Landstingshuset, sammanträdesrum 1097 C

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (8) TEKNIKUTSKOTTET Plats Landstingshuset, sammanträdesrum 1097 C Beslutande Mats Sandström (S), ordförande ( 11, 12 punkt 1) Eva Hallström (MP), ordförande (från 12 punkt 2) Aina Wåhlund (S) Thomas Olsson (C) ersättare för Aida Alvinius (M) Marianne Utterdahl (SIV) ersättare för Birgitta Kringlund (FP) Ersättare I tjänsten Justering Åsa Johansson (S) Agnetha Jonsson, chef landstingsservice Lars Nilsson, chef landstingsfastigheter Curt Monfelt, miljöchef Susanne Jangentorp, sekreterare Anna-Carin Edström, bitr. divisionschef/verksamhetsutvecklare, division opererande specialiteter Peder Röhr, länschef transport Roy Sjöqvist, projektledare transport Eva Bångerius, länschef kost Maria Ohlqvist, enhetschef kost Utsågs Marianne Utterdahl att jämte ordföranden justera dagens protokoll 11 Formalia Dagordningen godkändes. Ordföranden hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 12 Information Materialförsörjning och beställningsportal LK/ LK/ Landstingsservice chef Agnetha Jonsson inledde med att informera om bakgrunden till materialförsörjningsprojektet och beställningsportalen som är en fortsättning på BiLiV-projektet. Förrådshissen Länchef för transport, Peder Röhr, informerade om förrådshissen i hus 2. Hissen är 25 meter hög och består av 124 hyllplan med cirka 500 artiklar

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 2 (8) som ligger i fack. Det är ett gemensamt förråd för 16 verksamheter. Beställning sker via trådlös handdator eller webben. Förrådshissen är tillgänglig hela dygnet och det går att göra uttag på varje våningsplan. En arbetsgrupp har gjort en översyn av sortimentet. Antalet artiklar som ligger i hissen har reducerats från till 500 jämfört med vad som fanns i de traditionella förråden tidigare. Det är verksamheterna som bestämmer vilka artiklar som ska finnas i hissen. Transportverksamheten ansvarar för beställning hos leverantörer, plockar in i hissen, beställer det som verksamheterna behöver från hissen och plockar ut beställningarna på respektive våningsplan. På så vis ansvarar transportverksamheten för hela processen från beställning till utplock på avdelning. Kostnaden för material debiteras respektive verksamhet. Undantag är radiologen som tar ut sina varor själva i förrådshissen. Förrådshissen har nu varit i drift drygt 1 år. Konceptet har varit framgångsrikt och bidragit till flera effektivitetsvinster, genom att det är en ansvarig verksamhet för hela processen, ökad lageromsättningshastighet, lägre kapitalbindning och mindre lokalyta för förråd. Det har också frigjort tid för vården. Årskostnaden för material har minskat med 1,5 miljoner kronor 2011 jämfört med I resultatet måste man dock ta hänsyn till att verksamheterna hade material som de tog med sig till det nya huset. Lagervärdet för material i förrådshissen är 0,5 miljoner kronor. Verksamheterna i vården är positiva till förrådshissen. Det har också visat sig att de landsting som ser till hela processen har den effektivaste materialhanteringen. Förbättrad materialförsörjning Roy Sjöqvist, enhetschef för transport på Centralsjukhuset, är projektledare för materialförsörjningsprojektet. Roy informerade om det pågående arbetet. De erfarenheter som ligger till grund för projektet är arbetet med BiLiV, införandet av förrådshissen i hus 2 och deltagande i benchmarking om materialförsörjning. Projektet omfattar hela Centralsjukhuset. I dag handlar man förbrukningsmaterial för cirka 120 miljoner kronor per år till Centralsjukhuset. Projektet är tänkt att omfatta hela länet på sikt. Tandvården och vårdcentralerna är inte med i projektet. Syftet är att få en bättre lagerstyrning genom att hålla ihop processen från strategi och beställning till uppackning i patientnära förråd. Tanken är att servicenivåerna till vården ska öka, processen ska effektiviseras och kvalitén förbättras. Detta medför att tid frigörs för vårdverksamheterna.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 3 (8) Projektmål med år 2010 som bas Målsättningen är att antalet artiklar i lager ska reduceras med 50 procent och lageromsättningshastigheten öka med minst 3 gånger. Dessutom ska kostnaden för lagerbundet kapital och kostnaden för inköp av artiklar minska med 2-5 miljoner kronor. Resultatet av sortimentsgenomgången som gjordes till hus 2 av basartiklar kommer att användas. Kostnaden för nedlagd tid i processen är beräknad att minska med minst 1 miljon kronor. Målsättningen är att Centralsjukhuset blir topp fem i benchmarkingprogrammet. Förväntat resultat En grundlig genomgång av sortimentet ska ha genomförts och ett arbetssätt för att styra hela processen från beställning till uppackning på avdelningsförråd ha tagits fram. Man ska också identifiera kostnader och investeringsbehov för inredning i lagerutrymmen, eventuell ombyggnad, utrustning för leveranser och systemstöd. En handlingsplan tas fram till mitten av april Tidplanen är att projektet ska vara färdigt sommaren Upphandling av IT-stöd för elektronisk handel Anna-Carin Edström, biträdande divisionschef och verksamhetsutvecklare för division opererande specialiteter, är projektledare för införandeprojektet. Anna-Carin Edström berättade att hon medverkat i BiLiV-projektet gjordes en analys av befintligt beställningsstöd i Raindance inom BiLiVprojektet. Ett pilot-projekt genomfördes inom folktandvården. Resultatet var inte tillfredställande eftersom systemet inte räckte till att klara hela landstinget. Beslut togs 2008 att inte fortsätta på den inslagna vägen. Under genomfördes ett arbete som mynnade ut i en slutrapport för en förstudie av ett elektroniskt beställningssystem. Den 2 mars 2011 beslutade landstingsdirektören att ett upphandlingsdirektiv skulle tas fram. Strategigrupp BiLiV fick i uppdrag att organisera ett införandeprojekt för ett elektroniskt beställningsstöd under förutsättning att beslut togs att ett beställningsstöd skulle inhandlas vilket också gjordes. Administrativ chef Anna-Lena Wingqvist tog fram ett projektdirektiv som antogs den 18 augusti Styrgrupp för upphandlingen är strategigrupp BiLiV. Projektet omfattar samtliga verksamheter i Landstinget i Värmland. Det är ett beställningsstöd för varor och tjänster och berör fakturahantering, materialförsörjningsprojektet, förrådshissen i hus 2 samt ersättningslokaler operation Öst.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 4 (8) Förväntade nyttoeffekter i landstinget är bland annat att styrning, kontroll och uppföljning förbättras och att endast avtalad vara eller tjänst köps in, vilket ger lägre priser vid upphandling. Under våren fortsätter arbetet med kravspecifikationen. Leverantörsträffar kommer också att genomföras. Projektet ska enligt plan vara infört senast den 1 november Teknikutskottet önskade lycka till och tackade för föredragningen. Återkoppling kostprojektet inklusive avfallshantering Länschef för kostverksamheten, Eva Bångerius, och Maria Ohlqvist, enhetschef kost, informerade om det pågående kostprojektet. Kostprojektet Den första etappen av renoveringen i Centralsjukhusets kök är klar i maj Kost lagar måltider per vecka till patienter, lunchservering och kylda förpackade måltider till värmländska kommuner. Kostförsörjningen i Arvika har utretts. Från september 2012 levereras mat från Centralsjukhuset. Psykiatrin på Marieberg kostförsörjs också från Centralsjukhuset. Det nya systemet blir bättre för patienten. Det finns möjlighet att förändra mattiderna och göra en annan måltidsfördelning. Systemet införs den 7 maj Eva Bångerius och Maria Ohlqvist går runt och informerar vårdpersonalen om hur det nya systemet fungerar i praktiken. Avfallshantering I det nya köket finns ett slutet system för restprodukter vilket leder ut till en tank. Avfallet tas om hand av Karlstads kommun genom slamsugning. Det kommer att användas till biogas. Problemet är att kostnaden för tömning är hög i nuläget. Djurskyddskrav i upphandling av livsmedel Maria Ohlqvist tog upp frågan om möjlighet att ställa djurskyddskrav i upphandling av livsmedel. Det har kommit två kammarrättsdomar där man prövat Miljöstyrningsrådets djurskyddskrav. I det ena fallet (Rättviks kommun) ansåg man inte att det gick att kontrollera att kraven uppfylldes och underkände därför upphandlingen, medan man i det andra fallet (Sigtuna kommun) ansåg att man lyckats visa att man kunde kontrollera att kraven uppfylldes.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 5 (8) Resultatet av detta är att det nu finns två kammarrättsdomar som pekar åt olika håll, något som naturligtvis inte är särskilt lyckat. Särskilt då både Rättvik och Sigtuna har angivit snarlika metoder för uppföljning och kontroll. Möjligen kan man se att Sigtuna tryckt hårdare på att man ämnar göra besök och kontroller av anläggningar och transporter. Den modell för uppföljning som Sigtuna ska använda är för dyr och svår för vårt landsting. Inom Landstinget i Värmland är en ny upphandling för livsmedel på gång med planerad avtalsstart 1 november Om landstinget har för avsikt att ställa djurskyddskrav i upphandlingen så måste en tydlig plan för uppföljning finnas och dessutom måste den beskrivas i förfrågningsunderlaget. Upphandlingskonsult Martin Magnusson kontaktar SKL och miljöstyrningsrådet innan förfrågningsunderlag annonseras. Ordföranden tackade för informationen på teknikutskottets vägnar. Avfallshantering Miljöchef Curt Monfelt informerade om landstingets avfallshantering. Sedan lång tid tillbaka finns ett kommunalt renhållningsmonopol. Monopolet innebär att kommunerna har skyldighet att omhänderta allt avfall som karakteriseras som hushållsavfall. En del av det avfall som uppkommer inom hälso- och sjukvården definieras fortfarande som hushållsavfall. Idag är den definitionen ifrågasatt eftersom hälso- och sjukvården av idag och den typ av avfall som produceras inte går att jämföra med gångna tiders sjukvård. Landstinget har sedan 2003 ett avtal med Karlstad Energi som innebär att allt brännbart avfall som uppkommer inom verksamheterna kan hanteras av energibiolaget. I dag transporteras exempelvis allt brännbart avfall från akutsjukhusen till Karlstad för förbränning. Kostnaden (transport och förbränning) uppgår till 735 kronor per ton. Konkret innebär detta att allt avfall som uppkommer inom akutsjukhusen betraktas som verksamhetsavfall. Fortfarande hanteras dock brännbart avfall från övriga verksamheter till övervägande del som hushållsavfall och sköts således av respektive kommun. Förutom att landstingets kostnader för denna hantering är dyrbar så kan det ifrågasättas om avfallet fortfarande ska betraktas som hushållsavfall och därmed ingå i det kommunala renhållningsmonopolet? En ny avfallsförordning trädde i kraft hösten Förordningen innebär bland annat att det kommunala renhållningsmonopolet ytterligare begränsas. För landstingen innebär detta att landstinget själv kan hantera det avfall som tidigare karakteriserats som hushållsavfall. Verksamhetsutövare har nu ett tydligare ansvar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Den tolkning av förordningen som centrala myndigheter gör är att inga avfallsfrakt-

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 6 (8) ioner som uppkommer inom en verksamhet behöver klassificeras som hushållsavfall längre. Konkret innebär detta att landstinget nu kommer att ha möjlighet att effektivisera den interna avfallshanteringen också på övriga ställen än akutsjukhusen. Till skillnad från andra landsting har Landstinget i Värmland sedan 2003 hanterat allt avfall från akutsjukhusen som verksamhetsavfall. Det har inneburit att våra kostnader för avfallshantering kunnat reduceras betydligt samtidigt som den interna logistiken i våra anläggningar kunnat effektiviseras. På senare tid har denna hantering av avfallet rönt intresse från andra landting. Med stöd av Landstinget i Värmland har bland annat Norrbottens läns landsting samt Region Skåne inlett förstudier som har som syfte att omdefiniera hushållsavfall till verksamhetsavfall. Ansökan ekonomiska medel för energieffektiviseringsprojekt Chef landstingsservice, Agnetha Jonsson, informerade om att Beatrice Hedelin WSP (Williams sales partnership) sökt finansiellt stöd från energimyndigheten för att forska om energieffektivisering av sjukresor. Det innebär bland annat att se över samordning av besök och styra vårdflödet kopplat till resorna. En division kommer att utses som man jobbar med i projektet. Start beräknas under oktober. Information från LEAN-konferensen och egna erfarenheter Agnetha Jonsson informerade från LEAN-konferensen. Det pågår flera projekt ute i verksamheterna. Goda exempel från Centralsjukhuset och Sjukhuset i Arvika presenterades på konferensen. Materialförsörjning och ABBA-projektet är exempel där serviceverksamheterna är involverade i samverkan med vården. Diane Miller, vice president, Virginia Maison och Bob Emiliani, professor, Connecticut State University hade intressanta föreläsningar om resan från problemsjukhus till internationellt föredöme inom vården. Myrna Palmgren, doktor i optimering, vid Landstinget i Östergötland informerade om produktionsplanering i vården och landstingsdirektör Hans Karlsson presenterade LEAN arbetet i vårt landsting. Sammantaget en mycket bra konferens. Principbeslut och kontroll kring rivningar Rivning Landstingsfastigheters chef Lars Nilsson förtydligade vad rivning av en fastighet innebär.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 7 (8) Rivning kräver rivningslov och det ska tas fram en rivningsplan, kontrollplan och miljöfarliga ämnen ska inventeras. Bevarandeaspekterna är alltid mycket starka. Rivning av enstaka friliggande byggnader är en förhållandesvis enkel process och kostar normalt kr/kvm BTA. Rivning av sammanbyggd byggnad inom del i större bebyggelse kostar normalt kr/kvm. Det beror på att det kan finnas gemensamma kommunikationer, sammanbyggda rumsenheter, gemensamma anslutningar för el, vatten, fjärrvärme data och så vidare. Det kan också krävas nybyggnad av fasader i anslutning till att en byggkropp tas bort. Enkla friliggande byggnader kan rivas för kanske fyra gånger den årliga driftkostnaden. Komplicerade byggnader i integrerade byggnadsbestånd kan kräva investeringar för att säkra driften av omkringliggande byggnader förutom rivningskostnader som kan vara gånger så stora som den årliga driftkostnaden. Inom Landstinget i Värmlands byggnadsbestånd finns motiv för rivningar i följande byggnader: Hus 5 på Centralsjukhuset, pågår, klart 2012 Hus 6 i Kristinehamn, beslut 2012, utförande preliminärt 2013 Molkoms folkhögskola före detta elevhem, eventuellt beslut 2013 och utförande 2013 Vårdcentralen Hagfors kräver investeringar för ny mediaförsörjning. Kan eventuellt utföras under Förtydligande av investeringsnivån vid rättspsykiatrin Kristinehamn Lars Nilsson informerade om Rättspsykiatriprojektet i Kristinehamn. Projektet omfattar flytt av den rättspsykiatriska vården från Mariebergsområdet till hus 2 inom kvarteret Solrosen. Här ingår även nybyggnad av bussgata och parkeringsplats. Samlokalisering av den allmänpsykiatriska öppenvården och utslussningslägenheter till hus 4 inom kvarteret Solrosen är också en del av projektet. Dessutom ingår flytt av lokaler för HHR från hus 2 till hus 1 samt anpassning av lokaler för laboratoriemedicin och hälsocentral i hus 1. Kostnaden för investeringar kopplat till de olika delarna i projektet är sammanlagt cirka 175 miljoner kronor. Landstinget i Värmland äger tre hus inom Mariebergsområdet i Kristinehamn. Förhandlingar pågår om försäljning.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND TEKNIKUTSKOTTET 8 (8) 13 Ärenden till landstingsstyrelsen Kost- och servicenämnd CSK/ Agnetha Jonsson informerade om att en kost- och servicenämnd ska etableras. Karlstad, Kil, Kristinehamn och Hagfors är intresserade av att vara med. Ett brev har skrivits fram till kommuncheferna. Ett underlag har också tagits fram till landstingsfullmäktige. Landstingets organisation är värdkommun. Man kommer att utse ledmöter i landstinget och kommunerna, som ska ingå i nämnden. Ärendet ska enligt plan beslutas i landstingsfullmäktige i juni. 14 Övriga frågor Inbjudningar Det fanns inga aktuella inbjudningar. Information från seminarier Marianne Utterdahl har varit på områdesträff med Arvika. Grums, Säffle med flera. Det var bland annat diskussioner inom psykiatrin om tillgängligheten när det gäller sjukresor, till exempelvis vid psykakuten i Karlstad. Frågan om möjlighet för anhöriga att ta sig hem kvälls- och nattetid diskuterades. Diskussion kring kognitiva hjälpmedel som behandlingsmetod som alternativ till läkemedelsbehandling togs också upp. Vid protokollet Susanne Jangentorp Justeras Mats Sandström Eva Hallström Marianne Utterdahl