Årsredovisning 2014
Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum i Köping fredagen den 20 mars 2015. Org.nr.578500-7120
INNEHÅLL VD:S KOMMENTAR 4 OMVÄRLDSANALYS 5-6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7-11 RESULTATRÄKNING 12 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET 12 BALANSRÄKNING 13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 KASSAFLÖDESANALYS 15 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 16-48 ORT OCH DATUM SAMT UNDERSKRIFT AV STYRELSEN 49 REVISIONSBERÄTTELSE 50 BOLAGSSTYRNING 51-52 HUVUDMÄN, STYRELSE, REVISORER M.FL. 53-54
VD:S KOMMENTAR En äkta Sparbank Sparbanken Västra Mälardalen är en äkta Sparbank. Det innebär bland annat att vi inte har några aktieägare. Istället har vi en idé som går ut på att varenda krona som våra kunder sparar hos oss ska stanna kvar och göra nytta i det lokala ekonomiska kretsloppet och främja Västra Mälardalens utveckling. Sedan 1845 har vi bedrivit vår verksamhet i Västra Mälardalen och det är här vi investerar våra resurser och vårt engagemang. Vår ambition är att ha de mest nöjda bankkunderna i Sverige. Det är en ambition som påverkar vår verksamhet och våra beslut, vårt sätt att agera och vårt dagliga arbete. Vår viktigaste uppgift är att medverka till våra kunders ekonomiska frihet och trygghet, att utveckla våra kunders ekonomi. Ett bra år för Västra Mälardalen Befolkningen och sysselsättningen fortsätter att utvecklas i rätt riktning i Västra Mälardalen. Ett flertal av de större aktörerna i det regionala näringslivet genomför kraftfulla investeringsprogram. Näringslivet signalerar ett relativt stort rekryteringsbehov i närtid och efterfrågan på både bostäder och lokaler ökar. Det innebär att förutsättningarna för fortsatt tillväxt i Västra Mälardalen Köping, Arboga och Kungsör - är goda. Sparbanken - närproducerad trygghet Sparbanken fortsätter att växa. Under verksamhetsåret 2014 ökade affärsvolymen med en månadstakt på drygt 100 mkr, totalt 1.227 mkr på årsbasis eller 7,27%. Vår totala affärsvolym summerar per 2014-12-31 till 18,1 Mdr. Vår balansomslutning ökade till 6.427 mkr, vilket motsvarar en ökning med knappt 5%. Sparbanken står på stabil grund, vi är en av Sveriges tryggaste banker. Vår starka balansräkning med ett totalt eget kapital på 1,2 Mdr, med en soliditet på 18,65% och en primärkapitalrelation på 23,97%, ger oss en finansiell styrkeposition, som säkerställer våra kunders och övriga intressenters trygghet. Långsiktig lönsamhet År 2014 blev Sparbankens rörelseresultat 88,9 mkr, något lägre jämfört med föregående års rörelseresultat på 91,1 mkr. Årets resultat är det näst bästa resultatet sedan Sparbanken startades år 1845. Sparbanksbonus till kunderna Vi fortsätter att dela med oss av vår vinst till våra kunder. För sjätte året i rad delar vi ut bonuscheckar till cirka 22.000 kunder. Bonuscheckarna kan inlösas i den lokala detaljhandeln och skapar mervärde både för Sparbankens trogna privatkunder och den lokala handeln. och Sparbanksmiljonen till regionen Den 9 maj 2014 utdelades årets Sparbanksmiljon på Kungsörstorp. Drygt 250 gäster avnjöt en närproducerad middag med tillika närproducerad underhållning, samtidigt som kvällens konferencier Markus Olsson, ackompanjerad av Johan och Elina Hultman, premierade årets pristagare. Toppbetyg i kundnöjdhet enligt Svenskt Kvalitetsindex 2014 Både privatkunder och företagskunder ger Sparbanken Västra Mälardalen toppbetyg. Vi placerar oss på förstaplatsen i Västra Mälardalen och på nationell nivå placerar vi oss på tredje plats för företagskunder och på sjätte plats avseende privatkunder. Noteras bör att det endast är Sparbanker som placerar sig före Sparbanken Västra Mälardalen i mätningen. Det goda resultatet beror först och främst på våra kunniga och engagerade medarbetare som gör ett fantastiskt jobb för våra kunder. Kunderna uppskattar att vi är en äkta Sparbank, att vi fokuserar helt och hållet på dem och att vi tar ett långsiktigt ansvar för både kundens och regionens bästa. Ny lokal till Fastighetsbyrån En ombyggnad av Köpingskontoret möjliggjorde en ny lokal till Fastighetsbyrån som färdigställdes under hösten 2014. Vår uppgift är att bidra till en bättre tillvaro för alla i Västra Mälardalen Vi är en lokal Sparbank som gör nytta och skapar värde för våra kunder och för vår region. Sparbanken Västra Mälardalen är en äkta Sparbank, som finns till för alla som lever, bor och verkar i Västra Mälardalen. Tillsammans gör vi Västra Mälardalen ännu bättre Ett stort tack till er alla medarbetare, styrelse, huvudmän, samarbetspartners och kunder - som bidrar till utveckling och framgång för Sparbanken och Västra Mälardalen. Västra Mälardalen i februari 2015 Mikael Bohman 4
OMVÄRLDSANALYS Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% under det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% under det tredje kvartalet, är den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron påtagligt har försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2%. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som kommande räntehöjningar har skjutits framåt i tiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. 5
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ränteutvecklingen i Sverige 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet år 2014, bankens 169:e verksamhetsår. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Sparbanken fortsätter den rörelse, som sedan 1845 bedrivits av Köping Stads Sparbank och sedan 1859 av Arboga Sparbank. Sparbanken tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, tillhandahållande av värdefackstjänster, notariatverksamhet, värdepappersrörelse samt pensionssparrörelse. SPARBANKENS STÄLLNING Omslutning Sparbankens balansomslutning uppgick år 2014 till 6.427.052 tkr (få 6.138.262 tkr), en ökning med 288.790 tkr, vilket motsvarade 4,70%. Affärsvolym Bankens totala affärsvolym per 2014-12-31 uppgick till 18.104.526 tkr (få 16.878.080 tkr), vilket var en ökning med 1.226.446 tkr eller 7,27%. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 4.689.475 tkr (få 4.462.276 tkr), vilket var en ökning med 227.199 tkr eller 5,09%. Utlåningen till allmänheten uppgick till 4.448.445 tkr (få 3.952.029 tkr), en ökning med 496.416 tkr eller 12,56%. Marknadsvärdet på förmedlade fonder och försäkringar uppgick till 5.196.720 tkr (få 4.461.525 tkr), en ökning med 735.195 tkr eller 16,48%. Ökningen förklaras av en värdeökning med 354.732 tkr, ett nettosparande på 200.661 tkr samt en positiv förändring av PPM sparande med 179.802 tkr. Sparbankens volym av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till 2.008.735 tkr (få 2.379.141 tkr), vilket var en minskning med 370.406 tkr eller -15,57%. Övriga förmedlade placeringar och utlåning uppgick till 1.761.151 tkr (få 1.623.109 tkr), vilket var en ökning med 138.042 tkr eller 8,50%. Eget kapital och obeskattade reserver Efter föreslagna boksluts- och vinstdispositioner uppgår Sparbankens totala egna kapital inklusive obeskattade reserver vid årets slut till 1.199.642 tkr (få 1.108.522 tkr), varav reservfonden kommer att uppgå till 978.142 tkr (få 910.914 tkr). Fond för verkligt värde uppgår till 217.835 tkr (få 193.865 tkr) och består av orealiserade värdeförändringar på innehavet av aktier i Swedbank AB och Indecap AB. Resterande 3.666 tkr består av obeskattade reserver (få 3.743 tkr). Soliditeten, dvs. beskattat eget kapital inklusive 78% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen, uppgick därmed till 18,65% vid 2014 års utgång (få 18,05%). Kapitalbasen uppgick till 943.534 tkr (få 887.028 tkr) vilket gav en total kapitalrelation om 23,97% (få 23,04%). SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens rörelseresultat för 2014 blev 88.890 tkr (få 91.066 tkr), vilket var 2.176 tkr lägre än 2013. De främsta orsakerna till det försämrade resultatet är ett något lägre räntenetto, ett lägre nettoresultat av finansiella transaktioner samt högre allmänna administrationskostnader. Lönsamheten mätt som rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym uppgick till 0,51% (få 0,56%). Avkastningen på eget kapital beräknat som rörelseresultat efter 22% schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital och 78% av obeskattade reserver blev 6,01% (få 6,90%). Räntenettot uppgick till 111.984 tkr (få 112.680 tkr). Ränteintäkter på utlåningen till allmänheten minskade med 15.559 tkr medan kostnadsräntorna för inlåningen till allmänheten minskade med 15.279 tkr. Räntenettot från allmänheten påverkades negativt under 2014 av sjunkade räntemarginal samtidigt som en positiv volymutveckling bidrog till att räntenettot endast avvek marginellt. Erhållna utdelningar uppgick till 19.241 tkr (få 17.218 tkr). Ökningen förklaras av en högre utdelning per aktie på innehavet av Swedbank AB. 7
Provisionsnettot uppgick till 56.292 tkr (få 55.011 tkr). Det är framförallt värdepappersprovisionerna som ökade, främst pga den positiva börsutvecklingen under året. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 9.797 tkr (få 15.387 tkr). Posten består till största del av orealiserade värdeförändringar. Kostnaderna var 2.068 tkr högre än 2013. Allmänna administrationskostnader uppgick till 94.343 tkr (få 91.966 tkr) medan övriga kostnader uppgick till 10.894 tkr (få 11.217 tkr). Under denna post redovisas även kostnaden för de bonuscheckar som Sparbankens kunder erhållit. För 2014 var denna kostnad 1.616 tkr (få 1.503 tkr). Kreditförlusterna minskade till 1.732 tkr (få 5.034 tkr) och motsvarar 0,04% (få 0,13%) av ingående utlåning och kreditgarantier. VIKTIGA HÄNDELSER Sparbanksbonus 2014 I år delade Sparbanken för sjätte året i rad ut en sparbanksbonus till närmare 22.000 kunder. Alla kunder som hade något av bankens kunderbjudanden; Baserbjudandet, Västra Mälardalskund, Västra Mälardalskund MER eller Guldeken, fick del av årets återbäring i form av en bonuscheck. Bonuscheckens värde var 100 kr och kunde endast användas som betalningsmedel i Västra Mälardalens butiker, vilket samtidigt främjade den lokala handeln. Totalt tillförde Sparbanken genom bonuscheckarna drygt 1,6 Mkr till den lokala handeln. Sparbanksmiljonen Den 9 maj gick Sparbanksmiljonen av stapeln för 7:e gången. I år samlades drygt 250 inbjudna gäster samt pristagare till en närproducerad middag med prisutdelning och lokal underhållning på Kungsörstorp i Kungsör. PERSONAL OCH UTVECKLING Antalet anställda i Sparbanken uppgick vid årets slut till 93 (få 93) personer. Med arbetsmåttet 1.730 timmar uppgick medelantalet årsanställda till 81 (få 81) personer. Av dessa var 70% kvinnor och 30% män (få 70% resp 30%). Genomsnittsåldern var 44 år (få 44 år). Under året rekryterades 3 medarbetare medan 3 slutade. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen redovisas i not nr 10. Sjukfrånvaro Under året var den totala sjukfrånvaron 4,0% (få 3,2%), varav 55,7% (få 49,0%) var långtidssjukskriva i 60 dagar eller mer. Kvinnornas sjukfrånvaro var 4,5% (få 4,1%) av deras ordinarie arbetstid medan männens sjukfrånvaro var 2,8% (få 1,1%). Kompetensutveckling För att möta kundernas förväntningar och behov ska bankens medarbetare fortlöpande och med eget ansvar utveckla kompetens och annan färdighet. Med kompetens avses kunskap, vilja och förmåga. Medarbetarna ska ha en befattningsbeskrivning och tydliga mål. Genom dialog med chef ska arbetet löpande utvärderas och årligen ska utvecklingssamtal genomföras inkluderande en individuell utvecklingsplan. Bankens målsättning är att effektivisera verksamheten och skapa mer tid för kunder. Under året erhöll medarbetarna intern eller extern utbildning till en sammanlagd kostnad av 657 tkr, exklusive arbetstid (få 983 tkr). Medarbetarundersökning Under juni månad genomfördes en medarbetarundersökning avseende utvecklings- och lönesamtal. Bankens mearbetare gav betyg 5,32 på en sjugradig skala. Swedseclicens För att upprätthålla allmänhetens förtroende för de företag som verkar på värdepappersmarknaden är kvalitén och standarden på den personal som arbetar i dessa företag av stor vikt. Avgörande betydelse i detta sammanhang är kvalitén på rådgivningstjänster till kund och förvaltning av kunders medel i finansiella instrument. 8
Det är även av vikt att ledande befattningshavare har en gedigen kunskap om värdepappersmarknaden. Det är mot denna bakgrund som kravet ställs på bl a. banker att personal som utför kvalificerad rådgivning och även vissa andra arbetsuppgifter är innehavare av Swedseclicens. För att kunna erhålla licens ställs därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskaper och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden. Antalet medarbetare med Swedseclicens uppgår vid årsskiftet till 71 personer. MILJÖ Sparbanken blev miljöcertifierad enligt SS-EN ISO 14001:2004 år 2012. Sparbanken arbetar aktivt för att förbättra resursanvändningen genom att öka inköpen av mer miljövänliga produkter och tjänster samt minska och effektivisera pappers- och energiförbrukning. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Sparbanken Västra Mälardalen har inga ägare utan istället finns 48 huvudmän som ska agera i insättarnas intresse. Hälften av huvudmännen tillsätts av Köping, Arboga och Kungsörs kommuner och hälften av den aktuella huvudmannakåren. Huvudmännen är de som formellt har ägarens roll. Bland de viktigare uppdragen ingår att tillsätta styrelse och att disponera bankens vinst. Huvudmännen utövar även tillsyn över bankens verksamhet genom att tillsätta revisor i banken. RISKER OCH RISKHANTERING I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om Sparbankens risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Rörelseresultatet för 2015 förväntas bli på en något lägre nivå än 2014. Det är främst räntenettot som kommer att minska till följd av den historiskt låga räntenivån. Övriga intäkter och kostnader beräknas bli på samma nivå som 2014. Förändring i lagstiftning och branschpraxis är ytterligare faktorer som kan påverka Sparbankens verksamhet och resultatutveckling. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång. 9
FEM ÅR I SAMMANDRAG - NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 18 105 16 878 15 915 14 946 14 954 förändring under året, % 7,27 6,05 6,48-0,05 6,07 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen (73,7% av obeskattade reserver år 2011-2009) 18,65 18,05 16,50 16,23 16,99 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 23,97 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 23,97 19,52 18,96 20,40 20,56 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 23,97 23,04 21,04 21,92 22,72 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av Medelomslutning 1,81 1,91 2,10 2,33 1,95 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,14 1,24 1,21 1,20 1,06 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,51 0,56 0,49 0,42 0,31 Avkastning på totala tillgångar årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,18 1,49 0,84 0,99 0,78 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,01 6,90 6,20 5,62 4,32 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,52 0,56 0,59 0,65 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,55 0,60 0,65 0,71 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 58,23 57,70 65,82 55,93 67,40 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,44 0,56 0,48 0,72 0,37 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,04 0,13 0,19 0,34 0,24 10
FEM ÅR I SAMMANDRAG - RESULTAT OCH BALANSRÄKNINGAR RESULTATRÄKNING Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Räntenetto 112,0 112,7 113,8 113,6 87,0 Provisioner, netto 56,3 55,0 53,7 54,1 55,5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 9,8 15,4 9,2 5,6 8,5 Övriga intäkter 20,2 18,6 10,6 6,0 2,5 Summa intäkter 198,3 201,7 187,3 179,3 153,5 Allmänna administrationskostnader -94,3-92,0-90,6-90,9-84,8 Övriga kostnader [1] -13,3-13,6-14,2-14,0-15,1 Kreditförluster -1,7-5,0-7,3-11,8-8,5 Summa kostnader -109,3-110,6-112,1-116,8-108,4 Rörelseresultat 88,9 91,1 75,2 62,5 45,1 Bokslutsdispositioner 0,1 17,1-16,5 0,0 0,1 Skatter -16,0-20,2-13,2-14,3-10,5 Årets resultat 73,0 88,0 45,5 48,2 34,8 BALANSRÄKNING Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Kassa 6,7 9,4 28,6 26,8 28,4 Utlåning till kreditinstitut 429,0 396,7 460,0 446,3 379,0 Utlåning till allmänheten 4 448,4 3 952,0 3 822,9 3 697,6 3 427,4 Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster 5,2 6,5 10,4 10,5 1,1 Räntebärande värdepapper 861,8 1 147,6 975,9 612,7 488,9 Aktier och andelar 588,7 567,2 401,0 292,2 324,0 Materiella tillgångar 30,2 23,2 23,8 24,5 25,4 Övriga tillgångar 57,0 35,6 47,2 47,2 57,7 Summa tillgångar 6 427,0 6 138,2 5 770,3 5 157,8 4 731,9 Skulder till kreditinstitut 482,7 416,3 439,8 360,9 322,4 Inlåning från allmänheten 4 689,5 4 462,3 4 206,5 3 804,8 3 470,8 Övriga skulder 49,5 42,8 61,6 48,6 29,4 Efterställda skulder 0,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Avsättningar för personalkostnader 0,0 4,3 3,6 2,7 2,4 Summa skulder och avsättningar 5 221,7 5 025,7 4 811,5 4 317,0 3 925,0 Obeskattade reserver 3,7 3,7 20,8 4,3 4,3 Eget kapital 1 201,6 1 108,8 938,0 836,5 802,6 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 427,0 6 138,2 5 770,3 5 157,8 4 731,9 [1] inkl avskrivningar på materiella tillgångar ÖVRIGA UPPGIFTER 2014 2013 2012 2011 2010 Medelantal anställda 81,0 81,0 83,0 86,0 85,0 Antal kontor 4 4 4 4 4 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 72 927 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 5 700 - överföring till reservfonden 67 227 Förslaget till vinstdispositionen överensstämmer med Sparbankslagen 5 kap, 2 ; sparbanksstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, sparbankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att Sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med Sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 23,97% vilket är det samma som kärnprimärkapitalrelationen. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 943.534 tkr (887.028 tkr) och slutligt riskvägt exponeringsbelopp om 3.936.279 tkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att Sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att Sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar Sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 11
RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 147 779 167 845 Räntekostnader -35 795-55 165 Räntenetto 4 111 984 112 680 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 5 19 241 17 218 6 67 822 66 153 7-11 530-11 142 8 9 797 15 387 9 965 1 393 198 279 201 689 10-94 343-91 966 21-2 420-2 406 11-10 894-11 217-107 657-105 589 90 622 96 100 12-1 732-5 034 88 890 91 066 13 77 17 059 14-16 040-20 188 72 927 87 937 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET 1 januari - 31 december Årets resultat 72 927 87 937 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 23 970 84 835 Årets övrigt totalresultat 23 970 84 835 Årets totalresultat 96 897 172 772 12
BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not 2014 2013 Tillgångar Kassa 6 685 9 419 Utlåning till kreditinstitut 15 428 999 396 728 Utlåning till allmänheten 16 4 448 445 3 952 029 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 5 243 6 480 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 861 833 1 147 586 Aktier och andelar 18 586 495 564 776 Aktier och andelar i intresseföretag 19 1 473 1 754 Aktier och andelar i koncernföretag 20 700 700 Derivat 3 1 047 1 882 Materiella tillgångar - Inventarier 21 5 030 4 329 - Byggnader och mark 25 153 18 926 Aktuell skattefordran 2 978 0 Övriga tillgångar 22 26 632 1 459 Uppskjuten skattefordran 14 0 188 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 26 339 32 006 Summa tillgångar 6 427 052 6 138 262 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - Inlåning 24 482 651 416 315 25 4 689 475 4 462 276 3 13 299 2 915 Derivat Aktuell skatteskuld 0 1 431 Övriga skulder 26 13 096 12 636 27 23 189 25 843 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar 28 0 4 324 29 0 100 000 5 221 710 5 025 740 Obeskattade reserver 30 3 666 3 743 Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga Åtaganden sid 14 31 32 910 914 826 977 217 835 193 865 72 927 87 937 1 201 676 1 108 779 6 427 052 6 138 262 inga inga 63 135 94 328 717 133 599 646 13
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 2013 tkr Reservfond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 783 506 109 030 45 471 938 007 Årets resultat 0 0 87 937 87 937 Årets övrigt totalresultat 0 84 835 0 84 835 Årets totalresultat 0 84 835 87 937 172 772 Vinstdisposition 43 471 0-43 471 0 Anslag till allmännyttiga medel 0 0-2 000-2 000 Utgående eget kapital 2013-12-31 826 977 193 865 87 937 1 108 779 2014 tkr Reservfond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2014-01-01 826 977 193 865 87 937 1 108 779 Årets resultat 0 0 72 927 72 927 Årets övrigt totalresultat 0 23 970 0 23 970 Årets totalresultat 0 23 970 72 927 96 897 Vinstdisposition 83 937 0-83 937 0 Anslag till allmännyttiga medel 0 0-4 000-4 000 Utgående eget kapital 2014-12-31 910 914 217 835 72 927 1 201 676 14
KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2014-12-31 2013-12-31 88 890 91 066-907 964-3 535-10 888 2 420 2 406 1 205 5 034-21 730 4 354-20 261-13 155 46 082 79 781 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) -501 627-136 757 302 521-241 245 227 199 255 779 60 543-70 052-1 492 7 473 3 865-20 163 Kassaflöde från den löpande verksamheten 137 091-125 184 Investeringsverksamheten Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Skulder till kreditinstut som är omedelbart uppsägningsbara Summa enligt kassaflödesanalysen 95 1-9 443-1 848-9 348-1 847-100 000 0-4 000-2 000-104 000-2 000 23 743-129 031 259 837 388 868 283 580 259 837 2014-12-31 2013-12-31 6 684 9 419 428 997 396 726 435 681 406 145 152 101 146 308 283 580 259 837 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer -De kan lätt omvandlas till kassamedel -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta 157 049 174 787 Erlagd ränta 41 233 66 355 Erhållen utdelning 19 241 17 218 15
1 UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Västra Mälardalen som är en sparbank med säte i Köping. För kontorsförteckning hänvisas till sid 54. 2 REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2015. Resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 20 mars 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 34) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att Sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som Sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2014. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på Sparbankens redovisning. Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Ändringen avser förydliganden avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari eller senare med retroaktiv tillämpning. Denna förändring har inte haft någon betydande inverkan för Sparbanken. Ändrad IAS 39 Finansiella instrument: Novation av derivat och fortlöpande tillämpning av säkringsredovisning Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredovisning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstiftning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning Denna förändring har inte haft någon betydande inverkan för Sparbanken. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterbolag, samarbetsbolag, intresseföretag och icke-kosoliderande strukturerade företag. Standarden ska enligt EU tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari eller senare med retroaktiv tillämpning. Denna förändring har inte haft någon betydande inverkan för Sparbanken. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på Sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. 16
IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en missmatch i redovisningen. För eget kapitalinstrument är utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Merparten av Sparbankens finasiella instrument är redovisade till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i resultaträkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak. Effekterna av de nya reglerna bedöms inte få någon väsentlig påverkan på Sparbankens resultat Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive inbetald ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag samt även värdet på erhållna teckningsrätter i samband med nyemission. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla Sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. 17
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt operativa förluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker Sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. 18
Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i strukturerade produkter som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera dessa till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår Sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att Sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. 19