Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr HANO/20090415-1 2009-04-15 Hanoi Albin Carlén Mattias Forsberg UD-ASO Dnr 21 Vietnam Ekonomisk och handelspolitisk rapport Sammanfattning: På grund av Vietnams exportdrivna och delvis investeringsberoende ekonomi väntas 2009 bli ett svårt år. Sviktande export, minskad inhemsk konsumtion och kraftigt ökad arbetslöshet spås. Vietnams ekonomi väntas dock som en av få ekonomier i Asien fortfarande växa under 2009. Fattigdomen minskar långsiktigt men riskerar på kort sikt att öka till följd av att många kommer att förlora sina jobb. Omfattningen av den globala konjunkturnedgången för Vietnam dröjer till senare delar av 2009. Regeringen har vidtagit åtgärder för att stimulera ekonomin. Utsikterna för Vietnam som investeringsland förblir långsiktigt goda. God arbetsmoral, en mycket ung befolkning, ekonomisk stabilitet, konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader, fördelaktiga skattesatser samt politiskt stöd från regeringen lyfts fram som Vietnams konkurrensfördelar. Flera områden är dock i behov av reformer (t.ex. korruption, infrastruktur, utbildning m.m.), för att säkerställa långsiktig tillväxt. Vietnam förblir handelspolitiskt mycket aktivt inom världshandeln och ansluter sig till allt fler frihandelsavtal, den globala krisen till trots. Global konjunkturnedgång pressar exportberoende Vietnam WTO-inträdet, flera år av rekordstark tillväxt (runt 8 procent) och otaliga internationella lovord, följdes av en inhemsk ekonomisk kris under våren 2008. Aktiemarknaden halverades i värde på ett år och bostadsmarknaden mattades av väsentligt. Inflationen nådde som högst 30 procent 2008 och räntorna sköt i höjden. Enligt många bedömare var de problem som uppkom en naturlig effekt av landets långvariga, starka tillväxt. Regeringen fokuserade
2(7) framgångsrikt på inflationsbekämpning och läget hade precis börjat stabiliseras när den internationella finanskrisen inleddes under hösten. Vietnams kapitalmarknad är relativt liten och var inte kopplad till de stora börserna i OECD-länderna och Asien, där krisen fick genomslag. Landets banksektor förblev också isolerad från de globala kreditproblemen. Vietnam i siffror 2008 samt senaste siffror och prognoser 2009 1 BNP-tillväxt 2008: + 6,2 % Import 2008 : 79,9 miljarder USD (+ BNP-tillväxtprognos 2009: + 1,3 28,3 %) till ca 5 % (+ 3,1 % kvartal 1) Importprognos 2009: Väntas minska Befolkning 2008: ca 86 miljoner Export 2008: 62,9 miljarder USD (+ 29,5 %) Exportprognos 2009: Väntas minska (- 5 % jan. och febr. 2009 jfr. m. föreg. år) BNP per capita 2008: 1024 USD Handelsbalans 2008: -20 % av BNP BNP per capita (PPP) 2008: 2830 USD Andel fattiga 2008: ca 13 % (Enligt regeringens statistikbyrå) (uppskattning) Utlovade utländska direktinvesteringar: USD 6 miljarder första kvartalet 2009. Minskning 40 procent jfr. med samma period föregående år. Inflation: 23 % (genomsnitt 2008) Infl.prognos 2009: 4-5 % (genomsnitt 2009) Det står dock klart att den globala lågkonjunktur som följt finanskrisen utgör en tuff utmaning för Vietnam på kortare sikt. Den vietnamesiska ekonomin har genom medveten ekonomisk politik blivit mer internationellt beroende, vilket är en nyckelfaktor för landets snabba ekonomiska tillväxt men samtidigt gör landet mer sårbart för global ekonomisk turbulens. IMF har identifierat Vietnam som ett av de 26 länder som är mycket sårbara för krisen, då en avgörande del av exportproduktionen är arbetskraftsintensiv och produkterna exporteras till marknader som drabbats hårt av krisen (t.ex. USA, EU och Japan). Exporten väntas minska kraftigt 2009 och eftersom en stor del av befolkningen är sysselsatt direkt eller indirekt inom exportindustrin, märks nu omfattande nedläggningar och uppsägningar. Skooch textilindustrin samt fiskeindustrin är bland de mest utsatta. Den privata sektorn påverkas som helhet mycket negativt. Detta är allvarligt eftersom 1 Notera att statistiken som beskriver Vietnams ekonomiska utveckling generellt sett är osäker. Flera källor (såsom Världsbanken, IMF, General Statistics office (Vietnam), Economic intelligence unit m.fl.) har därför jämförts och ligger till grund för statistiken. I de fall statistiska uppgifter bygger på preliminära siffror anges detta som uppskattning. De vanliga problemen med BNP-måttet i u-länder gäller; en stor del av den vietnamesiska ekonomin är inofficiell, vilket gör att BNP är högre än vad som framgår. Det finns inget bra mått på arbetslösheten i Vietnam.
3(7) sektorn sysselsätter en allt större del av den vietnamesiska arbetskraften och står nu för mer än hälften av BNP. Inom industrisektorn, vilken varit motorn i vietnamesisk ekonomi, märks en kraftig avmattning i produktionsökningstakten i början av 2009. Enligt den vietnamesiska regeringens egna prognoser kommer uppskattningsvis 400 000 personer förlora sina arbeten under 2009, en oroande siffra i ett land vars arbetsföra befolkning växer med över en miljon varje år. Tiotusentals arbetare i utlandet flyttar nu hem till Vietnam efter att ha förlorat sina arbeten i t.ex. Korea och Taiwan. Familjen utgör det sociala skyddsnätet i landet och under 2009 väntas många arbetare, vars arbeten gått förlorade på fabriker, återvända till sina familjer på landsbygden. Arbetslösheten riskerar att få betydande konsekvenser för fattigdomsbekämpningen. Volymen utländska direktinvesteringar spås falla kraftigt under 2009 och gapet mellan utlovade och realiserade investeringar växer från en redan hög nivå. Under 2008 betalades endast runt 40 procent av planerade investeringar verkligen ut. Andra effekter är fallande transfereringar från utlandsboende vietnameser, sviktande turism samt minskade intäkter för regeringen till följd av bl a minskade skatteintäkter (export-/importskatt) och fallande oljepriser. Statens budgetunderskott väntas växa kraftigt under 2009, bl a på grund av att man introducerat ett stimulanspaket på 6 miljarder USD (motsvarande ca 7 procent av BNP). Regeringens fokus har återgått från inflationsdämpande till tillväxtfrämjande åtgärder. Inflationen sjunker ändå till följd av dämpad efterfrågan, men kvarstår som en långsiktig utmaning. Stimulansåtgärderna innefattar bl a räntesubsidier till utsatta branscher, devalvering av valutan, temporärt avskaffad inkomstskatt, en nationell arbetslöshetsförsäkring, sänkta allmänna räntenivåer samt infrastrukturinvesteringar. Höjda importskatter inom vissa utsatta näringar har diskuterats och vidtagits. Bland annat stålindustrin samt pappersindustrin har varit hårt utsatta för konkurrens av utländska varor med lägre priser. Det finns fortfarande all anledning att vara restriktiv när det gäller att uttala sig om konsekvenserna för Vietnam av den globala konjunkturnedgången. Ett tydligt tecken på den osäkerhet som råder är att prognoser (av t.ex. Vietnams regering, IMF och Economic Intelligence Unit) för BNP-tillväxten 2009 skiftar mellan 1,3 och ca 5 procent. Mer uttömmande analyser av effekterna av lågkonjunkturen väntas först vara möjliga senare under 2009. Bedömare är
4(7) dock hittills överens om att BNP kommer att öka under 2009, något som betraktas som mycket positivt mot bankgrund av att Vietnams ekonomi är en av få i Asien som väntas växa 2. I Vietnam växte BNP 2008 med 6,2 procent, trots det gångna årets turbulens. Regeringen annonserade att man numera kan titulera sig medelinkomstland med en BNP per capita över 1000 USD. Långsiktig tillväxtprognos positiv Vietnam har ambitiösa planer för sin ekonomiska utveckling med fortsatt stark tillväxt, om än från en låg nivå. På längre sikt finns det mycket som talar för att detta är möjligt. Vietnam har visat stor förmåga att anpassa sig till nya förhållanden och skaffa sig en ledande position i världshandeln inom vissa varugrupper (framförallt vissa jordbruksprodukter samt textilier och skor). Strukturen på Vietnams ekonomi fortsätter att förändras. Industriproduktionen och servicesektorn står vardera för ca 40 procent av BNP, medan jordbruksproduktionen har sjunkit till mindre än 20 procent av BNP, en halvering på 15 år. Jordbrukssektorn (inklusive fiskerinäringen) sysselsätter dock fortfarande en klar majoritet av befolkningen. Industrisektorn utgör motorn i den vietnamesiska ekonomin och exporten driver på industrisektorns expansion. Befolkningen växer med mer än 1,5 miljoner per år och ungefär två tredjedelar av befolkningen är yngre än 35 år. Den unga befolkningen utgör en stor tillgång för Vietnam, då produktionen företrädelsevis är fokuserad på lågteknologiska varor som kräver stor tillgång på arbetskraft. En allt större skara utländska företag intresserar sig fortsatt för att förlägga produktion i Vietnam, även om etablerings- och investeringstakten förväntas avta väsentligt till följd av den globala lågkonjunkturen. Vietnam är generellt mycket populärt för utländska investerare och multinationella företag, som ser landet som ett alternativ till Kina. De relativa styrkor som lyfts fram i ett regionalt sammanhang är god arbetsmoral, ekonomisk stabilitet, konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader, fördelaktiga skattesatser samt politiskt stöd från regeringen. Med en växande, köpstark, urban medelklass väntas också den inhemska marknaden fortsätta växa framöver. På senare år märks också en trend bland utländska företag mot ökat intresse för att sälja varor och tjänster på den inhemska marknaden. men beroende av politiska vägval 2 Enligt Economic Intelligence Unit endast Vietnam, Kina, Indien och Laos
I takt med att Vietnam fortsätter att utvecklas och befäster sin ställning som medelinkomstland, blir ett upprätthållande av tillväxttakten mer beroende av strukturella reformer. Den globala krisen riskerar på kort sikt att skjuta upp nödvändiga reformer i Vietnam, men historiska erfarenheter säger att pragmatismen tilltar vid kriser och många bedömare pekar på att detta kan bidra till att liberalisera ekonomin ytterligare. Områden i behov av reform är: Brist på kvalificerad arbetskraft är redan ett problem och spås bli ett stor framtida utmaning. Bland annat när det gäller arbetskraft som kan inneha ledande befattningar är bristen stor. Ökad bredd och kvalitet på utbildningen samt kunskapsöverföring från mer utvecklade länder behövs för att Vietnams ekonomi ska kunna ta över en större andel av förädlingskedjan (t.ex. design, varumärken och marknadsföring, logistik och forskning- och utveckling), för att därmed få en större del av vinsterna. I takt med att produktionsstrukturen förändras med högre kompetenskrav riskerar också landets invånare att delas upp i två läger, de som har utbildning och som kan ta del av utvecklingen och de som saknar kvalificerad utbildning och riskerar att fastna i fattigdom. Den offentliga administrationen blir visserligen långsamt mer effektiv och enkel, men fortfarande är byråkratin överdimensionerad. Näringslivet ställer sig starkt kritiskt till bristande transparens samt att regler och processer är krångliga och ofta ologiska. Utförsäljning av statliga bolag och den privata sektorns tillväxt fortsätter. Idag finns runt 3 700 statsägda företag, en minskning från 6 000 år 2000 och 12 000 år 1990. Statliga bolag behåller detta till trots fortfarande en inflytelserik ställning och de statliga storföretagen, som ofta utvecklats till konglomerat och expanderar utöver kärnverksamheten, förvrider konkurrensen och stänger ute privata företag. Vietnam klassas som ett högriskland när det gäller korruption och den vietnamesiska regeringen själv, liksom näringslivet, ringar in detta som ett mycket stort problem för den vietnamesiska ekonomin. Vietnam har en dålig rankning som 121 av 180 länder i Transparency Internationals årliga mätning (2008). Rapportering om korruption rörande höga tjänstemän och politiker är fortfarande förenat med risker. Infrastrukturen är i skriande behov av utbyggnad. Vägar, elförsörjning, järnväg, hamnar och broar är idag undermåliga i större delen av landet. Samtidigt fortsätter miljöproblemen att förvärras. Hållbar utveckling 5(7)
6(7) är ett ökande inslag i debatten, men än så länge så dominerar synen att den ekonomiska utvecklingen måste komma först. Hittills har en allmän BNP-tillväxt kunnat omsättas till fattigdomsminskning och förbättrade levnadsvillkor för en majoritet av befolkningen. Relationen ändras dock i takt med att Vietnams ekonomi utvecklas. Samtidigt som urbaniseringen ökar lever fortfarande drygt 70 procent av invånarna utanför städerna. Den värsta fattigdomen återfinns i avlägsna områden på landsbygden. Den urbana fattigomen, med många migrantarbetare som säsongvis flyttar till städerna, är ett ökande problem. Vietnam fortsätter att öppna sin ekonomi Vietnams handel har fortsatt att visa stark tillväxt under 2008. Detta är i linje med regeringens prioriteringar och även ett resultat av WTO-inträdet i januari 2007 vilket medfört liberaliseringar och sänkta tullar. Exporten ökade kraftigt och de största exportprodukterna är råolja, ris, kaffe, skor och textilier samt fiske- och övriga jordbruksprodukter. Vietnam är idag världens näst största exportör av kaffe och ris och världens största exportör av svartpeppar. Parallellt med exporten ökade också importen kraftigt. Största delen av importen består av petroleumprodukter, maskiner och reservdelar. I början av 2009 invigdes landets första oljeraffinaderi, vilket sannolikt kommer att bättra på handelsbalansen som visade ett underskott på 20 procent 2008. Värdet av Vietnams export och import uppgick 2008 till totalt 160 procent av BNP. Vietnam är därmed i den meningen en av världens mest öppna ekonomier. Vietnams största exportmarknader är USA, EU, ASEAN, Japan, Kina, Sydkorea samt Australien. Trots ekonomiska problem har Vietnam fortsatt vara drivande för ökad frihandel. Ett bilateralt frihandelsavtal mellan Japan och Vietnam undertecknades i slutet av december 2008. I början av 2009 undertecknandes ett frihandelsavtal mellan ASEAN och Australien och Nya Zeeland (AANZFTA). Australien och Nya Zeeland gav som de första två länderna efter WTO-inträdet 2007 Vietnam marknadsekonomistatus. Förhandlingarna mellan EU och ASEAN om ett frihandelsavtal har fortsatt under 2008 men väntas till följd av en utdragen process övergå till bilaterala förhandlingar, där Vietnam sannolikt är intresserat av att ingå. Samtidigt hålls dörren fortfarande öppen för ett frihandelsavtal mellan EU och ASEAN på sikt. Parallellt med detta förhandlas om ett partnerskapsavtal mellan EU och Vietnam. BERGMAN
CC: Andreasson, Lars UD-IH Andersson, Liselott Edberg, Karl Ozaki Macias, Charlotta Henriksson, Jonatan Washington, Ambassaden PARIS, Ambassaden Bangkok, Ambassaden Singapore, Ambassaden Kuala Lumpur, Ambassaden Jakarta, Ambassaden Peking, Ambassaden Vientiane, Ambassaden Phnompenh, Ambassaden Bergman, Rolf 7(7)