1(4) BESLUT 213 9-3 Dnr ITN-213-18 Arbetsmiljöplan 213-215 - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Hanteringen av arbetsmiljöfrågor inom ITN skall följa arbetsmiljölagen och det inom universitetet upprättade samverkansavtalet, Dnr LiU-212 1416, samt Institutioners/enheters handlingsplaner för arbetsmiljö, lika villkor och miljö, dnr LiU-213 355. Detta dokument kompletteras med en handlingsplan, vilken revideras varje år i samband med arbetet med checklistan för arbetsmiljö. 1 Mål Trivsel, friskvård och tydlig organisation ska främja välbefinnande, vikänsla och arbetsförmåga. Förbättringar mäts i de delindex som finns i medarbetarenkäten under förutsättningar i organisationen, chefskap, medarbetarskap, min arbetssituation samt samverkan och kunskapsspridning. Vid medarbetarundersökningar ska ITN:s index vara lika bra eller bättre än LiU:s genomsnitt. Varje område/avdelning ska arbeta för att förbättra sitt index. Både kort- och långtidssjukfrånvaro ska ligga under LiU:s genomsnitt. ITN ska bibehålla ett högt antal långtidsfriska, dvs. anställda som inte har varit frånvarande p.g.a. sjukdom någon gång under två år och varit anställd minst 3 år. För mobbing ska nolltolerans råda. Arbetsskador ska ligga på noll både för personal och studenter. Se till att tillbud hålls på en fortsatt låg nivå. Andelen personal som använder friskvårdsavtalet ska öka. 2 Arbetsmiljöorganisation Linköpings universitet är ansvarig för arbetsmiljön och som en följd därav skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga så att anställda och studerande inte drabbas av ohälsa, olycksfall eller utslagning från arbete respektive studier. Universitetets ansvar omfattar även åtgärder i form av anpassning och rehabilitering i syfte att anställda och studerande efter sjukdom eller skada ska kunna behålla sitt arbete eller få andra lämpliga arbetsuppgifter alltefter sin förmåga. Genom en skriftlig delegationsordning fastläggs arbetsuppgifterna för det praktiska arbetsmiljöarbetet inom universitetet. Arbetsmiljöarbetet vid ITN leds av den administrativa chefen och arbetsmiljöombud i nära samråd med den lokala samverkansgruppen (LSG). Prefekten har den omedelbara ledningen av verksamheten och däri ingår alla ansvarsfrågor. Arbetsmiljöfrågorna behandlas i LSG men handläggningen av olika arbetsmiljöarbetsuppgifter är fördelade på olika nivåer i verksamheten. Institutionsövergripande arbetsmiljöfrågor handläggs av administrativ chef, medan avdelningschefer och områdeschefer skall utföra de uppgifter som inbegrips i deras ledningsansvar. Andra funktioner med arbetsmiljöuppgifter är t ex forskningsingenjörer med laboratorieansvar och upphandlingsansvarig. Kursansvariga och studierektor ska se till studenternas arbetsmiljö. Beredning och beslut av ärenden inom den fysiska arbetsmiljön som är av gemensam karaktär sker i dialog med övriga institutioner och enheter med verksamheter i Kåkenhus, Täppan, Spetsen och Kopparhammaren Institutionen för teknik och naturvetenskap
2(4) 3 Arbetsmiljöns betydelse Institutionsledningen lägger stor vikt vid såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön och vill skapa en öppen atmosfär med lyhördhet för enskildas behov. Personalen skall medvetandegöras om att arbetsmiljöarbetet skall ses som en naturlig del i det dagliga arbetet. Var och en är skyldig att verka för att den egna och den gemensamma arbetsmiljön är god. Studenterna omfattas alltid av arbetet med den fysiska arbetsmiljön. För att få en dialog om andra frågor som är angelägna för studenterna, träffar prefekturen representanter för studentkårerna regelbundet. Vid dessa möten medverkar centralt arbetsmiljöombud för studenter (CAMO-student). 4 Den psykosociala arbetsmiljön 4.1 Medarbetarundersökning 213 Resultatet av medarbetarundersökningen presenterades av prefekten i olika forum, för hela personalen på en förlängd fredagsfrukostmorgon, för LSG samt för institutionens ledningsråd. Avdelningscheferna fick i uppdrag att informera sin personal om avdelningsresultat, chefsutvärdering, diskutera/analysera undersökningen samt återkomma med 3 frågeställningar. Ledningsrådet har sedan diskuterat avdelningarnas synpunkter och från dessa synpunkter valt 3 förbättringsområden. Livaktigare akademisk miljö ITN bör försöka få en livaktigare akademisk miljö. Ett sätt kan vara att hålla mer seminarium av såväl intern personal som externt inbjudna gäster. Ett annat sätt kan vara samarbete med andra universitet nationellt och internationellt. Såväl in- som utresande lärare och forskare bidrar till att förstärka utbildningen och forskningens kvalitét. Synligöra forskning internt och externt. Doktorandkurser Utbudet av doktorandkurser bör ses över, ITN bör ta fram relevanta kurser med kvalité kopplat till våra områden, samt se över hur dessa kurser premieras och finansieras. Medarbetarsamtal & Lönesamtal Personalen efterfrågar tydligare information och åtgärder i samband med samtal mellan chef och anställd. Vid medarbetarsamtalet bör man på ett tydligare sätt utarbeta en plan för medarbetaren. Institutionen har arbetat med att tydliggöra lönekriterier, men personalen efterfrågar än mer tydlighet. 4.2 Ytterligare identifierade utvecklingsområden Utöver den ovan nämna förbättringsområdena har institutionen tidigare identifierat vissa utvecklingsområden. Arbetet inom dessa områden bör fortsätta under den kommande perioden. Vidareutveckling av arbetsplatsträffar Intentionerna med arbetsplatsträffar är genomförda fullt ut på alla avdelningar och områden inom ITN. Detta är viktiga möten och bör uppmuntras från institutionsledning. Samverkan och vikänsla ITN kan under de kommande åren behöva arbeta med institutionsövergripande aktiviteter för att stärka samverkan och vikänsla. Verksamheten på institutionen består av många olika områden där de olika områdena är placerade i olika byggnader. Under 213 kommer även en grupp att flytta till kontorslandskap tillsammans med ett externt företag. Det är viktigt att arbeta för en god institutionsgemenskap. Ett sätt är att fortsätta är att fortsätta med frukostmorgnar, där avsikten är att främja positiva kontakter mellan och inom olika avdelningar/områden och personalkategorier. På frukostmorgnarna avser prefekturen att hålla en kort information om aktuella ärenden. Institutionen för teknik och naturvetenskap
3(4) Identifiera och stärka friskfaktorer Att diskutera arbetsglädje och vad som får oss att må bra och hur vi ska kunna göra mera av det, är en utmaning. Att hitta friskfaktorer och sprida dem och att öka diskussionerna kring det positiva, bör få en större plats i arbetsmiljöarbetet. ITN har ett högt tal långtidsfriska (personer som inte varit sjukfrånvarande på två år). Här finns mycket positivt att ta vara på och lyfta fram. Öka kunskapen kring befintliga rutiner Många av de rutiner som finns och det förbättringsarbete som bedrivs är idag okänt för delar av personalen. Under de kommande åren kommer universitet att införa nya system för t ex inrapportering i lönesystemet. Vid dessa utbildningstillfällen är det också lämpligt att påvisa arbetet kring rutiner, arbetsmiljöfrågor, lika villkor och miljöfrämjande arbete. Arbetsbelastning och stress I 213 års medarbetarundersökning är det inga alarmerade värden på frågor relaterade till stress. Vi tycker dock att det är fråga som är ständigt återkommande och främst inom doktorand- och lärargruppen där man i sin arbetssituation upplever oro och stress. Som ett led i detta ska ITN bland annat arbeta för att få en robustare arbetssituation för våra lärare genom att identifiera de kurser där det saknas en backup av lärarkapacitet. Lärare ska känna trygghet i att det finns någon som kan överta undervisningsuppdraget med relativt kort varsel vid oförutsedd frånvaro. Institutionerna har blivit inbjudna att få delta i universitetets Utvecklingsprogram för doktorander, vilket ITN har intresse för att medverka i. Utvecklingsprogrammet sker i samarbete med företagshälsovården. 5 Den fysiska arbetsmiljön En bra och säker fysisk arbetsmiljö är en grundförutsättning för att personal och studenter skall trivas, känna sig trygga och därmed, utan störande inslag, kunna ägna sig åt sina respektive uppgifter. De fysiska arbetsmiljöproblemen identifieras bäst genom en daglig öppen dialog mellan studenter, personal, arbetsmiljöombud och institutionsledning. Därutöver görs regelbundna arbetsmiljöronder och genomgångar med utgångspunkt i LiU:s checklistor för arbetsmiljö, allmän säkerhet, brandskydd, drifts- och informationssäkerhet samt yttre miljö. 5.1 Arbetsmiljörond Arbetsmiljörond genomförs rutinmässigt en gång per år. Senast två veckor före en rond bör denna tillkännages med en uppmaning till personalen att skriftligt anmäla kända arbetsmiljöproblem till administrativ chef eller arbetsmiljöombud. I ronden deltar administrativ chef, arbetsmiljöombud vid ITN, centrala arbetsmiljöombudet. Vid arbetsmiljöronden skall särskild uppmärksamhet riktas mot säkerhetsutrustning, besiktningspliktiga objekt och att beslutade åtgärder enligt handlings/åtgärdsprogram genomförts. Vid behov utförs extra arbetsmiljöronder, t ex vid nyinstallation av maskiner och utrustning. Begäran om extra arbetsmiljörond görs till prefekten. Vid extra ronder skall vid behov speciell expertis inkallas. Uppföljning av tillbudsrapportering och arbetsskador sker i samband med genomförandet av arbetsmiljöronden, resultatet rapporteras därefter till LSG. 5.2 Ergonomi Ett kontinuerligt arbete sker för att skapa en så god ergonomi som möjligt för varje enskild anställd. Bl.a. är ITN:s policy att anställda med bärbar dator, alltid ska ha stationärt tangentbord och stationär skärm. Anställda som så önskar får en ergonomigenomgång av sin arbetsplats av kvalificerad personal från företagshälsovården. ITN har också en som policy att de som önskar och har behov erhåller ett höj och sänkbart skrivbord. Administrativ chef ansvarar för att eventuella förslag på förbättringar genomförs. Institutionen för teknik och naturvetenskap
4(4) 5.3 Resurspersoner vid brand, olycksfall och akut sjukdom Resurspersoner finns på varje våningsplan i varje hus där institutionen bedriver verksamhet. Se vidare beslut om resurspersoner (https://www.itn.liu.se/internt/arbetsmiljo/sakerhet/resurs/). ITN:s resurspersoner ska regelbundet genomgå utbildning i brandsäkerhet inklusive användning av släckutrustning, hjärt- lungräddning samt första hjälpen. Under den kommande perioden bör arbetet kring resurspersoner ökas, så att man som resurserperson känner ett ansvar och trygghet i sin uppgift. Förslag på aktiviteter kan vara att bjuda in föreläsare från olika instanser, detta arbete kan mycket väl ske tillsammans med närliggande institutioner. 5.4 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) genomförs kontinuerligt. Arbetet följer Lag (23:778) om skydd mot olyckor, Förordning (23:789) om skydd mot olyckor, Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS 24:3 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning AFS 29:2. Som stöd för arbetet används Lius hemsida om systematiskt brandskyddsarbete. I det systematiska brandskyddsarbetet har ITN:s resurspersoner en viktig roll. Se vidare avsnittet om resurspersoner. Vid arbetsmiljöronderna skall särskild uppmärksamhet riktas mot brandskyddet i de byggnader där ITN har sin verksamhet. 5.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker m h a LiU:s checklistor för arbetsmiljö, allmän säkerhet, brandskydd, drifts- och informationssäkerhet samt miljö inklusive bilagor. Med utgångspunkt från checklistorna tas handlings/åtgärdsprogram fram som komplement och en bilaga till denna arbetsmiljöplan. Under 213-215 fortsätter arbetet med de punkter som återstår sedan tidigare och de nya som tillkommit/tillkommer. 6 Friskvård Universitetets friskvårdsavtal ger utökade möjligheter för subventionerade aktiviteter. Ett mål är att öka antalet personer som utnyttjar friskvårdsförmånen och därmed deltar i friskvårdsaktiviteter. Frukostmorgnar samt frukt och källvatten behålls enligt tidigare modell. Mattias Severin Prefekt Magnus Glänneskog Administrativ chef Institutionen för teknik och naturvetenskap
Handlingsplan för arbetsmiljö 213-214 Handlingsplan för Arbetsmiljö Institution/motsvarande: Behandlad i LSG den: 213-8-21 Fastslagen i institutionsstyrelsen/ motsvarande den: Beskrivning av vision: Nulägesbeskrivning: ITN Institutionen för teknik och naturvetenskap 213-9-3 Vid medarbetarundersökningar ska ITN:s index vara lika bra eller bättre än LiU:s genomsnitt. Vid medarbetarundersökningen 213 påvisade ITN ett generellt bättre resultat än LiU. Under den kommande perioden ligger fokus på medarbetarskap. Dnr ITN-213-18 213-9-3 Utvecklingsområde 1 Konsekvensbedömning 2 Allvarlig Inte allvarlig Agerande vid upptäckt/misstänkt diskriminering. Information för nyanställda X X Beskrivning av åtgärd 3 Ansvarig Resurser 4 Klart Datum Påtala medarbetarskapets roll i bemärkelsen civilkurage vid misstänkt diskriminering. Närmaste chef Q4 213 Effekt uppföljning 5 Drabbade ska ha visshet om att all förekommande diskriminering åtgärdas enligt gällande regelverk och lagstiftning. Rutiner i samband med nyanställning. Adm chef Q4 213 Nyanställd personal får god kännedom om institutionen och LiU. Tydliggöra arbetsorganisationen X Genomgång av befintliga rutiner. Adm chef Q2 214 Personalen får god kännedom om hur arbetsplatsen fungerar Arbetsplatsträffar X Arbeta vidare med möteskulturen. Avd chef Q2 214 God delaktighet i verksamheten 1 Ex på utvecklingsområde kan vara Motverka stress. 2 Aktiviteterna ska vara konsekvensbedömda och prioriterade. 3 I exemplet ovan Motverka stress, kan en åtgärd vara att se över tjänstgöringsplaner, bemanningsplaner, rutiner mm. 4 Resurser att beakta kan vara kostnad och tidsåtgången för åtgärden. 5 Vid uppföljningen av åtgärder bör ni se över om insatsen gett önskad effekt. 1
Handlingsplan för arbetsmiljö 212 Institution: ITN Behandlad i LSG: Februari 212 Fastslagen institutionsstyrelsen: Mars 212 Dnr ITN-212-47 Beskrivning av vision: ITN ska uppvisa ett bättre resultat än LiU i övrigt vid 212 års NMI-resultat. Nulägesbeskrivning: ITN övertog under 211 renrummet i hus Täppan från Acreo, vid genomgång av utrustning och översyn av kemikalier/kemikaliehantering har upptäcks en del brister som ska åtgärdas under året. Utvecklingsområde 1 Konsekvensbedömning 2 Allvarlig Ej allvarlig Beskrivning åtgärd 3 Ansvarig Resurser 4 Klart datum Effekt uppföljning 5 Arbetsmiljö/säkerhet i renrummet. Lönesättning och lönesamtal X X Översyn av kemikaliehanteringen i renrummet samt registrering av desamma i KLARA-registret vid LiU. Lönekriterierna ska göras mer kända och rutiner omkring lönesamtal för professorer ska klargöras. Laboratoriechef Prefekt Avd. chef Inom bef. budget Inom bef. budget 212-6-3 Ökad kunskap om kemikalier och kemikaliehanteringen i renrummet. Vt 212 Ökad förståelse för organisationens lönepolicy. Ökad kunskap om hot och våld i arbetssituationen. X Inventering av tänkbara hot/våldssituationer på ITN. Adm. chef Inom bef. budget Mars 212 Ökad kunskap om hantering av uppkomna situationer. Agerande vid upptäckt/misstänkt diskriminering. X Påtala medarbetarskapets roll i bemärkelsen civilkurage vid misstänkt diskriminering. Närmaste chef Inom bef. budget Vt 212 Drabbade ska ha visshet om att all förekommande diskriminering åtgärdas enligt gällande regelverk och lagstiftning.
Skriv ut formulär Årlig uppföljning av arbetsskador och tillbud Systematiskt arbetsmiljöarbete Rutin 29-7-3 1(1) Vid analys av arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet är uppföljning av tillbud och till Försäkringskassan (FK) anmälda arbetsskador ett hjälpmedel. LiU ska regelbundet följa upp tillbud och arbetsskador, analysera den och vidta åtgärder omedelbart vid behov. Sammanställningen ska göras på respektive institution/motsvarande årligen och diskuteras i LSG. Detta formulär användas för sammanställning av tillbud och arbetsskador på respektive institution/motsvarande och för LiU som helhet. År 29 21 211 212 Totalt antal anmälda arbetsskador anmälda till FK Totalt antal anmälda olycksfall fördelat på: Män Kvinnor Totalt antal anmälda olycksfall som lett till sjukfrånvaro: 1-7 sjukdagar 8 > sjukdagar Totalt antalet till anmälda färdolycksfall fördelat på: Män Kvinnor Totalt antal anmälda färdolycksfall som lett till sjukfrånvaro: 1-7 sjukdagar 8 > sjukdagar Totalt antalet till anmälda sjukdomsfall eller annan ohälsa fördelat på: Män Kvinnor Totalt antal anmälda sjukdomsfall eller annan ohälsa som lett till sjukfrånvaro: 1-7 sjukdagar 8 > sjukdagar Totalt antal rapporterade tillbud: Antal rapporterade tillbud fördelat på: Män Kvinnor 1 1 1 1 Personalavdelningen
Skriv ut formulär Systematiskt arbetsmiljöarbete Rutin 29-7-3 1(1) Årlig uppföljning av sjukfrånvaro Vid analys av arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet är sjukfrånvarostatistik ett hjälpmedel. LiU ska regelbundet följa upp sjukfrånvarostatistiken, analysera den och vidta åtgärder. Detta formulär användas för sammanställning av sjukfrånvaron på respektive institution/avdelning/enhet och för LiU som helhet. Sjukfrånvaron mäts i relation till arbetstidsavtal för respektive grupp. År 29 21 211 212 Total sjukfrånvaro i %. Total sjukfrånvaro i % fördelat på män och kvinnor. Andel långtidssjukskrivna totalt i % (mer än 6 dgr). Långtidssjukskrivna (mer än 6 dgr) totalt fördelat på män och kvinnor. Total sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön i %: - 29 år 3-49 år 5 år - Sjukfrånvaro i % fördelat på män och kvinnor inom kategorin: Lärare Forskarstuderande Administrativ personal Teknisk personal Bibliotekspersonal Övrig personal 1,2,2,5,6 M K M K M K M K 1,2 1,1,1,6,4 1,2,1 2,1,8,,3,4 M K M K M K M K,8,7,,,2,1,4 M K M K M K M K 1,2 1,1,1,6,4 1,2,1 2,1,1,3,1,2,2,8,1,6,5 2,3,2,8,3 1,2 2,6 3,4,5,1,7,8 1,4,2 3, M K M K M K M K 1,2 1,1,1,6,4 1,2,1,6 1,6,1,,4,1,5,,6 1,6 3,1 1,8 2,2,7 1,2 1,4 2 1,2,4,,5,7 - - - - - - - - - - Personalavdelningen
Skriv ut formulär LINKÖPINGS UNIVERSITET 29-1-28 Checklista ARBETSMILJÖ 1. Definition Arbetsmiljön omfattar fysiska faktorer (t.ex. lokaler, utrustning) och psykosociala faktorer (t.ex. arbetsklimat, relationer och individens möjlighet till påverkan). Arbetsmiljö regleras av arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Checklistan ska användas för att undersöka och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen en gång per år. Universitetets miniminivå vad avser kvalitets- och försäkrings- Datum... 213-4-26 krav inom området uppnås då kraven i alla tillämpbara frågor i checklistan är uppfyllda. Det innebär att de frågor som inte är Inst/motsv. ITN relevanta för den egna verksamheten inte skall besvaras. Deltagare... Ole P, Magnus G Checklistan består av två delar; en inledande allmän del för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt en del för Behandlat i LSG 213-5-8... den fysiska arbetsmiljö. Den inledande delen består utav ett antal frågor som ska besvaras. Den andra delen skall användas som underlag vid en fysisk arbetsmiljörond. Vid arbetsmiljöronden skall arbetsmiljöombudet vara närvarande. Åtgärder som behöver vidtas skall beskrivas i kolumnen kommentar. Vissa återgärder kan åtgärdas omgående. Det är dock viktigt att lokala samverkansgruppen (LSG) informeras. Andra åtgärder som inte kan vidtas omgående ska tas upp i LSG och dokumenteras institutionens/motsvarandes handlingsplan för arbetsmiljö. Observera att det till denna checklista finns andra relaterade checklistor för miljö, brandskydd och laboratorieverksamhet. Systematiskt arbetsmiljöarbete 1.1 Följs universitetets policy för en god arbets- och studiemiljö? Ja Nej 1.2 Känner medarbetarna till universitetets policy för en god arbets- och studiemiljö? 1.3 Finns skriftlig uppgiftsfördelning inom inst/motsv för arbetsmiljöarbetet, dvs vem som har ansvaret för att kartlägga, undersöka och åtgärda risker i arbetsmiljön? 1.4 Finns det målsättning för vad arbetsmiljöarbetet ska leda till? Finns handlingsplan för hur dessa mål ska uppnås? a) Om ja, följs den upp årligen? Ja Nej Kommentar Vad behöver göras? Behövs hjälp? 1
1.5 Har de fackliga organisationerna utsett något arbetsmiljöombud? 1.6 Bedrivs arbetet i lokala samverkansgruppen (LSG) enligt intentionerna i samverkansavtalet? 1.7 Diskuteras arbetsmiljöarbetet i LSG? 1.8 Fungerar kontakterna med företagshälsovården tillfredsställande? 1.9 Känner de ansvariga i verksamheten/enheterna till vilka föreskrifter som gäller för arbetsmiljön och efterlevs dem? 1.1 Finns rutiner för hur ändringar i Arbetsmiljölagen och nya AFS-föreskrifter tas upp i verksamheten? Rutiner ska tas fram 1.11 Arbetar verksamheten/enheten förebyggande för att undvika kränkande särbehandling och diskriminering och trakasserier? a) Om ja, är arbetet känt bland medarbetarna? b) Finns lokalt anpassade rutiner för hantering av kränkande särbehandling? 1.12 Arbetar verksamheten/enhet strategiskt för lika villkor? 1.13 Följs de övergripande LiU-rutiner för åtgärder mot missbruk om ni upptäcker att medarbetare missbrukar droger eller alkohol. Är dessa rutiner kända inom verksamheten? 1.14 Följs de övergripande LiU-rutinerna för rehabilitering och är de kända inom verksamheten? 1.15 Om minderåriga utför arbete, följs föreskrifterna om arbetstider och arbetar de med uppgifter som är tillåtna för minderåriga? 1.16 Har fysisk arbetsmiljörond genomförts senaste året och har eventuella påpekanden dokumenterats och åtgärdats? 2
Personal Psykosocial arbetsmiljö 1.17 Genomförs regelbundna arbetsplatsträffar/ avdelningsmöten som följer samverkansavtalets intentioner, där bl.a. arbetsmiljö tas upp som en punkt? 1.18 Har den senaste medarbetarundersökning föranlett några åtgärder? a) Om ja, är dessa kända för medarbetarna? 1.19 Finns tydliga roll- och ansvarsbeskrivningar för samtliga befattningar? 1.2 Känner alla till vem som är deras närmaste chef? 1.21 Genomförs medarbetarsamtal med alla medarbetare årligen? 1.22 Erbjuds lönesamtal till alla medarbetare i samband med lönerevision? 1.23 Genomförs avgångssamtal när medarbetare slutar på enheten? 1.24 Följs övertidsuttag/antal arbetade timmar upp regelbundet? 1.25 Följs sjukfrånvarostatistik upp kontinuerligt? 1.26 Är någon långtidssjukskriven p.g.a arbetsrelaterade orsaker? 1.27 Förekommer det många korttidssjukskrivningar som misstänks bero på arbetet? 1.28 Finns lokalt anpassade rutiner för hantering av akuta nöd- och krissituationer? a) Om ja, är de kända bland medarbetarna? Ej tillämpbar, då resultatet för medarbetarundersökningen 213 ej är känt. Rutiner för dokumentation om avgångssamtal bör tas fram. Arbetet med krisorganistion ska presenteras för personalen, webben skall uppdateras. 3
1.29 Finns utrustning för första hjälpen i tillräcklig omfattning och finns rutiner för ersättning av material som förbrukats? 1.3 Finns rutiner för hantering av hot och våldssituationer? a) Om ja, är dem kända bland medarbetarna Information/ utbildning 1.31 Tillämpas introduktionsprogram för nya medarbetare? 1.32 Fungerar information/utbildning om risker och skyddsåtgärder till medarbetarna? 1.33 Vet alla hur arbetsmiljöarbetet är organiserat på inst/motsv och inom LiU? 1.34 Har chefer med arbetsmiljöansvar kunskap om aktuella arbetsmiljöregler? 1.35 Fungerar informationen till och från LSG? 1.36 Finns det tillräckligt antal medarbetare inom enheten som är utbildade i första hjälpen/hjärt- och lungräddning och vet alla på arbetsplatsen vilka de är? 1.37 Finns det tillräckligt antal medarbetare inom enheten som är utbildade i att hantera brandskyddsutrustningen? 1.38 Finns utrymningsplaner och genomförs övningar för nödsituationer? För ytterligare relevanta frågor inom brandskydd, se checklista 3. Inga utrymningsövningar har genomförts sista året. Olycksfall och tillbud 1.39 Anmäls arbetsskada på Försäkringskassans blankett enligt gällande rutin? 1.4 Anmäls tillbud och olycksfall enligt gällande rutin? 1.41 Vidtas åtgärder vid tillbud, olycksfall och arbetsskador och följs åtgärderna upp? 4
Fysisk arbetsmiljö Här börjar den del som ska besvaras innehållande den fysisk arbetsmiljö och som med fördel kan användas i samband med en fysisk arbetsmiljörond. Ergonomi 1.42 Finns det arbetsuppgifter/arbetsplatser inom enheten som medför ensidiga eller tunga belastningar? a) Finns det och används hjälpmedel/utrustning som underlättar dessa arbetsuppgifter? 1.43 Ges information om ergonomiskt bra arbetsställningar/rörelser? Checklista för ergonomi bör tas fram. 1.44 Är möbler/utrustning individuellt anpassbara? 1.45 Är bildskärmens avläsbarhet fullgod, utan reflexer, fri från flimmer mm? 1.46 Finns rutiner för att följa upp och åtgärda belastningsergonomiska problem? Lokaler Ordning Transport 1.47 Är lokalerna verksamhetsanpassade? 1.48 Finns det platser med halkrisk, som behöver åtgärdas t.ex. med halkskydd? 1.49 Finns erforderliga personalutrymmen ex tvätt- duschomklädnings- vil- och personalrum? 1.5 Fungerar lokalvården bra? 1.51 Finns det lämpliga behållare/återvinningskärl för källsortering av ex. papper i kopieringsrum eller för av plast, papper, aluminium och glas i personalrum? 1.52 Är rökning avgränsad till speciella utrymmen utomhus? 1.53 Är det säkert att arbeta ensam i lokaler på kvällar och helger? 1.54 Behövs arbetsplatser anpassas till rörelsehindrade (tex toaletter, hissar, trösklar, skyltning)? Nej Ja 1.55 Är nödutgångar, utrymningsvägar och trappor fria från föremål? Ej tillåtet med ensamarbete i lablokaler. 5
Ventilation Buller 1.56 Är transportvägar för varor markerade och oblockerade? 1.57 Är temperaturen lämplig för verksamhetens personal? Upplever medarbetare att temperaturen är lagom i lokalerna? 1.58 Är ventilationen tillräcklig för verksamhetens personal? Upplever medarbetare att ventilationen är tillräcklig för verksamheten? 1.59 Förekommer besvärande drag från ex fönster och ventilationssystem? 1.6 Görs drift- och underhållservice av ventilationen? Något enstaka fall, fastighetsägaren kontaktad Hyresvärden, Akademiska hus, sköter detta. 1.61 Finns störande eller irriterande ljud eller hörselskadligt buller (ex från ventilationssystem, maskiner eller annan utrustning? Belysning El 1.62 Är belysningen anpassad för verksamheten? 1.63 Finns bländande belysning, dvs lågt placerade armaturer? 1.64 Finns dagsljusavskärmning vid bildskärmsarbete (gardiner, persienner mm) 1.65 Åtgärdas trasiga elkablar och kontakter? 1.66 Är el-installationer rätt utförda och i bra skick? Maskiner Arbetsutrustning 1.67 Finns problem med vibrerande arbetsredskap? 1.68 Finns inköpsrutiner som gör att arbetsutrustning, maskiner, kemikalier som köps in är så bra som möjligt för arbetsmiljö och yttre miljö (enligt föreskrifterna)? 1.69 Finns väl fungerande rutiner för användning och underhåll för t ex maskiner, ventilation, dragskåp, tryckkärl, lyftanordning, lyftbord, annan arbetsutrustning (enligt föreskrifterna)? a) har utbildning getts i handhavande av utrustning? 6
1.7 Uppfyller maskiner/utrustning/egna konstruktioner kraven för CE-märkning? a) Uppfyller el-anläggningar och kringutrustning kraven för CE-märkning? 1.71 Där nödstopp/nödbrytare finns, är de märkta och är funktionskontroll genomförd? 1.72 Finns skydd på maskiner eller utrustning så risk inte finns för skada? 1.73 Om skyddsutrustning behövs för verksamheten, är den lättillgänglig och i fullgott skick? a) Finns hanterings- och skyddsinstruktioner? För ytterligare relevanta frågor för arbete inom laboratorier och verkstäder, se checklista 6. Kemiska risker 1.74 Förekommer hantering av kemikalier? Om Ja Besvara även frågorna i checklista 6 (Arbete i laboratorier och verkstäder). 1.75 Finns risk för påverkan av hälsofarliga ämnen genom t ex inandning eller hudkontakt? 1.76 Finns aktuell förteckning över alla märknings- pliktiga kemikalier och kemisk-tekniska produkter? 1.77 Finns fungerande rutiner för hantering av kemikalier och kemisk-tekniska produkter? 1.78 Är all personal informerad om exponeringsrisker (städpersonal, vaktmästare, väktare etc)? 1.79 Finns skriftliga rutiner för åtgärder/sanering vid kemikalieolyckor (ex tappad flaska)? 1.8 Finns lättillgänglig utrustning för första hjälpen så som nöd- och/eller ögondusch? Är dessa utrustningar utmärkt samt är funktionskontrollerad? 7
Handlingsplan för lika villkor Dnr ITN-213-181 213-9-3 Handlingsplan för Lika villkor Institution/motsvarande: Behandlad i LSG den: 21 augusti 213 Fastslagen i institutionsstyrelsen/ motsvarande den: 3 september 213 Beskrivning av vision: Institutionen för teknik och naturvetenskap Vi har en vision om ITN som en attraktiv, jämställd och jämlik arbetsplats för såväl person som studenter, och där aktiviteterna inkluderar olika perspektiv samt stödjer lika villkor och möjligheter. Nulägesbeskrivning: Institutionen har kontinuerligt utvecklat aktiviteter som syftar till att öka trivsel, minska främlingskap och diskriminering samt stödja lika villkor såsom nedan beskrivs. Underlätta och skapa forum som främjar kontakt mellan olika personalgrupper. Visning av filmen PhD movie för medarbetarna gjordes ibland annat i detta syfte. Denna film följer, på ett humoristiskt sätt, några doktoranders kämpande med undervisning och forskning. Öka information och kunskap om lika villkor hos medarbetarna. Information har spridits om Strategi och handlingsplan för lika villkor 213 och om konferensen Nakna Sanningar en konferens om klimat och genus som hölls på Campus Norrköping. Dessa presenterades mer ingående på personalens fredagsfrukost. Undersöka förekomster av löneskillnader i relation till genus. Lönekartläggning efter tjänstekategorier och kön genomfördes, följt av ett möte med LV-ombud, prefekt och administrativ chef. Denna grupp identifierade att det finns en snedfördelning i representation vad gäller kön i kategorierna universitetsadjunkter, administrativ personal, lektorer, och professorer, medan situationen ser bättre ut bland doktorander. Vissa skillnader i lön mellan könen kunde anas i kategorierna adjunkt och lektor. Då antalet kvinnor i dessa kategorier är så få är det svårt att spekulera om dessa löneskillnader är värda att granska mer noggrant. Med nuvarande situation drogs slutsats att institutionen ska fortsätta utveckla strategier för att nå en bättre balans. Vi tror att om vi kan attrahera fler kvalificerade kvinnor till de tjänster som utlyses i framtiden så kommer det bidra till att minska löneskillnaderna. Åtgärder som jämnar ut könsfördelningen mellan de sökande till utbildningarna är en annan viktig aspekt för att tackla problemet med underrepresentation av kvinnor. 1
Handlingsplan för lika villkor Vi bevakar de resultat som presenteras från NSI och NMI. Där framkommer att stressnivån has ökat för personal, inklusive doktorander. En hög stressnivå medför flera negativa faktorer, vilka påverkar både den enskilda personen och gruppen som helhet. I det senare fallet kan hög stressnivå resultera i trakasserier och mobbing. Konkreta mått och steg för att hantera detta problem föreslås i [uppföljningsplanen för NMI] för 213. Även med de steg som tagits ser vi ett behov av att vidareutveckla följande aspekter: information och kunskap om Lika villkor bland medarbetarna; öka antalet aktiviteter på fritiden som blandar olika delar av personalen; bredda rekryteringen av både studenter samt forskande och undervisande personal. Målplanen för Lika villkor 214-215 tar hänsyn till dessa punkter. 2
Handlingsplan för lika villkor Lika villkor plan for 214-115 Dnr ITN-213-181 213-9-3 Mål Åtgärd Ansvarig Resurser Uppföljning Underlätta och skapa forum som främjar förståelsen mellan olika kulturer och grupper. Att organisera regelbundna aktiviteter på fritiden, t.ex vandring och sportaktiviteter. LV-ombud. + referensgrupp Arbetstid + medel Avstämning vid årsslut Tydliggöra arbetsorganisation och arbetsrutiner. Introduktion för nya medarbetare. Specifik information om att arbeta på ITN, såsom vart en person kan vända sig vid diskriminering eller trakasserier, ges till nya medarbetare. LV-ombud. + prefekt/adm. chef + forskarstudierektor Arbetstid Avstämning vid årsslut. Informera kontinuerligt om lika villkor. Sprida information om internt och externt anordnade lika villkorsarrangemang. Länka till portalen för lika villkor på LiU:s hemsida. Informera via ITN-Nyheter och via fredagsfrukost. LV-ombud. Arbetstid Avstämning vid årsslut. Öka information och kunskap om lika villkor hos medarbetare och studenter. Seminarium med inbjuden talare inom något av de områden som berörs av lika villkor, till exempel om funktionshinder eller mångfald. LV-ombud. Arbetstid + medel Avstämning vid årsslut. Medverka för att kunna bredda rekryteringen av studenter samt forskande och undervisande personal. Delta i grupp bestående av personer från flera institutioner för att ha "brain storming" om breddad rekrytering, samt delta i kommande seminarier såsom sådana som berör Rose- och Iris-studierna. LV-ombud. + prefekt Arbetstid Avstämning vid årsslut. Föra ut till ITN sådan information och idéer som är relevant för kontakterna med gymnasieskolan, i syfte att bland annat kunna 3
Handlingsplan för lika villkor bredda student rekryteringen. Stimulera institutionen att använda sitt nätverk av kontakter för att identifiera och bjuda in kvalificerade kvinnor/män att söka utlysta tjänster i de fält och tjänstetyper där kvinnor/män är underrepresenterade. Undersöka förekomster av löneskillnader i relation till genus. Lönekartläggning efter tjänstekategorier och kön. Lönespridningen skall följas upp årligen och ligga till grund för eventuella åtgärder. LV-ombud + prefekt/adm. chef Arbetstid. Avstämning vid årsslut. 4