Frågor kring förslag Ska 4:orna gå fritids i skolan eller gå tillbaka till fritids vid backgårds? Det beslutas lokalt i samråd med berörda. Varför inte Sjulsmark och Alterdalen tillsammans, det skulle kanske minska de negativa effekterna? Varför inte Alterdalen och Sjulsmark tillsammans? De två ryms ej vid samma enhet. Vilka kvalitetsbrister har Alterdalens skola? Generellt finns det bättre förutsättningar för hög kvalité i verksamheten vid en något större enhet. Detta beror på möjligheter att prioritera resurser och tillgång till olika kompetenser. Vad händer om jag jobbar i Luleå? Det är närmare till Sjulsmark. Möjlighet att välja Sjulsmarks skola finns, dock upphör rätten till skolskjuts. Är Porsnässkola bättre anpassad än Holmträskskola vad gäller tillgänglighet? Ja generellt eftersom Porsnässkola är byggt i ett plan. Det finns ingen bra tillgänglighet till omklädningsrum vid Holmträsk skola. Frågor kring modell Tror ni på riktigt att vi får tillväxt? Det är vår gemensamma utgångspunkt, en attraktiv skola i alla vädersträck ska ge förutsättningar för befolkningstillväxt. Varför 4-9, varför inte f-6? Då lärarkompetens bättre kan samnyttjas mellan mellan- och högstadier ges bättre förutsättningar för hög kvalité i verksamheten samt bättre underlag för hela tjänster. Ett liknande resonemang går att föra kring fritids, förskola och förskoleklass. Olika lokalmässiga förutsättningarna har också betydelse, till exempel gott om plats på högstadier samt tillgång till olika typer av specialsalar. Hur kan ni vilja slussa runt barnen istället för lärarna? Vad hindrar att lärarna åker mellan skolorna istället för att barnen åker till andra skolor? Finns det andra möjliga lösningar att lösa det här med behörighet och legitimation? Vi vill eftersträva goda förutsättningar för verksamheten eftersom lärarbrist hotar. Ambulerande tjänster är inte attraktiva vilket gör det svårt att rekrytera god kompetens i framtiden. Nya statliga direktiv skapar också krav på kompletterande behörigheter vid alla skolenheter. Varför måste vi hela tiden kämpa för Alterdalen?
Utredningen har inte tagit hänsyn till föregående utredningars slutsatser och kan därför inte besvara frågan. Har ni belägg för att det är sämre kvalité i en byaskola? Anser ni att en liten skola har sämre kvalitet än en stor skola? Man kan inte säga att små skolor generellt sett levererar sämre resultat. Däremot ger nya krav på kommunen som utförare ändra förutsättningarna för små skolor, vilket gör att det blir svårare att uppfylla formella krav i nationella styrdokument. Varför ska det gå så fort? Processen är för snabb skulle ut på remiss tidigare för att alla ska hinna med. Överraskande förslag, ingen framförhållning Den 15 maj är kort tid för remiss Om det inte är någon brådska, varför så kort remisstid? Remisstiden är alldeles för kort. Datum för remisstiden för slutrapport? Utredningen agerar på Kommunstyrelsens uppdrag att presentera en slutrapport innan den sista juni. Vi har förlängt remisstid för att ge så goda förutsättningar som möjligt för medborgarna att komma med synpunkter. Efter slutrapporten är presenterad så kommer den politiska beslutsprocessen att ta vid. Då finns det fortsatt möjlighet att påverka resultatet genom att påverka er förtroendevald. Tidpunkt för detta kommer att redovisas senare. Vad händer om vi får en statlig skola? Vet ej. På senare tid har den statliga styrningen ökat och det finns signaler om att den trenden kommer att fortsätta. Däremot kan vi inte säga vilka effekter en statlig skola skulle få på Piteå. Blir det mer pedagoger per elev om det blir större grupper? Svar nej. Det finns inget sparbeting i förslaget vad gäller pedagogisk personal. Det innebär att den genomsnittliga gruppstorleken i kommunen blir oförändrad. Om det är så mycket inflyttning i stan, varför finns det så mycket ledig yta där? Eftersom elevunderlaget är större i centrala delar, blir också effekterna av ett minskat elevunderlag större i reella tal. Hur ser ni på det här ur barnets perspektiv? En god utbildning skapar goda förutsättningar för barns utveckling. Se över möjligheterna till distansutbildning.
Distansutbildningen kan inte ersätta en direktkontakt mellan lärare och elev. Det finns idag inget stöd för sådan undervisning i skollagen utan det måste prövas av skolinspektionen. Det finns dock ett förslag ute på remiss som ger tillåtelse för distansundervisning i modermål och minoritetsspråk Titta på andra exempel där man gått tillbaka till små skolor, exempelvis Finland Utredningen har valt att inte titta på Finland eftersom de har en statlig skola. Det är därför inte jämförbart. Frågor kring konkreta förslag Varför är det mer speciellt för strömnäs skola? Genom mindre förändringar kan F-6 rymmas på Strömnässkolan. Dessutom uppnår då den skolenheten de elevtal (ca 260 elever) som behövs för att ha goda försutsättningar för hög kvalité i verksamheten. Genom de övriga förändringarna i området skapas liknande förutsättningar vad gäller kvalité, samtidigt som vi på ett effektivt sätt nyttjar befintliga lokaler. Vad sparar man på? De ekonomiska besparingarna ligger i minskade lokalytor samt rationalisering av stödverksamheter (städ, kök etc.) Det finns ingen besparing kring pedagogisk personal. Ska man riva Strömnäs matsal? Matsalsbyggnaden har brister och detaljutredning av Strömnässkolan vad gäller ex. utemiljö kommer att visa vilka behov som finns. Därför kan vi inte svara på frågan i dagsläget. Frågor kring modell Vilken fakta grundar sig modellen på? Storlek källa? Man får för sig som lekman att mycket härrör till lärarlegitimationen, hur kopplas antalet önskvärda elever till det? Modellen grundar sig bland annat på diskussioner mellan lärarfacken och rektorer kring förutsättningar för en attraktiv skola. Dessutom har som referensmaterial skolverkets lägesbedömningar för de senaste åren använts. Sammanfattningsvis kan man säga att läraren är det viktigaste instrumentet för god utbildning, och att de nya kraven måste skapa bättre förutsättningar för kollegial samverkan. Ytterst är det dock ett ställningstagande, vilket innebär att kvantitetsmåtten är en bedömning från vår sida, då alla skolenheter har granskats. Därför är inte heller kvantitetsmåtten en stupstock, utan en signal om vad som är eftersträvansvärt. Varför kan inte pedagogerna samverka mellan skolorna? Den bästa förutsättningen för samverkan finns i det dagliga mötet mellan pedagoger, men en samverkan mellan skolor är bättre än ingen alls.
Efterlyser kvalitetsmått Se Delrapport 1, där redovisas ett antal kvalitativa nyckeltal över kommunen som helhet. Frågor kring konkreta förslag Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen? Barnen redovisas i den skola där de går, inte där de är skrivna, med några undantag. Vilken kvadratmeteryta har man beräknat på i Lillpite? Se Delrapport 1, bilaga Skolor Infjärden Vad är reella fakta kring renoveringsbehovet i Lillpite. hur kom ni fram till renoveringskostnaden? Har ni denna gången tagit i så att det räcker till, till skillnad från de vanliga gångerna. Investeringsbehoven, 12,2 miljoner, var kommer de ifrån? Det finns närstående investeringsbehov i kök, i övrigt handlar det om en allmän renovering av de tekniska systemen (el, värme, ventilation, avlopp mm.) Se Delrapport 1, bilaga Skolor Infjärden. Kan lärarna i Lillpite sätta betyg idag eller saknar de behörighet. Det kan vi inte svara på förrän behörigheterna är fastställda. Generellt gäller att fram till 2015 får lärarana fortsätta att undervissa i nuvarande omfattning. Förslagen till förändring i skolstrukturen har inte tagit hänsyn till nuvarande lärarbemanning på enskilda skolor. Hur skulle elevfördelningen se ut F-3 med 80-85 elever Hur man organiserar en verksamhet beror på ett flertal faktorer. Exempelvis elevtalen i de olika årskurserna, elevers olika behov och övriga lokala förutsättningar. Lillpitebarnen kan gå i Böle F-6. De ryms inte, dessutom skulle samverkansmöjligheterna mellan hög och mellanstadie utebli något som skulle påverka förutsättningarna för att driva ett högstadium i Infjärden. Hur kommer eleverna att rymmas vid ett mottagande av, i dagsläget 60 elever i de andra skolorna. Vår bedömning är att eleverna från Lillpite kommer att rymmas i Böle och Sjulnäs, samt att mellanstadiebarnen från Böle kommer att rymmas vid Sjulnässkola. Kan man tänka att det ska finnas 4 avd med 15 barn i förskolan, med några lediga platser. Det är som att det läggs ner förskolor för att sedan tas in baracker för att möta ett nytt behov, hur länge får då Böle ha kvar sina förskolor som är i villor i dagsläget. Så länge behovet av förskola kvarstår i Böle kommer också förskolan att finnas kvar. Hur kommer det att bli med matsituationen på skolorna? I de skolenheter som elevtalen förväntas öka på grund av föreslagna förändringar (i Infjärden, Sjulnässkolan) ska matsituationen ses över, om så behövs.
Kan vi välja skola, ex. Strömnäs istället för Munksund? Kan man byta skola till Strömnäs, Norrmalm? Kommer eleverna att få välja skola? Kommer Degerängets elever att välja Norrmalm direkt? Ännu färre elever till Öjebyn. Enligt skollagen gäller rätten att välja skola. Till varje skola finns ett definierat upptagningsområde och dessa elever har rätt att gå i sin skola. Rektor måste därutöver ta emot elever, som så önskar, om det inte innebär betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Om man väljer en skola utanför sitt eget upptagningsområde gäller särskilda regler för skolskjuts. Vad händer om det startas friskolor? Om det startas en friskola har kommunen, som huvudman, att anpassa sin verksamhet på bästa sätt. Kommunen har dock alltid ett ansvar att ta emot alla elever i det fall friskolan upphör med sin verksamhet. Idag är det kö till förskolorna i Böle och de slussas till Öjebyn Fler föräldrar i Infjärdenområdet nyttjar idag möjligheten till förskola (ökad nyttjandegrad). Det har inneburit att alla som önskar plats inte kan få den i närområdet, utan man har hänvisats till Bergsviken och Öjebyn. Inför 2014 kommer BUN att begära medel för att bereda plats för ytterligare en barngrupp i Roknäsgården. Var ska invånarantalet 43 bosätta sig? Ska alla till stan? Eller kan ett attraktivt område byggas på landsbygden. Ambitionen är att hela kommunen ska upplevas attraktiv och att människor ska ha möjlighet att bosätta sig i den miljö man finner bäst. Det innebär att det ska finnas service med god tillgänglighet och hög kvalitét i de olika kommundelarna, dock inte i varje by. Ska alla lokaler som avyttras säljas? Eftersom förutsättningarna varierar mellan olika objekt kommer det bli olika lösningar. När det gäller mindre fastigheter (villor) är det i första hand försäljning som gäller. Man kan inte bara se åtta år fram i tiden, hur ser vi på framtiden och vad händer om det blir ett expansivt område? Vårt uppdrag sträcker sig fram till år 2020. Utredningen har också genom olika dokument som presenterats försökt se längre in i framtiden. Naturligt är då att osäkerhetsgraden ökar Det behöver ytterligare förtydligas vad behörighet och legitimation innebär och att det inte har med kompetens att göra.
Innebörden av begreppen framgår av skollagen. Förhoppningsvis kommer det att finnas en koppling mellan legitimation, behörighet och kompetens vilket också är syftet med reformen. Fyll Sjulnässkolan med elever från Infjärden och fyll på med elever från Sikfors Frågan hänger delvis samman med en eventuell förändring av Solanderskolans högstadium. Vid en sammanslagning med Christinaskolan bör man överväga att elever från Sikfors går högstadiet i Sjulnäs. Hur många elever är skolan dimensionerad för? Skolan är byggd för ca 100 elever? 110 är skolan dimensionerad för. Om frågan är riktad mot Svensbyskolan, vilket vi antar, så framgår det i bilaga från Delrapport 1 att skolan är anpassad för drygt 100 elever. Vad kostar en elev i Lillpite? Som framgår av bilaga i delrapport 1 så kostar en elev i Lillpiteskola ca 91 000 kronor per år. Utöver detta tillkommer kostnader för allmänna funktioner som ex. elevhälsa, skolskjuts och administration Vad händer om inga barn kommer till Böle? OM man med kommer menar att eleverna väljer andra skolor får vi ta ställning till det då. Var hamnar barnen som slussas iväg? I förslag till ny skolstruktur framgår var eleverna planeras få sin utbildning. Var kommer uppdraget från? Kommunstyrelsen, uppdragsbeskrivning kommer att komplettera de övriga dokumenten på www.pitea.se/skolstruktur2012 Vad ska man locka med när man vill ha 43 000 invånare i Piteå? Det framgår av Kommunstyrelsen uppdragsbeskrivning att bland annat skolan är en viktig faktor för att skapa attraktivitet. Upptagningsområdena, har man sett över det? Nej, inte i nuläget, men det kan bli aktuellt med mindre justeringar. Vilka tror man vill hyra övervåningen, Lillpiteskolan? Det vet vi inte, de direkta besparingarna är inte kopplat till en eventuell uthyrning, däremot de långsiktiga. Utredningen har endast i sin bedömning använt sig av de direkta besparingarna. Hur lösa lärarlegitimationen (alternativa förslag) Lärarlegitimation och att lärare undervisar i de ämnen man har behörighet för är ett absolut krav från 2015. Huvudmannen har att anpassa sin verksamhet efter dessa förutsättningar.
Meddela datum för andra remiss!! Vi har, efter inkomna synpunkte,r förlängt remisstiden till den 5 juni. Efter fastlagd slutrapport kommer det att finnas möjlighet att inkomma med synpunkter. Dessa hanteras då av politiska beslutsprocessen och inte av utredningen. Finns möjlighet att Svensbybarnen i åk 4 går i Lillpite skola? Inte enligt vårt förslag då det skulle innebära att barnen får byta skola onödigt många gånger. Med dagens skolstruktur finns möjlighet att välja en sådan lösning för den enskilde, dock gäller andra skolskjutsregler. Beakta hur andra kommuner har löst skolfrågan Vi har i vårt uppdrag besökt närliggande kommuner, vi har också med hjälp av nyckeltal (se delrapport 1) sett på andra kommuner. Därutöver har kontakt med ytterligare kommuner gjorts. Sammanfattningsvis bedömer vi att vi har en god bild av övriga kommuners sätt att organisera skolan. Tydligt är att alla kommuner ser samma problembild. Se över måltidskostnaderna Det har nyligen genomförts en måltidsutredning. Innebörden är att det blir färre produktionskök och fler mottagningskök vilket kommer att medföra minskade kostnader. Finns risken att Sjulnässkolan omvandlas till en F-åk 6 i en framtid Med nuvarande förhållanden finns ambitionen att behålla högstadiet i område väst. Utifrån modellen för attraktiv skola är det tydligt att ett lågstadie i Sjulnäs/Roknäs är önskvärt. Det skulle dock ge, på grund av låga elevtal, svårigheter för de lågstadier som finns i område väst. Moteld mot urbanisering Vi uppfattar frågan som om utredningen har funderat över detta. Tanken med noder, och starka servicecentran är att behålla landsbygdens attraktivitet, och samtidigt ha en hög servicenivå. Var finns underlag för slutsatserna? Var hittar jag källor? De underlag som finns är redovisade på www.pitea.se/skolstruktur2012. Utöver dessa vill utredningen lyfta skolverkets lägesbedömningar för de senaste åren. Vad blir effekten för verksamheten? Se modell för attraktiv skola och förslag till ny skolstruktur. Här framgår bedömda effekter. Vad blir följden/konsekvensen för Lillpite som ort!! Som framgår av konsekvensbeskrivningen i förslag till ny skolstruktur så är konsekvensen för Lillpite en minskad servicegrad, och således minskade förutsättningar för tillväxt. Vad blir den stora konsekvensen för byn? Inte för skolan och barnen
Som framgår av konsekvensbeskrivningen i förslag till ny skolstruktur så är konsekvensen för byar som drabbas negativt en minskad servicegrad, och således minskade förutsättningar för tillväxt. Vad kan kommunen göra för att stimulera inflyttning, dvs. attraktiva tomter. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att stärka attraktionskraften i kommunen. Där är bostäder strategiskt viktigt, men också saker som kultur, mötesplatser, studentliv, friluftsliv etc. Varför har man inte redovisat det ni har förkastat, vi skulle gärna ha velat se andra alternativ. De förslag som vi presenterat har vi ansett vara så pass bra att de är relevant att diskutera med medborgarna. Om de sedan är så pass bra att de ska genomföras är ett politiskt beslut. Vi har inte valt att redovisa förslag som vi förkastat, eftersom de då skapat endast onödig oro, utan någon egentlig orsak. Vilka urvalsfaktorer har ni haft? Vi tycker det känns knepigt, plötsliga slutsatser som känns omotiverade. Vägledning finns i modellen för attraktivt skola. Finns det en tanke på att lillpiteborna kommer att vilja starta en privat skola och att de i så fall skulle ta elever från övriga delar Vet ej. Några lyfter vikten av att hålla ihop området så att fler enheter inte hamnar i riskzonen, d.v.s. att man inte skjutsar sina barn utanför västra området. En tanke skulle kunna vara att samla all verksamhet i Sjulnäs. Men gjorda investeringar gör att vi på bästa sätt bör nyttja de lokaler vi har. Varför tänker vi alltid att barnen ska skjutsas in till staden och inte tvärtom, d.v.s. att stadsbarnen kan skjutsas ut till landsbygdsskolorna? Är det möjligt att vända på steken och skjutsa barnen från stan? Pendlingsströmmar, i form av föräldrars möjlighet att hämta och lämna samt för övrig befolkning att nyttja den kollektivtrafik som uppstår på grund av skolskjuts är två viktiga anledningar till varför förslaget är utformat som det är. Borde det inte gå att fortbilda lärare på ett sådant sätt att även de mindre enheterna har behöriga lärare fullt ut Den nya lärarutbildningen som i huvudsak är inriktad på stadier kommer också att leverera lärare med begränsad behörighet, särskilt från åk 4 och uppåt. Sammantaget kommer det inte på sikt att finnas en individ med behörighet att undervisa från och med mellanstadiet. Noder? västra stort. Statens uppdrag, större enheter inte större grupper samverkan personal planeringsförutsättningar Förslaget innebär inte större grupper.
Hur har man tänkt att lösa det i Sjulnäs med att separera hög och mellanstadiet. I huvudsak genom skilda byggnader, men för att uppnå goda förutsättningar för skolans kvalité och ekonomi krävs också möjligheter att samverka i lokaler och kompetenser. Kommer det att bli större klasser efter som de inte idag ryms i området. Barnantalet ökar radikalt under ett år och platserna är inte klara. (förskola) Födelsetalet i område väst är stabilt kring 50 barn, vilket innebär att klasserna, inte av den anledningen, kommer att förändras. Hur ser matsituationen ut för barnen i Böle, som det är idag så äter eleverna i klassrummet. Är det en hygienisk och det vore rimligt att man får ett miljöombyte. Det tyder också på att man äter sämre. Vår bedömning är att nuvarande ordning fungerar och det finns därför inga planer på förändring. Kan man öppna småbarnsenheter eftersom behovet är skriande. Går det inte att lösa med baracker. Framgångsfaktorer i Infjärden Det ska finnas lediga platser, när i tiden? Varför satsas det inte på en till avdelning? Det finns inga planer på akuta åtgärder, enligt förslaget skapas ytor för en ny barngrupp i Roknäsgården. Man får då ta ställning till om villan i Svensbyn kan avvecklas. Varför finns det inte någon fleravdelningsförslag i Sjulnäs det måste gå att se över och lösa. Vi betecknar i det här sammanhanget Sjulnäs och Roknäs som samma område. I Roknäsgården finns idag 5 barngrupper, och föreslås öka till 6. Kommunen måste kunna presentera trovärdiga siffror oavsett om det är investeringsbehov eller bakgrunden till elevunderlaget. Vad gäller elevunderlaget är det vår bedömning att vi har presenterat sådana siffror. Vad gäller investeringsbehovet är dessa baserade på lång erfarenhet och nyckeltal, eftersom investeringskostanden aldrig är given förrän upphandling genomförts. Det är vår bedömning att underlaget är tillräckligt för att göra framtida bedömningar. PK har mätt ut och inflyttning tror ni att närheten till skola och förskola har någon betydelse. Ja, det tror vi se modell för attraktiv skola Frågor kring modell Det man ser idag är att sammanhålla F-6 i stället för stadier indelning. Primärt har ambitionen varit att skapa sammanhållna stadier, där så är möjligt, ser vi fördelar med samverkan mellan stadier. Se modell för attraktiv skola. Hur har man kommet fram till att man skall göra om från F-6 och i stället grupper 4-9.
Enligt modellen för attraktiv skola eftersträvar vi F-3 skolor i närområdet. Vi ser också större samverkansvinster mellan 4-6 respektive 7-9 skolor. Fördelen med faddersystem på en mindre skola Faddersystem (där äldre barn är fadder för ett yngre barn) bör gå att genomföra på alla skolor. Barn under tre år måste ha mer resurser men så är det inte idag. Barn under 3 år får dubbelt så mycket resurs som 4-5 åringar. För 3 åringar utgår en resurs som ligger mitt emellan. Frågor kring konkreta förslag Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) går igenom? Björklundaskolan är i behov av upprustning, och kommer därför att läggas på tur för reinvestering. Vad blir vinsten med alternativ 2? Som framgår av förslag på struktur så ges ett större elevunderlag för åk 7-9, samtidigt nyttjas befintliga lokaler bättre vid Christinaskolan och ett reinvesteringsbehov i Öjebyn minskas. Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna? Hur ser uppgörelsen angående hörselklass och aspberger ut? Hur är det med hörselklass/aspergerklass? Förberedande språkklass/språkslussen? Utredningen har inte tagit ställning till dessa frågor, men ser fördelar med sammanhållna verksamheter. Vad kostar det kommunen att erbjuda alla skolskjuts? Det vi vet är att idag kostar skolskjuts 14 miljoner kronor och omfattar 900 antal elever (gäller grundskolan inklusive elever med växelvis boende) Varför gör man inte träningsskolan till särskola Ambitionen är att skapa goda förutsättningar för en bra integration av särskolan. Den exakta lokaliseringen av särskolans verksamhet sker i samverkan mellan berörda parter. Vad händer med den klass som går 9:an? Kan den få behålla sin klassindelning? Den exakta logistiken och utformningen i samband med en eventuell flytt sker i samverkan med berörda parter och beslutas av inblandade rektorer. Är det försvarbart att flytta 7-9:an och bygga dubbla lokaler/förutsättningar?
Utredningen menar att genom en ev. sammanslagning minskar behovet av dubbla lokaler/förutsättningar. Hur kommer skolskjutsen att gå? Är det säker väg från bussen? I första hand kommer ordinarie busstrafik att nyttjas. Lämplig plats för av- och påstigning beslutas av skolskjutsansvarig i samråd med bussbolag. Tappar vi kompetens (hörsel)? Ambitionen är fortsatt hörselverksamhet och sammanhållen kompetens. Kommer det bli skolskjuts för slöjd etc i mellanstadiet? Om frågan rör mellanstadiet i Öjebyn finns fortsatt lokalerna för dagens högstadium kvar, därför behövs ingen skolskjuts. Hur stor blir grupperna, 40 barn för stora grupper I förslaget finns ingen besparing varför barngrupperna generellt sett inte kommer att bli större. Färre barn - hur ser födslar/dödslar/åldersfördelning ut? Generellt sett blir vi äldre, vilket innebär att födslar har minskat och att antalet äldre i behov av omsorg förväntas öka. Bussa från stan Öjebyn i stället, möjligt? Möjligt är det, men överytor finns vid Christinaskolan och det går ca. 100 elever fler vid Christinaskolan åk 7-9. Vad säger eleverna? Se Sammanställning elevenkät och Sammanfattning åsikter 3-5 åringar. Hur drabbas eleverna av förändringen. Ofta gör man förändring och sedan ändrar man sig tillbaka och inte tycker det var bra. Ambitionen med vårt förslag och det dokument som kallas modell för attraktiv skola är att verksamheten ska ha långsiktigt goda förutsättningar, och därigenom minska risken för tvära kast. Hur blir det med organiserade fritidsverksamheten i Öjebyn, kommer alla bli PIF;are? Kommunen och utredningen har ingen påverkan på idrottsföreningarnas verksamhet. Vad händer med biblioteket om skolan försvinner? Vi förutsatter att bibliotekets verksamhet blir kvar i närområde, inte minst för eleverna i åk F-6. Frågor kring modell Måste modellen utgå från fyra noder?
Vad händer om det finns fler noder/färre noder? Nej, men Kommunstyrelsen uppdrag var att säkerställa god service i alla fyra väderstreck, därför är det också fyra noder. Bedömningen mellan fler (vilket skulle ge sämre elevunderlag för varje enhet) och färre (vilket skulle ge längre avstånd till service) har gjort att fyra känts naturligt. Ger modellen resultat? Data? Det är vår uppfattning att modellen skapar goda förutsättningar för kvalité i verksamheterna och ökad attraktionskraft. Vad kommer att hända framåt 4 avdelningar kan det bli hur många som helst i framtiden? Vi ser fördelar med större förskolor. Det är inget självändamål att skapa större förskolor, men det ger samordningsvinster vilket gör att vi kan satsa personella resurser i kärnverksamheten. Det är dock viktigt att förskolan finns i närområdet. Piteå kommun är inte konkursmässig, varför spara? Varför göra åtgärder innan paniken? Kommunen som utförare av skolverksamhet har att anpassa sig till nationell styrning, den har förändrats vilket gör att kommunen bör se över sin verksamhet. Dessutom har kommunen en långsiktig problematik i att vi som kommuninvånare blir allt äldre. Därför behöver kommunen skapa en långsiktigt hållbar verksamhet, såväl kvalité som ekonomi. Det känns också viktigt för verksamheten och för medborgare att ha en god framförhållning och därigenom undvika åtgärder i panik. Kan man inte flytta Hortlax eleverna till Bergsviken Det går, men innebär att fler elever behöver byta skola och åka skolskjuts. Dessutom finns ingen naturligt sätt att ändra upptagningsområdet så att tillräckligt många elever flyttas från Hortlax till Bergsviken. Finns det någon möjlighet att på sikt att skolan kan startas om? Nej, inte om skolan avyttras. Om skolan kvarstår i kommunal ägo skulle ett kraftigt ökat barnantal göra det möjligt men vi ser ingen sådan utveckling. Vad kommer att hända med de tomma lokalerna? Det vet vi inte, men det finns tre möjligheter, rivning, uthyrning eller försäljning. Hur långt är det rimligt att skjutsa 6 och 7 åringar Vad är rimligt i tid att åka skolskjuts? Det går inte att svara på, eftersom man måste ställa det i relation mot kostnaderna och de sociala faktorerna för den enskilda eleven. Däremot är det vår uppfattning att ju yngre barnet är desto kortare bör resvägen vara. Har ni tittat på att 88-89 puckeln är barnafödande
Vi hoppas naturligtvis att de stora årskullarna ska få genomslag i barnafödandet men den nuvarande befolkningsprognosen ger inte stöd för det. Piteå har en utflyttning i åldrarna mellan 20-25 och en inflyttning i åldrarna över 30 år. Skulle årskullarna 89-91 flytta hem och ta med sig sina barn skulle detta ge påverkan på lågstadiet om ca. 12 år. Det är jättebra att vi får tycka till men tar ni till er det? Självklart, utredningen skulle inte genomföra en dialog av den omfattning som nu görs utan att ha ambitionen att lyssna och förändra. Är det bra kvalitet i skolan idag? Ja, Piteå har generellt sett goda resultat i skolan (se Delrapport 1). Finns det något som gör att det går att dra i handbromsen för att förhindra beslut? Politiken fattar ytterst ett beslut, eller för den delen ett icke beslut. Kommer man att kunna garantera säker skolväg? Trygga uppsamlingsplatser? På-och avstigningsplatser i anslutning till hem? Skola? Till och från uppsamlingsplatser? Är det gjort en riskanalys? I planeringen av skolskjutsar ingår att särskilt titta på säkerhetsaspekter och då genomförs en individuell riskanalys. Hur ska man rymma frittebarnen i Blåsmark? Speciellt om åk 4 ska transporteras tillbaka och gå där, samtidigt som förskolan ska in i skolans lokaler... Fler förskolebarn ska inte inrymmas i Blåsmarks skola. Åk 4 erbjuds fritids i Bergsviken men även möjlighet till fritids i Blåsmark. Vår bedömning är att lokalerna räcker för föreslagen verksamhet. Hur kan köket kosta så mycket att renovera i Hemmingsmark??? Vi bedömer att skolan behöver renoveras. Detta kan göras i två etapper, varav den första handlar om kök, idrottslokaler, omklädningsrum, kapprum m.m. Totalt uppgår det till ca 4,5 mkr(del 1) beräknat på erfarenhetsnyckeltal. Frågor kring modell Vad lägger ni in i den attraktiva skolan Se modell för attraktiv skola Frågor kring konkreta förslag. Varför frångås modellen på klubbgärdet där det idag finns samverkansmöjligheter mellan förskola och F-3? Samverkan förutsätter lokalmässig och därigenom verksamhetsmässig samverkan. Den finns inte på Klubbgärdet.
Finns det några fördelar för barnen med en 4-9 skola på Pitholm? Lokalerna är bra, möjligheten för god utbildning är högre och man kan undvika transporter till slöjd, hemkunskap och språkval. Möjligheterna för idrott kommer efter renovering att vara mycket goda. Varför undantas Strömnäs från tänket med stadier? Strömnäs undantas inte, en F-6 skola är också i linje med vår modell för attraktiv skola. Behövs det inte fler förskolor på strömnäs? Ja, det är en nackdel i vårt förslag, samtidigt vill vi nyttja befintliga lokaler och bedömer inte avståndet mellan Strömnäs och Klubbgärdet som ett stort hinder. Kommer det att finnas fritids för åk 4-5 på Pitholm? Ja Är gymnastiksalen på Pitholm är med i investeringsplanen? Inte i vårt förslag, men i kommunens totala investeringsplan ligger upprustning av idrottshallen. Den ska påbörjas 2014. Har ni tänkt på möjligheten att göra om Klubbgärdet till en f-3, Munksund till f-3 och Pitholm till 4-9? Ja, men bedömningen har varit att Klubbgärdet blir för litet. Tycker ni att det är rimligt med 1 timmes skolväg, om man ska gå? Det beror på elevens ålder, men generellt nej. Har ni tittat på möjligheten att göra tvärtom, behålla Klubbgärdet och göra investeringen där? Ja, men bedömningen var att det finns bättre förutsättningar i Munksund, bl.a. utrymmesmässigt, dagens elevtal och tillgång till sport och simhall. Varför behöver Strömnäs, åk 4-6, vara kvar? Utan investeringar på Pitholm ryms inte Strömnäs mellanstadieelever. Varför inte göra en F-9 på Pitholmsskolan? Förskolan på Pitholm kan den byggas om till F-3 och flytta dessa till klubbgärdet? Vår bedömning har varit att det inte har varit ett attraktivt förslag, dels för att storleken på skolan blir stor, dels för att fler yngre elever får lång väg till skolan. Frågor kring modell Finns det samma stadietänk i andra områden?
I alla områden finns ett liknande resonemang med att samla mellanstadiet och högstadiet samtidigt som lågstadiet lokaliseras i närområdet eller efter pendlingsväg