LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA 6-9

LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA 6-9 Läsåret 2014/2015 1

Innehållsförteckning Mål... 3 Vad säger lagen?... 3 Vad står begreppen för?... 3 Diskriminering... 3 Trakasserier... 3 Kränkande behandling... 3 Mobbning... 4 Sexuella trakasserier... 4 Likabehandling... 4 Processbeskrivning... 4 Att förebygga, främja och skapa trygghet... 5 Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling... 5 Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av Husmodellen... 6 Vad som framkommit när eleverna på Metis svarat på Husmodellen...8 Studieroenkät... 8 Arbetsgång vid uppgifter om att kränkande behandling har skett...8 Trygghetsteamet... 9 Ansvarsfördelning vad gäller likabehandlingsarbetet... 9 Det är rektorns ansvar att... 9 Det är lärarnas och den övriga skolpersonalens ansvar att... 9 Det är alla elevers gemensamma ansvar att... 10 Bilagor Bilaga 1: Skolans Ordningsregler... 11 Bilaga 2: Konsekvenstrappan... 11 2

Mål Ingen elev eller personal på Råsunda skola 6-9 ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla elever och all personal ska känna sig trygga samt vara insatta i innehållet i Likabehandlingsplanen. Även vårdnadshavarna ska känna till planens innehåll. All personal och alla elever ska agera i överensstämmelse med innehållet i Likabehandlingsplanen. Vad säger lagen? En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Skolans rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen (Solna stad). Anmälningsskyldigheten gäller även om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skollagen (2010:800) 6 kapitel är tvingande. I Diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter den någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det alltså bara personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans rutiner eller regler. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett handlande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 3

Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande behandling/trakasserier och det är hela personalens ansvar att ta detta på allvar. Det behöver inte handla om upprepade kränkningar/trakasserier. Redan första gången någon utsätts måste skolans personal ingripa. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska som till exempel slag, knuffar och fasthållning. Psykosociala som till exempel utfrysning, blickar, suckar eller att alla går när en elev kommer. Verbala som till exempel ryktesspridning, nedsättande tilltal, hot och förlöjligande. Eller genom texter och bilder som till exempel kränkande lappar, fotografier, sms, bloggar, chat, mejl och meddelanden på olika sociala medier. En elev som tillrättavisas av skolans personal i syfte att skapa en god stämning och arbetsmiljö i klassen är inte i lagens mening en kränkning, även om eleven kan uppleva det så. Inte heller anses det vara en kränkning om skolan eller läraren vidtar åtgärder för att upprätthålla ordning och följa skolans ordningsregler som har förankrats hos alla. Mobbning Definitionen på mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är alltid personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Processbeskrivning Ansvariga för Råsunda skolas likabehandlingsplan är skolans rektorer och kurator. Planen har skapats tillsammans med elevhälsan och trygghetsteamet. 4

Resterande personal, skolans elever och föräldraråd har även varit delaktiga då planen gått ut på remiss under mentorstid, vid föräldrarådsmöten och personalkonferenser. Förankring av planen har skett på samma sätt. Kartläggning av skolans nuläge har bl.a. gjorts med Diskrimineringsombudsmannens verktyg Husmodellen (http://www.do.se/sv/material/husmodellen---skolan/). Varje klass har genomfört en kartläggning, som i sin tur har analyserats skolövergripande. Även observationer av skolans personal samt det som kommer fram genom mentorssamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, hälsosamtal, trygghetsteamets arbete och klassråd är av vikt för kartläggningen. Varje år arbetar mentorerna i sina respektive klasser med Husmodellen. Eleverna ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultatet sammanställs och analyseras sedan av respektive arbetsenhet. Att förebygga, främja och skapa trygghet Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling Alla klasser på skolan arbetar kontinuerligt och metodiskt med värdegrundsfrågor genom värderings- och samarbetsövningar. Det finns en ständigt pågående dialog med eleverna om kamratskap och hur man beter sig mot varandra. Ansvar: Mentorer och undervisande pedagoger Skolan har en värdegrundsdag vid läsårsstart där alla klasser arbetar parallellt med stärkande övningar och samtal. Ansvar: Elevhälsan och mentorer Alla arbetslag ser till att likabehandlingsplanen förankras hos elever och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen förklaras även begreppen likabehandling, diskriminering, trakasserier och kränkning samt hur vi på skolan arbetar med och mot detta och varför det är viktigt att göra det. Ansvar: Mentorer och undervisande pedagoger För att skapa bättre sammanhållning elever emellan samt mellan elever och personal ges det möjlighet till aktiviteter utanför undervisningen, i form av bland annat friluftsoch idrottsdag. Ansvar: Idrottslärare och respektive arbetslag 5

Under kommande läsår kommer vi arbeta med de olika diskrimineringsgrunderna. Mentorerna ser till att respektive klass får nödvändig kunskap. Framförallt kommer fokus att ligga på diskrimineringsgrunden kön, då det genom observationer av personal framkommit att en del elever känner sig manade att leva upp till stereotypa könsroller. Ansvar: Mentorer och kurator Mentorerna har tillgång till EQ-verkstans material för att kunna arbeta med det under mentorstid. Grunden i metoderna är fysisk aktivitet, samtal, samarbete och egen reflektion. Metodiken är inspirerad av aktiva värderingar. "Heta stolen" är ett exempel på en metod för att skapa samtal och själv ta ställning i olika frågor. Andra exempel på metoder är drama utan slut, dilemmafrågor, oavslutade meningar, samarbetsövningar och lekar. Ansvarig: Mentorer och kurator På skolan finns tillgång till BRIS idolkort. Målet med idolkorten är att eleverna ska kunna se att de allra flesta känt sig ensamma, mobbade, otrygga eller rädda någon gång i livet. Skolan har även tillgång till ett tiotal klassuppsättningar av Respekt, serietidningen mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Respekt är skapad av bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Ovanstående är tänkt att kunna användas på mentorstid. Ansvarig: Mentorer och kurator Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av Husmodellen Kränkningar elever emellan och kränkningar via nätet: För att förebygga kränkningar både på internet och utanför vill vi skapa en medvetenhet hos eleverna om både etik och kränkningar. Som en del i det arbetet har vi sammanställt ett material som mentorerna ska använda i sina respektive klasser på mentorstid en gång i veckan under tio veckors tid. Materialet kommer från kampanjen No hate Speech Movement. Statens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement i Sverige. Kampanjens syfte är att höja kunskapen hos barn och ungdomar om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet och utanför. Arbetet med No Hate Speech Movement berör framförallt diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet och är att betrakta som en viktig del i skolans främjande arbete för likabehandling. Ansvarig: Mentorer och kurator 6

Toaletter: Eleverna uppger att de upplever att skolans toaletter som tillgängliga och acceptabla. För att den upplevelsen ska bestå kommer fortlöpande översyn av lås med tydlig upptagetmarkering ske. Även översyn av städrutin av toaletter sker. Ansvarig: Skolledning och vaktmästare Idrottens omklädningsrum: En del elever upplever att idrottens omklädningsrum behöver fräschas upp och även tryggas upp med duschdraperier och blurr-tejp för fönstren för att undvika insyn i omklädningsrummet. Ansvarig: Skolledning Stadiongården: Eleverna uppger att de känner sig trygga i Stadiongården som är bemannad med fritidsledare och i viss utsträckning med rastvärdar. Översyn av rastvärdsschema med anpassning till tryck och beläggning på Stadiongården sker kontinuerligt. Det finns önskemål om att fler vuxna på skolan ska vistas i Stadiongården. Ansvarig: Skolledning och personal Matsalen: Då vissa elever tidigare har upplevt matsalen som stökig och otrygg har skolan gett medarbetare i uppdrag att agera matsalsvärdar för att verka för ökad trivsel och trygghet. Eftersom eleverna nu säger sig uppleva trivsel och trygghet i matsalen kommer detta arbete fortsätta. Även eleverna bidrar till denna förbättring genom att alla klasser fått i uppdrag att agera matsalsvärdar och hjälpa till med att hålla matsalen ren och trivsam genom att exempelvis torka av borden. Eleverna har också ett större eget ansvar i att plocka undan efter sig och lämna matsalen i fullgott skick. Kontinuerlig översyn och utvärdering av matsalstider och matsalsscheman sker också för att ytterligare höja trivsel och trygghet. Ansvarig: Skolledningen, all skolpersonal och elever Korridorer: I sammanställningen av Husmodellen framkommer att eleverna känner sig tryggare vid elevskåpen nu än de gjort tidigare. För att ytterligare bidra till elevernas upplevelse av trygghet i korridorer och vid elevskåp sker en omsorgsfull och medveten placering av sammansättning av klasser till elevskåp samt placering av elevskåpen. 7

Några av 6:orna svarar dock att de tycker att entrén kan kännas otrevlig och otrygg. De uttrycker också att de äldre eleverna ibland springer och knuffas. All personal ska markera tydligt direkt i stunden när de ser något otillåtet. Mentorerna arbetar kontinuerligt med värderingsfrågor på mentorstiden en gång i veckan. Ansvarig: All skolpersonal Biblioteket: För att bidra till elevernas trygghet i biblioteket har det utförts en ommöblering där, vilket eleverna verkar nöjda med. Ansvarig: Skolledning, vaktmästare och bibliotekarie Trivsel och trygghet: För att öka trivsel och trygghet har skolan har tillsammans med eleverna utarbetat nya ordningsregler. Ansvarig: Skolpersonal och elever Vad som framkommit när eleverna på Metis svarat på Husmodellen Underlaget för Metis har varit litet då fyra elever av tretton inte har lämnat in Husmodellen. Det som framkommer av det inlämnade materialet är att en majoritet av eleverna känner sig trygga i skolans lokaler. Korridorerna och idrottens omklädningsrum utmärker sig något som otrygga enligt några elever. Även matsalen upplevs av ett par tre elever som jobbig då det är så mycket folk där. Sammantaget ger svaren dock en bild av att eleverna på Metis upplever sig som trygga i skolan. Studieroenkät Utöver Husmodellen har även en enkät om studiero genomförts. Detta för att få en bild av hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i klassrummet. Denna enkät används som underlag för fortsatt arbete med klassrumsmiljön. Arbetsgång vid uppgifter om att kränkande behandling har skett Om skolpersonal får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling skall det rapporteras genom att personal fyller i kränkningsblankett 1 och lämnar anmälan i rektors brevlåda. När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska rektor anmäla detta till central förvaltning (huvudman). Rektor förmedlar informationen till berörd elevs mentor. Mentor har utredande samtal med elev samt dokumenterar. Därefter lämnar mentor blanketten, ytterligare ifylld, åter till rektor som bedömer om ytterligare utredning med åtgärder skall genomföras av trygghetsteamet. Rektor ser till att ärendet diarieförs. 8

Trygghetsteamet Skolans trygghetsteam består av kurator, speciallärare, skolsköterska samt ett antal pedagoger. Dessa pedagoger fungerar som så kallade samtalare. Trygghetsteamet har möte varje vecka. Ansvarsfördelning vad gäller likabehandlingsarbetet Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. se till att en utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de hanterar och dokumenterar fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. kontakta andra myndigheter, såsom socialtjänst och polis, vid behov. Det är lärarnas och den övriga skolpersonalens ansvar att: bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. ta alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på allvar och följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och/eller i möten med andra människor samt sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att uppföljning sker av utredda fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd. 9

Det är alla elevers gemensamma ansvar att: behandla elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. vara med och skapa god stämning och bra arbetsmiljö på skolan. berätta för personal om man ser att någon elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 10

Ordningsregler Råsunda skola 6-9 Ordningsregler 1. Vi visar hänsyn mot varandra. Undervisande lärare leder arbetet under lektionstid. 2. Under lektionstid ska mobiltelefoner vara inställda på ljudlöst, och enbart användas i studiesyfte på lärares inrådan. 3. Vi lämnar ytterkläder, mössor och kepsar utanför matsalen och lämnar ytterkläder utanför lektionssalen. 4. Vi äter och/eller dricker inte under lektionstid. 5. Vi kastar inte snöboll på grund av skaderisk. Konsekvenstrappa Allmänt: Mål: 1. Tillsägelse i klassrummet. 2. Tillsägelse i enrum. 3. Incidentrapport skrivs. Hemmet kontaktas i samråd med mentor. 4. Förälder kallas till skolan för möte med rektor. 5. Skriftlig varning. Att konsekvenser sätts in snarast är ytterst viktigt, det får inte ta tid mellan incident och konsekvens. Återkoppling till mentor är mycket viktigt angående möten, konsekvenser osv. Målet med ordningsreglerna är att skapa en vana/kultur hos samtliga elever där självklarhet i att reglerna följs finns och att eleverna respekterar självklarheten i att läraren leder arbetet i klassrummet och att lärares påtalande följs under raster. 11