ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen ska hjälpa eleverna att tolka musikens många betydelser i olika kul-turer samt i individers och gruppers verksamhet. Genom att bredda musikkunskaperna stärks elevernas positiva relation till musiken, vilket lägger grund för livslångt musicerande. Musikundervisningen ska utveckla en positiv och nyfiken inställning till musik och kulturell mångfald. Funktionell musikundervisning främjar utvecklingen av elevernas musikaliska kunskaper och förståelse, totala växande och förmåga att samarbeta med andra. Dessa stärks genom att man i musikundervisningen beaktar elevernas musikintressen, andra läroämnen, ämnesövergripande teman, fester och evenemang i skolan samt verksamhet utanför skolan. Genom att regelbundet erbjuda eleverna möjlighet att använda sin röst och musicera, komponera och skapa utvecklas deras tänkande och uppfattningsförmåga. I musikundervisningen studerar eleverna musik på ett mångsidigt sätt, vilket bidrar till att utveckla deras uttrycks-förmåga. I årskurserna 2 kan eleverna i musikundervisningen tillsammans upptäcka och uppleva hur var och en är unik i musiken och hur musikalisk aktivitet i bästa fall skapar glädje och en känsla av samhörighet. Musik-undervisningen ska stödja den kinestetiska och auditiva uppfattningsförmågan, en sund röstanvändning och utveckla en positiv relation till musik. Eleverna lär sig musikbegrepp och uttryckssätt när man sjunger, spelar, komponerar, rör sig och lyssnar till musik och diskuterar om det. Elevernas kreativa musikaliska tänkande samt estetiska och musikaliska förståelse främjas när de ges möjlighet att planera och genomföra olika ljudhelheter och använda sin fantasi och påhittighet på egen hand eller tillsammans med andra. Musikalisk verksamhet ska vara en naturlig del av de ämnesövergripande studierna i skolans vardag och fest. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 2 Målet är att skapa pedagogiskt mångsidiga och flexibla studiehelheter i musik, som möjliggör olika arbets-sätt, socialt sampel, gemensamt musicerande och andra gemensamma musikaktiviteter i musikundervisningen. Glädje i lärandet, en atmosfär som sporrar kreativt tänkande och positiva musikupplevelser inspirerar eleverna att utveckla sina musikaliska färdigheter. I undervisningssituationerna ska eleverna ges möjlig-heter att använda digitala verktyg i den musikaliska verksamheten. I undervisningen utnyttjar man de möjligheter som konst- och kulturinstitutioner och andra samarbetspartner i Helsingfors med omnejd erbjuder. Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 2 Musikundervisningen och arbetet ska planeras med hänsyn till elevernas olika behov, förutsättningar och intressen. Utgående från dem fattas beslut om bland annat arbetssätt, användningen av olika instrument och gruppindelning, så att också eleverna får sin röst hörd. Musikundervisningen ska ge möjlighet till gemensamt musicerande som främjar lärande och delaktighet och stärker elevens självkänsla, samarbets- och initiativförmåga. I undervisningen utnyttjar man mångsidiga undervisningsmetoder, som även möjliggör en differentiering uppåt. Genom olika lösningar skapar man inlärningsfrämjande möjligheter för gemensamt musicerande, där varje elev kan delta enligt egen förmåga där det de redan lärt sig stärks och där de har möjlighet att lära sig något nytt. På samma gång stärker man varje elevs studieförmåga och initiativkraft. Bedömning av elevens lärande i musik i årskurs 2 Bedömningen av elevernas lärande i musik ska handleda och sporra eleverna. Eleverna ska ges respons och möjligheter att utvärdera sin egen och gruppens aktivitet, så att responsen uppmuntrar dem att försöka och att träna sina färdigheter. I bedömningen ska särskild vikt fästas vid hur den musikaliska /2
samarbetsförmågan och färdigheterna i musicerande utvecklats. Elevernas lärande ska bedömas med mångsidiga metoder. Musikinlärning är alltid en process. Denna för musiken typiska processinlärning kan också utnyttjas i helhetsskapande undervisning i samarbete med andra läroämnen. I bedömningen av dylika projekt utnyttjas mångsidig dokumentering av studieprocessen, där inte enbart slutresultatet beaktas. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i musik är följande * framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att musicera i grupp * framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska begrepp i musikalisk aktivitet. Helhetsskapande undervisning i musik Den helhetsskapande undervisningen ska främja mångsidiga kompetenser och kärnkompetenser som behövs i framtiden i samhället och i yrkeslivet. Innehållet och målen för de mångvetenskapliga lärområdena ska hämtas från målsättningarna för mångsidig kompetens samt från olika läroämnens innehåll. Målsättningar och innehåll för musik integreras med andra läroämnen till ett mångvetenskapligt lärområde. Arbetsgreppet är undersökande och i mån av möjlighet används sakkunniga samt olika metoder och källor som härrör sig från musikens värld. Genom spel och lekar nås målsättningarna för flexibla undervisningsarrangemang i den helhetsskapande undervisningen och möjliggör det att elever i olika åldrar kan arbeta tillsammans. Musiken omfattar begrepp och element som redan i sig själv kan undersökas som fenomen. Musiken erbjuder även nya synvinklar för fenomen som framkommit inom andra läroämnen. Exempelvis flera matematiska, naturvetenskapliga, geografiska och historiska fenomen lämpar sig bra för att undersökas med hjälp av musik. Som läroämne ger musiken möjligheter att fördjupa såväl färdigheter som kunnande inom det fenomen som studeras. Ett särdrag för musikens inom helhetsskapande undervisning är att den ger alla elever en möjlighet att undersöka ett fenomen oberoende av ålder. Med hjälp av musiken kan man göra kortare eller längre projekt och det gör det möjligt att inbegripa musiken till en del av ett mångvetenskapligt lärområde, oberoende av dess längd. Årskurs MÅL FÖR UNDERVISNINGEN DELAKTIGHET M Att handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning i växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I Musikalisk praxis: I samband med musicerande fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp och skapa en positiv vianda. Det centrala innehållet är att uppmuntra eleverna att uttrycka sig och komma med idéer, öva sig att andas naturligt, 2/2
Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. använda sin röst och sjunga samt hantera de instrument och anordningar som finns på ett ändamålsenligt sätt. I2 Musikens beståndsdelar: Det centrala i undervisningen är att eleverna lär sig uppfatta grundbegreppen tonläge, tonlängd, tonstyrka och klang t.ex. genom kreativ verksamhet och musikaliskt skapande. I4 Repertoar: I musikundervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelser och uppgifter där eleverna ska spela eller lyssna samt kreativa övningar som beträffande tema och musikaliska egenskaper lämpar sig för elevernas ålder och skolans verksamhetskultur. Repertoaren planeras också så att man beaktar elevernas egna kulturer och värnar om kulturarvet. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta olika slag av musik, också barnsånger och elevernas eventuella egna kompositioner och musikstycken. ATT MUSICERA OCH VARA KREATIV M2 Att handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och spela i grupp K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Genom lek övas andning och naturlig användning av rösten, avslappning samt sång både individuellt och som en del av gruppen. Eleven bekantar sig med den egna tal- och sångrösten. Elevens personliga spel- och sångsätt uppmärksammas och vid behov handleds eleven till ett mer ändamålsenligt och ergonomiskt sätt att musicera. Eleverna uppmuntras att uttrycka sig och komma med idéer genom sång och instrumentspel. Eleverna 3/2
Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. lär sig att godkänna olika sätt att sjunga och spela. Eleven tränas i ändamålsenlig användning av instrumenten samt i att känna igen olika instrument. En mångsidig repertoar övas in med stöd av olika sinnen. Genom att sjunga och spela tränas musikaliska grundbegrepp såsom tonläge, tonlängd, tonstyrka, och klangfärg. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor och rörelse samt spelövningar och lyssnaruppgifter som beaktar elevernas ålder och kunskapsnivå. I val av repertoar beaktas vårt kulturarv samt olika kulturella bakgrunder. M3 Att uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik och musikbegrepp genom att röra sig och lyssna K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. Träning i att gestalta, d.v.s. uppfatta och förstå ljud och ljudmiljöer som gruppen producerar. Genom att sjunga och spela övas förmågan att delta i en musicerande grupp. Träning i att uppfatta musikens grundbegrepp genom rörelse, lyssnande och bilder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med ljudmiljöer ur sin egen vardag. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor och rörelse. Eleverna bekantar sig med barnmusikkultur. Vårt kulturarv och särdragen i skolans egen verksamhetskultur beaktas i repertoarvalet. M4 Att ge utrymme för elevernas egna K5 Digital kompetens Musikaliskt skapande och musikaliska idéer förverkligas 4/2
musikaliska idéer och improvisationer samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller andra uttryckssätt Att dokumentera egen produktion och att återkomma till den. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att öva upp ihärdighet i arbetet. Att ställa upp kortsiktiga mål och arbeta för att uppnå dem. individuellt och som medlem i en grupp genom rörelse, sång och spel. I improvisation och skapande utnyttjas musikens grundbegrepp. Vardagens ljudmiljöer och erfarenheter iakttas. Dessa utnyttjas i musikaliskt idéskapande, improvisation och musikaliska produktioner. I repertoarvalet beaktas det färdiga musikmaterialets betydelse i skapandet av musikaliska idéer och produktioner. Elevernas egen produktion tas med i repertoaren. KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH MULTILITTERACITET M5 Att inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med det musikaliska kulturarvet genom lek och rörelse samt sång och instrumentspel i grupp. Elevernas olika kulturbakgrunder beaktas. Musikens grundbegrepp observeras genom olika arbetssätt. Musikens koppling till andra konstformer uppmärksammas. Vid repertoarval fästs speciell uppmärksamhet vid musikstycken som mångsidigt representerar kulturarvet. I repertoaren beaktas även den historiska dimension som t.ex. folkmusiken har. M6 Att hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom Eleverna övar sig i grundprinciperna för musikens notationssätt genom att musicera individuellt och i grupp. 5/2
musiken i samband med musicerande Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med att använda grundbegreppen i sitt eget musicerande. Eleven förstår kopplingen mellan de grundbegrepp som framkommer i musiken och hur musiken låter. De musikaliska notationssätten tillämpas i observation av olika ljudmiljöer. Repertoaren granskas också ur notationssynvinkel. Kopplingen mellan grundbegreppen och musiken upptäcks. I undervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt sång- och speluppgifter. VÄLBEFINNANDE OCH SÄKERHET I MUSIK M7 Att handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. I- I4 Eleven lär sig förstå sin egen roll och sitt ansvar som medlem i en musicerande grupp och t.ex. som användare av musikutrustningen. Eleven upptäcker betydelsen av sitt eget handlande i samband med det musikaliska genomförandet och slutresultatet. Eleverna tränar ansvar och respekt för andra elever i uttrycks- och improvisationsuppgifter. Eleverna observerar sitt eget handlande i förhållande till den omgivande ljudmiljön. I undervisningen används en repertoar som förverkligas med mångsidiga arbetssätt. FÖRMÅGA ATT LÄRA SIG I MUSIK M8 Att ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Eleven lär sig att förstå betydelsen av repetition och träning i inlärning av musikaliska 6/2
gemensam övning för att lära sig musik Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. färdigheter. Träning till exempel i att som grupp förbereda ett uppträdande. Gemensamma mål ställs upp. Eleven inser skillnaden mellan målinriktad träning och musikaliskt skapande i lekfull anda. I samband med att man bekantar sig med olika ljudmiljöer tränas också förmågan att producera egna ljudmiljöer eller -landskap. Till repertoaren väljs sånger och spelmaterial som möjliggör samspel och bearbetning av musikens grundbegrepp. Årskurs 2 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN DELAKTIGHET M Att handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN En god sammanhållning upprätthålls med hjälp av musikalisk verksamhet. Eleven deltar i gruppens musikaliska verksamhet genom att sjunga och spela. Musiklyssnande tränas på olika sätt i gruppen. Musikinstrument som redan är bekanta för eleven utnyttjas och deras användningsmöjligheter fördjupas. Instrumentkännedomen breddas. När elevens kännedom om grundbegreppen utvecklas, utökas begreppen med termerna rytm, melodi, dynamik, klangfärg, harmoni och form. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor, rörelse samt spel- 7/2
Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. och lyssnaruppgifter som beaktar läsårskalendern och integrering med andra ämnen. Vid valet av repertoar beaktas elevernas olika musikaliska och kulturella bakgrunder, samt elevernas musikaliska sammanhang. ATT MUSICERA OCH VARA KREATIV M2 Att handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och spela i grupp K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Genom lek tränas röstanvändning, andning, avslappning och sång både individuellt och i grupp. Eleven tränas i att memorera och upprepa sånger och melodier med hjälp av olika arbetssätt. Sång och spel i olika gruppsammansättningar. En mångsidig repertoar som beaktar olika sinnen används. Musikens grundbegrepp tränas. Eleven uppmuntras till att uttrycka sig och skapa genom att spela och sjunga. Ändamålsenligt bruk av instrument övas och instrumentkännedomen breddas. I repertoarvalet används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt speloch lyssnaruppgifter som beaktar elevernas ålder och kunskapsnivå. Även kulturarvet och olika kulturella bakgrunder beaktas. M3 Att uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Träning i att skilja på olika element i ljudlandskap med hjälp av rörelse och lyssnande. Ur ljudlandskapen söks musikens grundbegrepp, vilka 8/2
och musikbegrepp genom att röra sig och lyssna Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. sedan kopplas till elevernas vardagliga ljudmiljöer. De ljud och ljudmiljöer som gruppen producerar beaktas och gestaltas. Eleven fungerar som en medlem i en musicerande grupp genom sång och spel. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. I musikundervisningens repertoar används sånger, lekar, ramsor och rörelser. Man bekantar sig med barnmusikkulturen. Kulturarvet och särdragen i skolans verksamhetskultur beaktas i repertoarvalet. Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter behandlas elevernas erfarenheter och iakttagelser av musik och vardagliga ljudmiljöer. Dessutom beaktas musikens betydelse i elevernas egna sammanhang. M4 Att ge utrymme för elevernas egna musikaliska idéer och improvisationer samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller andra uttryckssätt K5 Digital kompetens Att dokumentera egen produktion och återkomma till den. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att öva upp ihärdighet i arbetet. Att ställa upp kortsiktiga mål och arbeta för att uppnå dem. Fördjupning av musikaliskt skapande och improvisation individuellt och som gruppmedlem genom rörelse, sång och spel. I improvisation och skapande utnyttjas musikens grundbegrepp. Vardagliga ljudmiljöer och erfarenheter iakttas. Dessa används till musikaliska idéer, improvisationer och produktioner. I repertoarvalet och i den skapande verksamheten uppmärksammas betydelsen av material från andra läroämnen. Elevernas egna produktioner tas med i repertoaren. KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH MULTILITTERACITET 9/2
M5 Att inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning i växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Det musikaliska kulturarvet presenteras genom att leka, sjunga och spela i grupp. Elevernas kulturella bakgrunder tas i beaktande. Musikens grundbegrepp breddas genom olika arbetssätt. Musikens kopplingar med andra konstformer iakttas. Musiken används som redskap för sinnebilder. Vid repertoarval fästs speciell uppmärksamhet vid musikstycken som mångsidigt representerar kulturarvet. I repertoaren beaktas även den historiska dimension som t.ex. folkmusiken har. M6 Att hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom musiken i samband med musicerande Musiken används som redskap för sinnebilder. Musikens notationssätt och grundprinciper repeteras genom att musicera individuellt och i grupp. Pausen som begrepp presenteras genom lek, sång och spel. Eleven lär sig använda grundbegreppen i sitt eget musicerande. Eleven förstår kopplingen mellan de grundbegrepp som framkommer i musiken och hur musiken låter. De musikaliska notationssätten tillämpas i observation av olika ljudmiljöer. Repertoaren granskas också ur notationssynvinkel. I undervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt sångoch speluppgifter. 0/2
VÄLBEFINNANDE OCH SÄKERHET I MUSIK M7 Att handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. Eleven förstår sin egen roll och sitt ansvar som medlem i en musicerande grupp och t.ex. som användare av musikutrustningen. Eleven upptäcker betydelsen av sitt eget handlande i samband med det musikaliska genomförandet och slutresultatet. Eleven tar ansvar och visar respekt för andra elever i uttrycks- och improvisationsuppgifter. Eleven observerar sitt eget handlande i förhållande till den omgivande ljudmiljön. I undervisningen används en repertoar som förverkligas med mångsidiga arbetssätt. FÖRMÅGA ATT LÄRA SIG I MUSIK M8 Att ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av gemensam övning för att lära sig musik K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. Eleven förstår betydelsen av repetition och träning i inlärning av musikaliska färdigheter. Träning till exempel i att som grupp förbereda ett uppträdande. Gemensamma mål ställs upp. Eleven inser skillnaden mellan målinriktad träning och musikaliskt skapande i lekfull anda. I samband med att man bekantar sig med olika ljudmiljöer tränas också förmågan att producera egna ljudmiljöer eller -landskap. Till repertoaren väljs sånger och spelmaterial som möjliggör samspel och bearbetning av musikens grundbegrepp. /2
2/2