Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Relevanta dokument
Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Information Klimatkrav Klimatkalkyl. 13 december 2018

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

Informationstillfälle - Skype. Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv.

KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE

Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv

KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN

Så kravställer en av statens största upphandlare. Katarina Norén inköpsdirektörtrafikverket

Trafikverkets klimatkrav. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 4.0

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 5.0

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 6.0

Hantering av miljön i byggskedet. NVF-seminarium Tomas Holmström Funktionsledare Miljö Förbifart Stockholm. TMALL 0141 Presentation v 1.

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Konsekvensanalys av klimatkrav för byggande och underhåll av infrastruktur

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

RAPPORT. Klimatkalkyl version 5.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatoptimerat byggande av betongbroar

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

FÖRSLAG TILL KLIMATKRAV I MINDRE INVESTERINGSPROJEKT

Miljökrav i entreprenadupphandlingar. Historik Gemensamma miljökrav. Miljökrav i upphandlingen av entreprenader. Mycket pengar är det.

TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0. Välkomna till Resultatkonferens Klimatkrav och Klimatkalkyl 2018

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat

Klimatpåverkan, luftkvalitet och transporter

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

RAPPORT. Klimatkalkyl version 3.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

LCC i investeringsprojekt. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018

Bygg om eller bygg nytt

RAPPORT. Klimatkalkyl version 2.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Västlänken och Olskroken planskildhet Klimatpåverkan, luftkvalitet och transporter

Bilaga 1 Förslag till uppdaterade krav. Gemensamma miljökrav för entreprenader - version 1. Förutsättningar och tillämpning

RAPPORT. Klimatkalkyl version 4.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Denna bilaga utgör ett komplement till nuvarande vägledning (bilaga 3) och syftar till att förklara och motivera uppdaterade krav i Bilaga 1.

Klimatkalkyl Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

ANVÄNDARSTÖD TILL BM KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Trafikverket inköpsvolym investering och underhåll järnväg

Trafikverkets krav på material och varor

Vägen till framgång Rv 50

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

Trafikverkets egna åtgärder mot miljömål Redovisade till Miljömålsrådet

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Trafikverkets Miljörapport 2016

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Trafikverkets inköpsvolym

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Är det viktigt att modellerna gör bra prognoser?

Inledning. Utgångspunkter. Omfattning. Aktiviteter. Ansvar HANDLINGSPLAN 1 (2)

Byggandets klimatpåverkan

Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag Trafikverkets branschdagar 2015

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Remiss Regional energi- och klimatstrategi, På väg mot ett energiintelligent och klimatsmart Dalarna 2045

Prognoser för sysselsättningsfrämjande åtgärder och krav i Trafikverkets kontrakt November TMALL 0142 Presentation stående v 1.

Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

Swecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Gemensamma miljökrav för entreprenader; jämförelse remissförslag kontra slutligt förslag

Prognoser för sysselsättningsfrämjande åtgärder och krav i Trafikverkets kontrakt TMALL 0142 Presentation stående v 1.0

Remiss från trafiknämnden.

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

PM Avfallshantering. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Kerstin Larsson _ MPU02 1 (5) Projektnamn

KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGANDE AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG (JÄRNA- GÖTEBORG, JÖNKÖPING LUND)

Tjänsteutlåtande Till fastighetsnämnden Diarienummer 4762/17

Klimatpåverkan i Byggprocessen

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag. Mats Karlsson, IVt

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Bilaga A Skeden, underlag och beslut som styr klimatprestanda

Bilaga 3 Sammanfattning av workshop

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

Transkript:

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan

Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden Vi är cirka 80 deltagare på dagens möte Konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, branschorganisationer m fl. Gemensam nämnare: Vi är alla intresserade av att lära oss mer om Trafikverkets klimatkrav och arbete med Klimatkalkyler 3 2017-10-03

Syfte med informationstillfället Ett informationstillfälle för extern målgrupp där Trafikverkets klimatkrav och arbete med klimatkalkyler presenteras och diskuteras Visa på exempel på klimatkravställande i projekt Visa på nyheter i klimatkalkylmodellen 5,0 Visa på goda exempel och praktisk tillämpning Möjlighet att ställa frågor 4 2017-10-03

Vi som håller i presentationerna idag: Håkan Johansson VO Planering Cecilia Kjellander VO Stora projekt Susanna Toller VO Planering Jonas Melén Inköp och logistik 5 2017-10-03

Agenda och upplägg totalt 2 timmar Block 1: Trafikverkets klimatkrav - vad ska vi uppnå? Block 2: Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter Block 3: Exempel på klimatkrav i projekt och i varuupphandling Bensträckare 5 minuter Block 4: Frågeställningar och lösningar från projekten Block 5: Vad händer framöver FoI och nationella transportplanen 6 2017-10-03

Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Frågor och svar finns publicerade på: www.trafikverket.se/klimatkalkyl 7 2017-10-03

Block 1 Trafikverkets klimatkrav vad ska vi uppnå? Håkan Johansson 8 2017-10-03

Klimatneutral infrastruktur 2050 Bidra till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. - Vision: En klimatneutral infrastruktur senast 2050 - Mål: Minskad klimatpåverkan med 15 procent till 2020 jämfört med 2015 30 procent till 2025 jämfört med 2015 9 2017-10-03

Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045. Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. 10 2017-10-03

Klimatkrav på infrastrukturhållning Trafikverkets klimatkrav för infrastrukturhållning, gäller från 15 februari 2016 Krav om att klimatkalkyler ska göras, gäller från 1 april 2015 11 2017-10-03

Vad omfattar klimatkraven? Investeringsprojekt med totalkostnad på 50 miljoner kr eller mer. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl. Avser nya investeringsprojekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. Omfattar infrastrukturhållningens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv Kraven ska på sikt även omfatta: underhåll av vägar och järnvägar investeringsprojekt med totalkostnad mindre än 50 miljoner kr. 12 2017-10-03

Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 13 2017-10-03

Krav vid projektering och byggskede I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med X procent jämfört med utgångsläget. Inga krav om HUR stimulera innovationsanda! Bonus vid överträffande av krav Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration 14 2017-10-03

För att nå framgång krävs engagemang från samtliga aktörer Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling 1 5 15 2017-10-03

Förslag till krav i mindre entreprenader/ klimatkrav på material eller produkter Två möjliga kravställningar för projektering och byggskede samt underhåll Krav enligt samma modell som för större projekt (ej underhåll) Procentuella reduktionskrav (förutsätter klimatkalkyl) Krav på material och drivmedel i entreprenad (investering och underhåll) Drivmedel Cement/betong Gemensamma miljökrav för Armeringsstål entreprenader Konstruktionsstål Beläggning (asfalt) Pågår genom branschsamverkan 16 2017-10-03

Förslag till krav på material i mindre investeringsprojekt och i underhållsentreprenader Produkt/material Planerat öppningsår 2020-2024 Planerat öppningsår 2025-2029 Armeringsstål (tillverkning och transport) Konstruktionsstål (tillverkning och transport) Cement 0,72 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter 0,70 kg CO 2 e/kg cement 0,52 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål 0,62 kg CO 2 e/kg Betong Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna Piloter Investering: Underhåll: 25 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen 35 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt - Broentreprenad: cement, betong, armeringsstål - Vägentreprenad: beläggning - Beläggningsupphandling 17 2017-10-03

Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 18 2017-10-03

Block 2 Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter Susanna Toller 19 2017-10-03

Vikten av att tillämpa ett livscykelperspektiv Växthusgasutsläpp från nyinvesteringar 2015 (Mton CO2/year) Växthusgasutsläpp från material i vägprojekt 3,00E-01 2,50E-01 2,00E-01 1,50E-01 1,00E-01 On-site activities Material production 5,00E-02 0,00E+00 Road Rail Liljenström, Toller, Åkerman and Björklund 2017, Royal institute of Technology (KTH) Environmental assessment of the Swedish national transport plan 2014-2025 (2013) 20 2017-10-03

Från 2015 räknar vi klimatbelastningen för alla stora investeringsobjekt Klimatkalkyl: Möjliggör effektivt och konsekvent tillvägagångssätt för att beräkna anläggningars klimat- och energiprestanda ur ett livscykelperspektiv Bygger på befintliga data, enkel att använda Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett Från 2015 görs klimatkalkyler för nya investeringsåtgärder > 50 MSEK (Riktlinje TDOK 2015:0007) Används för beslutsunderlag, förbättringsarbete och rapportering Sedan februari 2016 tillämpas också Klimatkalkylmodellen i klimatkravställande 21 2017-10-03

Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Effektsamband (emissionsfaktorer/lca-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna» Klimatkalkylens effektsamband ska i första hand avspegla ett konservativt medelvärde hos de största leverantörerna på marknaden» Klimatkalkylens effektsamband ska följa standard för EPDer (EN15804) 22 2017-10-03

Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd genom hela planläggningsprocessen och uppdateras vid specifika tillfällen Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig - användaren kan välja att använda de schablonvärden som ligger som default i modellen, eller byta ut dessa Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser LCA-data för material- och energiresurser Resultat för projektet 23 2017-10-03

Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Utgångsläge: Schabloner för resursanvändning används men kan modifieras utifrån tillgänglig information om projektet. Effektsamband (dvs generiska LCA-data) tillämpas. Verifiering: i klimatdeklarationen beräknas klimatprestanda utifrån projektspecifika mängder, och om möjligt produkt- och leverantörsspecifika LCA-data utifrån miljövarudeklaration, EPD Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 24 2017-10-03

Att använda Klimatkalkyl Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning: Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler kräver användarkonto och behörighet (de med trafikverksdator söker själva i Arthur, externa användare söker via sin kontaktperson på Trafikverket) Öppen men begränsad version, tillgänglig på http://webapp.trafikverket.se/klimatkalkyl/ Sedan juni finns möjlighet att spara ner kalkyler till fil från den öppna versionen Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser Indata och resultat från en upprättad kalkyl kan exporteras till andra format 25 2017-10-03

Nyheter version 5.0 Tillagd funktion för att kunna göra klimatkalkyl för underhåll baskontrakt väg Ett antal underhållsåtgärder har lagts till i modellen och en ny ingång D har lagts till med tillhörande guide för att skapa klimatkalkyl. Utökad funktion för att kunna inkludera drift och underhåll i klimatkalkyler i investeringsobjekt som befinner sig i sena planeringsskeden (ingång B och C) Ytterligare steg i guiden för att skapa ny klimatkalkyl har lagts till Drift och underhåll särredovisas också tydligare i resultatpresentationen. Uppdaterade effektsamband Några av effektsambanden har uppdaterats (störst förändring för salt och för lastbilstransporter) Mindre justeringar (påverkar inte beräkningsresultaten) Version 5.0 har anpassats till Trafikverkets grafiska profil. Instruerande texter har setts över för ökad tydlighet. Administrativa förbättringar i form av automatisk testfunktion i it-miljön samt effektiv modellversionshantering 26 2017-10-03

Ytterligare förbättringar som genomförts (påverkar inte modellens beräkningar) Möjlighet att spara ner till fil i öppen version Ny layout mappträd med flera nya funktioner söka bland mappar och kalkyler se alla kalkyler i systemet (dock ej resultat) kopiera och flytta kalkyler mellan mappar Skapa rapport för flera kalkyler Mindre förbättringar Kommentarer kan ges per hel typåtgärd Rangordning av byggdelars betydelse möjlig Uppdaterad användarhandledning tillgänglig från 2a okt! 27 2017-10-03

Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 28 2017-10-03

Block 3 Exempel från projekt krav + incitament Jonas Melén 29 2017-10-03

Krav på genomförande av kontraktet/uppdraget Ingen utvärdering görs i samband med tilldelning Entreprenör ska enligt kontrakt leverera en viss klimatprestanda. Entreprenadkontrakt och Uppdragskontrakt (konsult som tar fram FU för utförandeentreprenad) ska visa på en reduktion av klimatpåverkan. Leverantörens prestation bedöms hur väl denne fullgjort kontraktet Incitament i mallar hanterar både bättre leveranser än krav och sämre leveranser än krav 30 2017-10-03

Incitamenten skapar två drivkrafter Incitament för bättre prestanda (överträffa krav): Bonus efter bedömning av ett antal kriterier, där Miljö är en. Klimatprestanda är en del av Miljö. Maximal bonus som kan utfalla sätts till 1-3% av kontraktsvärdet i entreprenader. Incitament för att nå krav klimat (en form av vite) Om leveransen inte når krav förvinner chans till bonus inom UppLev. Ingen bonus utbetalas överhuvudtaget inom modell UppLev som innehåller nio kriterier som bla tider, dokumentation, säkerhet, trafikpåverkan) 31 2017-10-03

Skolboksexempel Mark och BEST-arbeten Marmaverken Kontrakt tecknades i början av 2017 med NCC Sverige AB. Värde på kontraktet 160 mnkr. En totalentreprenad, mark och bro samt ersättningsvägar med utförandedelar för järnvägsarbeten på sträckan Marmaverken-Söderhamn. Utgångläge i antal ton CO 2 : 254 ton/år Krav på reduktion: 10% Bonus vid överträffande av krav. Total bonus 1,4 mnkr. 32 2017-10-03

Texter och handlingar som reglerar klimatkraven EK. Bonus regleras i bilaga för bedömning enligt Upplev AF. Krav på reduktion i förhållande till utgångläget: kod AFG.36 Som Övrig handling: Resultatsammanställning klimat och energi Utgångsläget redovisas uttryckt i antal ton CO2-ekvivalenter som byggnation, drift och underhåll av den anläggningen är beräknad till under livslängden. Angivet antal ton var 254 ton. Som Översiktlig handling under kod AFA.21: Sammanställning av indata för klimatkalkyl Dokumentet visar på en övergripande nivå hur Trafikverket räknat klimatpåverkan på de olika typåtgärderna 33 2017-10-03

34 2017-10-03 Utdrag ur Sammanställning indata för klimatkalkyl

Klimatkrav i upphandling av betongslipers Förfrågan skickad hösten 2016. Kontrakt tecknat feb 2017. Kravnivån ska verifieras med tredjepartscertifierad EPD innan 1:a leverans i jan 2018. Reduktionskrav 20% till perioden 2018-2023 och 30% till perioden 2023-2037 jämfört med utgångsläge 2015 Kontrakt tecknade med två leverantörer: A-betong och Strängbetong. EPD:er tredjepartscertifierade och publicerade enligt avtal inför 1:a leverans. 35 2017-10-03

Klimatprestanda - utgångsläge och kravnivå Betongsliper 25 ton inkl. befästning Utgångsläge år 2015:=55 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod 2018-2022=51 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod 2023-2027=46 kg CO2/sliper Besparing teknisk dimensionering från 35 ton till 25 ton ger: 6,5 kg CO2 per sliper 36 2017-10-03

Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 37 2017-10-03

Block 4 Frågeställningar och lösningar från projekten Cecilia Kjellander 38 2017-10-03

39 2017-10-03

Åtgärdsval PM Detaljprojektering Klimatkalkyl Planläggningsprocess PM Klimatkalkyl Åtgärdsförslag Förslag på klimatkrav för projektet Samråd PM Klimatkalkyl Procentuell minskning Förslag på klimatkrav i byggskedet Bygg Procentuell minskning Klimatdeklaration = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav 40 2017-10-03

Åtgärdsval Planläggningsprocess Samråd PM Klimatkalkyl Detaljprojektering Procentuell minskning Förslag Klimatdeklaration på klimatkrav i byggskedet Bygg A 2-4 = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav = Klimatkrav tot.entr. 41 2017-10-03

Teoretiskt reduktionskrav för projektet Procentuellt krav på minskad klimatpåverkan Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för projektet 42 2017-10-03

Krav på konsult = RESULTAT Reduktionskrav för projektet Krav på entreprenör 43 2017-10-03

Krav på konsult RESULTAT Reduktionskrav för projektet Förslag på krav på entreprenör 44 2017-10-03

Teoretiskt reduktionskrav för projektet Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för Procentuell minskning projektet 45 2017-10-03

Olika typåtgärder har olika reduktionspotential R1 R2 R3 R4 46 2017-10-03

R1 + R2 + R3 + R4 Projektets totala klimatpåverkan = Teoretiskt Indikativt reduktionskrav 47 2017-10-03

Indikativt reduktionskrav Beräkning enligt riktlinje TDOK 2015:0480, Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på tekniskt godkänt järnvägsmateriel Använd riktlinjens reduktionspotentialer eller beräkna utifrån möjliga åtgärder 48 2017-10-03

E18 Karlstad, etapp Björkås-Skutberget Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad samt upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge: K3 49 2017-10-03

Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag K3 195 ton CO2 Byggnadsverk: 135 ton CO2 Väg: 60 ton CO2 50 2017-10-03

Typåtgärd Reduktionspotential % Byggnadsverk (bro, betongtunnel 17 eller annat betongbyggnadsverk) Bergtunnlar 12 Väg under- och överbyggnad 14 Banunderbyggnad 13 El-, signal- och teleanläggning 11 Grundförstärkning (kalkcementpelare eller betongpålar) 27 51 2017-10-03

Indikativt reduktionskrav Ton CO2 byggnadsverk Ton CO2 väg R1 + R2 135 x 0,17 + 60 x 0,14 Projektets totala klimatpåverkan = 195 = 0,15 K3 52 2017-10-03

Exempel på projekteringsåtgärder som konsulten skulle kunna föreslå VÄG Utformning och profil Beläggningstyp Optimerad användning av massor BYGGNADSVERK Räcke (behov och/eller alternativ typ) Annan grundläggning Förändrad konstruktion Annat konstruktionsmaterial 53 2017-10-03

Teoretiskt reduktionskrav för projektet Rimlighetsbedömning, justering av krav Procentuell minskning 15 % 13 % 54 2017-10-03

8 % 13 % 5 % 55 2017-10-03

Projekteringsåtgärder och reduktionskrav Konsulten föreslår följande projekteringsåtgärder Byte av balkräcke mot linräcke, reducerar med 6 ton/år Minska mängden betong med 20 procent, reducerar med 10 ton/år Summa 16 ton/år = 8 % (16/195 ton) Varning! 13 % (kravnivå) 8 % (föreslagna projekteringsåtgärder) = 5 % = förslag på reduktionskrav som konsulten föreslår ska ställas på entreprenören Nytt utgångsläge (K4) 195 16 ton = 179 ton 56 2017-10-03

Upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge uppdaterat av konsulten: 179 ton Reduktionskrav 5 % Möjlig bonus enligt UppLev framgår av upphandlingen. Entreprenörens genomförande och redovisning: - Genomföra åtgärder - Effekt av genomförda åtgärder - Klimatdeklaration (Kd) - Bonus vid överträffande av krav 57 2017-10-03

Exempel på åtgärder som entreprenören skulle kunna genomföra VÄG BYGGNADSVERK Masshantering Beläggning Materialleverantör (EPD) Maskinpark Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark 58 2017-10-03

Effekt av genomförda åtgärder och bonus Entreprenören genomför följande åtgärder Minskar emissionsfaktorn för asfalt vilket ger 6 ton Minskar emissionsfaktorn för diesel vilket ger 2,0 ton Minskar emissionsfaktorn för armeringsstål vilket ger 1,0 ton Summa 9 ton = 5 % (9/179 ton) Reduktionen verifieras med klimatdeklaration I de fall andra emissionsfaktorer använts ska dessa verifieras med tredjepartscertifierad EPD Ingen bonus utgår då kravet som ställts precis klarats 59 2017-10-03

60 2017-10-03

Beräkning utifrån möjliga åtgärder Beräkna effekten av möjliga, rimliga åtgärdsförslag Beräkna teoretiskt möjlig reduktion Gör en rimlighetsbedömning 61 2017-10-03

Exempel på beräkning utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Minskad klimatpåverkan (ton CO2-ekv) Flygaska i brokonstruktioner 4 244 Byt ut oljebränsle mot träpellets vid tillverkning av bitumen Användning av permanent spont i stål istället för betong 330 178 Totalt 4 752 62 2017-10-03

Exempel på beräkning utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Minskad klimatpåverkan (ton CO2-ekv) Flygaska i brokonstruktioner 4 244 Byt ut oljebränsle mot träpellets vid tillverkning av bitumen Användning av permanent spont i stål istället för betong 330 178 Totalt 4 752 Projektets totala klimatpåverkan: 28 153 ton CO2-ekv Teoretisk reduktionspotential = 4752 / 28153 = 17 % 63 2017-10-03

64 2017-10-03 Vem ska komma på alla åtgärder?

65 2017-10-03

CO2 A B C 66 2017-10-03

Optimera med hänsyn till terräng, geologi och miljö Masshanteringsplaner och geokalkyler - prognoser för kostnader och klimatpåverkan (CO2e) 67 2017-10-03

Effekter i CO 2 ekv Val mellan linjealternativ: - 26 000 ton Förkortning av en längre bro till en bank med en kortare bro: - 500 ton Trimning av viltpassage utan att funktionen påverkas: - 480 ton Minskad mängd markförstärkning från systemhandling till FU: - 576 ton Krav på gestaltning av cirkulationsplats för minskat underhållsbehov: - 2 ton Permanenta spont av stål istället för betong: - 178 ton Återanvändning av 30 000 ton massor: - 65 ton Makadam per tåg istället för lastbil: - 15 ton 68 2017-10-03

Hjälpmedel Klimatkalkylmodellen version 5 webbaserad www.trafikverket.se/klimatkalkyl Geokalkyl ett verktyg för att tidigt kunna optimera linjeval inkl masshantering, förstärkning och utformning http://www.trafikverket.se/tjanster/system-ochverktyg/prognos--och-analysverktyg/geokalkyl/ EKA en livscykelmodell för produktion av asfalt och beläggningsarbeten 69 2017-10-03

70 2017-10-03 Trafikverkets brevlåda

Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 71 2017-10-03

Block 5 Vad händer framöver? - Klimatkalkyler i Nationell transportplan - FoI projekt Kontrollstation 2018 Susanna Toller 72 2017-10-03

Utnyttjande av klimatkalkyler i miljöbedömningen av nationell transportplan Klimatkalkylmodellen och det arbete som lagts på att upprätta kalkyler är en förutsättning för bedömning av klimatpåverkan från byggandet i planen! Utvecklingsanslaget: Utsläpp från byggande av objekt i nuvarande plan och tillkomna namngivna investeringar sammanställs Befintliga klimatkalkyler nyttjas i så hög utsträckning som möjligt Nyckeltal tillämpas för investeringar som saknar klimatkalkyl Vidmakthållandeanslaget Klimatkalkyl upprättad för transportsystemet (statliga vägar och järnvägar), för att visa på de utsläpp som vi måste räkna med om vi vill upprätthålla funktionen 73 2017-10-03

FoI-projekt Kontrollstation 2018 - Mål Utvärdera om klimateffektiviseringsarbetet i byggande, drift och underhåll av infrastrukturprojekt på Trafikverks- och samhällsnivå är tillräckligt för att nå nationella miljökvalitetsmål för klimat samt Trafikverkets klimatmål för infrastrukturhållning enligt TDOK 2015:0480. Att ge fördjupad kunskap om vilka effekter Trafikverkets styrning av klimatarbetet i infrastrukturprojekt ger. Att åstadkomma förbättrad styrning, uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring inom ramen för Trafikverkets klimatarbete i syfte att säkerställa att uppsatta mål nås. Genomförs under 2017 och 2018 74 2017-10-03

Projektets aktiviteter 1. Projektdefiniering 2. Omvärldsanalys/Inventering 3. Utvärdering 4. Analys av förutsättningar för ökad klimatnytta 5. Förslag till prioritering och metodutveckling 75 2017-10-03

Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 76 2017-10-03

Inspirerade att bidra till nettonoll utsläpp slutar vi för idag! Tack för uppmärksamheten och ert aktiva deltagande! Information om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler återfinns på webben: www.trafikverket.se/klimatkalkyl http://www.trafikverket.se/for-dig-ibranschen/miljo/arbetssatt-ochmetoder/miljokonsekvensbeskrivning-ochmiljobeskrivning/klimatkrav/ Här finns även möjlighet att ställa frågor! 77 2017-10-03