Rapportering om barn och ungdomars hörsel och musiklyssningsvanor



Relevanta dokument
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN

HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?

Hörselrelaterade symtom bland kvinnor

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson


Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

Enkätrapport: Hörsel och ljudsäkerhet på musikutbildningarna - undervisning och kunskapsnivåer

Elevers upplevelse av buller i skolan

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009

Arbetsmiljö för doktorander

Dags för en god ljudmiljö i förskolan!

Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola!

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

3. Metoder för mätning av hörförmåga

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Formgjutna hörselskydd för alla

Varför ljud och hörsel?

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?

Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering Pia Uhlin leg. audionom

Arbetsmiljö för doktorander

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Buller och hörselskydd

Buller i arbetslivet

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Daghem i Stockholm. Projekt rapport. Barnens ljudmiljö i förskolor A. Stockholm

PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013

Konsumentverket/KO. RAPPORT 2006:4 Leksakstelefoner Marknadskontroll av ljudnivå hösten 2001

8. Skaderisker och komplikationer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Formgjutna hörselskydd för alla

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget Norberg och Avesta kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER

Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola!

Consumer attitudes regarding durability and labelling

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

Agenda för presentation

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?

Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

Spel- och dataspelsberoende

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Ljudmiljön i skolmatsalar

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Grönhult Layout A, Tranemo och Gislaveds kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Lyckås, Jönköping kommun 1 Bakgrund. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.

Personliga hörselskydd för en skönare arbetsmiljö

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

Normal och nedsatt hörsel

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Normal och nedsatt hörsel

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa

Håriga öron är det bästa som finns!

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Vägtrafikbuller. Effekter av vägtrafikbuller och betydelsen av en tyst sida i bostaden

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

Ragnar Rylander, professor emeritus

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0 MW Norbergs & Avesta kommun

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor En enkätstudie

Bullersituationen i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Få en bra start med hörapparat

Transkript:

Rapportering om barn och ungdomars hörsel och musiklyssningsvanor Kim Kähäri, Med. Dr, Göteborgs Universitet Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningens Rikskonferens 17-19 April 2013 i Visby

Dagens upplägg -Bakgrund -9- åringar - hörsel & användning av portabla musikspelare -17-åringar- hörsel & användning av portabla musikspelare -Sammanfattning -Frågor

Är barn utsatta för högre risk än vuxna? Hörselgångens dimensioner <7år Hellström, 1995; Dempster & Mackenzie, 1990; Kryger, 1987 Djurförsök Tidiga skador tvetydiga resultat Kujawa & Liberman, 2006; Campo et Al, 2003; Rybalko & Syka 2001, McFadden et Al,1998, Miller, 1998 tidigare försämringar Rosenhall, 2003; Gates et Al, 2001

Jämförande svenska studier År 4 ** År 7 ** År 8 ** 9-16år *** (12 år MV M tinnitus) År 2 i gymn**** Lyssnar Mp3 dagl ca 25% 50% 50% ca 50% Tinnitus ca 5 % ofta ca 5 % ofta ca 5% ofta 14 % ofta 2% ständigt 7% / 18% KG / RGH Eva West, 2011, 2012** Holgers & Juul, 2006 *** Kähäri et Al, manuscript

Hur många lyssnar med portabla musikspelare (Mp3-spelare)? 2009: ca 50-100 milj inom EU dagligen, ca 10 milj. >85 db Lp Aeq Allt fler yngre lyssnar

Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, I (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013, i samband med tinnitusveckan) Have you experienced a ringing/buzzing in the ears, which can happen after listening to loud music? Yes 76% No 21% Don t know - 2.8% If you could permanently hear a ringing/buzzing in your ears, would this worry you? Yes, a lot 71% Yes, a bit 22% No, not really 5% No, not at all 2%

Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, II (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) Do you listen to music through a personal music player or mobile phone? Yes, I do 92% No, I don t 8% Do you know that listening to a personal music player at too high a volume and for too long can damage your hearing? Yes 95% No 5%

Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, III (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) In 2013 European regulations will be introduced so that personal music players will be pre-set to a safe volume. Are you aware of this? Yes 21% No 79% Do you think you would override this setting? Yes 37% No 42% Don t know -21%

Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, IV (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) Noise cancelling headphones block out background sounds so you don t have to turn the volume up. Did you know these are available? Yes 70% No- 30% If you had known about the dangers of listening to loud music and steps you could take to reduce the risk would it have changed your behaviour? Yes, a lot 22% Yes, a bit 51% No, not really 23% No, not at all 3%

Ljudhjältarna AMMOT www.ammot.se 2010

Hur ser förekomsten av hörselskada (hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet) samt användningen av bärbara musikspelare ut bland 9- åringar? Projektansvarig: Med. Dr. Kim Kähäri, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Göteborgs universitet. Forskningsaudionomer: 90 % av projekttiden: Leg. Audionom Jenny Engelbrektsson, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus 10% av projekttiden: Leg. Audionom Johanna Pernhall, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus Avd.ansvarig: Professor Claes Möller, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus.

Syfte och frågeställningar -Undersöka hur förekomsten av hörselskada ser ut bland 9-åringar. -Undersöka hur användningen av bärbara musikspelare ser ut bland 9- åringar -Vilka är hörtröskelvärdena? -Hur fungerar mellanörat? -Hur vanligt förekommande är tinnitus och ljudkänslighet? -Hur ofta lyssnar 9-åringar på bärbar musikspelare?

Frågeformulär Metod Användning bärbar musikspelare Upplevda hörselproblem (tinnitus och ljudkänslighet) Hörselmätningar Tonaudiometri Tympanometri OAE

Deltagare 20 olika skolor 441 stycken 9-åringar 225 flickor 214 pojkar Hörselmätningar 439st Frågeformulär 441st

Hörselmätningar 439st, 9åringar Medelvärde 250 500 1000 2000 3000 4000 6000 8000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Spridning 250 500 1000 2000 3000 4000 6000 8000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hö max Hö min Vä max Vä min

Tympanometri Normal/patologisk tymp. 80 73.5 70 60 18 16 14 12 Vid patologisk tymp. 16 % 50 40 10 % 8 6 6.6 30 23.4 4 20 10 2.1 2 0 0.8 0.001 0.002 0 Normal tymp Patologisk tymp Ville ej medverka

Skillnader mellan barn i storstad och småstad? Nej

Gotland 81st Hela studien 443st Lyckåkersskolan 43 Lärbroskolan 12 Tjelvarskolan 26 Totalt 443 elever från 20 olika skolor

Tinnitus/ Lyssnar på musik i hörlurar Gotland- Hela gruppen JA Tin/Hörlurar NGN G/ DAG TIN/ Hörlurar NÅGR GGR/ V TIN/ Hörlurar SÄLLAN TIN/ Hörlurar Lyckåkerss k. 41 st Lärbrosk. 12 st Tjelvarsk. 26 st 2st / 68% 8%/ 4% 42%/ 31% 42%/ 65% 1st / 50% 40%/ 0% 20%/ 50% 20%/ 59% 2st / 40% 50%/ 0% 33%/ 42% 33%/ 58% Alla 432 svar 24st =5.6% (14% alltidt) /49% 19%/ 10% 33%/ 42% 33%/ 48%

Godkänt mellanöretryck Gotland - Hela gruppen TYMP HÖ 74st /391st Lyckåkersskolan 92% 95% Lärbroskolan 83% 82% Tjelvarskolan 75% 71% Alla 81% 83% TYMP VÄ 73st /388st

Prevalens av hörselskada samt användning av bärbara musikspelare bland 9-åringar Avvikande tonaudiogram 10% Monaural på vä. öra 3,8% Monaural på höger öra 3,4% Bilateralt 2.7 % Med normalt tympanogram 3,2% -------------------------------------------------------------------------------- Avvikande tympanogram 23,4% -------------------------------------------------------------------------------- Tinnitus 5,4% dagligen 3.2 % med normalt tympanogram 2,5% Hyperakusis 1 individ Musiklyssning 48,5% Dagligen 10 % (jmf 47% 17år)

Avhandlingsarbete Leg Audinom Sara Båsjö, ORU sara.basjo@oru.se Handledare: Claes Möller, Kim Kähäri, Stephen Widén

Ungdomar 17år, lyssnande med bärbar musikutrustning och risk för hörselskada Projektgrupp Avdelningsansvarig; Audiologiskt forskningscentrum: Prof. Claes Möller Projektledare; Kähäri Kim, Med. dr. ORU/GU Audionomer; Carina Wikström AUDF, Örebro Jennie Dahlström AUDF, Örebro Ingenjörer; Johannes Olsson AUDF, Örebro Tobias Åslund AUDF, Örebro

Studie 426 st 17 åringar i Örebrotrakten 314 fr kommunal gymnasieskola (KG) 3 % använder inte Mp3 spelare (~1 person /klass på 30 st) 112 fr riksgymnasiet för hörselskadade elever (RGH) 9% använder inte Mp3 spelare (~ 3 elever / klass på 30 st)

KG Tot: 315st RGH Tot: 112st Använder Mp3 305 (96.8 %) 102 (91.0 %) Daglig användning 149 (47.3 %) 60 (53.5 %) Några ggr /vecka 99 (31.4 %) 32 (28.6 %) Somnar och sover med Mp3 64 (21.3%) 29 (29.0%)

% Användningstid, flickor först 100 90 80 70 60 50 40 30 20 * * * 10 0 * * * * 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 tim *

Vanligaste lyssningsfrekvens och tid för normalhörande och hörselskadade 17åringar Elever från: KG n=305 RGH n= 102 Varje dag 51% 62% 1 dm/ gång 54 21 2 18 25 Ngn- Ngr ggr /v. 36% 32% 1 dm/ gång 61 18 2 27 30 3 6 - Någn- Någr ggr/mån 11% 4% Någn- Någr ggr/ år 3% 3% Kähäri et Al, HRF, 2011

50st 17- åringar som lyssnar på Mp3 spelare vid <85, 85-90 och 90-100 db Lp Aeq. Lyssningsnivå, db L Aeq <85 40st >85-90 5st 90-100 5 st Lyssnar dagligen 80% 10% 10% Timmar per tillfälle MV (min-max) 1 3 3 Anv. Mp3 under transport: buss, tåg, bil 100% 100% 80% Anv. Mp3 under personlig transport: går, joggar, cyklar 98% 100% 100% Anv. Mp3 under lektionstid/ läxläsning 50% 60% 80% Anv. Mp3 för avkoppling 25% 0 60% Sover med Mp3 på 32% 20% 60% Hör dåligt 12% 20% 40% Har lockkänsla 12% 0 0 Har tinnitus 12% 40% 40% Är ljudkänslig 12% 20% 60% Är ljudtrött 12% 20% 40% Har distortion 3% 0 0

Tabellen visar hur stor andel av 17- åriga gymnasieelever anger olika typer av subjektiva hörselbesvär. KG % / 305 RGH % / 102 Inga hörselproblem 69 23 Jag hör dåligt 14 58 - - ibland 2 - Jag har lockkänsla 7 5 - - ibland 0.3 - Jag har tinnitus - - endast <5min 7 0.3 18 - Jag är ljudkänslig 10 22 Jag är ljudtrött - - ibland 7 1 17 - Problem m. distorsion 3 7 Kähäri et Al, HRF, 2011

Vilka hörlurar är bäst? Kåpor, aktiv bullerbekämpning Kåpa, över örat Liten kåpa, på örat Hörselgångs proppar Dämpande hörselgångs proppar I örat /conchan

db 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 SPL A-weighted A-weighted free-field compensated overall clip-on/regular earphones, n=25 50 elever från kommunal gymnasieskola canalphones/earbuds, n=23 closed headphones, n=2 db 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 SPL A-weighted A-weighted free-field compensated overall clip-on/regular earphones, n=5 canalphones/earbuds, n=17 closed headphones, n=3 open headphones, n=2 29 elever från RGH

Sammanfagningsvis Barn - Lek Friddshem Skola Fridd

Leksaksbuller, då och nu Innan 2002; Mätningar = Leksaker (bl.a. Pip dbc Peak= >100, slag, kläm, verktyg dba Max= >120dB A och telefoner dba Max= >110-125 Sedan 2002 = CE-märkning/Lagkrav : Lagen (SFS 1992:1327) kräver att leksaker skall vara CE-märkta. För att kunna märka leksaker krävs det att den som tillverkar, återförsäljer eller importerar skall försäkra sig om att hans/hennes produkt uppfyller säkerhetskravet. Lagen är harmoniserad med the Toy Safety Directive of the European Union (EU), (Council Directive 88/378/EEC) Buller & Akustik testas enl: EN-71 och den 1:dec 2002 åldersgräns raketer (18 år), förbjöds även smällare

Gällande regelverk leksaker 2013 Safety of toys -- Part 1: Safety aspects related to mechanical and physical properties Standard ISO standard ISO 8124-1:2012 Leksaker - Säkerhetsregler - Del 1: Mekaniska och fysikaliska egenskaper Standard Svensk standard SS-EN 71-1:2011

Hörsel och röstrelaterade besvär I förskolan? Samverkan Kerstin Persson Waye, Arbets och Miljömedicin, GU Kim Kähäri, Inst för Neurovet. och Rehab, GU Maria Södersten, Logopedkliniken KI Slutprodukt Ett screeningverktyg för företagshälsovården för kartläggning av riskutsatta individer och miljöer

Ljudkällor som upplevs störande av lärare i förskolan (ca 400 st) 100 90 80 Andel störda % 70 60 50 40 30 20 10 0 Ljud från venglagon Ljud ugfrån Samtal, prat Slammer vid målgder Skrap från bord/stolar Gap och skrik K. Person Waye, AMM, GU 2010

Miljö för lärande & återhämtning En hållbar & hälsosam arbetsmiljö

Svenska rekommendationer för en god ljudmiljö i skolan (Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket) 30 db - 35dB LpAeq, samt specifika rekommendationer för lågfrekvent buller AFS 2005:16 rekommenderar 35dB LpAeq, vid undervisning.

Att beakta för barns taluppfattbarhet i skolan Bakgrundsnivå och efterklangstid påverkar förmågan att uppfatta tal. Vid normal röststyrka (cirka 60 dba) får det störande ljudet inte vara högre än 35 dba för att talet ska kunna uppfattas fullt ut och högst 45 dba för någorlunda bra taluppfattbarhet. I skolor kan det krävas att den ekvivalenta ljudnivån är lägre än 30 dba. Personer som är extra känsliga för bullerstörning, med annat modersmål eller med en hörselnedsättning behöver upp till 5 db lägre bakgrundsnivå för att de ska uppfatta tal bra. Detta innebär bakgrundsnivåer ner till 25 dba. Buller: Höga ljudnivåer och buller inomhus, 2008, Socialstyrelsen; Program för hälsorelaterad miljöövervakning i Västra Götalands län, rapport 2005:18, Länsstyrelsen i Västra Götaland; Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, 2002.

Ljudmiljöns betydelse för inlärning, socialt samspel och hälsa En dålig ljudmiljö som orsakats av höga ljud och buller; kan göra det svårare att uppfatta, förstå och minnas tal och annan akustisk information. kan även försämra prestationen och/ eller göra dem svårare. kan påverka det sociala klimatet och vara en orsak till trötthet, irritation och stress kan förutom stress, ge temporära eller permanenta skador på hörseln som ger ett personligt lidande och/eller ett socialt handikapp

Vad är det för risker med Mp3 lyssning? Okt. 2008= SCENIHR (EUs vetenskapliga råd för nya hälsorisker) ca 5-10% av Mp3 lyssnarna riskerar permanent hörselskada, om exponeringen är > 1 tim / dag, varje vecka under 5 år.

1 Febr. 2013= Nya EU regler gällande Mp3-spelare All bärbar musikutrustning skall ha limitering vid 85 db. Användaren kan överskrida detta gränsvärde till max 100 db. Om användaren överskrider 85 db skall utrustningen varna för riskerna var 20 lyssningstimma.

Socialstyrelsens och WHO s nivårekommendadoner för officiella musikarrangemang Soc: 100 db LAeq max 2 dm X 1 ggr/ v. WHO:100 db LAeq max 4 dm X 4 ggr/ år 110 db LA MAX

Prevention, AMMOT Tone och Ljudit LJUDHJÄLTARNA Huller om buller med Tone och Poff Huller om buller Lyssna till vad hör AMMOTs ubildningsprojekt AKUSTIKPROJEKTET I GÖTEBORG

Undervisning och lärande i naturvetenskap. Elevers lärande i rela7on 7ll en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa, Eva West, akademisk avhandling 2012, GU 199 elever: 48 elever från årskurs 4 (24 fl och 24 p) 71 elever från årskurs 7 (28 fl och 43 p) 80 elever från årskurs 8 (38 fl och 42 p).