Barn till Hav och Skog

Barn till Hav och Skog Rapport 2014 Projektledare Awaz Mohammed, Hannes Tornberg och Sofia Pöllänen Rädda Barnen distrikt Malmö

Tack Rädda Barnen distrikt Malmö sänder ett stort tack till alla Er som har bidragit till att göra Barn till Hav och Skog möjligt under sommaren 2014. Utan ert värdefulla stöd hade projekten inte kunnat genomföras och detta har förgyllt sommaren för många barn i Rosengård, Södra Innerstaden och Holma/Kroksbäck. Aktivitetshuset i Holma Amanda Gunge, föregående års projektledare i Hyllie Anna Norén, rektor på Stenkulaskolan Annica Persson, Tegelhuset Annika Jarvi, förskolechef Balder förskola BestFood Holma, Malmö Bo Andersson, Rädda Barnen distrikt Malmö Bodil Andersson, Röda Korset Camilla Küster, Rädda Barnen Cecilia Fihn, Rädda Barnen City Gross, Rosengård Edin Altumbabic, MKB Rosengård Emelie Wieslander, Garaget Ett särskilt tack till våra busschaufförer; Johan, Lars och Rolf Garaget, Mötesplatsen Sofielund Ingrid Olsson, rektor Holmaskolan Janeth Augustsson, enhetschef Aktivitetshuset i Holma Jenny Lundskog, Rädda Barnen Joel Veborg, Rädda Barnen Region Syd Karlsrobadet, Eslöv Lina Gustafsson, DOIT Malmö Mario Dri, DOIT Malmö Mickael Westerdahl, rektor Sorgenfriskolan Nils Larsson, skolkurator Kastanjeskolan Pelle Kronhamn, Lärande hela dagen Rosengård Per Torkelsson, Lärande hela dagen Rosengård Personalen på Aktivitetshuset i Holma Personalen på Balder förskola

Qpoolen, Hässleholm Tjejer i förening, Rosengård Tosselilla Sommarland, Tomelilla Ulrika Prössel-Eriksson, rektor Kroksbäcksskolan Veberöds 4H-gård, framförallt Bodil Hallin Veberöds Syförening Åsa Rantzow, biträdande rektor på Sofielundsskolan Özen Allfrukt AB, Malmö För direkta ekonomiska bidrag och gåvor vill vi tacka Kronprinsessan Margaretas Minnesfond Personalen på Sparbanken Öresund Trolles & Hervanders donationer Einar Hansens Allhemsstiftelse Hyresgästföreningen Region Södra Skåne Rädda Barnens lokalförening Limhamn Bunkeflo Burlöv Inner Wheel Club Inger Bergstrand Kirsebergs församling Katarina Rembert Ung företagsamhet Malmös Fattiga Barn

Introduktion till Barn till Hav och Skog Barnfattigdomen är ett växande problem i Sverige och en fråga som Rädda Barnen länge har lyft. Enligt Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport från 2013, så är Malmö den stad i Sverige där barnfattigdomen är som störst. Statistiken visar på stora skillnader inom staden där vissa stadsdelar är mer drabbade än andra. I till exempel Rosengård är barnfattigdomen fem gånger högre än resten av landet. Att bryta barnfattigdomen är Rädda Barnens valfråga år 2014! Barnfattigdomen leder bland annat till utanförskap som drabbar familjer som bor i de mest utsatta stadsdelarna. Utanförskapet visar sig extra tydligt under sommarlovet då många familjer inte har råd eller möjlighet att vara tillsammans eller åka på semester. De barn som blir kvar i staden riskerar att bli väldigt isolerade och rastlösa under den tiden. När de sedan kommer tillbaka till skolan i augusti och ska berätta vad de gjort på sommarlovet blir klyftorna extra tydliga. I en tid av ökande segregation och stora sociala missförhållande i samhället i allmänhet, och Malmö i synnerhet, är det extra viktigt att barnen får en möjlighet att känna sig önskade, delaktiga och värdefulla. Barn till Hav och Skog är en betydande del av Rädda Barnen distrikt Malmös årliga aktiviteter och ett sedan länge bestående projekt. Syftet med projektet är att ge barn en möjlighet att lämna sin stadsdel och stadsmiljö och därmed få möjlighet att delta i aktiviteter utanför sina vardagliga sammanhang. Projektet startade i stadsdelen Rosengård 1990 och innebar att de åkte på sommarutflykter med barn ifrån Rosengårdsskolan. Mycket har hänt sedan starten för tjugofyra år sedan. I dag finns projektet i tre stadsdelar: Rosengård, Södra Innerstaden sedan 2008 och Holma/Kroksbäck sedan år 2009. Utflykterna sker med utgångspunkt från stadsdelarna men med utflyktsmålen runt om i Skåne under sju veckors tid. 2014 startar projektet den 16 juni, vilket är barnens första sommarlovsvecka, och slutar den 1 augusti. Likt tidigare år så åker alla tre stadsdelar på utflykter måndagar, onsdagar och fredagar. Vi har åkt på sammanlagt 20 utflykter i respektive stadsdel under sju veckor. Projektet har haft cirka 1500 platser för barnen under sommarens alla utflykter. Vi har nått ut till 416 olika barn sammanlagt i alla tre stadsdelar. Vi har riktat oss till barn i grundskolans årskurs 1-6, med vissa skillnader i de olika stadsdelarna. Projektets storlek och längd innebär att Barn till Hav och Skog är en betydelsefull del av barnens sommarlov och en viktig del av barnens liv i områdena under sommarmånaderna. Vårt mål har varit att förlägga samtliga utflykter utanför Malmö för att på så sätt möjliggöra för barnen att se annat än närmiljön och staden de bor i. I denna rapport har vi sammanfattat arbetet inom Barn till Hav och Skog 2014 i de tre verkande stadsdelarna Rosengård, Södra Innerstaden och Holma/Kroksbäck. Vi inleder med att berätta om förarbetet och övergår sedan i att skildra arbetet i respektive stadsdel, för att avslutningsvis ge förslag på utveckling av projektet inför framtiden. Förarbete Nytt för projektet år 2014 är att Hannes Tornberg tog över projektledarrollen i Holma/Kroksbäck, därmed fortsatte Awaz Mohammed och Sofia Pöllänen att vara projektledare för andra året i sina respektive stadsdelar, Rosengård och Södra Innerstaden. Vi har haft många möten där vi har pratat oss samman och planerat arbetet inför sommaren. Som grupp fann vi snabbt ett samarbete där tidigare erfarenhet kombinerades med nya tankar och idéer. Vi bestämde oss för att fördela arbetet lika och arbeta mot samma mål. Det vi gjorde individuellt var framför allt att etablera kontakt med nyckelpersoner i respektive stadsdel, ordna lokal samt förhandla om rabatter i matbutikerna. I maj genomförde vi en inventering av distrikt Malmös källarförråd. Mycket av förra årets material

gick att återanvända och vi behövde endast göra kompletterande inköp. Nytt för i år är att vi har beställt och köpt profilkläder från Edde reklam i Malmö istället för Qubic reklam i Vetlanda. Anledning till bytet är att vi fick mycket förmånliga priser från Edde reklam. Eftersom förra årets munktröjor och väskor var kvar och kunde användas, behövde vi inte beställa nya, bortsett från några enstaka munktröjor i större storlekar. Rekrytering Likt tidigare år så har den mest tidskrävande delen av förarbetet bestått av rekryteringen av aktivitetsledare. Det första vi gjorde var att kontakta några av förra årets aktivitetsledare för att se om de var intresserade av att arbeta ytterligare en sommar med Barn till hav och Skog. Fem aktivitetsledare var intresserade av att arbeta igen och vi hade därmed minst en aktivitetsledare i respektive stadsdel som var klara för anställning. Vi började annonsera i slutet av februari på strategiska platser som bland annat Malmö Högskola (Lärarhögskolan, Orkanen) och Lunds Universitet (Socialhögskolan, Psykologiska institutionen, stads- och universitetsbibliotek, Språk- och litteraturcentrum). Vi kontaktade även lokalföreningar inom Rädda Barnen, i både Malmö och Lund, och bad dem vidarebefordra information om sommarjobbet till sina medlemmar. Vi använde oss också av Internetsidor som exempelvis Facebook och Malmö Högskolas hemsida. Vi fick in över 225 ansökningar och höll i 31 intervjuer under april månad. Först i början av maj var vi klara med rekryteringsprocessen som resulterade i 9 nyanställda och 6 återanställda aktivitetsledare. Nytt för i år är att vi har höjt aktivitetsledarnas lön från 100 kr till 105 kr Även i år så har en övervägande majoritet av de sökande varit kvinnor. Vi har dessutom upplevt att det har varit svårt att hitta kvalificerade män att anställa. Förra året så valde vi att annonsera på nytt en tid in i rekryteringsprocessen på grund av att vi upplevde att det var få män som sökte tjänsten. I år så valde vi att göra detta redan i början av rekryteringsprocessen genom att annonsera inom idrottsföreningar och andra sammanhang där vi trodde att vi kunde nå fler män. Utbildning För oss projektledare har det varit viktigt att på kort tid som möjligt, utifrån de ekonomiska förutsättningarna vi har, ge aktivitetsledarna så mycket utbildning som möjligt. I och med att aktivitetsledarna kommer att representera Rädda Barnen och Barn till Hav och Skog, upplever vi att det är viktigt att de har insyn i projektets bakgrund och syfte. Följaktligen bestämde vi att ha tre utbildningsdagar bestående av en introduktion till Rädda Barnen, en heldags HLR-utbildning (hjärt- och lungräddning) och en föreläsning under temat samtal med barn. Vi valde också att ha en halvdags team-building då vi upplevde att det saknades under förra årets utbildningsdagar. Utöver detta har vi även haft en halvtidsutvärdering där samtliga ledare från alla stadsdelar samlades för att diskutera och ta del av varandras erfarenheter, samt få möjlighet att ge konstruktiv feedback till projektledarna. Genom aktivitetsledarnas utvärderingar framkom en önskan om att inför nästa års projekt ägna mer utbildningstid åt diskussioner kring dilemman vi kan ställas inför under arbetets gång. Då vi inte vill förkorta någon av de andra delarna av utbildningen funderar vi därför på att förlänga utbildningsdagarna inför nästa år.

Utflykterna och arbetet i stadsdelarna Likt förra året så har vi haft fint väder och har därmed kunnat ha fler utomhusaktiviteter. Det har varit många sjö- och strandbesök eftersom bad är en av barnens favoritaktiviteter. Men även i år har vi gjort annat som att exempelvis att cykla dressin, besöka 4h-gård och Tosselilla. En utmaning har varit att motivera och visa barnen att det går att ha roligt på platser som de inledningsvis beklagat sig över. Nedan återberättar respektive projektledare om sitt arbete i sin stadsdel under sommaren 2014. Södra Innerstaden Sommaren 2014 blev min tredje med Barn till Hav och Skog och min andra som projektledare i Södra Innerstaden. Det har inneburit att jag känt mig väldigt trygg i min roll, med mina arbetsuppgifter och dessutom väl insatt i projektet. Det var dock viktigt för mig att fortsätta att arbeta för att utveckla och driva projektet framåt. Därför valde jag tidigt att sätta upp tre mål att arbeta emot, att utarbeta ett nytt kösystem; att nå ut till fler barn och föräldrar med information om projektet samt att fortsätta att utveckla och förnya både utflyktsmålen och aktiviteterna under utflykterna. Ledargruppen Mycket av förarbetet gjordes tillsammans med Hannes och Awaz, projektledarna i Holma/Kroksbäck respektive Rosengård, och som vanligt har rekryteringsprocessen varit mest tidskrävande. Ledargruppen i Södra Innerstaden har i år bestått av två aktivitetsledare som arbetat i stadsdelen tidigare samt tre helt nya i projektet. Jag upplever det som en styrka att både behålla ledare med erfarenhet av projektet och få in nya ledare med nya tankar, erfarenheter och idéer. Ledargruppen har i år varit väldigt kompetent, med erfarenheter av arbete med barn från bland annat skola, mentorsverksamhet och simundervisning. Gruppen fann snabbt ett fungerande samarbete, trots det har vi kontinuerligt under sommaren arbetat för att förbättra och utveckla kommunikationen med varandra och bemötandet av barnen. Under våra möten har engagemanget varit stort hos alla ledare för att hjälpas åt och utveckla strategier för svårigheter, som tillexempel bemötandet av utåtagerande eller gränslösa barn, som kan uppstå i arbetet. Alla ledare har gjort ett fantastiskt arbete och det är mycket tack vare dem som Barn till Hav och Skog kan vara den kvalitetsverksamhet det är.

Av olika anledningar kunde jag sommaren 2014 bara delta i projektet fram till slutet av juli. Detta var något jag visste om redan i december 2013 vilket innebar att jag och Bo Andersson beslutade redan då att en av aktivitetsledarna skulle få utökat ansvar den sista utflyktsveckan samt under projektets efterarbete. Fanny Pelin var en av de aktivitetsledare som återvände till projektet och passade därför perfekt för uppgiften. Här skriver Fanny själv några ord om hur hon upplevde upplägget: Med anledning av att Sofia, som under sommaren varit projektledare vid stadsdelen, inte hade möjlighet att ansvara för projektet den sista veckan, tillsattes jag då som projektledare. Omorganiseringen omnämndes som delat projektledarskap, vilket i praktiken innebar att jag personligen skulle komma att ansvara för samtliga uppgifter som infaller under projektledarrollen, den sista utflyktsveckan samt för att avsluta projektet. Resterande veckor under sommaren arbetade jag som aktivitetsledare. Inför inträdandet i projektledarrollen hade jag, till viss del, fått möjlighet att infinna mig i planeringen av projektet, arbeta med att bygga på och utveckla projektets nätverk runtom i Skåne samt informerats om övriga uppgifter som faller under projektledarskapet. Personligen upplever jag att modellen fungerat väl. Modellen gav mig möjlighet att sätta mig in i rollen som projektledare på ett praktiskt plan vilket underlättade vid övergången. Informationsspridning och organisation I år har jag lagt mer tid än förra året på att kontakta strategiska personer i stadsdelen eftersom jag upplevde att det fanns ett behov av att nå fler barn och föräldrar med information om våra utflykter. Jag har som led i detta haft ett möte med Sadat Maxhuni som arbetar som fältsekreterare i stadsdelen för att diskutera vilka aktiviteter som erbjuds barn i Sofielund under sommaren. Vidare har jag mailat många olika aktörer i stadsdelen, som t.ex. fritidsgårdar, socialkontor, medborgarkontor och Mötesplats Seved, med information och medgivandeblanketter. Slutligen valde jag att lägga mycket fokus på att kontakta skolorna i området kring Sofielund. Den satsningen resulterade i att vi besökte fyra låg- och mellanstadieskolor, vilket är dubbelt så många jämfört med tidigare år. Under två förmiddagar i slutet av maj var jag samt några av aktivitetsledarna runt i klassrummen på Sofielundskolan, Kastanjeskolan, Sorgenfriskolan samt

Stenkulaskolan. Vi informerade om projektet och lämnade medgivandeblanketter för barnen att ta med hem. På det här sättet når vi ut till väldigt många barn och jag upplever att det definitivt är det effektivaste sättet att sprida information om våra utflykter. Att skolbesöken gav resultat märktes tydligt under sommaren då vi haft betydligt fler unika barn än föregående år och dessutom betydligt fler barn från framförallt Kastanjeskolan och Sorgenfriskolan, som vi inte besökte föregående år. En av de kontakter i stadsdelen som har varit till väldigt stor hjälp är Emelie Wieslander på Garaget, Malmö Stad. Emelie har varit väldigt tillmötesgående med att låna ut lokaler både till våra möten och för att förvara delar av vårt material, utöver det har hon hjälpt till att sprida information både om tjänsten som aktivitetsledare och om utflykterna till barn och föräldrar. I år har vi förvarat vårt material på två ställen, köksredskapen och ledarväskan har förvarats på Garaget, medans t.ex. leksaker, grill och filtar har förvarats på Balder förskola. Jag upplever att det är ett upplägg som har fungerat väldigt bra. Kösystemet Likt tidigare år har vi även i år använt korsningen Rolfsgatan/Palmgatan som uppsamlingsplats för barnen. En nyhet är däremot att jag inför sommaren valde att förändra kösystemet. Tidigare år har principen först på plats, först på bussen använts för att avgöra vilka 25 barn som får följa med på utflykterna. Det ledde till att barnen ofta väntade i flera timmar på uppsamlingsplatsen för att vara säkra på att få plats på utflykten, vilket blev problematiskt ur flera aspekter. I år har vi istället fördelat platserna på utflykten efter principen att den som varit med minst antal utflykter får förtur framför dem som varit med fler antal gånger. För att hålla ordning på hur många gånger respektive barn deltagit så har vi använt oss av listor där vi fyllt i barnens namn och kryssat i vilka utflykter de deltagit på. Fördelen med det nya kösystemet är att barnen inte väntat på uppsamlingsplatsen lika länge som innan och att de flesta barnen upplever det som rättvist att de fått följa med ungefär lika många gånger vis sommarens slut. En negativ aspekt är att de kan finnas barn som har större behov än andra av att följa med på utflykterna, vilket inte går att ta hänsyn till vid användningen av det nya systemet. Jag anser dock att fördelarna överväger nackdelarna. Utflykterna Under sommaren 2014 har vi i Södra Innerstaden mött 95 unika barn, vilket innebär ett ökat deltagande på 27 % i jämförelse med föregående år. På utflykterna har i genomsnitt 23 barn följt med. Att genomsnittet inte ligger på 25 beror dock främst på att vi vid ett par tillfällen tagit med färre barn på grund av sjukdomar i ledargruppen och att väldigt få barn dök upp då Bajram/Eid inföll under en av utflyktsdagarna. Vi ledare har också märkt av det ökade intresset genom att vi varje morgon träffat många barn och föräldrar på uppsamlingsplatsen. Det ökade intresset har även inneburit att vi i större utsträckning varit tvungna att använda oss av reservlistor än tidigare, då det vid flertalet av utflykterna varit fler barn som velat följa med än platser till utflykten. Att tvingas säga nej till barnen på morgon är verkligen den värsta delen med vårt arbete men samtidigt ett av de tydligaste tecknen på det stora behovet av aktiviteter för dessa barn.

Under mittmötet beslutade vi i ledargruppen att i god tid försöka planera in en lite större utflykt per vecka samt att göra ett preliminärt utflyktsschema för veckan varje måndag. Detta upplägg upplever jag som väldigt bra samt något som vi i stort efterföljde genom hela sommaren. Likt tidigare år har alla utflyktsmål legat utanför Malmö och likt tidigare år upplever jag det som en viktig del i projektet. Tanken är att barnen ska få uppleva nya miljöer och platser. Att få åka utanför Malmö är även något som barnen lägger stor vikt vid, de vill veta vad de olika platserna vi besöker heter, var de ligger och hur långt bort från Malmö de kommit. Jag är väldigt stolt över att vi i år har genomfört flera nya utflykter, vi har bland annat ridit på hästar vid Humlamadens ridskola, besökt vikingabyn i Höllviken och Ale Stenar. Utöver det har vi även genomfört de mer klassiska Barn till Hav och Skog-utflykterna såsom besök på Tosselilla, stränder och badplatser samt inomhusbad. Under sommarens gång har vi ledare fått den fantastiska möjligheten att vara en liten del i dessa roliga, spontana, kloka och fina barns sommarlov. Tack vare vår höga ledartäthet samt våra kompetenta och engagerade ledare är jag säker på att denna del för många barn har varit väldigt betydelsefull. Genom våra utflykter har barnen fått uppleva nya platser, träffa nya vänner och skapat sommarlovsminnen att berätta om i höst när skolan börjar igen. Avslutande tankar Barnen brukar fråga oss varför organisationen heter just rädda barnen och vi brukar svara att det är för att vi räddar dem från ett tråkigt sommarlov. Vid ett tillfälle var det en pojke som funderade lite extra länge på mitt svar varefter han sa, men hur kan ni rädda barnen från en tråkig sommar när det bara finns 25 platser? Jag har nu varit en del av Barn till Hav och Skog i tre år och jag ser fortfarande hur extremt viktigt projekt som detta är för dessa barn. Under mina tre år har behovet och intresset bland barnen bara ökat samtidigt som alternativa aktiviteter lyser med sin frånvaro. Att ha en meningsfull och aktiv fritid även under sommarlovet är en rättighet för barnen som tyvärr inte tillgodoses i tillräckligt stor utsträckning. Sofia Pöllänen, Projektledare Södra Innerstaden

Holma/Kroksbäck Barn till Hav och Skog har sommaren 2014 fortsatt att växa i Holma/Kroksbäck och har i år nått fler unika barn än någonsin tidigare! Under året som gått har stadsdelsuppdelningen i Malmö förändrats, och Hyllie är inte längre en officiell stadsdel. Generellt sett känns det inte som att barnen vi möter i vårt arbete identifierar sig särskilt mycket med namnet Hyllie. Under sommarens projekt har jag därför tagit steg mot att kalla vår stadsdel för Holma/Kroksbäck istället, vilket är namnen på de områden som den absoluta majoriteten av våra barn bor i. Detta är menat att lägga ett ytterligare fokus på just var det stora intresset och behovet för sommaraktiviteter finns men också för att understryka och stärka barnens identiteter. Med ett kraftigt intresse från barnens sida för att få göra, uppleva och prova på har sommaren flugit förbi i ett virrvarr av bad, karuseller, lekar och ännu mer bad. Likt tidigare år har Barn till Hav och Skog utgått från Aktivitetshuset i Holma där vi upplevt ett fullt, och mycket viktigt, stöd från samtlig personal. Aktivitetshuset är strategiskt en mycket bra plats för oss att utgå från då det finns en naturlig genomströmning av både barn, fritidsledare och andra engagerade vuxna under nästan hela sommaren. Sommaren 2014 var mitt andra år i projektet, mitt första som projektledare. Redan från första utflyktsdagen upplevde jag ett kraftigt ökat tryck från barnen i området vid uppsamlingsplatsen, något som konstaterats var avvikande lågt 2013. Vi har under sommaren 2014 haft nästan exakt samma antal unika barn som deltagit på utflykter som under sommaren 2013, men den stora skillnaden har legat i att varje barn besökt oss fler gånger i år, något som resulterat i att söktrycket upplevts som högre och varje barn tyvärr kunnat delta i färre utflykter än under förra sommaren. Vi har även i år haft betydligt fler anmälda barn än sommaren 2013, även om vissa sedan inte deltagit i utflykterna. Vi har funderat på vad den ökade barnnärvaron kan bero på. En möjlig förklaring finner vi i en upplevd minskning av alternativa aktiviteter som erbjuds barnen i området, t.ex. har vi inte märkt av någon närvaro av en simskola som vi gjorde under sommaren 2013. Vi har under hela sommaren tvingats använda oss av reservlistor på uppsamlingsplatsen för att hantera de stora grupper av barn som söker sig till oss. Detta är något som vi ser som både positivt och negativt, då det höga söktrycket visar att barnen har ett stort intresse för våra aktiviteter och vårt arbete, samtidigt som det påminner oss om att vi inte har möjlighet att fylla alla de luckor i barnens sommarlov som vi önskar att vi kunde. Det höga söktrycket och den kraftiga uppskattning som vi möter från barnen vid varje utflykt är den främsta anledningen till varför jag vill lyfta fram att Barn till Hav och Skog verkligen fyller en viktig funktion och behövs i dessa barns liv. Kösystem och uppskrivning Sommaren 2013 introducerades för första gången närvarolistor för att lättare kunna få översikt över barnens deltagande i projektet. Detta är något som fortsatt under årets projekt och som varit oerhört underlättande vid samtal med barnen om rättvisa och deltagande i allmänhet och vid uppskrivningen i synnerhet. För att göra projektet mer tillgängligt och lättförståeligt för barnen så

har vi pratat mycket med dem om rättvisa och andra barns behov, något som gjort att vi knappt fått några upprörda reaktioner hos barnen i anslutning till deltagande i projektet. För att underlätta den här processen har vi många morgnar gått ut med vår närvarolista innan det att uppskrivningen ska börja och i lugn och ro visat barnen, förklarat för dem samt svarat på deras frågor om platser och deltagande. Detta har vi upplevt som mycket positivt, både för oss och för barnen. Utflykterna Vi har i år haft turen att få njuta av en underbar svensk sommar med mycket sol, varmt väder och bra möjligheter till utomhusvistelse. Det behöver nog inte påpekas att detta underlättat vårt arbete enormt. Vi har endast vid ett fåtal tillfällen tvingats till inomhusaktiviteter, något som gett oss möjligheten att bekanta oss med räkor, maneter, brännässlor, vass, fiskar, sjögräs och allt annat underbart, konstigt och äckligt som Skånes natur har att bjuda på. Vi som arbetat i Holma/Kroksbäck har föredragit fria, långa utflykter under vilka barnen får testa sin egen kreativitet, sina kunskaper och gränser. Och som de har gjort det! Vid otaliga tillfällen har vi belönats med skinande leenden och glada rop som bevisat för oss att en vägg rivits ner och att ett nytt minne skapats. Vad kan vara bättre, och mer belönande för oss ledare än det? Det populäraste utflyktsmålet har, som tidigare år, utan tvekan varit Tosselilla. Frågorna, övertalningsförsöken och ledtrådsletandet måste ha nått nya höjder. Vi i ledargruppen har dock försökt tala med barnen om att alla utflykter vi åker på blir roliga och att dagen inte står och faller med om man får åka till Tosselilla eller inte. Detta har mottagits väl och vi har över lag upplevt att det tycks finnas en stark kultur bland barnen som gör att de med glädje och entusiasm slänger sig in i de äventyr som dagens utflykt erbjuder, oavsett destination. Andra favoritutflyktsmål under sommaren har varit dressincykling, Mossbystrand, bryggor som man kan hoppa från och generellt överallt där det finns vågor. Diskussion om projektets målgrupp I år har det under sommaren uppstått en diskussion, dels i projektet som helhet men även i stadsdelsgrupperna, kring vilka barn som egentligen ingår i Barn till Hav och Skogs målgrupp. Frågor som ställts har till exempel handlat om ifall barnens ålder eller årskurs i skolan ska vara berättigande till deltagande i Barn till Hav och Skog samt hur man ska förhålla sig till barn som är äldre respektive yngre men som ändå vill delta. Inför kommande projekt råder det konsensus om att årskurs i skolan är det mest rimliga sättet att avgränsa barnen. Vi som arbetat i Holma/Kroksbäck har sett det som fördelaktigt att förhålla oss mer flexibla till projektets uttalade målgrupp och på så sätt vara mer inkluderande gentemot barn som kanske egentligen är ett år för gamla för att delta i projektet. Detta förhållningssätt är grundat i en tro att projektets nuvarande ganska långa historia i området och några av ledarnas återkommande deltagande år efter år leder till en trygghet hos barnen som det hade varit okänsligt av oss att tvärt avbryta och vända ryggen. Vi har kontinuerligt under sommaren fört en dialog med de äldre barnen som fortfarande söker sig till oss i vilken vi understrukit åldersgränserna och vad deras

deltagande innebär för dem, oss och de andra barnen. Detta upplever vi att de hanterat på ett mycket moget och förståndigt sätt, och de har besökt oss mer sporadiskt och med en större förståelse för de mindre barnens behov. Detta ser vi som ett sätt att slussa ut de barnen som fortfarande upplever ett behov av Barn till Hav och Skog ur projektet snarare än att tvärt stänga dörren. Det här är en diskussion som antagligen kommer vara återkommande, och behövas ta ställning till inför varje sommar. Vi ser det dock i dagsläget som viktigt att ledarna i Barn till Hav och Skog inte förvandlas, för barnen, till ytterligare vuxna som inte lyssnar på dem och inte tar hänsyn till dem och deras behov. Även om många barn inte längre är intresserade av att stanna hos oss efter en viss ålder så finns det några som gör det, och det är viktigt att vi tar hänsyn till dem också. Avslutande tankar Det finns ett mycket stort behov av projekt som Barn till Hav och Skog i Holma/Kroksbäck. Det är ofta man ser barnen gå runt planlöst på gårdarna när de inte är med oss eller deltar i ett annat projekt i området. Inför nästa sommar bör vi jobba på att bli bättre på att kommunicera med andra aktörer i området och att förmedla till barnen vilka olika möjligheter till aktiviteter som finns om man inte får plats på dagens utflykt med Barn till Hav och Skog. Sommaren 2014 har varit en fantastisk upplevelse för alla oss ledare som fått privilegiet att arbeta direkt med de här barnen och ta del av deras världar. Vi tycker oss ha sett en liknande upplevelse hos barnen och vi är glada att vi får vara med och dela dessa härliga sommarminnen med dem, och att vi får vara en del av deras sommarlovsberättelser när skolan börjar igen i augusti. Den här dagen ska jag aldrig glömma! Remas, 7 år, efter en helt (o)vanlig dag i Vikhög Hannes Tornberg, projektledare Holma/Kroksbäck

Rosengård I förra årets rapport skrev jag om bristen på deltagande flickor samt föräldrar som jag upplevde under förra sommarens Barn till Hav och Skog i Rosengård. Följaktligen har mycket av mitt förarbete under våren 2014 bestått av att fundera över hur jag ska gå tillväga för att uppnå de mål som jag har haft inför sommarens Barn till Hav och Skog i Rosengård, nämligen, att öka flickors deltagande i projektet och att träffa fler föräldrar under sommaren. Likt förra året har jag kontaktat olika myndigheter som kommer i kontakt med barn och familjer i Rosengård för att informera om projektet samt mejla medgivandeblanketter. Värt att påpeka är att en majoritet av dem inte har gett någon som helst respons. Jag har även, tillsammans med några av mina ledare, besökt låg- och mellanstadiet i alla skolor i Rosengård för att informera om projektet, detta har varit väldigt uppskattat av lärarna och barnen. Det som jag gjort annorlunda mot förra året är att jag, under våren, har försökt delta i olika event och arrangemang i Rosengård som har riktat sig till barn och familjer. Exempel på event jag deltagit i är Retoy:s leksaksbytaraktiviteter på Tegelhuset i Rosengård och Familjedagen som var ett resultat av ett samarbete mellan olika föreningar i Rosengård. Under respektive event har jag pratat med förbipasserande vuxna/föräldrar och barn. Jag presenterade mig själv och berättade om projektet. För att nå fler flickor har jag även kontaktat TIF, Tjejer i förening, som arbetar med att ordna aktiviteter för flickor i Rosengård. Jag har deltagit i deras aktiviteter där jag informerade om projektet. Jag har även besökt FC Rosengårds flicklag då de haft träning och delat ut medgivandeblanketter. Utöver detta har jag informerat om projektet på Hälsans Hus i Rosengård som ordnar träningspass för kvinnor. Resultat Det är med stor glädje och stolthet som jag kan berätta att flickors deltagande i projektet i Rosengård har ökat med 50 %!! Vi har dels haft fler antal unika flickor (74) men vi har även haft en relativ jämn fördelning av flickor och pojkar på våra utflykter. Vid ett tillfälle hade vi till och med fler flickor än pojkar som närvarade på en utflykt och det är något som jag, under mina tre år i detta projekt, inte har varit med om. Det höga antalet unika barn (174) som deltagit i projektet kan återspegla en lyckad marknadsföring men det återspeglar framförallt det behov som finns ute i

stadsdelen. Att exempelvis möta 70 barn på uppsamlingsplatsen innebär att det är 45 barn som inte följer med på utflykten. I brist på alternativa aktiviteter i stadsdelen, kommer de inte ha något att göra under resten av dagen. Organisering Förra året ändrade jag uppsamlingsplatsen, från att ha samlats bakom Rosengårdsskolan till att samlas under bron intill Rosengårds sporthall. Inför i år valde jag att ha kvar denna uppsamlingsplats då jag upplevde den som en positiv förändring som bidrog till att vi befann oss lite mer centralt och var tillgängliga för barn som bor lite längre bort från Rosengårdsskolan. Under sommaren behöver vi i ledargruppen en lokal för att förvara alla våra saker som vi använder under utflykterna samt plats för att kunna planera utflykter. Förra året fick vi låna ett rum inne på Tegelhuset i Rosengård. I år befann vi oss istället i en lokal som jag fick låna av MKB. Detta fungerade väldigt bra då vi hade större flexibilitet. Ledargruppen I ledargruppen är det vanligt att en majoritet inte har träffat eller arbetat tillsammans tidigare och under sommaren ska gruppen jobba tillsammans och ha ansvar för en barngrupp som ständigt varierar. Att anställa ledare med erfarenhet, kompetens och vars egenskaper ska komplettera varandra har varit en hög prioritering för mig. Och det upplever jag att jag lyckats med. Två av ledarna som jobbade denna sommar var, i olika utsträckningar, med i förra årets Barn till Hav och Skog. Jag har upplevt årets ledargrupp som väldigt kompetenta och duktiga, dels som individer, men även som en del av gruppen. Jag upplever att ledargruppens förmåga att samarbeta och hålla sig lugn i stressiga situationer har återspeglats på barngrupperna som generellt varit lugna. Olika barn har kommit fram till mig och sagt att de tycker om ledarna och att de vill att vi ska jobba nästa sommar; lova att du ska jobba nästa sommar! Det är uppenbart att kontinuitet behövs, i synnerhet i en stadsdel där några av barnen upplever att där är många vikarier i skolan. Busschauffören Under sommaren hyr vi en buss som kör oss dit vi vill. Vi har tillgång till bussen under hela utflykten, vilket betyder att vi kan åka till flera olika platser under en och samma dag. Busschauffören är ytterligare en vuxen som barnen träffar regelbundet i samband med våra utflykter. Således är det viktigt att busschauffören ifråga kommer överens med ledarna och barnen. Under sommaren valde jag att be om en ny busschaufför eftersom jag uppfattade den första busschauffören som ovan vid barn och lättirriterad. Den nya busschauffören som vi fick, Johan, bekräftade att jag tog rätt beslut. Han har varit engagerad, trevlig och definitivt en bidragande faktor till glädje och trygghet under våra utflykter. Barnen Första utflyktsdagen hade vi minst 80 barn och 10 föräldrar på uppsamlingsplatsen. Varken jag eller ledargruppen var förberedda på att ha så många barn och föräldrar(!) på plats och insåg tidigt att bättre struktur och förberedelse behövs inför den första utflyktsdagen. Under sommaren har vi närvarolistor och reservlistor där vi registrerar hur många gånger respektive barn har varit med och har på så sätt något att förhålla oss till då vi avgör vilka 25 barn som ska med utflykten. Barn som aldrig varit med tidigare har alltid förtur. Under den första utflyktsdagen har ingen varit med tidigare och därmed kan det vara svårare att motivera varför det ena barnet, men inte det andra, får

följa med. I år så hade vi rekordmånga nya barn, vilket innebar att de barn som var med på första utflykten fick vänta 5 utflykter, vilket motsvarar 2 veckor, innan de kunde följa med på nästa utflykt. Brist på alternativa aktiviteter i stadsdelen gör att denna väntan blir väldig lång. I förra årets rapport skrev jag att genomsnittsbarnet som deltog i projektet i Rosengård var en 10-årig pojke som hade arabiska som modersmål. I år så har vi haft en större variation bland de deltagande barnen. Som tidigare nämnt har vi haft betydligt fler flickor, men vi har även haft barn i olika åldrar och som pratar andra språk än arabiska och svenska. Detta kan vara en följd av att jag fått medgivandeblanketten översatta till fler språk än enbart arabiska, nämligen, bosniska, persiska och albanska. Jag försökte att få den översatt till somaliska, pashtu och urdu men de tillfrågade behärskade inte respektive språk tillräckligt bra för att kunna göra en översättning. Inför nästa år bör detta vara en prioritering tidigt under våren. Populära trampoliner på Citadellbadeet. Lek vid Tvedeörjasjön Linbanan i Skryllegården Vi har haft en fantastisk sommar tillsammans där vi bland annat gått tipsrunda och åkt linbana i skogen, tittat på hajar och apor på Tropikariet i Helsingborg, åkt karuseller på Tosselilla, hoppat från 10 meter höga trampoliner på Citadellbadet, spelat fotboll och volleyboll, badat i alla möjliga vatten(hav, sjöar, inomhus- & utomhusbad). Men framförallt har vi ledare haft förmånen att träffa 174 unika, fantastiska, intelligenta, roliga och underbara barn från Rosengård som vi hoppas på att få träffa igen! Awaz Mohammed, Projektledare i Rosengård

Diskussion och dilemman Föräldrakontakt Förra året så upplevde vi i alla tre stadsdelarna att föräldrakontakten var näst intill obefintlig. Många av barnen väntade vid uppsamlingsplatserna flera timmar innan vi ledare var på plats, trots att vi ständigt uppmuntrade dem att inte komma så tidigt. Att ha en barngrupp väntandes i flera timmar skapade rastlöshet och konflikter mellan barnen som de inte kunde få hjälp att lösa av en vuxen. Vi upplevde också att många av barnen gått hemifrån utan att ha ätit någonting alls eller i bästa fall ätit något onyttigt. Genom en tätare kontakt med barnens föräldrar tror vi att ovanstående problem kan minska. Inför sommarens projekt beslutade vi oss därför för att i fetstil skriva på medgivandeblanketterna att föräldrar gärna får följa med sina barn till uppsamlingsplatsen så att de får möjlighet att träffa oss, att vi får träffa dem och att vi på ett bättre sätt kan förklara vad deras barn gör och med vem de är när de besöker Barn till Hav och Skog. Föräldrakontakten har nästan uteslutande varit positiv och vi rekommenderar ett fortsatt arbete för att nå dialog med föräldrar. I framför allt Holma/Kroksbäck har vi dock upplevt även vissa negativa konsekvenser av föräldrarnas närvaro, t.ex. att några föräldrar på ett tråkigt sätt ställer krav på att deras barn ska få följa med och inte riktigt accepterar vårt system. Detta var inledningsvis svårt men problemen minskade och försvann under sommarens gång då vi etablerade ett tydligare enat förhållningssätt från ledargruppen mot föräldrarna. Vi tror att den ökade föräldrakontakten kan ha bidragit till ytterligare en positiv utveckling som vi sett den här sommaren; ett ökat deltagande av flickor i projektet. Vi har även gjort andra insatser för att få fler flickor att delta, t.ex. delat ut medgivandeblanketter till flickor i områdena och kontaktat föreningar och verksamheter i vilka vi vet att många flickor deltar. Vi upplever det som problematiskt och motsägelsefullt att sönerna i vissa familjer får följa med på våra utflykter medan döttrarna inte får. Att det verkar råda olika regler för pojkar respektive flickor är något vi upplevt i olika grad i alla stadsdelar och vi hoppas att en förbättrad dialog och ökad föräldranärvaro kan öka möjligheterna för fler flickor att följa med. Vi är väldigt glada för det ökade deltagandet av flickor eftersom Barn till Hav och Skog är ett projekt för alla barn och vi ständigt bör sträva efter att nå just alla barn. Vi diskuterade innan projektets start att eventuellt delta i skolors föräldramöten för att nå fler barn och presentera oss för fler föräldrar. Eftersom alla klasser har egna föräldramöten och varje stadsdelsgrupp informerar på flera skolor så visade sig detta alldeles för tidskrävande. Vi är glada att vi hittat alternativa sätt att öka föräldradeltagandet. Ökade barnantal En gemensam trend i samtliga stadsdelar som Barn till Hav och Skog finns i är att antalet anmälda barn ökat kraftigt sommaren 2014. Detta märks dels i antalet unika anmälda barn, dels i antalet barn på uppsamlingsplatsen. Det ökade deltagandet är ett tydligt kvitto på att det behövs och finns intresse för olika aktiviteter i de berörda områdena. Sommaren 2013 hade Södra Innerstaden 75 unika barn, Holma/Kroksbäck 145 och Rosengård 130. Sommaren 2014 har dessa siffror stigit till 95, 147 respektive 174. Dessa siffror innebär en ökning av deltagande i Barn till Hav och Skog med nästan 20 % sommaren 2014. Det ökade deltagandet får innebörden att barn i framför allt Holma/Kroksbäck och Rosengård men även i Södra Innerstaden inte kan följa med lika många

gånger på en sommar som tidigare, vilket i sin tur leder till att det för dem blir mer tid mellan varje utflykt resulterande i att behovet av ytterligare aktiviteter förstärks. Den ökning av alternativa aktiviteter som vi upplevde sommaren 2013 är inte längre aktuell ett år senare. Detta upplever vi som ytterst problematiskt då behovet, som vi tidigare understrukit, är konstant mycket stort. Framför allt upplever vi i samtliga stadsdelar att kostnadsfria aktiviteter är det allra effektivaste sättet att nå dessa barn och därmed den form av projekt som det finns störst behov av. Vi upplever att behovet är som allra störst bland barn på mellanstadiet då de ofta har hunnit tröttna på fritids, är för unga för att vara välkomna på fritidsgården och fortfarande är för små i sina föräldrars ögon för att få lämna stadsdelen på olika utflykter. Avgränsning av målgrupp Innan projektets start sommaren 2014 har det funnits en diskussion kring vilka barn som är välkomna på Barn till Hav och Skogs utflykter. Denna diskussion har sedan varit fortgående under projektets gång, både i stadsdelsgrupperna och i projektledargruppen. Inom den har många olika åsikter rymts och vi har enats om att det finns otaliga sätt att vända och vrida på hur man ska avgränsa projektets målgrupp med olika positiva respektive negativa effekter för olika barngrupper. Diskussionen bygger på att vi i alla stadsdelar vid olika tillfällen haft med barn som är antingen äldre eller yngre än de tidigare uttalade åldersgränserna och att detta uppmärksammats som en orättvisa av vissa barn. Vissa barn har gått om årskurser och kan därför vara äldre än andra barn i samma årskurs och detta gör att det kan ses som fördelaktigt att vara tydlig om deltagande i projektet ska avgränsas utifrån födelseår eller årskurs i skolan. Diskussionen handlar inte heller bara om ålder/skolklass utan även om en generell inställning till att låta barn som är äldre respektive yngre delta i projektet. De olika ytterligheterna i diskussionen kan sammanfattas som att det å ena sidan är orättvist mot de barn som accepterar systemet att tumma på gränserna, å andra sidan att vi inte vill bli ytterligare vuxna som vänder ryggen åt barn för att de är i fel ålder. Många av ledarna har arbetat i projektet flera somrar och har hunnit bygga relationer med barnen, och framför allt har barnen hunnit bygga relationer med ledarna, något som vi vill undvika att skada. Å andra sidan har projektet en viss målgrupp av en anledning och genom att låta äldre eller yngre barn delta så finns det vissa barn i rätt målgrupp som får följa med färre gånger samt att flexibla regler gör att det finns barn som är för gamla eller unga som respekterar reglerna och stannar hemma. Vi upplever det som viktigt att projektets målgrupp blir tydligare definierad inför nästa år. Vi rekommenderar att barn som ska börja årskurs 1 och upp till de barn som ska börja årskurs 7 definieras som projektets målgrupp. Vi föredrar en uppdelning baserat på årskurs i skolan eftersom det är främst genom skolbesök som barnen informeras om projektet. Hur strikt de olika stadsdelarna förhåller sig till dessa ålderbegränsningar får varje projektledare besluta och kommunicera med sin arbetsgrupp inför kommande somrars projekt. För att underlätta denna avgränsning har vi som förslag att man ber barnens föräldrar fylla i barnens klass i medgivandeblanketterna inför framtida projekt.

Behov av ökat engagemang från andra aktörer Ovan har vi tagit upp att gruppen barn som vill delta i Barn till Hav och Skogs utflykter vuxit jämfört med föregående sommar men det har även sedan projektets start funnits ett mycket högt intresse för deltagande. Detta märks tydligast i Holma/Kroksbäck och Rosengård. Det ökade trycket sommaren 2014 resulterar i att varje unikt barn får följa med på färre utflykter. Detta gör att Barn till Hav och Skogs inverkan i varje barns sommar blir mindre vilket resulterar i att det blir allt fler dagar för barnen som kräver andra sysselsättningar. Vi upplever att många av de barnen som följer med på våra utflykter har svårt att finna alternativa aktiviteter när de inte följer med oss. Därför menar vi att det är av yttersta vikt att det skapas betydligt fler projekt och initiativ i dessa stadsdelar för att erbjuda barnen en meningsfull sommar. Det är viktigt att bära med sig att även om ett barn kan följa med på alla Barn till Hav och Skog-utflykter under en sommar, vilket är en omöjlighet på grund av söktrycket, så motsvarar vår närvaro i deras sommar endast ca en tredjedel av sommarlovet. Sommaren 2013 fanns det barn i Holma/Kroksbäck och Rosengård som kunde följa med strax över tio gånger var medan samma barn i Södra Innerstaden kunde följa med ca sjutton gånger. Sommaren 2014 har dessa siffror sjunkit till max åtta i Holma/Kroksbäck, tio i Rosengård och tolv i Södra Innerstaden. Detta innebär att Barn till Hav och Skog för många barn blir en väldigt betydelsefull men ganska liten del av sommarlovet. 33 Avstängningar Likt tidigare år har diskussionen om avstängningar som en metod att korrigera barns beteende varit högst aktuell. Den övergripande hållningen i både projektledargruppen och bland aktivitetsledarna har varit att det är fördelaktigt att föra ett samtal med barnen om hur deras beteende påverkar andra snarare än att stänga dem ute från framtida deltagande. Vi som varit med i projektet under flera somrar har uppmärksammat att vi under den tiden använt oss av avstängningar i allt mindre utsträckning. Detta ser vi som en mycket positiv utveckling då det ger ledarna en mer pedagogisk inställning till barnen samtidigt som det tar mer hänsyn till deras unika bakgrunder och egenskaper. Något som vi anser talar emot att använda sig av avstängningar är vår höga ledartäthet. Många av barnen har väldigt lite vuxenkontakt och den lilla kontakt de har med vuxna är ofta i samband med att de gör något fel. Vi upplever att många av barnen inte vet hur de kan initiera kontakt med vuxna och tror att de behöver agera ut för att få ledarnas uppmärksamhet. När barnen agerar ut så får de uppmärksamhet av ledarna i form av tillsägelser och enskilda samtal. Det problematiska med detta kan vara att de tysta barnen hamnar i skymundan medan de barn som agerar ut får all uppmärksamhet. Vi upplever dock att vi har tillräckligt med resurser, i och med den höga ledartätheten, så att en ledare kan uppmärksamma barn som är utåtagerande utanför gruppen. Facebook Vi projektledare har efter förfrågan från barnen samt i hopp om att kunna sprida information lättare till barn och föräldrar, skapat en sida på Facebook. Vår tanke med att skapa en Barn till Hav och Skog-sida är att kunna ladda upp aktuella dokument så som medgivandeblanketter och information om utflykterna, men också att sprida bilder, tankar och upplevelser för att visa på vårt arbete och behovet av engagemang. Det är även tänkt som ett forum för att hålla kontakt med barnen utan att behöva bli vän med dem på sin privata profil. Sommaren 2014 var det första projektet under vilket sidan kontinuerligt uppdaterades och vi har fått mycket positiv feedback för detta. Vi uppmanar till en fortsatt användning av denna sida som i sakta takt etableras och växer.

Kontakt Vid frågor rörande denna rapport eller Barn till Hav och Skog 2014, kan projektledarna kontaktas enligt nedan: Awaz Mohammed, projektledare för Rosengård awaz.mohammed@gmail.com Hannes Tornberg, projektledare för Holma/Kroksbäck hannestornberg@hotmail.com Sofia Pöllänen projektledare för Södra Innerstaden sofia.pollanen@gmail.com

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Stöd gärna vårt arbete Plusgiro 90 01 24 9 Rädda Barnen distrikt Malmö Ledebursgatan 5 211 55 Malmö Telefon 040-97 83 05 e-post distriktmalmo@rb.se hemsida www.raddabarnen.se/distrikt/malmo-distrikt/