Sammanställning från dialogmöten om skolor våren 2018

Transkript

1 Sammanställning från dialogmöten om skolor våren 2018 Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra dialogmöten angående Björketorpsskolan, Fotskälskolan, Fritslaskolan, Habyskolan, Örbyskolan och Öxabäckskolan. Syftet med dialogmöten är att samla in synpunkter från medborgarna angående de anpassningsåtgärder som barn- och utbildningsförvaltningen föreslagit. Mötena genomfördes under perioden 25 april till 14 maj. Inbjudan skickades till vårdnadshavare genom skolorna. På några möten deltog också andra boende i samhället. På hemsidan publicerades underlag och presentationer. Det gavs också möjlighet till att där ställa frågor eller lämna synpunkter. Antal deltagare på mötena Medborgare Politiker Tjänstemän Björketorpskolan Fotskälskolan Fritslaskolan Habyskolan Örbyskolan och Öxabäckskolan Förvaltningschefen inledde varje möte med en presentation av nämndens verksamhet, argument för och emot avveckling av skolenheter. Samt uppgifter om ekonomi, antal elever, resultat, andel lärare med behörighet och rekryteringsläget. Frågor kunde ställas under presentationen och efteråt för att klargöra kring innehållet. Tjänstemän antecknade de synpunkter som framfördes rörande förslag och underlag. Därefter vidtog en frågestund riktad till de politiker som deltog. Återkommande synpunkter En del synpunkter återkom på samtliga dialogmöten och framfördes av flera olika deltagare på varje möte. Dessa redovisas här och får tillmätas större tyngd än övriga åsikter som återfinns per dialogmöte. Långsiktighet Kommunens förmåga att planera och ha ett helhetsgrepp i allmänhet och för sin skolorganisation i synnerhet ifrågasätts. Man förväntar sig att det ska finnas en mycket bättre framförhållning. Det bör finnas långtgående planer kring vad man vill med kommunen. Man bör bygga först och lägga ner enheter därefter. Det är inte ekonomiskt försvarbart att lägga så stora kostnader på paviljonger och elever ska inte behöva flytta från en fungerande skola till tillfälliga lokaler. 1

2 Fastighetsunderhåll Medborgarna anser att kommunen bör ta ett större ansvar för att sina fastigheter genom ett planerat underhåll. Ett sådant borde också leda till att akutkostnader minskar. Då slipper man kostnader för paviljonger och andra tillfälliga lokaler. Tex så borde skolor med platta tak kunna renoveras före mögelproblem uppstår eftersom det är ett allmänt känt problem på byggnader uppförda på talen. Man menar att barn- och utbildningsnämnden borde varit mer aktiva i att kräva väl underhållna fastigheter. Eftersom underhåll har varit eftersatt över tid så bör kommunen satsa framåt och inte vänta på att ett projekt blir färdigt före nästa kommer gång. Alla barns utbildning och skolgång är viktig. Ekonomi Man tycker att anpassningar och sparande rimmar illa med de rapporter som kan läsas i pressen om en kommun med väldigt god ekonomi. Man menar att kommunen borde låna till investeringar. Det är provocerande att diskutera anpassningar och neddragningar samtidigt som kommunen redovisar vinst år efter år. Lyckeskolan är ett exempel på dålig ekonomisk hantering. Det är inte tillfredsställande att enbart satsa på centralorterna. Rekrytering Kommunen skriver i annonser om den urstarka ekonomin och det rimmar dåligt med verkligheten nya lärare ställs inför när de börjat arbeta. Diskussioner om nedläggningshot kan medföra att lärare drar sig för att söka tjänst på den skolan. Vad gör kommunen för att rekrytera lärare är en fråga som återkommer. Man tipsar om att ta hjälp av företag kunniga på marknadsföring, att deltaga på mässor och högskolor. Och göra en bättre reklam för skolorna. Det finns en oro för att lärare ska bli övertaliga och att kommunen inte skulle hantera förändringar tillräckligt professionellt utifrån lärarnas perspektiv. Att avveckla en del av en skola kan medföra att den delen som blir kvar får ännu svårare att rekrytera. Kommunens utveckling Många flyttar till samhällen i Mark just beroende på att där finns skolor. Man söker en ort med närhet till sin skola och med väl fungerande samhällsservice i övrigt. Det är inte positivt för orternas utveckling, och därmed kommunens, att det gång på gång förs diskussioner om avveckling. 2

3 Dialogmöte i Björketorp, 25 april 2018 Synpunkter som framfördes på samtliga dialogmöten redovisas först i sammanställningen. Nedan följer de i övrigt som kom fram i Björketorp. Många deltagare menade att mellanstadiet skulle behållas i Björketorp. Statistik och prognoser som presenterades på mötet ifrågasattes, man tror inte på uppgifterna och menar tex att den inflyttning som skedde i Björketorp 2017 borde synas. Uppgifterna går inte att lita på. Det efterlystes riskanalyser avseende resvägar och plats i matsal i Skene samt en analys utifrån barnkonventionen, och statistik tex över sjukskrivning på små och stora skolor. Vet vi tex varför elever i Björketorp väljer andra skolor. Om mellanstadiet läggs ner så tyckte många att barnen inte skulle delas utan alla skulle få börja i Skene och inte delas så en del hamnar i Horred. Det framfördes också en åsikt om att vi skulle kunna tänka nytt och se Västra Mark som en helhet. Kanske med mellanstadiet på Fotskälskolan. Det föreslogs också att man kan låta sexorna flytta. Skolskjuts det blir lång restid för de elever som redan åker. Det fanns också funderingar kring om eleverna skulle få åka linjetrafik och om de skulle klara det. Och om det är det likvärdigt att sitta på en buss i två timmar. Man ifrågasätter att det behövs paviljonger i Skene samtidigt som en flytt av mellanstadiet skulle ge tomma lokaler i Björketorp. Man är emot snabba lösningar och tycker att Lyckeskolan måste vara löst först. Förskolans behov av lokaler gör också att besparingarna på lokaler blir liten. Föräldrar till barn i Berghem hävdar att de blivit lovade, när skolan i Berghem stängdes, att eleverna inte skulle behöva flytta igen. Det talas om att lärarutbildningen har förändrat sig och det stämmer, nu finns förutom utbildning till ämneslärare också inriktning mot låg eller mellanstadiet. En lärare för mellanstadiet blir behörig i matematik, svenska och engelska och i ytterliga ämne eller ämnesområden. Men det är färre ämnen än de lärare som nu går i pension vilka ofta är behöriga i alla ämnen. Man tror att många lärare vill arbeta på mindre skolor utifrån nya lärarutbildningen och få relation med barnen. Man tror att många lärare i Skene inte vill stanna när man får fler elever i varje klass. Det finns farhågor om att skolan läggs ner helt när den varit lågstadieskola ett tag. Föräldrarna har uppfattningen att skolan lyckats väl med integrationen i Björketorp, i större skolor menar man är segregationen högre. Dialogmöte i Fotskäl, 14 maj 2018 De många deltagarna på mötet var emot att eleverna skulle gå i någon annan skola. Som argument framförs att det blir längre och farligare väg som eleverna måste färdas till skolan, särskilt nämns vägen mellan Fotskäl och Sätila. Man är också väldigt nöjd med kvalitén på skolan. 3

4 Man efterlyser svar på vad likvärdighet är och om det är likvärdig kvalitet med en skola utan idrottshall och specialsalar. Kvalitén på förslaget ifrågasätts, man vill ha mer exakta beräkningar och också väga in vad som händer om föräldrar väljer en skola i en annan kommun. Några tror också att om vi samlar många elever på Sätila och det kanske inte fungerar så öppnar vi för alternativa lösningar, en ökad marknad för friskolor. Det pratades en del om barnens trygghet och att barn blir sedda i det mindre sammanhanget. Att miljön är lugnare. Man befarar att på Sätilaskolan kommer barnen att trängas i stora grupper med mer sociala problem och BUP till följd. Det blir svårt om de blir flyttade och inte får med sig sina kända lärare. Har barnens hälsa tagit med i beräkningen funderar man på. Det ifrågasätts om det blir en bättre kvalitet bara för att skolan är större eller att lärarna har bättre utbildning på en stor skola. Man befarar att nedläggning av 4 6 är ett sätt att successivt lägga ner skolan helt. En F-3 skola som inte lönade sig 2010 lönar sig inte nu, hur får man en F-3 skola tillräckligt bra. Vid nedläggning av Hajomskolan blev man lovad steg 2 med idrottshall, men det har inget hänt. Det funderas också på varför man vid tillbyggnad 2012 inte byggde större direkt så förskolan får bättre plats. Det är flera som framför att lärarna inte vill byta skola och man tror inte att lärare vill jobba på en större skola. Man diskuterar dessutom kring att lärarlöner är lägre i Mark så då är det inte konstigt att lärare flyttar på sig. Trots att förvaltningen visat på andra skäl än ekonomiska för en avveckling så vände sig flera emot den ekonomiska diskussionen och att barn ska ses som en kostnad. Någon ville också betala mer skatt för att skolan skulle kunna behållas. Diskussionerna om förändringar gör att en del barn och pedagoger blir oroliga och mår dåligt. Det upplevs konstigt att prognos gjord till 2030 visar att elevunderlaget minskar i Fotskäl. Dialogmöte i Fritsla, 3 maj 2018 De som kom på mötet var emot att högstadiet skulle flytta till Kinna. Man tyckte också att inbjudan till mötet inte gått ut ordentligt (det har kollats upp efteråt och information hade lagts ut på Schoolsoft och dessutom hade lärarna fått mail om att informera de som kanske inte använder systemet). Skolekonomin behöver ses i förhållande till samhällsekonomin. Man menar att vad gäller droganvändning, mobbning så har Fritsla bra resultat sådana samhälls-ekonomiska perspektiv bör tas med i beräkningar och underlag. Fritslaskolan visar på ökade siffror när det gäller behörighet det och de högre meritvärdena bör tas med i beräkningen. Detta visar på en väl fungerande skola. Samtidigt framkommer en viss misstro mot de siffror förvaltningen redovisar. Det föreslås att ändra upptagningsområdet så fler elever tillhör Fritslaskolan. Man efterfrågar beräkningar på hur det fria skolvalet påverkar, hur många skulle tex välja att åka till Borås. 4

5 Det föreslås att kommunen tar från anslag till vuxenutbildning för att istället satsa mer på barnen. Man är också tveksam till att den ökade kostnaden för personal helt beror på statsbidrag. Någon tycker att det är riktigt att skolans ekonomi ses som en helhet, även om det innebär att resurser tas från lågmellan för att användas på högstadiet. Om högstadiet ska flytta till Kinna så vill man inte skicka sina barn till ersättningslokaler, temporära paviljonger, utan till den färdiga skolan. Om eleverna flyttar till Lycke flyttar ju flera lärare med, då kanske det kommer bli halva tjänster och då blir det svårare att rekrytera för låg och mellanstadiet. Man funderar också på hur frågan om moderna språk ska lösas vid en avveckling av 7-9. Om forskning visar att mindre skolor och klasser är bra för yngre barn så borde det vara det för äldre också menar några. Den mindre skolan där elever är kända är en tryggare miljö. Är det ekonomiskt försvarbart att så kortsiktigt sätta upp paviljonger i Fritsla om högstadiet ska läggas ner undrar man. Dialogmöte om Habyskolan, 7 maj 2018 Synpunkter som framfördes på samtliga dialogmöten redovisas först i sammanställningen. Nedan följer de i övrigt som kom fram om Habyskolan. Deltagarna på mötet är för att Habyskolan behålls. Man har en oro för att eleverna inte ska rymmas på Parkskolan och Tingvallaskolan, uppfattningen är att de skolorna redan är överfulla. Man föreslår att elever flyttas till Habyskolan istället under en period. Det framkom erfarenheter om att barn med behov av särskilt stöd inte fått det i tillräcklig omfattning på Örbyskolan, där saknas anpassningsmöjligheter, medan det fungerat mycket bättre på Habyskolan. Ska en rektor kunna svara att det inte finns stöd, vilken rättighet har barn med diagnos var frågor som kom upp. De som aktivt valt Habyskolan har gjort det för den mindre enhetens skull, en grupp på 9-10 elever funkar bra. Man vill inte ha sina barn i grupper om 30 elever. Underlagen borde innehålla mer detaljer tex om skolskjutskostnader. Om kommunen ger lärare som saknar legitimation utbildning så blir det bättre kontinuitet på skolan, lärare behöver inte sluta efter ett halvår. Det har varit flera tjänster på Parkskolan som inte har tillsatts beroende på att det varit dåligt med sökande, det inträffar inte bara på små skolor. Arbetsmiljön, hur blir den för elever och lärare vid en förändring, det är viktigt att barnen är en del i en eventuell flytt. Man tycker att det blir för mycket om pengar och att barnens perspektiv försvunnit. Man ifrågasätter att besparingar kan ske genom att flytta lärarna till en annan skola. Man vill ge barn en så bra skola som möjligt, lärare är en viktig del, lagom stora elevgrupper, det finns både för små och för stora. Det är viktigt att barnen får ha sin trygghet under byggtiden en långsiktig plan behövs 5

6 Dialogmöte om Örby och Öxabäck, 2 maj 2018 Synpunkter som framfördes på samtliga dialogmöten redovisas först i sammanställningen. Nedan följer de i övrigt som kom fram för Örby/Öxabäck. Det fanns en uppfattning hos deltagarna på motet om att mellanstadiet bör finnas kvar i Öxabäck men att årskurs 7-9 kan gå i Kinna, fast man är mycket nöjd med Örbyskolan och deras resultat samt att alla lärare känner alla elever. Man föreslår att lärare skulle kunna utnyttjas på ett annat sätt. Tex att en tar all matematik och att lärare får jobba på flera skolor, ett samarbete över skolgränser. Man tycker inte att prognoserna är tillförlitliga och anser att befolkningen ökar också i Öxabäck. Föräldrarna tycker inte det känns som omöjligt att få lärare med legitimation även till en liten skola. Tex kan de få en högre lön, landsbygdslön, om de väljer en liten skola. Lärare vid kommungränsen byter arbete för att få högre lön. Man funderar på hur lätt är det att rekrytera till skolorna totalt och vad som säger att lärare hellre söker sig till skolor med fler elever. Det diskuteras svårigheten med att få ett lågstadium till en ekonomisk bärkraftig enhet. Det blir en del prat om svårigheten att hyra en del av lokalerna till annan verksamhet, var gör man av fritidshemmet, i Öxabäck har de en egen lokal i ena änden av skolan. (På de flesta skolor har inte fritids egna lokaler.) Man menar att barns behov av att bli sedda lättare tillgodoses på en mindre skola. Man funderar också på hur eleverna ska klara det med klasser på 25, nu när de är 6-7 st. Kommer eleverna att få tillräckligt med stöd på Örbyskolan. Är det ekonomiskt försvarbart att flytta elever från Fritsla till paviljonger i Kinna. I den resultatredovisning som ingår i materialet har eleverna på Öxabäckskolan låga meritvärden. Man funderar varför eleverna har i Östra Frölunda bättre betyg än Öxabäck. (förvaltningen känner inte till något om Östra Frölunda) Erfarenhet från när Gullbergskolan stängdes menar man är att det blev stökigt i klasserna på Örby. Kanske hade paviljongerna inte behövts om Gullbergskolan funnits kvar resonerar man också. Kommer Lyckeskolan att bli en attraktiv arbetsplats och hur blir arbetsmiljön för lärarna med så stora grupper och många elever är frågor som tas upp. Det finns skilda uppfattningar om eleverna från Öxabäck ska gå i samma klass på Örbyskolan eller inte. En del tycker det, andra att det är bra att dela på flera klasser. 6