Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och skötare Case managerutbildning klar 2010
Vad är samsjuklighet? Samsjuklighet samtidig förekomst av missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Personer med samsjuklighet och som inte får det stöd och den hjälp de kan ta till sig är de som har det största utanförskapet och de sämsta livsvillkoren i vårt samhälle. De är överrepresenterade när det gäller hemlöshet och fattigdom. De löper risk för att få allvarliga somatiska sjukdomar till följd av missbruket och det finns även en kraftigt ökad risk för suicid i gruppen och dödligheten är stor. Dessa personer har svårt att få den hjälp de kan ta till sig då våra befintliga traditionella strukturer inte fungerar för dem.
Ofta faller dom mellan stolarna då psykiatrin inte kan utreda personens psykiatriska tillstånd förrän denne har varit drogfri under en viss tid och missbruksvården kan inte behandla missbruket på grund av den psykiska störningen. Dessa personer har ofta kognitiva nedsättningar och att passa tider, ta sig till olika vårdgivare för möten och att ta till sig behandling fungerar ofta inte. De kan ha svårt med tidsuppfattning, kanske inte kan åka kollektivtrafik på grund av t ex ångestproblematik och får inte den praktiska stöttning de behöver för att fullfölja behandlingar, vilket gör att man inte kommer ur sin situation. För det mesta har personerna problem på många livsområden vilket gör att de har många kontakter hos olika huvudmän och myndigheter. Dessutom bränner de ofta broarna när det blir konflikter på grund av att samordning och planering inte fungerar.
Behandling Nationella riktlinjerna för missbruk och beroende slår fast att behandling ska ges utan dröjsmål och båda tillstånden ska behandlas samtidigt och även behovet av somatisk vård ska tillgodoses. Detta innebär ett stort mått av samordning och samverkan mellan huvudmännen. Under tiden 2005-2010 satsades det mycket på case managerutbildningar och uppstart av ACT-team. Detta är en typ av integrerad verksamhet där man sett att det finns vinster att göra för den enskilde och för samhället. Det finns inte så mycket forskning på ACT men utvecklingen av modellen fortgår och anpassas succesivt till svenska förhållanden. Det är en personalintensiv verksamhet där man har ett mindre antal klienter vilket gör att mindre kommuner har svårt att få till ACT-team på egen hand. Här pågår arbete i länet att hitta en modell där flera kommuner kan samverka i ett team tillsammans med psykiatrin för att på så sätt kunna erbjuda målgruppen adekvat vård.
Syfte Målet är att behandling av missbruket och den psykiska störningen/sjukdomen ska genomföras samtidigt, för att förhindra att personer faller mellan stolarna. Genom att ge samordnat stöd och behandlingsinsatser till klienter/patienter möjliggörs för gruppen att ha tillgång till den vård och behandling som man har rätt till utifrån behov och förutsättningar. Målet är också att öka möjligheten till delaktighet i samhället och kontroll över sitt eget liv för personer ur målgruppen.
Vad är ACT och Case managment? Assertive community treatment (ACT) innebär att hela det samordnande och behandlande ansvaret tas av ett team där exempelvis socialarbetare, sjuksköterska och psykiater ingår. Modellen kommer från USA och är inte helt överförbar på svenska förhållanden men det finns tydliga verksamma delar som man kan se ger resultat. Intensiv case managment enligt ACT-modellen rekommenderas i Nationella riktlinjer för schizofreni och psykosvård och i Nationella riktlinjer för missbruk och beroende rekommenderas samordnad behandling mellan huvudmännen. Detta kan ske på olika sätt men det avgörande är att samordningen utgår från den enskilde klientens behov och en modell som nämns är just Case managment.
Vad är ACT? insatserna genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer och inte på en mottagning verksamheten är uppsökande och icke konfrontativ verksamheten har hög intensitet, insatserna genomförs vid behov samt med hög tillgänglighet ( med krisstöd dygnet runt) varje case manager har få patienter, c:a 10 det är viktigt med kontinuitet i personalgruppen verksamheten är teambaserad, ett team runt klienten har ansvar för allt arbete med patienten, ett s.k. CM-team personalgruppen i CM-teamet är multidisciplinär, minst en psykiater och en sjuksköterska ingår i teamet arbetet genomförs i nära samarbete med klientens sociala stödsystem t ex familj, hyresvärd, arbetsgivare och andra vård- och stödinsatser Case managern, CM är den som är nyckelpersonen i ett multiprofessionellt team och är den som har kontinuerlig kontakt med klienten.
Vad gör en case manager? ansvarar för planering och uppföljning av insatser inför CM-teamet ansvara för diskussion och beslut om de insatser som skall göras för klienten säkerställa klientens övriga kontakter ha det samlade ansvaret för behandlingsinsatser, stödinsatser och att praktisk hjälp till klienten genomförs vara ombudsman för klienten och bevaka dennes samhälleliga rättigheter lokalisera och hålla kontakt med de sociala, medicinska och psykiatriska insatser som inte kan erbjudas inom CMteamet och som kan vara aktuella för klienten
Hur ser det ut i Jönköpings län 2006/2007 gjordes en inventering av hur många personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning det fanns i länet. Sammanlagt identifierades 544 personer som tillhörande målgruppen, vilket motsvarar 0,2 procent av länets befolkning. Målgruppen är de personer som har den allvarligaste problematiken och utifrån inventeringen beräknades antalet individer med behov av Case Manager uppgå till drygt 300 På senare år har även personer med neuropsykiatriska funktionshinder och komplexa vårdbehov räknats in i den grupp som kan bli hjälpt av modellen vilket gör att målgruppens omfattning ökat.
Teamen Jönköpings län var ett av de mer aktiva länen i den nationella satsning som gjordes mellan 2005 och 2010. Det utbildades ca 25 case managers från både kommun och psykiatri. Det resulterade i 3 nya integrerade CM-team. Sedan tidigare finns BoP-teamet i Jönköpings kommun, en verksamhet som drivs gemensamt av landstingets psykiatri och Jönköpings kommun. Det som är grunden för att ACT och CM ska bli effektivt är just att man har med sig minst 2 parter, kommunen och landstingets psykiatri och det optimala blir när även primärvården kommer in i teamet då den har ansvar för den somatiska hälsan hos målgruppen
Jönköpings sjukvårdsområde BoP-teamet- här arbetar 6 CM, 3 från kommunen och 3 från landstinget. Man har ca 40 personer inskrivna. Höglandet I Vetlanda arbetar 2 CM, 1 från landstinget och 1 från kommunen. Man har 15 klienter inskrivna I Nässjö finns SPÖT (Socialpsykiatriska öppenvårdsteamet) där det finns 3 CM, 2 kommunala och 1 landstingsanställd och man har 18 klienter inskrivna I Sävsjö arbetar 3 CM, 1 landstingsanställd och 2 kommunanställda, 2 dagar i veckan. Resten av tiden arbetar de kommunala CM i boendestödet.
Södra sjukvårdsområdet (GGVV) Här är ett team under uppbyggnad och beräknas starta i början på 2014. Detta kommer att bestå av 5 CM, 3 kommunanställda som jobbar över kommun-gränserna och 2 från psykiatriska kliniken.
Missbruksvård är lönsam för samhället Samhällets kostnader: 150 mdr för alkohol, narkotika och läkemedel. Tidig och mer kunskapsbaserad vård kan minska samhällets kostnader. För en kvinna, 20 år, med aktivt heroinmissbruk är den samhällsekonomiska kostnaden cirka 10 miljoner kronor. Vårdkostnaden för vanliga insatskombinationer varierar mellan 300000 kronor och 2,6 miljoner kronor. Om insatsen är effektiv mot missbruket kan besparingen bli 2 miljoner kronor. Om insatsen dessutom gör det möjligt att arbeta kan besparingen bli 6 miljoner. För en man, 30 år, med aktivt tungt alkoholmissbruk är den samhällsekonomiska kostnaden cirka 7 miljoner kronor. Vårdkostnaden för vanliga insatskombinationer varierar mellan 23000 kronor och 400000 kronor. Om insatsen är effektiv kan besparingen bli 3 miljoner kronor. Om insatsen dessutom gör det möjligt att arbeta kan besparingen bli 6 miljoner kronor. (Gerhard Larssons utredning)
Exempel på vårdkostnader inom slutenvård 2011 En patient som under en sexmånaders-period vistades 31 dygn på kirurgisk avdelning, 30 dygn på medicin avd. samt 2 inläggningar på psykiatrisk avdelning. Ingen IVA-vård, ambulans, polis eller socialtjänstens kostnader medräknade. Personen hade varit tvångsvårdad både innan och direkt efter denna sexmånadersperiod Kostnad 560 323 för enbart slutenvård på sjukhus, vilken personen inte var hjälpt av, samt att platsen inte var tillgänglig för någon som behövde den vården bättre. Lägger vi detta till det mänskliga lidandet för den enskilde och dennes omgivning, blir den samlade bilden en katastrof för personen i fråga, ett misslyckande för de olika vårdinsatserna och ur samhällsekonomisk synvinkel ett stort slöseri med våra gemensamma resurser.
I de kommuner där man har fungerande ACTteam har man i sina uppföljningar och utvärderingar kunnat se att personerna har fått en förbättrad livsituation på flera områden samtidigt som behovet av slutenvård minskat.
Styrdokument och litteraturtips Nationella riktlinjer missbruk och beroende Länsöverenskommelse - Psykiatri, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för riskbruk- missbruk- och beroendevård i Jönköpings län Case Management, Landstinget i Jönköpings län
Kommande utbildningar och övrig information Missbrukspsykologi Fortbildningsdag om psykisk hälsa och beroende Samverkanswebben Case Management "Svenska nätverket för dubbeldiagnoser" Fördjupningskurs som finns tillgänglig: Insatser och behandling vid riskbruk, alkohol- och drogberoende samt samsjuklighet
Vi kommer inte att kunna bota alla klienter vi möter men vi kommer att kunna göra skillnad. Vi kan stödja människor till att skapa sig ett värdigt liv och att känna egenmakt. Att ge hopp om ett bättre liv
Tack för uppmärksamheten! Katarina Landin FoU-ledare Case Managment CM-coach FoUrum 076 783 78 19 katarina.landin@regionjonkoping.se Internet:.regionjonkoping.se