PROTOKOLL 1 (8) TEKNIKUTSKOTTET Plats Landstingshuset, sammanträdesrum 1097 C Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Mats Sandström (S) vice ordförande Aina Wåhlund (S) Åsa Johansson (S) ers för Aida Alvinius (M) I tjänsten Särskilt inbjuden Justering Agnetha Jonsson, chef landstingsservice Susanne Jangentorp, sekreterare Lars Nilsson, chef landstingsfastigheter Curt Monfelt, miljöchef Miranda Fredriksson, miljösamordnare Pia-Britt Hildebrand, enhetschef upphandling och avtal Bo-Jacob Enqvist, Värmlandstrafik Utsågs vice ordföranden att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 47 Formalia Ordföranden inledde mötet med att hälsa alla välkomna till terminens sista möte. Dagordningen godkändes med tillägg under 51, övriga frågor, verksamhetsplan landstingsservice och materialförsörjningsprojektet. 48 Rapporter Det fanns inga rapporter till dagens möte. 49 Ärenden för beslut i landstingsstyrelsen 2012-01-24-- 25 Upprustning av lokaler för hälso- och sjukvårdsverksamhet inom kvarteret mandolinen 1, Karlstad Ärendet redovisades i teknikutskottet. Följande frågeställningar lyftes.
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 2 (8) Lars Nilsson som var förhindrad att delta på mötet har i efterhand besvarat dessa frågor. 1. Finns utrymme i budget för utökade lokalkostnader hos verksamheterna? Inom Landstinget i Värmland har inga verksamheter några kostnader för lokaler. Landstingsfastigheter står för alla lokalkostnader fullt ut. Innan ett investeringsförslag skrivs fram sker tillsammans med den aktuella verksamheten en analys av konsekvenserna av åtgärderna. I denna analys vägs de ekonomiska effekterna för åtgärderna mot de samlade konsekvenserna. Detta innebär att såväl ekonomiska förändringar som andra effekter vägs mot varandra. Bedöms de positiva konsekvenserna överstiga den samlade negativa (oftast ökad kostnad) föreslås att projektet ska genomföras. 2. Årskostnaden om 1 000 + 200 belastar Hälsocentralen respektive HHR, kapitalkostnader och fastighetsdriftskostnader belastar landstingsfastigheter. Vilka kostnader belastar fastigheter? Vad innebär fastighetsdriftskostnader? Hela årskostnaden belastar landstingsfastigheter för lokalerna. Årskostnaden består av kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar samt fastighetsdriftskostnader. Fastighetsdriftskostnaden är kostnader för värme, vatten, el, tillsyn, skötsel, underhåll, barmarks- och vinterunderhåll, sophantering, eventuellt externa hyror och så vidare. Kostnader för städning belastar landstingsservice. 3. Lokalerna beräknas tas i anspråk i september 2012, när uppstår årskostnadsökningen för projektet? De ökade årskostnaderna uppstår när lokalerna tas i bruk. Detta innebär att kapitalkostnaderna ökar från och med september månad 2012. Övrigt Landstinget i Värmland har alltså inget internhyressystem. För att verksamheterna ska kunna redovisa rätt nyckeltal avseende kostnad per patient pågår arbete med att fördela rätt kostnader för lokaler på den verksamhet som utnyttjar lokalen. Projektet är i dagsläget upptaget med frågeställningen hur kostnaden ska fördelas. Ambitionen är att under 2012 i någon form kunna fördela lokalkostnaderna på dem som utnyttjar lokalerna. 50 Informationsärenden Information om projektet 2xKoll Bo-Jacob Enqvist, projektledare för projektet 2xKoll hade bjudits in till teknikutskottet för att informera om projektet. 2xKoll är ett tvådelat utveck-
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 3 (8) lingsprojekt och handlar dels om trafiklösning i lands- och glesbygd, dels om mobility management (att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur) på arbetsplatsen. I den förra delen ingår Värmlandstrafik, Hammarö kommun, Sunne kommun, Säffle kommun och Filipstads kommun. I den senare delen ingår Värmlandstrafik, Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. Trafikutveckling inför 2014 Systematisk beskrivning av trafik, fordon och infrastruktur Medborgardialog kring trafikförsörjning på landsbygd Upprätta pilottrafik i tre nya kommuner Testresenärsprojekt och annan marknadsföring Hårda åtgärder 1. Skapa attraktiva, trygga och tillgängliga hållplatser 2. Bra tillgänglighetsanpassade och miljövänligare fordon 3. Trafikljusstyrning för att prioritera kollektivtrafik framför biltrafik 4. Egna körfält för buss Hårda åtgärder måste följas upp med mjuka för att få full effekt. Uppdraget inom projektdelen Mobility Management på arbetsplatsen Mäta effekt Arbeta fram och planera effektiva aktiviteter som får människor att ställa bilen i sin arbetspendling Genomföra och ompröva Utvärdera Planerade aktiviteter inom projektdelen Mobility Management på arbetsplatsen Januari 2012 Februari 2012 Resvaneundersökning till cirka 10 000 individer. Erbjudande om testresenärserbjudande. Testresenärs-kickoff med föreläsning.
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 4 (8) Mars 2012 Följa upp testresenärer med resvaneundersökning. Resvaneundersökning återkoppling av testresenärerna. Erbjudanden och autogirolösningar för att få testresenärer och andra att välja kollektivtrafik. Se över resepolicy i organisationerna. Modell 2xKoll ska leda fram till en modell, att hitta förhållningssätt hur Värmlandstrafik ska jobba med företag och organisationer i hela Värmland. Detta ska bli en metodik, baserat på de erfarenheter som projektet gett. I slutet av 2013 ska Värmlandstrafik ha byggt upp en organisation för företagsförsäljning. Projektet 2 x Koll ska bidra till en strategi hur man ska nå små, medelstora och större organisationer. Värmlandstrafik har under ett år påbörjat företagsförsäljningen i hela Värmland Tre stora organisationer ska vara ännu duktigare på mobility management och ha en relativt hög andel kollektivtrafikresenärer. Utveckling patientresor kopplat till nytt avtal för taxi Agnetha J redovisade utvecklingen av patientresor. Det är marginella förändringar i antal resor och dess längd 2011 i jämförelse med 2010. Kostnaderna har däremot accelererat efter att det nya avtalet för taxi trädde i kraft i juli. Förutsättningarna har gjorts om i upphandlingen med färre körområden och det är de långa resorna som har ökat kraftigt i pris. Kostnadsökningen för 2011 motsvarar 5,9 miljoner kronor till och med oktober. Agnetha kommer att träffa Värmlandstrafik för att se över avtalet. Återkoppling sker till teknikutskottet. Kostnämnd Förberedelserna för bildandet av en kostnämnd har pågått under 2011. Förslag till reglemente och avtal finns framme. En fråga skickades ut till Värmlands kommuner i maj om intresse av att delta i en kostnämnd. Åtta kommuner har meddelat att de är intresserade men har inte tydliggjort när de tänker avropa tjänsten. Fördjupade kontakter har skett under hösten och intresserade kommuner har kallats till ett möte i december för planläggning av det fortsatta arbetet. Grums, Hagfors, Karlstads, Storfors, Munkfors, Kil,
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 5 (8) Sunne och Kristinehamn har visat intresse för samverkan. Start beräknas i april 2012. Information kring upphandling och avtal Arbete med miljökrav Pia-Britt H och Miranda F informerade om hur de arbetar mer strukturerat med att få in miljökrav i upphandlingar. Detta är en viktig del för att påverka landstingets miljö- och klimatavtryck positivt. Miljöstyrningsrådets kriterier används som grund. De har tre olika kravnivåer, bas, avancerade och spjutspets. Pia-Britt H skickar inkomna upphandlingsuppdrag till Miranda F som därefter kontaktar aktuell upphandlare när det finns krav att ställa. För att få en uppfattning om vilken kravnivå i Miljöstyrningsrådets kriterier som är lämplig att använda ska frågan tas upp vid leverantörsdialoger. Pia-Britt H och Miranda F har regelbundna uppföljningsmöten med varandra för att utveckla arbetet. I april kommer de att utvärdera sitt arbetssätt och avrapportera detta på teknikutskottet i maj. Pia-Britt informerade om hur enheten upphandling och avtal arbetar med miljö och sociala hänsyn vid upphandlingar. Internationellt följer lagstiftning, rättsfall etcetera Nationellt Arbetar i produktråd och nätverk som jobbar nationellt och byter erfarenheter. Använder upphandlingsmallar, miljöstyrningsrådets mallar där miljö finns med. Region och landstingsgemensamt arbete med sociala och etiska krav etcetera. Regionalt/landstinget Samarbete med miljöenheten, leverantörsdialoger, uppdragsgivare, inlagt om miljökrav i våra upphandlingsmallar. Enheten upphandling och avtal kommer att medverka på teknikutskottet regelbundet för att rapportera aktuella upphandlingar. Våra avtal Avtalen finns på Livlinan under våra verktyg, avtalsdatabas. Pågående upphandlingar finns på Livlinan under administrativt stöd upphandling och avtal, dokument aktuella upphandlingar. Upphandlingsutredningen Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentarikern (Kd), är särskild utredare och har fått regeringens uppdrag att utvärdera upphandlingsregelverket.
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 6 (8) Uppdraget startade den 15 september 2010 och ska redovisas den 28 juni 2012. Uppdraget omfattar att kartlägga och redovisa om upphandlingsreglerna gör det möjligt att göra goda ekonomiska affärer och samtidigt använda köpkraften till att förbättra miljön. Det ska genomföras i nära kontakt med myndigheter, kommuner, landsting, arbetsmarknadens parter, företag och intresseorganisationer. Exempel vad utredningen kan leda till Förenkla regelverket Öka förhandlingsmöjligheter Medge direktupphandling under tid som överprövning pågår Öka direktupphandlingsbeloppet Miljö och sociala frågor Förtydliga i vilken mån krav som går längre än EU:s minimiregler är möjliga att ställa i offentliga upphandlingar. Förtydliga om vi får ställa strängare krav på områden som omfattas av harmoniserande lagstiftning exempelvis kemikalieområdet. Utveckla och precisera möjligheterna till helhetsbedömning av olika produkters och tjänsters hållbarhetsprestanda exempelvis livscykelanalys. Överväga att införa bestämmelse i direktiv om att livscykelkostnaderna ska beaktas vid upphandling av energirelaterade produkter. Det offentliga upphandlingsregelverkets primära mål är att göra goda affärer det vill säga tillgodose verksamheternas behov av varor och tjänster till lägsta möjliga kostnad. Miljöpolitiska programmet Det miljöpolitiska programmet återremmitterades av landstingsstyrelsen den 22 november. Majoriteten står bakom yrkandet. Curt M har fått uppdraget från landstingsdirektören att ta sig an detta igen. Curt har tagit fram ett förslag där yrkandena ingår. I landstingsfullmäktige den 30 november togs beslut om ett femte perspektiv, miljö, i landstingsplanen. Diskussion fördes om att koncentrera arbetet på miljöperspektivet i landstingsplanen istället för det miljöpolitiska programmet. Samtidigt fanns upp-
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 7 (8) fattning om att arbetet med det miljöpolitiska programmet skulle gå vidare enligt tidigare beslutat uppdrag. En genomgång av majoritetens nya förslag till formuleringar i det miljöpolitiska programmet gjordes. Tidsram 11 januari hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och stabschefsgruppen 13 januari landstingsdirektörens ledningsgrupp 31 januari teknikutskottet 7 februari arbetsutskottet 21 februari landstingstyrelsen 13 mars landstingsfullmäktige Investeringar 2011, godkännande LD nr 10-11, LK/110032 Listan genomgicks och lades till handlingarna. 51 Övriga frågor Inbjudningar Det fanns för närvarande inga inbjudningar. Verksamhetsplan 2012 Landstingsservice Sjukfrånvaron i landstingsservice verksamhetsplan togs upp. Målet för landstingsservice är sex procent inte fem procent som är målet i landstinget. Agnetha J förklarade att detta beror på att målet bör vara realistiskt. På sikt jobbar man mot fem procent. Materialförsörjningsprojekt Agnetha informerade i grova drag om kommande materialförsörjningsprojekt. BiLiV-projektet ligger till grund för arbetet med att förbättra materialförsörjningsprocessen. Erfarenheterna från införandet av förrådshissen i hus 2 ger oss möjlighet att ytterligare förbättra processen. Efter snart ett års drift av förrådshissen har antalet artiklar som lagerhålls halverats, lageromsättningshastigheten har tredubblats och inga onödiga artiklar lagerhålls.
LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 8 (8) Landstinget i Värmland har under året deltagit med Centralsjukhuset i Benchmarking om materialförsörjning tillsammans med 40 andra sjukhus. Benchmarkingen visar att de landsting som tagit ett helhetsansvar för materialförsörjningsprocessens samtliga delar har klarat de lägsta kostnaderna och den högsta servicenivån. Det finns intresse inom hälso- och sjukvården i vårt landsting att fortsätta jobba med lagerhanteringen. Det har framkommit konkreta förbättringsåtgärder. Agnetha skriver fram ett projektdirektiv som kommer att redovisas i teknikutskottet i januari. Vid protokollet Susanne Jangentorp Justeras Eva Hallström Mats Sandström