Budget 2014. Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

Budget 2014 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Kommunens organisation 6 Kommunens styrprocess 7-8 Gemensam plan Kommunens vision 9 Gemensamma planeringsförutsättningar 10-16 God ekonomisk hushållning 17 Finansiell analys 18-21 Personal 22 Miljö 23 Sandvikens kommun Finansiella rapporter 24-27 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 28-29 Kunskapsnämnd 30-39 Omsorgsnämnd 40-49 Individ- och familjeomsorgsnämnd 50-57 Kultur- och fritidsnämnd 58-63 Bygg- och miljönämnd 64-70 Arbetsmarknads- och trafiknämnd 71-78 Kommunstyrelse (förvaltning) 79-86 Gemensam finansiering 87-88 Investeringsplan 89-90 Exploateringsplan 91-92

organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Fullmäktigebeslut Beslut enligt kommunfullmäktige Skattesats 2014 143, 2013-11-04 Kommunfullmäktige fastställer Sandvikens kommuns skattesats för år 2014 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Budget 2014 144, 2013-11-04 Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2014 med flerårsplan för åren 2015 och 2016 innehållande information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndens syn på framtida förutsättningar. Definitiv ekonomisk ram för år 2014 till 1 839,6 miljoner kronor. Preliminär ekonomisk ram för åren 2015 och 2016 till 1 888,4 miljoner kr respektive 1 926,9 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag på olika nämnder för år 2014 enligt nedanstående: Tkr Kommunfullmäktige 6 430 Kommunstyrelse 5 827 Kommunstyrelseförvaltning 159 360 Kunskapsnämnd 760 514 Omsorgsnämnd 559 797 Individ- och familjeomsorgsnämnd 152 185 Kultur- och fritidsnämnd 116 415 Bygg- och miljönämnd 17 305 Arbetsmarknads- och trafiknämnd 43 106 Kommunstyrelsen projektmedel 11 660 Totalt: 1 832 600 Investeringsplanen för år 2014 uppgår till maximalt 144,4 miljoner kronor, och preliminär flerårsplan för investeringar för åren 2015 och 2016. Exploateringsplan för år 2014 och preliminär exploateringsplan för åren 2015 och 2016. Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 100 miljoner kronor för att finansiera fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Verksamhetsförändringar 2014 för respektive nämnd. Resultat för år 2014 budgeteras till 7 miljoner kronor, för år 2015 till 8 miljoner kronor och för år 2016 till 9 miljoner kronor.

4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Med VISION 2025 för ögonen har vi Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Ny Ordning lagt en budget för åren 2014 2016. Budgeten är avvägd utifrån de behov som vi har i kommunen. Så här i september 2013 kan vi konstatera att den ekonomiska situationen i vår omvärld fortfarande är problematisk och att arbetslöshetssiffrorna i riket och inom länet fortfarande är ett problem. År 2014, som vi har framför oss kännetecknas av fortsatt ekonomisk osäkerhet vilket gör det besvärligt. Vi kan dock glädja oss åt en fortsatt befolkningsökning under de första sju månaderna år 2013, på 56 personer. Antalet invånare uppgår därmed den 31 juli 2013 till 37 145. En ökad folkmängd påverkar skatteintäkterna positivt, och därför är det viktigt att vi gör vad vi kan för att den befolkningsökning vi sett under senare år fortsätter. I Sandvikens Vision 2025 säger vi att vi tillsammans skapar ett öppet och demokratiskt samhälle. Kommunens verksamheter möter människors behov. Fullmäktige har under hösten 2013 beslutat om att tillföra ekonomiska medel för att arbetet med medborgarservice skall fortsätta och vara färdigt för att tas i bruk under år 2015. Sandvikens kommun blev under år 2013, finskt förvaltningsområde. Kommunen får statligt stöd till denna verksamhet och skall på detta sätt ytterligare kunna förbättra service och informationsinsatser till finsktalande invånare. Kunskapsnämnden fortsätter satsningen på datorer till alla lärare och elever med den sista etappen under år 2014. Arbetslösheten kommer sannolikt att vara fortsatt hög under de närmsta åren. Detta gäller särskilt nytillträdande grupper på arbetsmarknaden så som ungdomar och utrikesfödda samt långtidsarbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det positiva samarbetet mellan kommunens arbetsmarknadsverksamhet, individ- och familjeomsorgsverksamhet och gymnasieskolan, samt arbetsförmedlingens verksamhet för såväl ungdomar som vuxna, ska vidareutvecklas och förstärkas. I samverkan med Göranssonska stiftelserna och Arbetsförmedlingen fortsätter, Extraprojektet. Syftet med projektet är att bryta och förebygga utanförskap samt minska långsiktigt beroende av försörjningsstöd, för unga vuxna. Projektet kommer att fortgå fram till september 2015. Kommunens övertagande av hemsjukvården har inneburit stora förändringar av kommunens ansvarsområden. Det påverkar arbetet inom förvaltningen samt kräver nya samverkansformer med landstinget och privata aktörer. Dialogen med och informationen till medborgarna, är här en viktig framgångsfaktor. Att öka tillgängligheten i det ordinära bostadsbeståndet, så att tillgången på bra bostäder för äldre utökas, är nödvändigt för att möta den stora ålderspuckel som ligger framför oss. Ett ökat antal trygghetsboenden skulle också minska behovet av vård- och omsorgsboenden. Kommunstyrelsen gav i augusti 2013 förvaltningen i uppdrag att utreda och inventera behovet av framtida trygghetsboenden samt ta fram förslag till regelverk för eventuella bidrag till denna typ av boende. Arbetet med att införa miljöledningssystemet fortgår i enlighet med tidigare beslut. En betydande del av arbetet är att utbilda samtliga anställda inom kommunkoncernen.

organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 Det faktiska tillsynsbehovet för verksamheter inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel har ökat. Ökningen beror både på skärpningar i befintlig och i ny lagstiftning samt på nya arbetsområden. En ny tillsynstaxa kommer också att införas under 2014. År 2012 startade vi distributionscentralen. Skälen för en distributionscentral är såväl miljö- som säkerhetsmässiga. Under 2013 har alltfler varugrupper distribuerats till kommunens verksamheter den vägen. Nu skall vi fortsätta med att knyta andra enheter inom kommunkoncernen till distributionscentralen. Vi är stolta över vårt kulturcentrum som utgör basen för en kulturverksamhet i nära samverkan med ungdomar och föreningar inom kommunen. Samarbetet mellan kommunens ungdomsstrateg och olika förvaltningar, med målsättning att leva upp till Barnkonventionen, fortsätter också och är viktigt. Inom Sandbacka Park utveckling har projektet FindIT framgångsrikt bedrivits sedan år 2008. Syftet med FindIT är att, utifrån behov, medverka till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft genom bättre utnyttjande av IT-stöd samt stödja framväxten av nya företag, produkter och metoder inom industriell IT. Arbetet med FindIT som grund kommer att fortsätta under 2014 och 2015. Investeringsbudgeten innehåller några stora objekt som till exempel om- och tillbyggnation av Ängsbacken, ett hem för vård- och omsorgsboende som utgör 58 miljoner kronor av totalt cirka 144 miljoner kronor, vilket innebär ca 40 % av investeringsbudgeten för år 2014. På några års sikt kommer vi här att kunna erbjuda ett modernt och funktionellt boende för kommunens äldre invånare. Planändringsarbetet på Tuna fortskrider och beräknas vara klart under 2014. Planändringen från industri till handel och kontor kommer bland annat att ge Tuna en ny karaktär som handelsområde. Den första tomten såldes våren 2013. Diskussion pågår nu med andra intressenter. 2014 blir det femte året på vår resa mot vår vision 2025. Jag är fortfarande övertygad om att om vi gör resan tillsammans gör vi varandra bättre. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande

6 Kommunens organisation organisation och övergripande kommentar Kommunens organisation Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Revision Bygg- och miljönämnden Kunskapsnämnden Arbetsmarknadoch trafiknämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Bygg- och miljöförvaltningen Kunskapsförvaltningen Arbetsmarknadoch trafikförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Näringslivskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret

organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess 7 Kommunens styrprocess Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, 83, och presenteras kort nedan. Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar: Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna. Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen, Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske. Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits. Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag. Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster. Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden i hand på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret. Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin påse pengar Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom resultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat. Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt. I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser.

8 Kommunens styrprocess organisation och övergripande kommentar Styrmodell Från och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen Balanserad styrning. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med Balanserad styrning är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun. Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2014 till 2016 finns Gemensamma planeringsförutsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet vilka övergripande målsättningar, framgångsfaktorer, mål och mått som gäller för varje perspektiv. Nämnden har att, utifrån de övergripande målsättningarna, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd. Medborgare Medarbetare Omvärld Vision 2025 & Övergripande målsättning Hållbar samhällsutveckling Ekonomi

gemensam plan Kommunens vision 9 Kommunens vision I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

10 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en del i kommunens och bolagens budgetprocess. GPF är den inledande delen av budgetprocessen för budget 2014-2016 VISION 2025 skall ligga till grund för planeringen av verksamheten i kommunen och dess bolag och skall vara vägledande för alla strategiska beslut och framtida satsningar. GPF utgår därför från vad som anges i visionen. De gemensamma planeringsförutsättningarna för åren 2014-2016 är anpassade till modellen för politisk styrning, Balanserad Styrning (BS). I GPF:en redovisas de perspektiv, övergripande målsättningar, framgångsfaktorer, mål och mått, som skall gälla för organisationen under kommande år och som fortlöpande kommer att följas upp av kommunfullmäktige. I stor omfattning gäller att innehållet i BS överensstämmer med det som gällt för 2013 med vissa justeringar i mål och mått, samt att perspektivet Internationellt bytts ut mot Omvärlden. Förutom GPF:en finns också andra planer och policys, beslutade av kommunfullmäktige, som ska beaktas i arbetet med budget och flerårsplan för 2014-2016. Befolkningsutveckling Sandvikens kommun har under senare år haft en positiv befolkningsutveckling och uppgick i september 2012 till 37 055 invånare att jämföra med 2011 års 37 047 invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år 2030. Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, utflyttning och inflyttning. Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräknas folkmängden uppgå till 37 939 invånare, enligt det genomsnittliga scenariot. Inför budget 2014 räknar vi med en ökad folkmängd i förhållande till den som antagits för år 2013, nämligen en folkmängd på 37 122 invånare. Befolkningsökningen förutsätter att barnomsorg och skola, såväl som bostadssituationen kan klara efterfrågan. Vi ser idag en ökning av efterfrågan på barnomsorg i kommunen och behovet av bostäder för äldre är akut. Näringsliv och arbetsmarknad Sverige, som ett litet land med stor export och stor banksektor, påverkas trots sina starka statsfinanser av de flesta större händelser i omvärlden. Det kommande decenniet verkar antalet sådana öka. Inte minst inom bygg- och fastighetssektorn finns en rad utmaningar att hantera. Akut bostadsbrist för unga, brist på resurser för upprustning av äldre bostäder och en energiomställning som är eftersatt är några exempel i landet. Till dessa kommer en allt mer skriande brist på kompetens inom en rad teknik- och hantverksyrken vilket kommer att kräva utveckling av nya metoder och arbetssätt. Stora industriinvesteringar vittnar om ett gott affärsklimat och framtidstro och borgar för att verksamheten hänger med i den globala konkurrensen. Gävleborg har haft landets näst största industriinvesteringar per invånare och år under de senaste tre åren, och har därför sannolikt också bland landets modernaste industriella produktionssystem inom flera branscher. Teknikutvecklingen med processtyrning och automation bidrar även starkt till en kompetensdriven transformering, där tidigare mer renodlade industrijobb omvandlas till privata tjänstemannajobb. Detta är en del i den positiva utvecklingen av tjänstesektorn i Gävleborg. Utmaningen i Gävleborg är att klara överbryggningen mellan pågående strukturförändringar, som just nu förstärks av en försvagad konjunktur, och den starka generationsväxling som snabbt kommer att resultera i ökad arbetskrafts- och kompetensbrist även i vårt län framöver. Fortsatta satsningar på förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i regionen har stor betydelse. Sandvikens kommun arbetar med ett antal projekt som syftar till att stärka näringslivsutvecklingen i kommunen. Kompetensförsörjning är en allt viktigare fråga för såväl offentlig sektor som företag i regionen. Det behövs ett stärkt samarbete med högskolor för att förbättra utbildningarna inom efterfrågade verksamheter i vår region. Flera initiativ har också tagits med Forskarskola, högskoleutbildning och yrkeshögskola med inriktning mot den lokala basindustrin. Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat finns Tunaområdet färdigt för exploatering liksom Lövbackens industriområde som genom den nya östra rondellen görs mer tillgängligt. Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling. Kommunen har initierat arbetet med en övergripande utvecklingsplan för området utanför nuvarande fastighet. Syftet med detta är att klara ut utvecklingen i området avseende infrastrukturen, flera byggnader och annat av betydelse för områdets framtid. I kommande Regional utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen.

gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 11 Kommande utmaningar För att tillmötesgå medborgarnas ökande krav på tillgänglighet och information utreds Medborgarservice med generösare öppettider och snabba svar på ärenden som inte är alltför komplicerade. En annan av utmaningarna är att utveckla IT-stöd i ett koncernperspektiv för att möta nya krav och frigöra personal till verksamheter som kräver resurser. Attraktiva bostäder i attraktiva boendemiljöer, framförallt bostäder i centrum, invid Storsjön och i Högbo med möjlighet att ha häst, efterfrågas av medborgarna och behövs för att locka nya inflyttare till vår kommun,. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och senioroch trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga för att inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera. En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på omställning mellan kommunens olika verksamheter. Kraven på att kost som serveras inom de kommunala verksamheterna skall vara kravmärkta och närproducerade ökar. Detsamma gäller för användandet av miljöbilar och energieffektivisering av lokaler. Hemsjukvården som kommunerna tog över fr o m 2013 innebär en bättre service till medborgarna och förhoppningsvis vissa synergier i verksamheten. En fortsatt konkurrens från andra kommuner och fristående skolor, tillsammans med att elevantalet sjunker inom gymnasieskolan, ställer större krav på att kommunens egna enheter kan visa på och mäta resultaten inom den egna utbildningsverksamheten för att locka elever till de utbildningar vi erbjuder. Investeringsvolym I de preliminära investeringsplaner som finns med i kommunens och respektive bolags budgetförslag inför perioden 2013 till 2015 kan konstateras att investeringsvolymen fortsätter ligga på en hög nivå. Bolagskoncernen För perioden föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen kring en (1) miljard kronor. Det ger ett snitt på 333 miljoner kronor per år. Investeringarna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med kring 250 miljoner kronor år 2013. För hela perioden uppskattas nyupplåningsbehovet till mellan 500 och 600 miljoner kronor. Styrelsen för Sandvikens Stadshus AB beslutade i oktober 2012 att uppmana alla bolagsstyrelser se över föreslagna investeringsvolymer för 2013-2015 och inta en restriktiv hållning och försöka fördela ut investeringarna på fler års sikt. Kommunen Den investeringsnivå som i kommunens flerårsplan redovisas för åren 2013 till 2015 ligger på i snitt 144 miljoner kronor årligen. En minskning av den totala investeringsvolymen, skulle behövas. En investeringsnivå som motsvarar de årliga avskrivningarna, på omkring 80 miljoner kronor årligen, har tidigare utgjort en målsättning inom kommunen. Av investeringarna räknar kommunen med att kunna självfinansiera cirka 50 miljoner kronor årligen. I övrigt måste en nyupplåning på cirka 100 miljoner kronor ske varje år, med ökade räntekostnader som följd. Det finns grund för att på nytt försöka hamna med de årliga investeringsvolymerna kring 80 miljoner kronor. Räntenivåerna är fortsatt låga. Oron för fortsatt låg tillväxttakt kvarstår i Europa och påverkar räntenivåerna. På sikt kommer dock dessa att höjas igen. För år 2013 förväntas upplåningsräntan ligga kvar på samma låga nivå som idag och först under år 2014 förutspås en eventuell höjning av räntenivåerna igen. Skatteintäkter De ekonomiska förutsättningarna för åren 2013-2016 är fortsatt besvärliga. För åren 2013 till 2015 beräknas skatteintäkterna att öka med ett belopp på omkring 45-50 miljoner kronor per år. Det motsvarar ungefär de årliga kostnadsökningarna för den verksamhet som kommunen bedriver idag. I skrivande stund kommer också varningar om att tillväxttakten sjunker, att varslen och arbetslösheten ökar och att prognoserna för kommunernas skatteintäkter kan komma att skrivas ner. För att klara eventuella volymökningar inom någon av kommunens verksamhet måste därför en omfördelning av resurser ske. Utrymme för nya verksamheter finns inte utan att andra tas bort. Ännu större krav ställs därför på ständiga förbättringar och ökad effektivitet. Balanserad styrning Kommunfullmäktige har beslutat att modellen BS ska användas för att politiskt styra kommunens verksamhet. Till att börja med gäller beslutet nämnds- och förvaltningsorganisationen och används för första gången i budgeten inför år 2011. Bolagen och deras styrelser är tänkta att komma i nästa steg. Kommunfullmäktige uppmanar därför bolagsstyrelserna att i den mån det är möjligt ta stöd i de av fullmäktige beslutade perspektiven, övergripande målsättningar, framgångsfaktorer, mål och mått i kommande årsbudgetplanering.

12 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan BS innebär en breddning av styrsystemet med flera perspektiv. Kommunfullmäktiges perspektiv kan beskrivas som fokusområden som är viktiga för att kunna nå visionen. Inom de olika perspektiven anges övergripande målsättningar och framgångsfaktorer. Dessutom sätts mål och anges mått som ska vara utgångspunkter för mål och mått på nämndsnivå och leda till aktiviteter på enhetsnivå. I BS är medarbetarnas delaktighet och förståelse för nämndens/enhetens bidrag till helheten viktig. De kommunala verksamheterna är omfattande och komplexa och skall styras mot gemensamma mål. Det är en stor utmaning och kräver mycket planering och uppföljning. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör de viktigaste delarna i detta arbete med styrning utifrån modellen för BS. Arbetet med den tydligare politiska styrningen involverar alla förtroendevalda i kommunen. BS innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med BS är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Den övergripande styrningen i form av kommunfullmäktiges övergripande målsättning, framgångsfaktorer, mål och mått för respektive perspektiv redovisas här. Perspektiv MEDBORGARE Övergripande målsättning Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Framgångsfaktorer Medborgardialog Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar. Tillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhet. Servicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet. Mål Mått 2014-2016 Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité. Målnivå: NMI index 55 %. Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde 2010: NMI 51 %. Värde 2011: NMI 53 %. Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Målnivå: NII index 43 %. Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande - Index, NII. Värde 2010: NII 37 %. Värde 2011: NII 41 %. Alla nämnder för dialog med medborgarna om kommunens verksamheter. Målnivå: Antal dialoger ökar årligen. Mätmetod: Antalet dialoger. Värde 2011: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger.

gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 13 Perspektiv MEDARBETARE Övergripande målsättning Sandvikens kommun har nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och mål Mål Mått 2014-2016 Chefer upplever ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå: Förbättring utifrån index 2012. Mätmetod: Medarbetarundersökning 2012-2014. Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för chefer är 73 %. Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå: Förbättring utifrån index 2012 Mätmetod: Medarbetarundersökning 2012-2014 Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för medarbetarna är 67 %. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna. Målnivå: Öka andelen av det underrepresenterade könet i kommunens organisation. Mätmetod: Mäta antalet av det underrepresenterade könet i kommunen. Värde 2011: Andelen män utgör 15 % av totala antalet anställda.

14 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Perspektiv HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Övergripande målsättning Sandviken erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. Framgångsfaktorer Varierat näringsliv Främja sysselsättning. God utbildningsnivå Ett livslångt lärande. Attraktivt boende Fler invånare. Trygghet Social sammanhållning, socialt stöd och folkhälsa. Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle. Kultur Livsmiljö med upplevelser och aktiviteter. Mål Mått 2014-2016 Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. Målnivå: NRI index 54 % Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index (NRI), för faktorn Trygghet. Värde 2010: 49 %. Värde 2011: 51 % Medborgarna i Sandviken upplever att de har en god fysisk, psykisk och social hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät. Värde 2010: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Värde 2013: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Energieffektiviseringar och användningen av förnyelsebara energislag ökar. Målnivå: Energiförbrukning per kw/ m2 minskar med 2 % årligen. Målnivå: Andelen miljöbilar ökar. Målnivå: Miljöledningssystem infört till år 2014. Mätmetod: Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i form av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2010: 230 kwh/m2 Värde 2011: 226 kwh/m2 Mätmetod: Statistik över kommunens miljöbilar. Värde 2011: 52 % miljöbilar. Mätmetod: Inventera genomförda aktiviteter vid införandet av miljöledningssystemet.

gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 15 Perspektiv EKONOMI Övergripande målsättning Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Mål Mått 2014-2016 Sandvikens kommun har en ekonomi i balans. Målnivå: Ett positivt resultat vid kommunens bokslut Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2012: Positivt resultat har uppnåtts för åren 2007 till 2012. Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Målnivå: 1,0 % av kommunbidraget. Mätmetod: Budgeterad buffert. Värde 2012: 0,23 %. Värde 2013: 0,55 % Effektiv användning av den kommunägda lokalytan. Målnivå: Minskning med 2 % av lokalytan. Minska antalet kvm i externt hyrda lokaler. Mätmetod: Totala lokalytan samt externt hyrda lokaler. Värde 2010: Lokalytan är 287 000 m2. Värde 2011: Lokalytan är 286 000 m2. Värde 2011: Externt hyrda lokaler är 37 000 kvm.

16 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Perspektiv OMVÄRLD Övergripande målsättning Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgare och företag. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Framgångsfaktorer Omvärldsanalys - omvärldsbevakning Internationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Integration - Samhörighet och delaktighet. Mål Mått 2014-2016 Genom regionalt - nationellt och internationellt utbyte fördjupar och stärker verksamheter och individer sin kunskap och kompetens. Målnivå: Antal utvärderade projekt ska öka. Mätmetod: Antalet pågående projekt tillgängliga på Intranätet. Värde 2011: Saknas. Bred mångkulturell kunskap i kommunen. Målnivå: Öka antalet informationsinsatser. Mätmetod: Antalet dokumenterade insatser. Värde 2011: Saknas. Språkpraktikplatser finns i verksamheterna. Målnivå: Minst 40 språkpraktikplatser i kommunen. Mätmetod: Mäta antalet språkpraktikplatser. Värde 2011: Saknas.

gemensam plan God ekonomisk hushållning 17 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att Kommuner och landstig ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. händelser, genom att avsätta en buffert inom sina egna ekonomiska ramar. Det tredje målet, det sista, är att den totala lokalytan skall minskas genom att antalet kvadratmeter i externt hyrda lokaler minskas. Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning. Finansiella mål Tre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år 2014. Det första är att resultat för året skall budgeteras till 7 mkr. Det andra målet är de definitiva ekonomiska ramarna som fastställts för respektive nämnd för året. Totalt är 1 832,6 mkr fördelade mellan nämnderna för år 2014. Nämnderna har att driva sina verksamheter inom den av fullmäktige fastställda ekonomisk ramen för året. Det tredje målet är att investeringsplanen för året skall uppgå till maximalt 144,4 mkr. Investeringsplanen är fastställd, per objekt, för år 2014. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Tre mål har fastställts. Det första målet är att kommunen skall ha en ekonomi i balans år 2014. Resultatet för året skall vara positivt. Det andra målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen skall vara förberedda för oförutsedda

18 Finansiell analys gemensam plan Finansiell analys Modell för finansiell analys Med början år 2005 använder sig Sandvikens kommun av en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Den ekonomiska modellen Innehållsförteckning Resultat-kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Tabell 2: Investeringsvolym Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Tabell 4: Årets resultat Tabell 5: Soliditet Tabell 6: Skuldsättningsgrad Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet Tabell 8: Pensionsskuld Identifierade problem

gemensam plan Finansiell analys 19 Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2012 redovisat resultat, för år 2013 prognos för helår baserad på augusti månads uppföljning och för åren 2014 till 2016 budget. Resultat - Kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 2012 2013 2014 2015 2016 Nettokostnad exkl avskrivningar 93,7 93,9 94,4 94,4 94,4 Avskrivningar 4,6 4,7 4,6 4,5 4,4 Finansnetto 0,5 0,3 0,6 0,7 0,7 Total nettokostnadsandel 98,8 98,9 99,6 99,6 99,5 En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2013 års resultat är ett överskott som i huvudsak hänför sig till återbetalning av AFA-premie för åren 2005 och 2006. Åren 2014 till 2016 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning. Tabell 2: Investeringsvolym mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Investeringsvolym (mkr) 169,7 134,2 144,6 116,2 131,4 Avskrivningar (mkr) 81,6 86,8 85,9 86,0 86,0 Investeringar/Avskrivningar (%) 208,0 154,6 168,3 135,1 152,8 Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av vård- och omsorgsboenden, IT-utveckling i skolan och investering i infrastruktur. Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Medel från den löpande verksamheten 125,4 210,1 104,4 99,6 103,5 Investeringsvolym 169,7 140,2 150,6 122,2 137,4 Självfinansieringsgrad (%) 73,9 100,0 69,3 81,5 75,3 Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsvolym och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en tioårsperiod, åren 2007 till 2016, kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 66 procent. Endast åren 2009 och 2013 täcktes investeringarna helt med egna medel.

20 Finansiell analys gemensam plan Tabell 4: Årets resultat Mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 21,3 20,2 7,0 8,0 9,0 Årets resultat/eget kapital % 2,4 2,2 0,8 0,9 1,0 Årets resultat/skatteintäkter % 1,2 1,1 0,4 0,4 0,5 Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk under året. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Av andra nyckeltalet i tabell 4 framgår det att det egna kapitalet stärkts, och fortsätter stärkas om än i mindre omfattning, under perioden. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inte inflationsskyddat för åren 2014 till 2016. För åren 2012 och 2013 ser det bättre ut. För perioden augusti 2012 till och med augusti 2013 var inflationen, baserat på konsumentprisindex (KPI), 0,1 procent. Enligt Riksbankens prognos i september förväntas KPI vara fortsatt låg och först under år 2015 stiga mot två procent. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv. Tabell 5: Soliditet % 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditet 41,7 44,1 43,2 43,1 43,0 Soliditet inkl pensionsskuld -3,3-5,0-2,6-1,5-0,6 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten har under åren 2003-2006 legat på omkring 51 procent. Från och med år 2007 och framåt har soliditeten försämrats och ligger på en genomsnittlig nivå på 43,8 procent. Den höga investeringsvolymen och den relativt låga självfinansieringsgraden påverkar soliditeten negativt. Soliditet inkl pensionsskuld tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen. Det genomsnittliga värdet för 2012-2016 års soliditet blir då negativ minus 2,6 procent. Pensionsskulden som redovisas som en ansvarsförbindelse antas mot slutet av perioden minska. Tabell 6: Skuldsättningsgrad % 2012 2013 2014 2015 2016 Total skuldsättningsgrad 58,3 55,9 56,8 56,9 57,0 Varav avsättningsgrad 4,8 5,7 5,9 6,1 6,4 Varav kortfr skuldsättningsgrad 15,7 17,1 16,8 16,6 16,5 Varav långfr skuldsättningsgrad 37,7 33,1 34,1 34,2 34,2 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad beräknas ligga på en relativt konstant hög nivå, genomsnitt 57 procent. För perioden beräknas skuldsättningsgraden för avsättningar och kortfristiga skulder öka något medan den långfristiga skuldsättningsgraden minskar. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt, ej heller när betalning skall ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer att minska. Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet % 2012 2013 2014 2015 2016 Likviditet 66,7 77,0 76,2 76,1 75,8 Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 100 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.