Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Transkript

1 LK/ PROTOKOLL 1 (6) HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Christina Wahrolin (S) Kommuner: Arvika, Sten Fransson (S) Eda, Catarina Jansson (KD) Filipstad, Britt-Marie Wall (S) Forshaga, Bertil Hagelin (S) Grums, Frank Lassen (S) Hagfors, Dennis Byberg (M) Hammarö, Margareta Ivarsson (C) Kil, Eva Hammar (MP) Kristinehamn, Lars Johansson (S) Munkfors, Eric Henriksson (S) Storfors, Ingrid Resare (S) Torsby, Åke Gustavsson (S) Årjäng, Lotta Wignell (C) Ersättare I tjänsten Justering Filipstad, Anita Johansson (M) Storfors, Birgitta Hagström (C) Jan Hultbäck, tf. divisionschef Hälsa, Habilitering och Rehabilitering (HHR) Ingela Svensson tf. verksamhetschef Hjälpmedelsservice Johanna Orre, nämndsekreterare sekreterare Utsågs Sten Fransson att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 17 LK/ Föredragningslistans godkännande Föredragningslistan godkändes med följande tillägg: 24 Rapporter 18 Inkontinenshjälpmedel Ulla Anesäter, verksamhetschef för rehabiliteringen i Arvika och ansvarig för landstingets inkontinensfrågor informerade om hur försörjningen av inkontinenshjälpmedel ser ut.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND 2 (6) Division hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) ansvarar för frågan sedan år Det finns idag en styrgrupp inom området, där representanter från landstinget och samtliga Värmlands kommuner ingår, samt en sortimensgrupp. Statsbidraget ligger på 86 kr/ invånare, vilket ger totalt ca 23,5 miljoner kronor. Det har tagits fram ett för Värmland gemensamt vårdprogram och år 2006 gjordes en gemensam upphandling, vilket gav större förhandlingsutrymme och minskade kostnaderna. Även förskrivarutbildningen för inkontinensskydd är gemensam för kommunerna och landstinget. Statsbidraget delas 50/50 mellan kommer och landsting enligt ett gammalt avtal, men sedan 2007 har kostnaden för landstinget ökat till 58 %. Det finns ett behov av en gemensam syn inom området och minskade kostnader. De senaste två åren har verksamheten inkontinenshjälpmedel gått med en miljon kronor i underskott, som statsbidragen inte täcker. Redan då inkontinenshjälpmedel etablerades som ett av landstingets verksamhetsområden diskuterades frågan om det var lämpligt att införa inkontinenshjälpmedel som ett av Hjälpmedelsnämndens ansvarsområden, och gällande avtal går nu ut i mars Nämnden beslutade att ge arbetsutskottet i uppdrag att inleda en process och utreda förutsättningarna för att i framtiden lyfta in inkontinenshjälpmedel som ett av nämndens ansvarsområden. 19 Landstingsprojekt angående högkostnadsskydd Tf. divisionschef Jan Hultbäck informerade om det landstingsprojekt som pågår gällande ett eventuellt högkostnadsskydd för landstingets hjälpmedel. Han poängterade noga att detta endast kommer till arbetsutskottets kännedom som ett informationsärende. Ett eventuellt högkostnadsskydd för landstingets hjälpmedel är inget som nämnden ska ta ställning till eller kommer att påverkas av. De hjälpmedel som kan förskrivas både av kommuner och landsting är bortplockade från högkostnadsskyddet. Ajournering för kaffe. Utdrag T.f verksamhetschef Hjälpmedelsservice Ingela Svensson 20 LK/ Borttagande av trehjulig cykel från riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel Enligt beslut i Hjälpmedelsnämnden kan trehjuliga cyklar förskrivas enligt gällande riktlinjer Efter att brukaren bedömts tillhöra målgruppen och bedömts klara att hantera en trehjulig cykel får brukaren själv bekosta sin cykel genom att hyra den av Hjälpmedelsservice.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND 3 (6) Frågan om trehjuliga cyklar har varit föremål för diskussioner i verksamheterna och i nätverket för hjälpmedelsfrågor och det finns ett starkt önskemål om att de bör tas bort ur riktlinjerna och inte längre ska tillhandahållas som hjälpmedel. Det finns flera skäl till detta önskemål och detta är en sammanfattning av dessa: - I nämndens policy framgår det att man ska tillhandahålla hjälpmedel som fordras för att brukaren själv eller med stöd av annan ska kunna tillgodose grundläggande behov i vardagen. Aktiviteter som anses nödvändiga i vardagen ska prioriteras. Det innebär i praktiken att hjälpmedel för primära behov såsom äta, kommunicera, personlig hygien och förflyttningar inomhus prioriteras före hjälpmedel för aktiviteter utanför bostaden. - Varje enskild förfrågan från brukare skall bedömas och beslutas. Varje enskilt tillfälle skall då journalföras, oavsett utgången av bedömningen. Detta innebär en inte oansenlig arbetsinsats av förskrivaren. En insats som då göres på bekostnad av annat. - Det faktum att man gör en bedömning och förskrivning men att brukaren ändå finansierar sitt hjälpmedel själv genom en hyreskostnad gör att ansvarsfrågan i relation till förskrivningen blir oklar. - Trehjuliga cyklar framförs i trafiken och att relativt sällan göra en bedömning av brukarens syn, hörsel, kognitiv förmåga, balans etc är svårt och ett stort ansvar och en kompetens och resurs som man kan ifrågasätta om en kommuns rehabiliteringsenhet ska förväntas att tillhandahålla. Trehjuliga cyklar finns att köpa i cykelhandeln men kostar mera än en tvåhjulig. Det finns i flera fall möjlighet att dela upp kostnaden på olika sätt vilket bör underlätta inköp även om kostnaden är högre. Man kan också se att den aktuella målgruppen också kan komma ifråga för bedömning för en enklare eldriven rullstol av skotermodell vilket bör göra att man inte helt tar bort möjligheten för att få sitt hjälpmedelsbehov tillgodosett. Frågan har kommunicerats med handikappförbunden Värmland och med anledning av det ovan angivna kan man se att det finns en rimlighet i förslaget. Man har en del ideer gällande hanteringen av de cyklar som kommer åter till Hjälpmedelsservice och erbjuder sig att föra en fortsatt dialog om detta. Hjälpmedelsnämnden beslutade att riktlinjen Trehjuliga cyklar tas bort och därmed också möjligheten att förskriva dessa samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND 4 (6) Utdrag T.f verksamhetschef Hjälpmedelsservice Ingela Svensson 21 LK/ Borttagande av förbränningsmotordrivna rullstolar från riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Förbränningsmotordrivna rullstolar, det vill säga fyrhjuligt terrängfordon kan förskrivas enligt de gällande riktlinjerna Dessa förskrivs och finansieras av Hjälpmedelsservice. De har funnits i två olika modeller. Den ena som är en traditionell fyrhjulig motorcykel, i vårt fall av märket Yamaha, och en annan modell kallad ATC, som är framtagen av ett företag som heter Woodstar. Den senare är mera avancerad i sin konstruktion och som möjliggjort att personer med mycket nedsatt kraft och balans har kunnat förflytta sig självständigt. Woodstar finns inte längre kvar som tillverkare av detta hjälpmedel och det finns således inte någon praktisk möjlighet att förskrivas längre. Efter att bedömningen gjorts så lånar brukaren hjälpmedlet men landstinget är fortsatt ägare. Brukaren är skyldig att hålla fordonet försäkrat och bekosta service efter leverantörens rekommendationer. Även övriga driftskostnader inklusive reparationer bekostas av brukaren själv. För att brukaren ska få hjälpmedlet förskrivet måste han/hon också genomgå en kurs för att få förarbevis. Från början när dessa hjälpmedel blev förskrivningsbara var regelverket mera generöst hållet men allteftersom tiden gått har kriterierna förändrats. Det krävs idag bl.a. att boendemiljön ska vara sådan att förflyttningsbehovet inte kan tillgodoses av en eldriven rullstol. Utvecklingen av de eldrivna rullstolarna har inneburit att de klarar av de flesta förekommande fallen. Detta har gjort att det inte förskrivits några fyrhjulingar på de senaste åren. Vid en jämförelse som gjorts tidigare av Landstinget i Västmanland var Värmland det enda landsting som hade fyrhjuling som förskrivningsbart hjälpmedel. Frågan har kommunicerats med handikappförbunden Värmland och med anledning av det ovan angivna kan man se att det finns en rimlighet i förslaget. Hjälpmedelsnämnden beslutade att riktlinjen Förbränningsmotordrivna rullstolar tas bort och därmed också möjligheten att förskriva dessa samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND 5 (6) Utdrag T.f verksamhetschef Hjälpmedelsservice Ingela Svensson 22 LK/ Tillägg av förskrivare gällande riktlinje Samtalsapparater Enligt tidigare beslut i Hjälpmedelsnämnden är hjälpmedelskonsulent förskrivare av samtalsapparater ISO-kod Landstinget, Hjälpmedelsservice, har kostnadsansvar för de hjälpmedel som ingår inom riktlinjen. Förfrågan har kommit från logopeder bland annat på Vuxenhabiliteringen med önskemål att även leg. logoped skulle kunna vara förskrivare inom riktlinjen. Logopeder undersöker och behandlar personer som har problem med språket, talet eller rösten. De har kompetens att för aktuell persongrupp bedöma behov, välja samtalsapparat, prova ut, instruera, träna och följa upp. Logopederna är därmed lämpliga att förskriva samtalsapparater. Sedan tidigare är leg. logoped förskrivare av röstgeneratorer och röstförstärkare. Handläggningstiden för personer med behov av samtalsapparater skulle förkortas, om förskrivning görs av logoped, som i många fall är den som upptäcker behovet. I dagsläget måste logopeden remittera personen vidare till hjälpmedelskonsulent på Hjälpmedelsservice för förskrivning av samtalsapparater. Hjälpmedelsnämnden beslutade att riktlinjen Samtalsapparater kompletteras med leg. logoped som förskrivare samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. 23 Hjälpmedelsnämndens kommande sammanträden hösten Förslag till innehåll Ordförande Annétthe Zettergren bad nämnden att komma med förslag på innehåll till nämndens sammanträden under hösten Följande förslag diskuterades: - Längre rapportering gällande den policy nämnden har, antal hjälpmedel som förskrivs och de projekt som drivs gällande till exempel jämställd vård (23 september) - Information om Fritt Val (23 september)

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND 6 (6) - Seminarium gällande kognitiva hjälpmedel (9 december) - Lärdomar som dras kring vad som händer runt om i Värmland under mandatperioden - Nya perspektiv På vilket sätt ska nämnden delta vid nästa möte? 24 Rapporter T.f verksamhetschef för Hjälpmedelsservice Ingela Svensson återgav en del av det innehåll som diskuterats i samband med en nätverksträff för verksamhetschefer runt om i Sverige, bland annat Fritt Val, patientsäkerhet, demografi och Regionfrågan. Ingela Svensson gick även igenom den gemensamma beredskap som finns på helgerna för brukare som då inte kan tillgodose sina behov. Budget för beredskapen är ca kronor och verksamheten håller idag beräknad budget. Ordföranden Annétthe Zettergren avslutade dagens möte och önskade ledamöterna en skön sommar, med återseende i september. Vid protokollet Johanna Orre Justeras Annétthe Zettergren Sten Fransson