Åke Svensson, CSN
Inledning och presentation Syfte och mål med utbildningen Vad är Myndighetsnätverket Varför gör vi det här tillsammans? Kort presentation runt bordet Presentationerna är publicerade som en pdf på www.myndighetsnatverket.se
Myndighetsnätverket Nio olika myndigheter. Nio olika uppdrag. Med gemensamma krafter når vi bättre resultat och skapar ökade förutsättningar för utveckling inom respektive myndighet. Vi samordnar utbildning, säkerställer kompetensförsörjning och delar på administration. Vi leder även utvecklingen inom it, e-arkiv och tjänstepension. Det gör staten till en attraktiv arbetsgivare i Sundsvallsregionen. Och det här är bara början
Nio myndigheter samverkar Bolagsverket Centrala studiestödsnämnden (CSN) Försäkringskassan Statens tjänstepensionsverk (SPV) Länsstyrelsen i Västernorrlands län Mittuniversitetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Specialpedagogiska skolmyndigheten Tullverket
och dessa är också med Folke Bernadotteakademin Kriminalvården region Nord Förvaltningsrätten i Härnösand Ångermanlands tingsrätt Sundsvalls tingsrätt Rättshjälpsmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd
Projektfinansiering Projekt Myndighetsnätverket - innovativ samverkan, forskning och utveckling i Sundsvallsregionen Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Mittuniversitetet och SPV bidrar med 200 000 kr var Länsstyrelsen Västernorrland 1 399 000 kr Medfinansiering i tid 399 000 Projektbudget (fram till 31 december 2012): 2 798 000 kr
Tillsammans vill vi Skapa attraktionskraft för regionen Bidra till regionens utveckling Utveckla de egna verksamheterna genom samverkan
Vår målbild Långsiktig kompetensförsörjning Etablering av statlig verksamhet Kostnadseffektiv utveckling av befintlig verksamhet
Det här har vi redan gjort inom HR Ledningsgruppsseminarium Arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud Utbildningar med fokus på tjänstemannarollen Utvecklingsprogram för ledare utan personalansvar Ledarskapsutvecklingar, bland annat ett ettårigt mentorprogram för chefer Utbildningar om de ökade kraven på miljöaspekter i verksamheten Rekryteringsmässor/rekryteringar
Mål: Långsiktig kompetensförsörjning 6 mässor eller utställningar Minst 10 praktikplatser inom it Minst 10 praktikplatser inom juridik 1 omgång traineeprogram inom it Gemensam jobbank och annonsering Samarbeta med andra företag och organisationer för att rekrytera kompetens till regionen
Arbetsmarknadsmässan Juristens dag
Mål: Etablering av statlig verksamhet Göra oss kända regionalt och nationellt Västernorrlandsmötet Sundsvall 42 Medverka på 2 större rikstäckande mässor/evenemang Kvalitetsmässan i Göteborg Almedalen - hur ska staten lyckas med att attrahera och konkurrera om morgondagens medarbetare? Skapa en gemensam webbportal 5 nya verksamheter ska etableras i regionen inom 5 år
Värdeord Offensiva, hjälpsamma, pålitliga Öppenhet, resultat, ansvar Engagerade, tillgängliga, effektiva Tydlighet, samverkan, mod Tillitsfulla, öppna, ansvarstagande, förändringsvilliga Kompetens, engagemang, kundnytta 1. Bolagsverket 2. SPV 3. Kronofogden 4. Försvaret 5. Polisen 6. CSN
Värdeord Offensiva, hjälpsamma, pålitliga Öppenhet, resultat, ansvar Engagerade, tillgängliga, effektiva Tydlighet, samverkan, mod Tillitsfulla, öppna, ansvarstagande, förändringsvilliga Kompetens, engagemang, kundnytta Kronofogden Försvaret Polisen SPV CSN Bolagsverket
Offentligt etos de sex principerna Demokrati All offentlig makt utgår från folket Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Fri åsiktsbildning Respekt Allt du gör måste ha stöd i lag Jäv Meddelarfrihet samt arbetsledningsrätt och lojalitetskrav Alla människor är lika mycket värda Effektivitet och service Snabbt, rätt och billigt
Kaffe- eller fikapaus Åter klockan 9.35
Styrning i statlig verksamhet
Grundlagarna Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen (Riksdagsordningen)
Regeringsformen Maktfördelningen mellan riksdagen regeringen kommunerna landstingen domstolarna
Riksdagen All offentlig makt utgår från folket Riksdagen är folkets företrädare 349 riksdagsledamöter väljs vart 4:e år Riksdagen utser statsminister
Regeringen Statsministern utser ministrar Regeringen styr (föreslår) Riksdagen beslutar Lagar beslutas av riksdagen Förordningar beslutas av regeringen
Myndigheterna Finns ca: 330 myndigheter Myndigheterna ska se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs
Myndigheterna (forts) Myndigheterna - lyder under regeringen - ligger under olika departement - är självständiga
Lagar Direktiv till utredning från regeringen Utredning Betänkande (SOU) Remissbehandlingar
Lagar (forts) Hearing Delning Lagrådsremiss Proposition
Lagar (forts) Utskottsbehandling Finns 15 utskott 17 ledamöter (riksdagsmän) i varje utskott Motionstid Utskottet tar ställning Riksdagen beslutar
Lagar (forts) Delning förordningstexter Myndighetens föreskrifter Svensk författningssamling (SFS)
Styrning i statlig verksamhet Hur styrs myndigheternas verksamhet? Hur finansieras myndigheternas verksamhet? Vilka olika dokument förekommer? Hur ser processen ut?
Styrdokument Myndighetsförordningen Förordning med instruktion för myndigheten Regleringsbrev (www.esv.se) Övriga lagar och förordningar
Resultatstyrning & finansiell styrning Resultatstyrning verksamhetsmål och återrapporteringskrav i regleringsbrev Finansiell styrning anslagstilldelning och avgiftsuttag enligt regleringsbrev/förordning
Finansiering Anslag Avgifter Bidrag
Statliga budgetprocessen Myndigheternas årsredovisningar Myndigheternas budgetunderlag Vårpropositionen Budgetpropositionen Regleringsbrev
Myndighetens planering och uppföljning Framtagande av Verksamhetsplan, (VP) VP-uppföljning, månads-, kvartals-, tertialvis Årsredovisning
Sammanfattning Instruktion myndigheternas uppgifter Regleringsbrevet RK:s årliga styrning Verksamhetsplan myndigheternas interna styrdokument VP-uppföljning myndigheternas interna uppföljning Årsredovisning extern redovisning/uppföljning
Bensträckare Åter klockan 10.40
Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Monika Vestin, Bolagsverket Johan Lindeberg, CSN Isabella Öhqvist, Försäkringskassan Petra Dalman, SPV
Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga ett ärende Diskussionsuppgift Offentlighet och sekretess Upplägg
Gemensam värdegrund för statstjänstemän Demokrati Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Fri åsiktsbildning Respekt Effektivitet och service
Regler för statstjänstemän Ärendehandläggning m.m. Offentlighet och sekretess Offentlig anställning Skadeståndsskyldighet Straffrättligt ansvar Granskning
Vad gäller för gåvor till anställda? Spelar det någon roll vad som erbjuds? Har det någon betydelse vem som är mottagare? Är tidpunkten för erbjudandet avgörande?
Att tänka på! Gör en samlad bedömning av alla omständigheter som kan vara av betydelse, exempelvis: gåvans art och värde din relation till gåvogivaren din roll och ditt inflytande på myndighetens tjänsteutövning
Jäv Rubbar förtroendet för anställds opartiskhet Gäller all ärendehantering Den som påverkar ärendets utgång Ska anmälas självmant
Bisysslor Tillfälligt eller permanent Privatlivet är inte bisyssla Tillåtna Politiska uppdrag Fackliga uppdrag Statliga uppdrag Kommunala uppdrag Förtroendeuppdrag Otillåtna X Förtroendeskadliga Arbetshindrande Konkurrerande
Dataintrång Ta bara del av uppgifter du behöver för utförandet av dina arbetsuppgifter! Ansvar för dataintrång även om du har behörighet att ta del av en uppgift Behandlingshistorik förs
Diskussionsövning jäv och dataintrång Diskutera utdelade frågor i grupper om två eller tre.
Serviceskyldighet Hjälpa och svara på frågor Ta emot besök och ha öppet Lämna inte förhandsbesked! Enkelt och begripligt språk
Att handlägga ett ärende Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Ett ärende väcks Serviceskyldighet Ansökan, anmälan, ex officio, allmänna ärenden Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Registrering Posthantering Tjänstepost Inkommen handling e-post, traditionell post och e-tjänst samma regelverk Registrering/diarieföring Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Granskning Jäv Tolk Ombud och biträde Förvaltare, god man och andra ställföreträdare Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Lunch Åter klockan 13.00
Enkelt, snabbt och billigt Muntlig handläggning Tjänsteanteckning Kommunikation Utredning Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Beslut och expediering Olika typer av beslut Motivering av beslut Underrättelse om beslut Rättelse Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Överklagande Omprövning Överklagande Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Myndighetens arkiv Allmänna handlingar Arkivering tillgodoser Arkivering Rätt att ta del av allmänna handlingar Rättskipningens och förvaltningens behov av information Forskningens behov av information Är en del av det nationella kulturarvet Vårda, organisera, gallra Arkivering Ett ärende väcks Registrering Granskning Utredning Beslut och expediering Överklagande
Bensträckare Åter klockan 13.50
Klarspråk med mottagaren i fokus Kristin Aastrup, Bolagsverket
Är det här klarspråk? Enligt Skollagen (1985:1100) 4 kap Grundskolan och 6 kap Särskolan är hemkommunen skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. (Exempel från Klarspråk lönar sig, 2013)
Omskriven text Ditt barn kan ha rätt till gratis skolskjuts. Det gäller barn som går i kommunala grundskolor, barn som går i grundsärskola och även barn som går i förskoleklass. De kan ha rätt att åka gratis skolskjuts fram och tillbaka, mellan en plats i närheten av hemmet och skolan. Det står i skollagen. (Infomix bearbetning, Klarspråk lönar sig, 2013)
Klarspråk är att använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk sätta mottagaren i fokus och anpassa texten till honom eller henne Ibland handlar klarspråk också om att våga ifrågasätta våga pröva något nytt
Varför ska vi använda klarspråk?
Därför klarspråk Se till demokrati och rättssäkerhet Vara effektiva och spara pengar Öka förtroendet för myndigheten Underlätta för personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål
Språklagen Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. (11 ) Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. (12 )
Så skriver du klarspråk Välj en lagom personlig ton Välj relevant innehåll Disponera texten på ett logiskt sätt Förklara allt som behöver förklaras Stryk sådant som inte behövs Skriv informativa rubriker Undvik långa och invecklade meningar Använd begripliga ord och förklara facktermer Sammanfatta det viktigaste Välj en genomtänkt grafisk formgivning (ur Språkrådets folder Klarspråk)
Behöver du hjälp? Ta hjälp av en kollega Fråga språkvårdaren Webbutbildningen Att skriva bättre, sprakradet.se Klarspråkstestet, sprakradet.se Myndigheternas skrivregler, regeringen.se Svenska Akademiens ordlista, app och webben
Frågor? Kristin.aastrup@bolagsverket.se
Kaffepaus Åter klockan 15.10
Diskutera Vad innebär det i praktiken att vara statstjänsteman? Vad är skillnaderna mot att jobba privat? Ge exempel utifrån era olika yrkesroller
Diskutera Beskriv för dina kollegor runt bordet vad du stöter på i ditt dagliga arbete med utgångspunkt från den information (om statstjänstemannarollen och förvaltningsrätt) som du fått idag? Finns det likheter i era olika verksamheter?
Diskutera Vad är syftet med de särskilda reglerna om handläggning av ärenden som gäller för myndigheter? Ge exempel på hur bestämmelserna i förvaltningslagen om t.ex. tolk, jäv, kommunicering osv. bidrar till att uppnå syftet.
Offentlighet och sekretess
Diskutera Har allmänheten rätt att ta del av följande handlingar? En ansökan som kommit in elektroniskt via myndighetens e- tjänst kl. 23.30 en fredagskväll. En sammanställning av information som kräver omfattande arbete för att myndigheten ska kunna få fram den. Ett läkarintyg för en anställd som är sjukskriven som finns hos personalfunktionen. Ett oläst e-postmeddelande som finns i GD:s/landshövdingens inkorg. Anteckningar som en handläggare skrivit som stöd för att sammanfatta ett ärende.
Offentlighetsprincipen Allmänhetens rätt till insyn och kontroll Gäller all verksamhet hos myndigheten SYFTE: att stärka demokratin och garantera rättsäkerheten effektiviteten i förvaltningen effektiviteten i folkstyret
Allmänna handlingars offentlighet Yttrandefrihet för tjänstemän m.fl. Meddelarfrihet för tjänstemän m.fl. Förhandlingsoffentlighet
Allmänna handlingars offentlighet
Handling Informationsbärare Skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avläsas eller på annat sätt uppfattas med tekniska hjälpmedel
Allmän handling En handling som förvaras hos en myndighet och antingen är inkommen dit eller upprättad där
Handlingar Allmänna Förvarade Inkomna Upprättade Inte allmänna Privata brev och meddelanden Anbud Minnesanteckningar, utkast och koncept som inte expedierats eller lämnats för arkivering Bibliotekssamlingar Teknisk behandling etc. för annan
Allmän handling Offentlig Hemliga uppgifter Regleras i Offentlighets- och sekretesslagen = Insynsrätt = Ingen insynsrätt
Sekretessgrunder intresseområden enligt TF 1. Rikets säkerhet 2. Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och valutapolitik 3. Myndighets verksamhet för inspektion och kontroll 4. Intresset att förebygga eller beivra brott 5. Det allmännas ekonomiska intresse 6. Skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden 7. Intresset att bevara djur eller växtart
Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Innehåller undantagen från offentlighetsprincipen
Egenskaper för sekretess Aktualiseras först vid begäran om handling Myndigheten avgör om det är sekretess Sekretessen kan även variera: från tid till tid, från myndighet till myndighet etc
Uppgiften Det är informationen som sekretessbeläggs inte handlingen
Sekretessprövning 1. Finns någon tillämplig bestämmelse om sekretess i OSL? 2. Kan den som berörs lida skada eller men om uppgiften lämnas ut? 3. Är sekretess huvudregel eller undantag? 4. Tidsgräns för sekretess?
28 kap. 1 OSL Exempel rakt skaderekvisit Sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring osv. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 28 kap. 9 OSL Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Exempel omvänt skaderekvisit 10 offentlighets- och sekretessförordningen Sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet hos följande myndigheter, för uppgift om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till honom eller henne lider men: - CSN - Försäkringskassan För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessmarkering 1. Hemligstämpling - Inte bindande, en självständig sekretessprövning ska alltid göras då en handling begärs ut. 2. Skyddade personuppgifter - Sekretess i folkbokföringen för personer som har en hotbild mot sig eller som annars kan riskera att drabbas negativt vid utlämnande av vissa uppgifter - Gäller i allmänhet uppgifter som kan ge ledning om var en person befinner sig eller hur denne kan kontaktas
Övningsuppgiften Handlingen har kommit in till myndigheten och är därför allmän. Uppgifterna i handlingen måste först prövas mot bestämmelserna om sekretess. Därefter kan den lämnas ut till allmänheten. Allmänheten kan kräva en hel del ansträngningar från myndighetens sida. Myndigheten är bland annat skyldig att skapa en ny handling genom att sammanställa uppgifter, en s.k. potentiell handling, om den kan skapas utan större svårigheter. Det beror på vad som framgår av läkarintyget! Se bestämmelserna om sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet i 39 kap. 2 OSL. Om e-postmeddelandet rör myndighetens verksamhet är den en allmän handling och ska lämnas ut efter sekretessprövning. Minnesanteckningar/arbetsmaterial är inte en allmän handling, under förutsättning att de inte tillför ärendet någoting, och de behöver därför inte lämnas ut. Om de däremot arkiveras i ärendet blir de en allmän handling som ska lämnas ut efter sedvanlig sekretessprövning.
Utlämnande av allmän handling Tryckfrihetsförordningen reglerar (endast kompletterande detaljer i OSL) Inga formkrav för utlämnande Muntligt eller skriftligt Skyndsamt Inte efterfråga vem eller varför Den som har vården prövar
Att lämna ut eller inte lämna ut Ingen sekretess = enkelt, formlöst, skyndsamt Vid sekretess = Formellt beslut om avslag Skriftlig form Överklagbart = besvärshänvisning Skyndsamt
6 kap 3 OSL Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
Schematisk hantering Är den begärda handlingen allmän? Finns uppgifter i handlingen som omfattas av sekretess? Lämna ut antingen formlöst (=ingen sekretess gäller eller den som begär är nöjd med en formlös maskning av sekretessbelagda uppgifter) eller med avslagsbeslut (=sekretess gäller och den som begär vill ha ett beslut)
Knivig prövning! Grundlagsskydd: rätten till information, offentlighets-principen, fri press Skyddsvärda intressen i lag: Känsliga uppgifter om enskildas liv, förebygga brott, affärshemligheter Krav på skyndsamhet Vid osäkerhet; fråga juristen
Brott mot tystnadsplikt, 20 kap. 3 brottsbalken Förbud mot att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, oavsett form för utlämnandet Straffansvar även vid utlämnande av misstag Ett undantag
Förbud mot att lämna ut sekretessbelagda uppgifter gäller muntligt gäller handlingar - Straffbart
Meddelarfriheten
Tack för oss!
Effektiv informationsförsörjning Ett förvaltningsövergripande uppdrag Myndighetsgemensam utbildning oktober 2013 Lars Erik Palmgren, CSN Effektiv informationsförsörjning
Bakgrund till uppdraget ekonomiskt bistånd Brister i effektivitet och rättsäkerhet för ett antal transfereringssystem har påtalats av FUT-delegationen Riksrevisionen ESV Verksamheten Ekonomiskt bistånd är exempel på en ärendeprocess där den sökande och socialnämnden behöver hämta information från ett stort antal myndigheter och organisationer
Mål och nyttor Mål: rätt ersättning till rätt person i rätt tid Privatpersoner: Färre personer drabbas av återkrav Snabbare beslut Myndigheterna: Högre kvalitet i lämnade uppgifter Ingen manuell tid Handläggare: Tillgång till rätt information i rätt tid - högre kvalitet Fler maskinella kontroller Färre manuella arbetsmoment
Ekonomiskt bistånd antal hushåll
Målbild: Nationella tjänster i samverkan Invånartjänster Kommunernas tjänster Nationell anslutningspunkt Internet Nationell anslutningspunkt Myndigheternas tjänster Nationell Anslutningspunkt (finns idag) Vårdens tjänster
Hur måste organisationerna se på framtiden!? Medborgarna Dagens olika processer Arbetsförmedlingen CSN Försäkringskassan Skatteverket Kronofogden Pensionsmyndighet A-kassorna Förändringsarbete: förändrings- & utvecklingskrav hos de olika organisationerna för att processen ska generera nyttor Morgondagens gemensamma process Arbetsförmedlingen CSN Försäkringskassan Skatteverket Kronofogdemyndigheten Pensionsmyndigheten A-kassornas samorganisation För att möjliggöraren ; samordnad bastjänst ska generera nyttor måste samtliga organisationer arbeta med sina respektive utvecklingsinsatser Projekt: Effektiv informationsförsörjning Bastjänster = möjliggörare
Till vilken nytta för kommuner och myndigheter Färre telefonsamtal + Mindre manuell hantering Frigjord arbetstid Mer tid för kunden Kortare tid till egen försörjning Minskade kostnader Rättssäkerhet -behörighet Färre antal fel i beslut Rätt utbetald ersättning Effektiv informationsförsörjning
Nyttor 2013-17 inklusive samhällsnytta
Digitala välfärdstjänster baserade på och ordnade utifrån privatpersoner och företags behov, som är enkla och säkra att använda och som är tillgängliga via flera kanaler Möjliggörare Förändringar Nyttor förvaltningen Nyttor privatpersoner och företag E-delegationens övergripande mål Vision 2020 E-tjänst kommunala handläggare Myndigheterna genomför nödvändig verksamhetsutveckling Kommuner ansluter sig till tjänsten Lägre distributionskostnader Minskad manuell hantering Kortare ledtider Högre effektivitet och kvalitet inom det offentliga E-tjänst privatpersoner Bastjänst Bastjänster utvecklade av aktuella aktörer (7st) Myndighetsgemensamma hanteringsregler Frigjord arbetstid Färre samtal till KC och handläggare Färre felaktiga utbetalningar Nöjdare kunder Enklare vardag för privatpersoner och företag Sammansatt bastjänst Kommuner genomför nödvändig verksamhetsutveckling Brukarna använder tjänsten Färre återkrav Enklare att få reda på villkor som gäller Bättre skydd för den personliga integriteten Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet
Hinder New public management Varför gör vi det här? EGENTLIGEN! Vem är utsedd att göra det och varför?
Kom ihåg! När rädslan att misslyckas är större än önskan att lyckas. då misslyckas man! Det gäller att våga! Det gäller att även ledningen vågar våga!
Effektiv informationsförsörjning?
Avslutande lunch Tack för ditt deltagande! Presentationerna är publicerade som en pdf på www.myndighetsnatverket.se