Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?



Relevanta dokument
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Psykisk ohälsa och matvanor. Enkla råd i kvalificerat rådgivande samtal.

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prevention och behandling vid

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Inspirationsfilm HFS matvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Svenska Läkaresällskapet

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Rekommendationer från Hälsorådet

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Levnadsvanor så enkelt och så svårt!? Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder.

Levnadsvanor för patienter med

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Beskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Handledning kring levnadsvanor 2014

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Goda levnadsvanor gör skillnad

i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Dina levnadsvanor din hälsa

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Informerar. SPF Jernet, Österbybruk. Nr 3, september 2018

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

KOL och rökavvänjning

Transkript:

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor 1

Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av diabetes typ 2 30 % av all cancer kan förebyggas med rökstopp, ett minskat riskbruk av alkohol, tillräcklig fysisk aktivitet och bra matvanor Prioriterade grupper Högt blodtryck Höga blodfetter Typ 2 diabetes Genomgången hjärtinfarkt Övervikt Depression och ångest Schizofreni Gravida 2

Metoder för att påverka levnadsvanor I mötet med enskilda patienter, omfattar all hälso- och sjukvård - Enkla råd - Rådgivande samtal - Kvalificerat rådgivande samtal Sjukdomsbördan i Sverige 1. Ohälsosamma matvanor 2. Hypertoni 3. Högt bodymass index 4. Rökning 5. Fysisk inaktivitet 6. Högt fasteblodsocker 7. Högt totalkolesterol 8. Alkohol 9. Arbetsskador 10. Narkotika Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) 3

Affektiva Mottagningar på Akademiska sjukhuset Affektiva Behandlingsenheten: 2 träffar i grupp samt individuella besök för patienter med uppmätt kostindex under 4 poäng Matvanefrågor 1 Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotsaker? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 3 p 2 p 1 p 0 p 3 p 2 p 1 p 0 p 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare 3 p Två gånger i veckan eller oftare 2 p En gång i veckan 1 p Några gånger i månaden eller mer sällan 0 p 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två ggr/dag eller oftare 0 p Dagligen 1 p Några gånger i veckan 2 p En gång i veckan eller mer sällan 3 p 5. Hur ofta äter du frukost? 4

Antal screenade N=225 Kostindex 0-4 72 personer (32%) Antal personer som fick kv råd samt 34 (47%) antal uppföljda 23 (67%) Antal personer med förbättrade matvanor (Kostindex) 18 (78%) Kvinna, 59 år, insjuknade vid 18-års ålder i amningspsykos, bipolär sjukdom, ADHD, sömnstörning, ångest, högt blodtryck samt övervikt 167 cm, 106,6 kg, BMI 38.2 kg/m2 Affektiva Behandlingsenheten i april 2014 screenas och får kostindex 0 Får 7 individuella besök under 10 månader 5

Oregelbundna mattider: äter när man är hungrig Avvikande dygnsrytm Stillasittande Minskad aptit mitt på dagen av Elvanse Ökad aptit på kvällen Ensidigt livsmedelsval: kakor eller ostbågar 6

Bristande kunskap om mat Olika råd om mat från kvällstidningar, TV, kamrater Olika idéer och föreställningar om mat tex att fryst mat är dålig mat Praktiska svårigheter bristande kök och köksutrustning saknar frys, mikro svårigheter att gå och handla svårigheter att diska Ekonomiska svårigheter ensamhushåll sjukersättning/soc/ aktivitetsstöd 7

Små förändring vid varje träff (tålamod) Lunch och middag: färdiga frysta rätter eller enkla maträtter Grönsaker med vinägrett-dressing Byte av snacks till frukt, nötter, knäckebröd Byte till nyckelhålsmärkt bröd Sötsaker ca 2 gånger/vecka Motion: simning, promenader, stavgång Nytt kostindex på 7 poäng Viktminskning på 7,3 kg Gladare och piggare Anita 8

Det går att förbättra matvanor! systematiskt arbetssätt råd anpassade efter personens förutsättningar och förmåga samarbete med andra professioner kunskap hopp tålamod Tålamod och delaktighet! 9

Tack för mig! Ha en bra dag! och fungerar det inte idag så får du en ny chans i morgon igen 19 10