att utveckla din förmåga att tolka och bygga ett standardfordon efter en ritning. Du kommer att diskutera vilka krav som bör ställas på ett standardfordon, för att kunna använda det i ett kontrollerat experiment. 16

Tänk först efter själv, diskutera sedan med dina bordsgrannar; 17

Flik 2 Standardfordonet; 1. Bläddra fram E3:1 och E3:2 2. Gör uppgifterna på arbetsbladet. 3. Titta på Sammanfatta och diskutera - Ge exempel på där det är enkelt att förstå ritningen på standardfordonet och där är det svårt? 18

19

Flik 15 & i:10 Temats innehåll och lärande 20

Flik 16 Ord och begrepp kraft dragkraft acceleration friktion tröghet acceleration Newtons lagar medelvärde medianvärde typvärde stapeldiagram stolpdiagram fart hastighet acceleration energi energiomvandling lagrad energi rörelseenergi friktion värme luftmotstånd aerodynamik variabler 21

Flik 4 Uppgiftl; I det här uppdraget kommer du att söka efter och identifiera krafter som kan ändra ett fordons rörelse. 22

Fundering, förutsägelse, hypotes Förutsägelse - en klok gissning 23

Din och elevernas utvärdering Sidan 4:5 & 4:6 24

Flik 19 Dokumentera hur och varför Hur??? - Ge modeller... - Tydlighet - datering, rubrik, register - Experimentets mål eller frågeställning - Det de sett och upplevt... Ord och formuleringar Bilder - Slutsatser Nya ord/uttryck Diagram & Tabeller - Anteckna alltid nya frågor! Varför??? - För att minnas, för att kunna göra om det, för att befästa, för att följa sin kunskapsutveckling, för att kommunicera, integrera med svenska...och för bedömning 25

Flik 2 1. Bläddra fram E4:1 och E4:2 2. Gör uppgifterna på arbetsbladet. (Hämta de saker ni behöver) 3. Titta på Sammanfatta och diskutera - Vad är det som gör att ert fordons sätts i rörelse? 26

Gravitation Newton Lag 1 Tröghetslagen Ett föremål blir stillastående eller fortsätter att röra sig i samma hastighet och riktning om inte en kraft påverkar det. Lag 2 Accelerationslagen Hur snabbt ett föremål accelererar beror på hur stor kraften är som påverkar föremålet och hur stor föremålets massa är. Lag 3 Lagen om verkan och motverkan Om ett föremål påverkar ett annat med en viss kraft så påverkar det andra föremålet det första föremålet med en lika stor kraft som är motsatt riktad. 27

Flik 5 Uppgift; Du ska studera hur ett fordons rörelse ändras när du lastar det med olika vikt av en eller flera träklossar. För att kunna beskriva skillnader i de rörelser som sker kommer du att göra noggranna mätningar och beräkningar. En timmerbil väger 19 ton och lastar 41 ton totalvikt 60 ton! 28

Tänk tillbaka på det förra experimentet. Vad i experimentet kan varieras? Vad var KONSTANT i det experimentet? Vad var det vi VARIERADE i experimentet? 29

Flik 2 1. Bläddra fram E5:1 E5:3 Läs igenom elevinstruktionen. 2. Testa att köra fordonet med två block, med ett block och utan något block. Ta tid på ert fordon. (Hämta de saker ni behöver) 3. Tänk igenom detta uppdrag i en klassituation - Var finns svårigheterna för eleverna. 30

Progressionen i NTA 31

Flik 6 Uppgift; Tillsammans med dina kamrater kommer du att planera och konstruera ett fordon. Som ska klara av det krav som ett företag bestämmer. Er ritning ska innehålla all information som behövs för att kunna tillverka månfarkosten. t.360.idg.se 32

E6:1 33

Konstruktionsprocessen Sidan 6:2 34

Sidan 6:3 35

Britt Lindahl, Högskolan i Kristianstad 36

Britt Lindahl, Högskolan i Kristianstad 37

Bedömningsformer Självskattning innan avsnitt Bedöma egna prov Kamratbedömning Gruppbedömning Göra egna prov och bedömningsanvisningar Loggbok Reflektion Laborationsrapport Inlämningsuppgift Muntliga redovisning Muntligt prov Skriftligt prov Parprov Hemprov www.kulmatematik.com Per Berggren & Maria Lindroth 38

Skolverkets diagnosmaterial DiNO - Diagnoser i NO för årskurs 1-6 är utvecklat på uppdrag av Skolverket av Högskolan Kristianstad samt Malmö högskola. Svårigheten att göra om en fråga till något som går att undersöka att bara ändra en variabel i taget att utföra ett kontrollerat experiment. 39

Britt Lindahl, Högskolan i Kristianstad 40

Bedömning Vad ska bedömas i RoK vad är det för förmågor och mål? Teknik, Fysik och vilka fler ämnen? Tinas LPP Kan eleven (plockat ur både syfte, centalt innehåll och kunskapskraven!) - använda och genomföra mätningar med olika mätinstrument - beskriva och samtala om energins oförstörbarhet och flöde - kunna beskriva och samtala om olika krafter och hur de överförs och upplevs i vardagssituationer - planera, genomföra, och dra slutsatser av experiment - redovisa sina resultat skriftligt och muntligt - använda rätt ord och begrepp för att beskriva tekniska lösningar - se konsekvenser av teknikval, för och nackdelar med olika tekniska lösningar När ska det bedömas? 41

Nationella prov i NO för år 6-2013 http://npno6.se Exempel ur kursplanen i fysik jämfört med delprov B i Fysik Ur syftestexten; På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor Ur centalla innehållet; - Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas t.ex. vid cykling. Ur kunskapskraven för år 6; Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla/utvecklade/välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag/ger förslag som efter någon bearbetning/ger förslag som kan förbättra undersökningen. 42

Uppgiftl; Du kommer att utforska och diskutera hur man kan lagra energi i en gummisnodd för att driva ett fordon. 43

Flik 7 1. Elevblad E7:1 Läs igenom elevinstruktionen. 2. Pröva om ni kan få ert fordon att drivas av gummisnoddar! 3. Sammanfatta och diskutera - Beskriv hur energin kommer till gummisnoddarna och vart den sedan tar vägen när fordonet rör sig framåt. 44

Tänk om eleverna inte kommer på det? 45

Energi 1 Lagrad energi 46

Flik 8 Mål; I detta uppdrag utvecklar ni er förmåga att utföra ett vetenskapligt experiment för att beskriva hur bra motorn använder den energi ni tillför ert fordon. 47

Flik 8 6 m Förutsägelse först! 48

Flik 8 1. Elevblad E8:1 Läs igenom elevinstruktionen. 2. Pröva några gånger på testbanan att köra ditt gummisnoddsdrivna fordon. Glöm inte att göra en förutsägelse innan varje första mätning! 3. Sammanfatta och diskutera - Hur stämmer era förutsägelser? - Vilka mönster kan ni se i resultaten av försök med 2, 4 och 8 varv? 49

Flik 9 Uppgift; I det här uppdraget utvecklar du din förmåga att undersöka och beskriva ändringar i fordonets konstruktion, för att körsträckan ska bli så lång som möjligt. www.dackarna.se 50

E9:1 1. Elevblad E9:1 Läs igenom elevinstruktionen 1. Prova att flytta på däck och hopkopplare. Vad händer? 2. Läs igenom elevinstruktionen 2. Prova att ta bort däcken, provkör på bordet. Vad händer? 3. Läs igenom elevinstruktionen 3. Prova att ta bort tvärstängerna, provkör. Vad händer? 51

Energi 2 Energi kan inte försvinna, bara omvandlas i olika former. Samla elevernas ord och uttryck för att energin slösas bort för att slutligen samla detta i ordet......f R I K T I O N Bra och dålig friktion 52

Concept Cartoons 53

Flik 10 Uppgift; I ditt arbete med uppdraget kommer du att utveckla förmågan att diskutera friktion, genom att undersöka om fordonets storlek har betydelse för fordonets körsträcka. Designen är resultatet av strävan efter bästa möjliga aerodynamik. www.automotorsport.se 54

LUFTMOTSTÅND 55

Sidan E3:1 Nu kan ni arbetsgången Mål Fundera på Experimentera Sammanfatta NTAs arbetssätt 56

Inquiry Based Science Education frågebaserad undervisning i naturvetenskap i:5-7 Utgår från elevers erfarenheter, problem och frågor inom ett specifikt område. Det är eleverna som äger och har rätten till problemet och frågorna. Lärarens roll är att stödja och främja eleverna i deras arbete för att besvara frågor och lösa problem. Förebild; den forskande naturvetaren Det bästa sättet att lära sig naturvetenskap är att lära sig tala naturvetenskap. Lemke, Talking Science (1990) 57

Lärarens roll i IBSE frågebaserad undervisning i naturvetenskap i:5-7 Hjälper till att designa experiment Sammanfattar och ställer frågor Hjälper eleven att analysera data IBSE Jämför resultat med etablerad fakta Utgår från elevernas tidigare erfarenheter Leder diskussioner 58

i:7 Vetenskapligt förhållningssätt Vetenskap innebär att söka gemensam kunskap. Naturvetenskap handlar om att beskriva fenomen i vår omvärld.... beskrivningarna är mänskliga konstruktioner som ständigt kan ifrågasättas och utvecklas. Läraren; - Söker en grund för sitt undervisningsinnehåll i elevernas beskrivningar av deras erfarenheter - Förtydligar elevernas tankar, beskrivningar och uttryck genom att ställa frågor (under experimentfasen) - Organiserar elevernas argument och resultat (i slutdiskussionen) Din hjälp... Se rubriken Bakgrund för varje uppdrag 59

Vetenskapligt arbetssätt i:7 Experiment betyder pröva vetande Det är elevernas vetande som ska prövas, det är eleverna som står för och äger syftet med experimenterandet! Det är med hjälp av experiment som eleverna värderar och utvecklar sina erfarenheter. 60

Plocka sönder ert standardfordon och lägg byggbitarna i hinken. 61

Flik 11 Uppgift; I detta uppdrag kommer du att utforska och diskutera hur luft kan användas för att driva ett fordon genom att bygga ett med propeller. www.swedenhover.com En typisk tävlingssvävare är drygt 3 meter lång och 2 meter bred, byggd av glasfiber. Har två fläktar (en ca 1000 mm diam., för framdrivning och en mindre, ca 500 mm för luftkudden) 62

Sidan E11:1 1. Läs igenom Fundera på -frågorna. 2. Gör första uppgiften Konstruera fordon med propeller. 3. Läs igenom sidan E11:2 (Testa Uppgift: Utforska fordonet om ni hinner) 4. Sammanfatta och diskutera Läs igenom och klura på punkt ett och två. Jämför det propellerdrivna fordonet med det axeldrivna. Likheter och skillnader!? 63

64

Flik 12 Uppgift; I detta uppdrag vidareutvecklar du din förmåga att vetenskapligt undersöka och ändra det propellerdrivna fordonet. www.ornl.gov www.garaget.org 65

Flik 12 66

Flik 13 Uppgift; I det här uppdraget får du möjlighet att vidareutveckla din förmåga att konstruera och bygga ett fordon som kan svänga och dessutom ha så lågt pris som möjligt. 67

Flik 13 Låt eleverna först få konstruera sitt svängande fordon innan de får prislistan och kan börja kostnadseffektivisera. 68

Sidan E13:2 1. Prova att bygga en rullator som det går att svänga med. 2. Titta på prislistan och räkna ut kostnaden på ditt fordon. 3. Titta på sidan 13:3. Där finns förslag på frågor som du kan använda för att stödja eleverna och få en uppfattning om hur de argumenterar. 4. Ställ er rollator tillsammans med de andras på Utställningsplatsen 69

Flik 17 Litteratur Litteraturlista finns på flik 17 lärarhandledningen Mycket bra saker på Internet Litteratur för pedagoger 70

Flik 13 Uppgift; I temats sista uppdrag kommer ni att få planera, konstruera och marknadsföra ett av följande fordon: ett räddningsfordon, en bårtransportör, en pizzabil eller en dragracingbil. Syfte! Att eleverna får visa och utvärdera allt de lärt sig i temat Rörelse och konstruktion. Att eleverna förstår och kan följa konstruktionsprocessen. 71

Slutuppdraget - att tänka på Samma grupper som tidigare! Hur ska du fördela uppdragen? Materiel Hur ska du presentera uppdragen? Tid??? Hur ska vi redovisa? Bedömning och betyg 72

Konstruktionsprocessen Läs och förstå er utmaning Planera ert arbete och hur ni vill ha ert fordon Gör en skiss eller en ritning och en enkel lista över den materiel ni behöver Bygg ert fordon Testa om fordonet fungerar, förbättra och prova igen anteckna! Beräkna kostnaden för ert fordon. Försök att pressa priset, men den måste fungera. Redovisa ert fordon och hur ni byggde det. 73

Betyg Tina s LPP använda och genomföra mätningar med olika mätinstrument A I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. C I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. E I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. 74

NTAs hemsida http://www.ntaskolutveckling.se/ 75

Tips! När det är dags att plocka ihop temalådan för att skicka den till materielhanteraren, kan arbetet med att räkna all materiel ta mer tid än du har. Ta gärna eleverna till din hjälp. Det är många olika saker i temat som behövs räknas så det räcker till alla elever. Att räkna 100 hopkopplare eller stänger är inte särskilt betungande. Har du dessutom satt i system att anordna skallgång efter smådelar, efter varje uppdrag, så är risken för det ska fattas saker ganska liten. Kom ihåg att notera vad som fattas på inventeringslistan. 76

Flik 18 Teknikuppdragen Tema Används företrädesvis i år: Teknikuppdrag Jämföra och mäta F - 1 Fast eller flytande F 2 Förändringar 1 2 Balansera och väga 1 2 Jord 1 3 Fjärilars liv 2 3 Från frö till frö 3 5 Kretsar kring el 3 5 Framtidens ljus Kemiförsök 4 5 Rörelse och konstruktion 4 6 Framtiden fordon Mäta tid 5-6 Matens kemi 5 7 Framtidens kök Flyta eller sjunka 5-7 Framtidens fartyg Papper 5-7 Magneter och motorer 6-7 Framtidens kommunikation Banbrytande teknik 7-9 Ämnens egenskaper 7-9 77

Kontakta mig gärna! tina.haggholm@varingaskolan.se 78

Sidan E13:2 1. Plocka isär din rullator, lägg tillbaka allt. 2. Utvärdera 3. Byt din utvärdering mot ditt utbildningsbevis. 4. Tack för idag 79

Visst finns de på riktigt Mitt första bilbygge. En sandloppa jag byggde tillsammans med sonen i den familj jag var inneboende hos. Bilen hade specialgjorda hjälmställ, mängder av lampor och en saftautomat i form av en spolanordning till en vindruta. Thor-Björn Bergman 80