Skolverket träffar elevorganisationerna för att tala med dem om deras syn på delaktighet och inflytande. Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna? Först träffar vi Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer. Sveriges Elevkårer: Egentligen tror jag det finns en grundläggande motsättning när det gäller inflytandefrågor i skolan. Man kan se inflytandefrågor på tre sätt. Antingen ser man det som en rättighet för elever. Eller så ser man det som en del i skolans demokratiuppdrag. Eller så ser man det som en del i ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan. Sveriges Elevkårer: Vi ser att man skulle behöva olika strategier för de olika bitarna och vi anser att lagstiftaren visar låg förståelse och tror att det lite grann handlar om samma sak. Detta har vi sett som ett problem. Skolverket: Om vi först går tillbaka till att beskriva de tre delarna. Antingen är inflytande en rättighet i sig. Då menas rätten att utöva inflytande här och nu. Den medborgarfostrande delen beskrivs annars ibland som att lärare uppfattar det som att barn och elever ska tränas för att bli aktiva senare. Sveriges Elevkårer: Precis, men vi företräder mera rättighetslinjen. Den går att hänvisa till Barnkonventionen genom att man ska ha en möjlighet att utöva inflytande över den offentliga verksamhet man befinner sig inom. Det kan också kopplas till arbetsplatsinflytande. Vi tycker man skulle behöva stärka upp rättighetssidan av den här frågan och att det då är viktigt att se elever som individer. Om det är en rättighet är det myndigheten skolans uppgift att behandla alla lika utifrån denna rättighet. Alla elever måste ha lika stor möjlighet att utöva inflytande. Detta innebär att man måste sätta upp ordentliga strukturer som utvärderar och kvalitetssäkrar. Skolverket: Är det på detta sätt som detta kopplar samman med det tredje spåret? Det systematiska kvalitetsarbetet? Sveriges Elevkårer: Ja, dessa åtaganden hakar väl i varandra. Det viktiga blir att det finns allmänna strukturer för varje individ. Inflytande som rättighet går ut på att få möjlighet att komma med synpunkter och att sedan få dem bemötta på ett bra sätt. Det handlar inte alltid om att få vara med att bestämma men att få möjlighet att komma med synpunkter som tas emot på allvar och får motiverade svar. Rättighetsspåret har ett tydligare individfokus. Sveriges Elevkårer: När det gäller kvalitetsarbete kring inflytande kan det handla om enkätundersökningar och fokusgrupper. Det viktiga blir att utvärdera hur arbetssätten fungerar. Skolverket: I boken Samtal med rektorn, som ni varit med och tagit fram, kommer olika exempel på aktivt arbete med dessa frågor fram. Vad skulle du säga är framgångsfaktorerna? Vad gör de konkret för att lyckas? Sveriges Elevkårer: Skolan måste ge utrymme för elevernas egna initiativ och organisering. Detta ser vi som det absolut centrala. Därför jobbar vi med elevkårer som är självständiga föreningar. Många rektorer verkar ha svårt att förstå att det mycket handlar om att våga släppa taget och backa. Att utöva inflytande på egna villkor är det viktiga. Huvuduppgiften för rektorerna blir att tillhandahålla strukturer som gör inflytande möjlig. När elever har hittat något de vill kunna utöva inflytande kring ska det finnas en tydlig, enkel och effektiv struktur för att 1
möjliggöra detta inflytande. Det finns inget egenvärde i att skapa frågor, konflikter eller områden som eleverna inte själva har identifierat. Skolverket: Det handlar alltså om att våga släppa kontrollen? Sveriges Elevkårer: Ja, verkligen och det håller alla med om. Men rektorerna har svårt att vara konsekventa med den principen. Framförallt när eleverna gör fel saker. När man släpper taget släpper man också kontrollen. Det går alltså inte, menar vi, att komma i efterhand och styra av rädsla att eleverna kommer att hamna fel. Att man vill hjälpa till för att det är så svårt och att man inte tror att eleverna klarar av det. Skolverket: Det där finns ju också spår av i forskningen i form av att skolpersonal ger uttryck av en uppfattning att barn och elever klarar av att fatta egna moget övervägda beslut. Sveriges Elevkårer: Exakt. Det kan ju vara så att man fattar dåliga beslut ibland men det måste man ju också få göra. Det blir här viktigt för rektorerna att förstå att de inte kan bestämma vad eleverna ska göra. Det finns inte stöd i skollagen för att rektorerna ska bestämma vad eleverna ska lägga sitt engagemang och fokus på. Skolverket: Kan du ge något bra exempel från boken där en rektor har släppt på den här kontrollen och låtit eleverna utöva inflytande på ett bra sätt? Sveriges Elevkårer: Forum för samråd är ett bra exempel. Det finns en variant som kallas för rektorshearing vilket innebär att eleverna på eget initiativ bjuder in rektorerna att vara med på ett möte där de kan svara på öppna frågor från eleverna i ett stort format. Det är bra och snyggt när rektorerna vågar ställa upp på elevernas dagordning i stället för att bjuda in dem att ha synpunkter på något av deras möten. Sveriges Elevkårer: Kunskaper om vilka rättigheter man har är viktigt tillsammans med kunskaper om hur skolan styrs. Att alla 350 000 gymnasieelever har dessa kunskaper är ett högt ställt mål men kanske kan kommer man långt om en handfull elever på varje skola har dessa kunskaper. Skolverket: Räcker det då? Sveriges Elevkårer: Ja, så länge de finns inom en elevkår. Då är man ju del av en ideell organisation som värnar medlemmarnas intressen. Så länge man kan utse representanter som tar ansvaret att driva frågorna så är det möjligt. Det blir som ett fackförbund. Skolverket: Hur vanligt är det med elevkårer på skolorna? Sveriges Elevkårer: Det har ökat de senaste åren. Idag har vi 326 medlemsorganisationer vilket motsvarar hälften av landets gymnasieskolor. Det finns de som är framgångsrika och har kommit långt i sitt arbete. Där är alla elever på skolan medlemmar, man driver kampanjer och jobbar aktivt med påverkan. Sen finns andra som inte alls har kommit lika långt. Skolverket: Varför har det vuxit? Sveriges Elevkårer: Tidigare var det vanligare med elevråd på skolor. Det var ofta en lite oklar form av inflytande för elever. Ibland fungerade det och ibland var det mer rektorns sätt att arbeta med inflytandefrågor. Ofta var man tvungen att välja en klassrepresentant och det kunde vara oklart hur detta gick till. Rektor ledde mötena ibland och ibland inte. Från 2008 slutade fler och 2
fler gymnasieskolor med elevråd. Istället började det bildas elevkårer. Detta hade varit vanligare också på 1980-talet. Idén med kårer byggde från början på frivilligt medlemskap och engagemang samt att man var fristående från skolledningen. Det säger sig själv att det är mycket roligare att göra något på eget initiativ under frivillighet jämfört om det är något någon annan bestämmer om och som man är tvingad att göra. Detta leder till ett större engagemang. Skolverket: Hur gör man då om man vill starta en kår? Sveriges Elevkårer: Man samlar ihop ett antal personer som vill vara med i styrelsen och så startar man kåren. Så antar man en stadga och börjar värva medlemmar. Så får man hjälp av Sveriges Elevkårer också så klart. Skolverket: Om man är lärare eller rektor som tycker att det vore bra om eleverna startade en kår. Hur gör man då? Sveriges Elevkårer: Då ska man låta bli! Det måste bygga på frivillighet och komma från eleverna själva. Skolverket: Hur menar ni att elevinflytande hänger samman med kvalitetsarbetet? Sveriges Elevkårer: Då måste vi först kort beröra varför lärare och rektorer enligt studier ser olika på elevinflytande. För några år sedan kopplade Skolverket samman inflytandefrågor med undervisningen och eget arbete. Här tror vi att skolan tolkat elevinflytande som att läraren frågar eleverna vad de vill göra? I förlängningen kan detta leda till alltför mycket egen enskilt arbete som också har kritiserats av Skolverket som en dålig metod genom att eleverna lämnas alltför ensamma i sitt lärande. Detta ser vi absolut inte som elevinflytande. Vi anser att det måste vara lärarprofessionen som bestämmer vad som är bra undervisningsmetoder. Skolverket: Men samtidigt visar ju forskning låg grad av elevinflytande över undervisningens innehåll och form. Sveriges Elevkårer: Vi anser att man ska skilja på klassrumssituationen och skolsituationen. När det gäller klassrumssituationen måste läraren bestämma över vad som är ändamålsenligt undervisning. Om detta innebär hög eller låg grad av elevinflytande måste utvärderas ställt mot de effekter inflytandet har på själva lärandet. Skolverket: Att känna delaktighet och ha möjligheten att utöva inflytande kan vara motivationshöjande och då främja lärande. Skulle det vara en ingång? Sveriges Elevkårer: Det kan det absolut men vi är försiktiga med att säga vad lärare ska göra. Detta utifrån respekt för att det är en yrkesgrupp med lång utbildning. Vi tänker att lärare tar väl reda på detta och agerar i linje med det. Vi som elevorganisation kan inte säga något om vilka metoder lärare ska använda, vi har inte den kompetensen eller de kunskaperna. Sveriges Elevkårer: Att lärare ska tänka på sin roll som myndighetsföreträdare och att de ska vara rättsäkra, där kan vi ha synpunkter men närd et gäller undervisningsmetoderna anser vi att man måste utgå från vad som ger bäst undervisning. På Sveriges Elevråd (SVEA), träffar Skolverket Mimmie Garpenbring och Kevin Shakir. Skolverket: Nu är vi på SVEA. Vilka är ni och hur ser ni på frågor om elevinflytande och delaktighet? 3
SVEA: SVEA är en organisation för grundskole- och gymnsasieskoleelevråd. För elever i åldrarna 12 till 19 år. När vi började var vi en gymnasieorganisation men till slut bestämde man sig för att också gälla grundskolan eftersom man såg att många av utmaningarna var lika och att de olika skolformerna hänger ihop. SVEA finns över hela landet och är en ideell organisation som jobbar med hjälp till självhjälp. Vi har elevrådare som fått verktyg och sedan själva hjälper andra att starta elevråd. Skolverket: Vad gör ni? Vilka aktiviteter har ni? SVEA: Mycket är utbildningar med vi har också en del material. Fokus är att träffa medlemmar och hjälpa dem utifrån vilken situation de befinner sig i på sin skola. Även om utmaningar liknar varandra från skola till skola så är varje situation unik i respektive verksamhet. Även sättet att organisera sig på behöver därför anpassas efter de behov som finns. Elevråd ser vi därför inte som en specifik form utan mer som ett samlingsnamn på de demokratiska arbetsformer som finns för elever i skolan. Skolverket: Så ni på SVEA har ingen definition kring vad ni menar är ett elevråd? SVEA: Nej, vi menar att elevråd är elevernas demokratiska organisering i skolan som syftar till att föra fram elevernas åsikter. Skolverket: Vad menar SVEA med inflytande? SVEA: Vi använder en begreppsapparat som består av de två delarna elevinflytande och skoldemokrati. Elevinflytande är inflytande över vardagen. Till exempel kan det vara inflytande över undervisning och annat som sker varje dag. Elevinflytande sker oftast individuellt. Elevinflytande för oss är en typ av deliberativ demokrati. En samtalsdemokrati där dialogen är viktig som den arena där beslut fattas. Det kan till exempel handla om frågan om man ska ha prov eller inlämningsuppgift som kunskapskontroll. Skoldemokrati handlar om den strukturella nivån. Där tas större typer av beslut som omfattar alla i skolan. Besluten påverkar individen men gäller kollektivet. Det kan till exempel vara frågor om prioriteringar i skolans budget. Skoldemokratin sker oftast i kollektiv och det är här som elevråden kommer in. Skoldemokratin är en representativ typ av demokrati. Forum för samråd passar väl i på begreppet skoldemokrati. Skoldemokrati regleras mestadels i skollagen och det är oftast skolledarna som ansvar för den. Elevinflytande regleras i läroplanen och det är oftast lärarna som ansvarar för den. Flaskhalsen gällande elevinflytande är lärarna och rektorerna gällande skoldemokrati. Skolverket: Studier visar att lärare är positiva till elevinflytande men rektorer anser att det är ännu viktigare. SVEA: Det handlar också om att vi vet att lärarens samtal om elevinflytande handlar om inflytande långt ifrån undervisningen. Det tyder på en stor okunskap. Vi har gjort avgränsningen mellan skoldemokrati och elevinflytande för att vi tydligt ska kunna visa vad vi menar. Det finns en tendens att se elevinflytande som ickefrågor. Till exempel vilken färg vi ska ha på väggarna i korridoren, ska vi ha wienerbröd eller lussekatter, ska vi ha idrottsdagen (som vi redan bestämt agendan på) på den här dagen eller den här dagen, etc. Det här är saker som ser snyggt ut men som egentligen gör väldigt lite skillnad. Skolverket: Menar SVEA att skolan med detta checkar av det här med inflytande? 4
SVEA: Ja, det är det vi menar. Det blir ett enkelt sätt att synliggöra att eleverna har fått vara med att välja. Det man missat är konsekvensanalysen över vilka saker eleverna behöver kunna utöva inflytande över för att de ska känna att det kan påverka sin egen situation. Man kan vara med och tycka om mycket men det viktiga är kanske inte färgen i korridorerna utan att man ska slippa att ha en lektion kl halv fem på eftermiddagen. Man ser helt enkelt inte skillnaden mellan vad som är reellt inflytande och vad som mer är alibikategorin. Vill eleverna vara med och tycka om väggarna så kan man göra det men det är inte det vi menar elevinflytande och skoldemokrati handlar om. Skolverket: Vilken är nyckeln till att få till ett bra arbete med elevinflytande på en skola? SVEA: Det första vi vill lyfta är vikten av att skapa formerna för inflytandet i dialog med eleverna. Man kan inte från skolans sida säga hur man ska ta tag i elevinflytandet och börja med att stänga eleverna ute från processen. Man ska också undvika i att stänga in sig i krångliga byråkratiska former som inte är anpassade för syftet. Det är viktigt att ta fram påverkansvägarna tillsammans med eleverna. Man kan börja med att fråga vilka frågor eleverna är intresserade av att tycka till om. Man kan också behöva synligöra vilka beslut som fattas i skolan varje dag och vilka som fattar vilka beslut. Skolverket: Är det bra att lyfta lärande exempel? SVEA: Ja, men viktigast är att se över vad man gjort och fundera över hur det fungerade? Då kan man få till ett lärande där olika skolor kan lära av varandra och lärare kan lära av varandra. Men det finns problem runt detta. Vikten av elevinflytande lyfts ofta när det gäller skolan men regleringarna hur detta ska ske är få. Därför vet man inte riktigt hur man ska ta i det. Andra områden, som till exempel hur kursmålen ska uppnås, blir ofta mer konkreta att ta tag i. När det gäller elevinflytande så har du sällan jämförelsepunkter, det är svårmätbart och lärarna saknar ofta verktygen att genomföra detta arbete. Finns det utöver dessa hinder en inställning hos lärarna att det här är en jobbig fråga så blir det svårt att komma längre. Skolverket: Vad kan vi på Skolverket göra? SVEA: Ge lärarna något konkret att ta i. Uppmuntra till det kollegiala lärandet i Skolsverige. Fokusera på frågor om hur man kan jobba stadieövergripande i regionerna. Detta utifrån frågan hur skolorna systematiskt kan jobba för att eleverna kan gå från ett stadium till ett annat och ha med sig allt detta. Skolorna behöver fundera över vad som är slutmålet med frågan om vad vi vill åstadkomma med elevinflytande. Om det är en gemensam huvudman kan man lättare se gemensamma lösningar och på ett lättare sätt få till ett systematiskt arbete. Bättre övergångar skulle lösa en hel del och skapa systematik i demokratiarbetet. Precis som man talar om att arbetsmiljöarbetet och likabehandlingsarbetet ska vara systematiskt så behöver arbetet med elevinflytande och elevdemokrati vara systematiskt. Skolverket: Varför är det viktigt med elevinflytande? SVEA: Man kan börja med att det är en rättighet. Det står ofta att demokrati ska vara en del i kursens innehåll och inflytande är demokrati i högsta grad. Men ordet demokrati överanvänds nästan. Ibland är det som att ordet demokrati finns med för att det ska vara där och att det ser snyggt ut. Inflytande och engagemang genom till exempel elevråd tränar också viktiga förmågor från tidig ålder för att bli en aktiv medborgare senare. I diskussioner lär vi oss av varandra. Vi elever kommer ju inte sitta bakom skolbänken hela tiden utan vi förbereds för arbetslivet och samhället. Vi behöver utveckla bra verktyg för att interagera med andra människor. 5
Skolverket: Är det inflytande och delaktighet här och nu eller sen för att kunna ta en aktiv del i demokratin? SVEA: Vi vill dela upp det i fyra saker. Det första är rättighetsperspektivet. Det står att det ska vara så i ratificerade konventioner och i lagar. Det andra argumentet är effektivitet. Elevinflytande på rätt sätt sparar massor av resurser och tid i skolan. Lärarna får ett mindre tungt arbete. Man är fler som kan bygga skolan tillsammans. Kvalitetsarbetet kan man driva tillsammans. Det tredje är lärandeperspektivet. Alla de saker man har med sig för framtiden men också viktiga förmågor för att agera i nuet. Det fjärde och sista är makten över sitt eget liv. Det sista syns i till exempel regeringens nya ungdomspolitik. En stor del handlar om ungas rätt till makten över sina egna liv och skolan är större delen av ungas liv. SVEA: Vi har fyra grundprinciper. Ett: Du kan om du vill bara gör det! Två: Alla växer med förtroende. Tre: Med samarbete kommer man längst. Fyra: Med demokrati kommer man längre. Det funkar alldeles utmärkt hos oss och kanske borde skolan också våga pröva dessa grundprinciper lite oftare. Skolverket: Tack för att vi fick komma. 6