Proteinkvalitet i vall

Relevanta dokument
Proteinkvalitet i vall

Protein från vallen hur gör man?

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Protein från vallen Hur gör man?

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Lantmannens valltävling

Uddevallakonferensen 2015

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Vallfoder som enda foder till får

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

15A - Grovfoderodling

Slutrapport för anslag från Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, Dnr RJN 12/2007

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Foderproduktion och kvalitetsfel

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Mjölk på gräs och biprodukter

Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vit eller svart plansiloplast?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Tolkning av foderanalys BLGG

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Utfodring av dikor under sintiden

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Transkript:

Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 oh Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö oh häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Bkgrund oh Frågor Vllen är den främst proteinkälln för idisslre. För tt utnyttj proteinet i vllen rätt ehöver vi tänk rätt från strt oh längs med hel vllfoderkedjn. 1) Sk vi ök proteinhlten i vllen genom tt ök ljväxtndelen eller genom kvävegödsling? 2) Skiljer sig ljväxtern åt i proteinkvlitet? 3) Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning oh ensilering? 4) Kn tillstsmedel förättr ensilgets proteinkvlitet även när den hygienisk kvliteten i ensilget är god? Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 1

Växtens Proteinfrktioner Cornell Net Crohydrte nd Protein System (CNCPS) Anlysert Beräknt ND olösligt protein AD olösligt protein (C) Råprotein Snt protein Buffertolösligt protein AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Buffertlösligt protein (B1) Ike protein N NPN (A) A oh B1 är löslig i vommen De kräver sn energikäll B2 oh B3 är mest värdefull B2 ryts ner i vriernde grd i vommen B3 ryts ner långsmt i vommen oh en stor del är vomstilt Kompletter med smältr fier som energikäll C nses som osmältr Proteinfrktionerns nedrytning oh pssge A Mikro protein B1, B2, B3, C B2 B3 C Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 2

Bljväxters proteinfrktioner NPN (A) oh B1: vitklöver oh lusern > rödklöver oh käringtnd Löslig i vommen, kräver sn energi för mikroproteinsyntes B2: käringtnd > lusern, rödklöver, vitklöver Nedrytr i vommen, smältr fier för energi B3: rödklöver > käringtnd, lusern, vitklöver Till stor del vomstil men delvis nedrytr i vommen ADF-N, C: tendens till mer i rödklöver Anses som ej smältr Vomstilt protein: rödklöver oh käringtnd > lusern oh vitklöver Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Proteinkvlitet i lusern oh rödklöver % v Rp 8 Rödklöver Titus SW Pondus Geno Försök på Rådde Gård Dphne % v Rp Creno 8 Rödklöver Titus Skörd 1, 12 Snt lösligt protein (B1) 8 SW Pondus Geno Dphne Rödklöver SW Titus Pondus Creno Geno Skörd 3, 12 Dphne Snt lösligt protein (B1) Creno Skörd 2, 12 Snt lösligt protein (B1) 3

Effekt på mjölkproduktionen Rödklöverensilge jämfört med ensilge (Broderik et l., 1) ike-protein kväve (NPN) smältrhet v orgnisk sustns oh NDF Fodereffektivitet i kg mjölk/kg ts-intg N-effektivitet i kg mjölk N / kg N-intg Mjölkure Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Effekt på mjölkproduktionen Käringtndsensilge vs. ensilge (Hymes Fet et l., 13) Mjölkvkstning oh mjölkens proteinmängd Urehlt i mjölken Käringtnd/gräsensilge vs. Vitklöver/gräsensilge (Eriksson et l., 12) Mjölkvkstning Mjölkens proteinmängd Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 4

Kvävegödsling Ger högre råproteinhlt i gräs Men kn risker sänkning v proteinkvliteten mång olik miljöfktorer påverkr Kndensiskt försök i först skörd v timotej under två år (Tremly et l., 5) Ökd N-gödsling på våren från till 18 kg N/h Grödn: WSC, uffertkpitet oh NO 3 -, speiellt vid tidig skörd Ensilge: ph, NPN, lösligt N nd NH 3 -N Liknnde resultt från Irlnd (Kedy & O Kiely, 1996) Pågående försök på Rådde gård Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Vlllndning Gräs/klöver-ndel vid skörd Vllkostnd för protein från klöver eller från N-gödsling Medeltl från två vllförsök på Rådde Gård under tre vllår med 4 skördr/år Förutom förstårsvll från ett v försöken som skörddes 3 gånger. TI/RK/VK /53/7 SW 944 GR/RK/VK 63/25/12 SW 944 GR/RK/VK 77/16/7 Gödsling, kg +3++ +3++ 11+8++ Avkstning, kg ts/h 8 3 8 78 9 Råprotein, g/kg ts 195 168 18 Vllkostnd, kr/kg ts 1,51 1,47 1, GR = timotej (TI), eng. rjgräs, ängssvingel RK=rödklöver, VK=vitklöver Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 5

Proteinkvlitetsförändringr under förtorkning v gräs/ljväxtvll (77 %/23 %) till 35 % ts i 23 timmr oh ensilering i 125 dgr på Nötenter Viken % v Rp 9 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 29,2 35, 21, P <.1 8 7 5 3 Snt lösligt protein (B1) 1 C FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS Effekt v tillstsmedel (125 dgrs lgring) % v Rp 9 8 7 5 3 1 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21, () 23,3 () 23,2 () P =. () () () ENSILAGE UTAN TILLSATS HOMO LAB fu/g SALTBASERAT MEDEL 2 l/ton Snt lösligt protein (B1) 6

Förtorkning oh Ensilering Förtorkning v lusern/vitklöver (85 %/ 15 %) till % ts i 6 timmr i ndr skörd 12 på Rådde Gård P <,1 8 % v råprotein Snt lösligt protein (B1) FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Effekt v tillstsmedel 8 () () () % v råprotein Snt lösligt protein (B1) ENSILAGE UTAN TILLSATS SYRA 4 l/ton HOMO LAB fu/g Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 7

Slutstser 1) Vllkostnden lir lägre med protein från ljväxt än från N- gödsling men relehovet kn li större 2) Bljväxtern skiljer sig åt i proteinkvlitet, vilket ör ts hänsyn till vid vl v energikäll i foderstten 3) Förtorkning v grönmss innn ensilering ökr ndelen värdefullt protein för mikrosyntesen oh ndelen vomstilt protein 4) Tillstsmedel minskde proteinets nedrytning under ensilering Ndeu, Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp 8