Trafikundervisning i skolan

1 Trafikundervisning i skolan Djupstudier av trafikundervisningen i skolan har skett i 15 kommuner i åtta län. et rektorer/skolor som varit representerade är 56. Ett intervjuunderlag med olika frågor till samordningsansvariga och rektorer användes, de numrerade rubrikerna nedan är frågorna som ställdes. Intervjuerna genomfördes av lokala representanter från Hem och Samhälle under 2007. kommuner i länet Kommunerna skolor Halland 1 Halmstad 4 Skåne 2 Hässleholm, Malmö 4+3=7 Stockholm 1 Värmdö 4 Uppsala 2 Enköping, Uppsala 5+3=8 Värmland 1 Årjäng 3 Västerbotten 2 Vindeln, Umeå 3+10=13 Västra Götaland 4 Vara, Skövde, Tranemo, Vänersborg 3+3+1+2=9 Östergötland 2 Vadstena, Åtvidaberg 3+5=8 Total 15 56 Tanken var att djupstudierna skulle ske i två kommuner per län, varav den ena kommunen är huvudman i länet och den andra en mindre valfri kommun. Anledningen var att man ville belysa skillnader mellan stora och små kommuner när det gäller ambitionen att integrera trafiksäkerheten som ämne i grundskolan. Det är dock tveksamt att göra denna uppdelning i stora och små kommuner eftersom underlaget är ganska litet. Vidare har det i tre av länen genomförts intervjuer i bara en kommun, i ett annat län bara i två mindre kommuner, samt att en kommun som är liten i ett län kan vara ganska stor i ett annat län. Av de fyra kommunerna i Västra Götaland tillhör två f.d. Skaraborgs län och två f.d. Älvsborgs län. Intervjuer med samordningsansvarig i kommunen Intervjuer genomfördes med den samordningsansvarige i kommunen. I en kommun (Vadstena, Östergötland) fanns dock ingen sådan varför svaren som följer är från 14 samordningsansvariga. Bland intervjusvaren från rektorerna är dock Vadstena med. 4. Vem i kommunen tar det faktiska besluten att en viss typ av trafikundervisning ska genomföras? En kommun angav att barn- och utbildningsnämnden fattar besluten om att en viss typ av trafikundervisning ska genomföras och nio kommuner angav att rektorerna gör det. I en kommun angavs både barn- och utbildningsnämnden och rektorn. Tre kommuner

2 hade fyllt i att någon annan gör det, det som angavs var läraren, skolverket och skolplanen. Sammanfattningsvis verkar det alltså i första hand vara rektorn som tar beslutet om trafikundervisning.

3 5. Har ni i Er kommun något övergripande program/riktlinjer för trafikundervisningen i kommunens skolor? Två av de 14 kommunerna svarade att de hade ett övergripande program eller riktlinjer för trafikundervisningen. Den ena kommunen angav skolverkets program/riktlinjer och hänvisade till riktlinjerna på skolverkets webbsida. Den andra skolan hade riktlinjer som gällde resor (skolskjutsar). Den slutsats man kan dra är således att ingen av kommunerna hade något övergripande program eller riktlinjer för trafikundervisningen i kommunens skolor. Se jämförelser med rektorernas svar under fråga 19. 6. Har ni i Er kommun utarbetat någon kortfattad målsättning för respektive årskurs? Ingen av de 14 kommunerna som besvarade frågan hade någon kortfattad målsättning för respektive årskurs. Se jämförelser med rektorernas svar under fråga 19. 7. Finns det några gemensamma regler för kommunen för hur många lektionstimmar och/eller temadagar som är avsatta för trafikundervisningen i respektive årskurs? Ingen kommun angav att de hade några gemensamma regler för hur många lektionstimmar och/eller temadagar som skulle avsättas för trafikundervisningen i respektive årskurs. Däremot angav fem kommuner att trafiksäkerhetsundervisningen ska integreras med andra ämnen. 8. Hur tycker Ni överlag att trafiksäkerhetsundervisningen fungerar ute i kommunens skolor? Det var sju personer (64 %) av kommunernas samordningsansvariga som tyckte att trafiksäkerhetsundervisningen fungerade ganska bra. Endast en samordningsansvarig tyckte att den fungerade ganska dåligt. Medelvärdet bland de som angivit ett svar var 3,5 dvs. det var något fler av de samordningsansvariga som tyckte att trafikundervisningen fungerade bra än som tyckte att den fungerade dåligt. Se jämförelser med rektorernas svar under fråga 20. Andel Bra (5) 0 0 % Ganska bra (4) 7 64 % Varken bra eller dåligt (3) 3 27 % Ganska dåligt (2) 1 9 % Dåligt (1) 0 0 % Vet ej 2 Ej besvarat frågan 1 Total 14

4 9. Förekommer det enligt Din uppfattning problem med bristande engagemang från några inblandade yrkesgrupper/elever? Det var på denna fråga möjligt att kryssa i flera av de svarsalternativ som angavs samt även ange annat. En kommun (Umeå) hade inte besvarat frågan, men angav i text att Polisen inte har personella eller ekonomiska resurser att engagera sig. Från frivilligorganisationer, exempelvis NTF, har man fått en del undervisningsmaterial enligt samordningsansvarige. Sex av de 13 samordningsansvariga som besvarat frågan, 46 %, svarade nej, dvs. de ansåg inte att det fanns något problem med bristande engagemang. Ett par av dessa påpekade dock att tid saknas och att prioriteringarna skiftar. Bland övriga samordningsansvariga angav en att bristen fanns hos Polisen och en att det fanns bristande engagemang hos alla, dvs. både elever, lärare, Polisen, frivilligorganisationer, föräldrar och rektorer. Ett par andra kunde inte ange något svar på frågan eftersom det är så olika mellan olika skolor och olika elever, lärare, föräldrar etc. Ytterligare två svarade vet ej på frågan. En samordningsansvarig hade inte fyllt i något svar, men skrivit att det finns en brist på engagemang från Vägverket. Se jämförelser med rektorernas svar under fråga 17. 10. Upplever Ni att det finns tydliga nationella/centrala riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisning i skolan? Det var även på denna fråga möjligt att kryssa i flera av de svarsalternativ som angavs. Av de 14 samordningsansvariga angav fem (36 %) att de upplevde att det finns tydliga nationella eller centrala riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisningen. Två hade skrivit att de inte vet om det finns och övriga sju samordningsansvariga hade kryssat i ett eller flera stöd som saknades. Någon gav som kommentar att Vägverkets nollvision borde integreras med skolarbetet. Ja, finns riktlinjer och stöd 5 Nej, saknas nationella styrdokument 3 Nej, saknas nationella riktlinjer för fortbildning av lärare 3 Nej, saknas övergripande läromedel 4 Nej, saknas nationella kunskapsmål 4 Vet ej 2

5 Förbättringsförslag och problemområden Det finns anteckningar från 12 samordningsansvariga. En del av svaren är förtydliganden av svar på frågor, medan en del gäller förbättringar och problemområden. Det som är viktigt att lyfta fram är följande: Kan göras bättre En samordningsansvarig önskar att det ska finnas trafikombud på varje skola, samt kontaktpersoner så att det är lättare att nå varandra. Den samordningsansvarige efterlyser också träffar och informationsutbyte. När det gäller undervisningen framhåller en samordningsansvarig att den bör gå ut på beteendeförändring hos barn och vuxna. Man vill också att det ska satsas mer på högstadie- och gymnasiebarn. Problemområden Ett par samordningsansvariga tar upp problematiken med att föräldrar skjutsar sina barn till och från skolan och att situationen då blir kaotisk. Man skulle vilja hitta former för att föräldrarna ska tycka att det är bättre att promenera till skolan istället för att skjutsa i bil. I en av dessa kommuner, där majoriteten av vägarna är statliga, har man också problem med att få gehör från Vägverket när det gäller gång- och cykelvägar, vilka kommunen anser ska ha sådan struktur att barn kan ta sig till och från skolan på ett säkert sätt. En samordningsansvarig angav att lärare i gemen inte önskar fortbildning i trafikfrågor i första hand utan har många andra fortbildningsbehov och därför önskas istället hjälp från specialister inom området trafik, t.ex. från Polis och NTF.

6 Intervjuer med rektorer i kommunen I varje kommun (15 kommuner) intervjuades mellan 1 och 10 rektorer, totalt i undersökningen intervjuades 56 rektorer. Fler än hälften av rektorerna (30 st.) representerade skolor med elever från förskoleklass till och med årskurs 6. På 14 av skolorna hade man elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9 medan 10 av skolorna enbart var högstadium. Det fanns även en F-3 skola och en 4-9 skola. 14. Vem tar de faktiska besluten att en viss typ av trafikundervisning ska genomföras hos Er? På de flesta skolor var det rektorn eller klassläraren som bestämde om trafikundervisningen. Det var 25 som svarat att rektor och klassläraren tillsammans fattade besluten om trafikundervisningen. Några hade också fyllt i Annan, nämligen: arbetslaget, ämnesläraren, förskolelärare, trafikundervisningsansvarig, skolskjutsbolag, politiker, trafikplan. Jag, Rektor 40 Klassläraren 36 Polisen 4 Studierektorn 2 Stadiumansvariga 2 15. Finns det på skolan några gemensamma riktlinjer för trafikundervisningen, eller är det upp till varje lärare att avgöra? Knappt två tredjedelar av de svarande rektorerna hade inga gemensamma riktlinjer för trafikundervisningen. Gemensamma riktlinjer 10 Gemensamma riktlinjer för vissa 11 årskurser Nej, det finns inga gemensamma 36 riktlinjer Obs! 1 rektor hade fyllt i 2 alternativ, de båda första.

7 16. Har Ni enligt din uppfattning tillräckliga möjligheter att bedriva en meningsfull trafikundervisning på Er skola? Knappt hälften av rektorerna (45 %) angav att de hade tillräckliga möjligheter att bedriva meningsfull trafikundervisning. Det som framför allt angavs som anledning till att man saknade denna möjlighet var att lärarnas tid inte räcker till, men också att man saknar kunskap. Saker nämndes även under Annat men var inte anledningar till att inte kunna bedriva trafikundervisning. En del av det som nämndes under Annat framkommer också i svar på frågor längre ner i intervjuunderlaget (exempelvis att hjälp önskas från NTF och Polisen). Ja 25 Nej, lärarnas tid räcker inte 12 Nej, vi saknar kunskapen, behöver fortbildning 8 Nej, utrymme saknas 6 Nej, för lite och för dåliga läromedel 4 Nej, vi saknar idéer 2 Nej, vi saknar intresserade lärare 1 17. Förekommer det enligt Din uppfattning problem med bristande engagemang från några inblandade yrkesgrupper/elever? Det var 31 rektorers (55 %) uppfattning att det inte förekom något bristande engagemang från inblandade yrkesgrupper eller föräldrar. Rektorerna ansåg att den största bristen på engagemang finns hos Polisen. Bland de svar som fanns angivna under Annat angavs brist på förståelse för nyttan samt tidsbrist hos Polisen och föräldrar. En jämförelse med hur de samordningsansvariga besvarat samma fråga (se fråga 9) visar att det var 46 % av dessa som inte ansåg att det fanns något bristande engagemang, dvs. en något lägre andel än bland rektorerna. Nej 31 Ja, brist på engagemang hos Polisen 17 Ja, brist på engagemang från frivilligorganisationer 7 Ja, brist på engagemang från kommunen 7 Ja, brist på engagemang från föräldrar 4 Ja, brist på engagemang hos elever 2 Ja, brist på engagemang hos lärare 2

8 18. Hur prioriteras trafikundervisningen vid Er skola om du jämför med andra temaämnen såsom hälsa, mobbing, droger, alkohol, fred, miljö och liknande? En fjärdedel av rektorerna ansåg att trafikundervisningen var ganska eller mycket högt prioriterad i jämförelse med andra temaämnen. Medelvärdet var 2,8 dvs. en högre andel av rektorerna ansåg att trafikundervisningen var lågt prioriterat än att den var högt prioriterat. Andel Mycket högt prioriterat (5) 1 2 % Ganska högt prioriterat (4) 13 23 % Varken högt eller lågt prioriterat (3) 22 39 % Ganska lågt prioriterat (2) 13 23 % Mycket lågt prioriterat (1) 7 13 % 19. Upplever Ni att det finns tydliga riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisning i skolan i Er kommun? Det var 14 av rektorerna (25 %) som upplevde att det i deras kommun fanns tydliga riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisning i skolan. Det var möjligt att ange flera saker som saknades och det som många angav var kommunala styrdokument. Även här nämndes att mer stöd från Polisen önskas. Av de samordningsansvariga ansåg ingen att deras kommun hade något övergripande program eller riktlinjer för trafikundervisningen i kommunens skolor. Ingen kommun hade heller någon kortfattad målsättning eller några gemensamma regler för hur många lektionstimmar och/eller temadagar som skulle avsättas för trafikundervisningen i respektive årskurs (se frågorna 5 och 6). Trots detta ansåg alltså 25 % av rektorerna att det fanns kommunalt stöd. Bland de samordningsansvariga ansåg 36 % att det fanns tydliga nationella riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisning i skolan, således en högre andel än rektorernas åsikt om kommunala riktlinjer och stöd som var 25 % (se fråga 10). Ja 14 Nej, saknas kommunala styrdokument 31 Nej, saknas kommunala kunskapsmål 18 Nej, saknas övergripande läromedel 13 Nej, saknas kommunala riktlinjer för fortbildning av lärare 12

9 20. Hur tycker du överlag att trafikundervisningen fungerar på skolan? Ungefär 40 % ansåg att trafikundervisningen fungerade bra eller ganska bra på skolan och lika stor andel att den varken fungerade bra eller dåligt. Medelvärdet var 3,2, dvs. en något högre andel av rektorerna tyckte att trafikundervisningen fungerande bra/ganska bra än som tyckte att den fungerande dåligt/ganska dåligt. Bland de samordningsansvariga var medelvärdet 3,5 vilket innebär att samordningsansvariga ansåg att trafikundervisningen i kommunens skolor fungerade något bättre än vad rektorerna ansåg (se fråga 8). Andel Bra 4 7 % Ganska bra 18 32 % Varken bra eller dåligt 23 41 % Ganska dåligt 6 11 % Dåligt 5 9 % Förbättringsförslag och problemområden De flesta rektorerna angav något under detta avsnitt, en del är dock förtydliganden av vad man svarat på tidigare frågor medan annat verkligen är förbättringsförslag eller identifiering av problem. Sådant som fungerar bra och skulle kunna vara till hjälp för andra nämns också. Aktiviteter pågående Flera skolor har särskilda årligen återkommande temadagar eller trafikveckor. Sådana är bra men måste följas upp, uttryckte en rektor. Vid promenader och cykelutflykter kommer trafikkunskap, trafikregler och vägmärken in naturligt, detta angavs av flera rektorer. Vid cykelaktiviteter kollas cyklarna för att de ska vara säkra. Äldre elever kommer och berättar om alkohol. Man bör medvetandegöra eleverna om hastighet och andra faror i trafiken samt att olika trafikantgrupper måste ta hänsyn till varandra, uttryckte en lärare. Eleverna får vid en skola vara med och besvara frågor i anslutning till förändringar i trafikmiljön. Även bland rektorerna lyftes detta om att gå till skolan och man försöker påverka föräldrarna till att låta eleverna gå till skolan. En skola har haft projekt i linje med detta: Försöka gå till Barcelona där man går en viss sträcka per dag och markerar på en karta var man befinner sig. Skolan ingår tillsammans med andra skolor i kommunen (Malmö) i ett fokusprojekt som arbetar för Vandrande skolbussar och en Vänlig väg till skolan, där även hälsa och miljö kommer in. Gatukontoret har bistått med

10 trafikmaterial och har en värdefull hemsida med material och tips. Trafikmaterialet knyts också till andra ämnen, t.ex. svenska och matematik. En skola har utrymningsövningar varje år om en olycka skulle hända med en skolbuss. I en annan skola diskuteras bussäkerhet, bussförarna närvarar och film visas om bussåkandet och säkerheten. Äldre skolbarn pågående aktiviteter och önskemål På en skola genomförs varje år en aktivitet kallad Mörkerövning som vänder sig till åttondeklassare med föräldrar och syskon och där organisationer och myndigheter medverkar. Användningen av moped diskuteras och kunskaper ges, samt att praktiska övningar genomförs vid en skola. En rektor lyfte att trimmade mopeder är ett stort problem och att Polisens hjälp behövs, liksom för praktisk mopedträning. Det finns ingen trafikundervisning för de äldre barnen, detta nämndes av flera. Speciellt fanns önskemål om undervisning för årskurs 7 och 9. Plan, tid och resurser Det eftersöks en plan för trafikundervisningen, en röd tråd, som följer med eleverna från förskoleklass och hela skoltiden ut. Ett förslag som en rektor nämnde var att utforma Trafikmärken enligt samma system som simmärken. Lärarnas bristande tid är ett problem, vilket anges av flera rektorer. Även för lite resurser angavs av en rektor. Samarbete vad som finns och vad som önskas På en skola fungerar det bra med att någon från NTF årligen informerar om vägtrafik och att Banverket informerar om tågtrafiken. En skola har en kontaktperson på Gatukontoret för att kunna vara med och påverka när närmiljön förändras. Det framgår av många svar att man tidigare haft mer information från Polisen, vilket markerat trafikämnets vikt, men att Polisens medverkan tyvärr minskat. Många önskar besök, stöd och samarbete av/med NTF och andra organisationer ( utbildat folk ) för att ge trafikkunskap, trafikundervisning och genomföra praktiska övningar. Någon föreslog att föreläsningar från Polis borde ha praktisk anknytning som exempelvis stöldskyddsmärkning av elevers cyklar.

11 En rektor gav förslag om att medicinstuderande som har erfarenhet av trafikskador skulle kunna vare en bra expertgrupp som kan komma till skolan och göra praktik, liksom även polisstuderande. Några lyfte också föräldrarnas ansvar med exempelvis cykelhjälmar till barnen. Läromedel vad som finns och vad som önskas Flera skolor arbetar efter Skolbarnens trafikkalender. Lärarna får då, åtminstone i en skola (kommunen + företagare sponsrar), även lärarmaterialet Barn och Trafik. Någon skola använde också NTF:s trafikläromedel. Det finns behov av hjälpmedel i undervisningen med de mindre barnen, bl.a. önskades bättre material för årskurs 1-5. Även andra läromedel framställda av expertis som t.ex. NTF, Polis, andra trafikmyndigheter och organisationer efterfrågades. Någon ansåg att material kring trafikundervisningen bör vara ämnesövergripande. Utbildning av lärare Flera av rektorerna önskar utbildning av lärarna som gör att de kan känna en säkerhet i sin undervisning och planeringen av denna. I en kommun (Umeå) omtalar flera rektorer däremot att de inte önskar fortbildning av lärare i trafikfrågor eftersom lärarnas tid för fortbildning är knapp och bör gå till annat. 21. Lektionstimmar eller delar av lektioner som använts till olika aktiviteter under föregående läsår, uppdelat på skolstadium. Intervjuunderlagets frågor om antalet lektionstimmar som under det senaste läsåret använts till olika typer av trafikundervisning var indelad i skolans stadier; 1-3, 4-6 och 7-9. Detta var emellertid inte så tydligt uttryckt och det verkar som att en del intervjuare eller rektorer tolkat stadium-siffrorna som timmar som skulle kryssas i. En del rektorer hade inte svarat alls medan andra hade kryssat i rutan om trafikundervisning utan att ange några timmar. Även om det fanns fler stadier på skolan var då oftast bara rutan framför stadium 1-3 ikryssad. Några omtalade att de varje läsår hade temadagar/ temaveckor/ trafikveckor där flera av de nämnda aktiviteterna ingår, men att det var svårt att specificera timantal. Givetvis fanns det också intervjuunderlag som verkade vara rätt ifyllda med timantal för de olika stadierna. Med anledning av det som beskrivits ovan har det dock varit mycket svårt att analysera svaren på denna fråga och följaktligen görs ingen redovisning av antal timmar och inte heller någon detaljerad redovisning med exakt antal svar. Fotgängarträning på skolgård eller i trafik är den aktivitet som erhållit flest antal svar på lågstadiet (årskurserna 1-3), därefter följer cykelhjälmsaktiviteter, trafikregler, vägmärken etc., teori, trafikens påverkan på miljön, teori, cykelträning på skolgård

12 eller i trafik och inventering och studier av trafikfarliga platser i närmiljön. På stadium 4-6 är det överlag färre som kryssat i aktiviteter, men detta hänger delvis samman med att många rektorer med flera stadier på sin skola bara kryssat i den första rutan gällande årskurs 1-3. Även på mellanstadiet (4-6) har fotgängarträning på skolgård eller i trafik fått högst antal svar, därefter trafikregler, vägmärken etc., teori, trafikens påverkan på miljön, teori, cykelträning på skolgård eller i trafik och cykelhjälmsaktiviteter. På mellanstadiet har även information om alkohol och trafik kommit in, samt inventering och studier av trafikfarliga platser i närmiljön. Det är inte många aktiviteter på högstadiet som kryssats i, trots att ca 45 % av rektorerna representerade skolor med årskurs 7-9. En orsak kan givetvis vara att man på skolor med alla stadier enbart kryssat i under årskurs 1-3. Men det har även påpekats under andra frågor i intervjuerna att det inte förekommer mycket trafikundervisning på högstadiet. Det som angetts av flest antal rektorer är information om alkohol och trafik samt trafikens påverkan på miljön, teori. et kryss gällande mopedträning på skolgård eller i trafik var något färre än för hastighetskontroller och trafikräkningar, inventering och studier av trafikfarliga platser i närmiljön och trafikregler, vägmärken etc., teori. Hastighetskontroller och trafikräkningar har kryssats i av ungefär lika många på alla stadier, men jämförelsevis ganska få. Ungefär lika många har fyllt i aktiviteter för att påverka myndigheter m.fl. för en bättre trafikmiljö (förutom på högstadiet), men där finns anteckningar om att det framför allt är rektor, skolledning eller föräldrar som stått för påverkan. Skolskjutsutbildningar och/eller aktiviteter verkar förekomma på alla stadier, men i större omfattning på de lägre stadierna. Jämförelser mellan länen En genomgång har gjorts av svaren i respektive län. Det är dock för få rektorer i varje län som intervjuats för att det egentligen ska vara möjligt att göra några riktiga jämförelser. I Stockholm skolor (Värmdö kommun, fyra skolor) fanns inga gemensamma riktlinjer för trafikundervisningen, medan det i de andra länen fanns gemensamma riktlinjer på mellan 25 och 57 % av skolorna. Det kan också nämnas att samtliga tre rektorer i Värmland (Årjängs kommun) ansåg att det fanns bristande engagemang, medan man i Stockholms län (Värmdö) och Uppsala län (två kommuner) inte ansåg att det fanns något bristande engagemang. Ingen rektor i Värmland (Årjäng) ansåg att man kunde bedriva en meningsfull trafikundervisning, bland övriga län varierade andelen mellan 25 och 57 %. När det gäller prioritering av trafikundervisningen jämfört med andra temaämnen fanns ingen samstämmig prioriteringsgrad i något av länen. Ingen av rektorerna i Värmland (Årjäng) eller Stockholm (Värmdö) upplevde att det fanns tydliga riktlinjer och stöd för att bedriva trafikundervisningen. Bland övriga län varierade andelen mellan 8 och 57 %. Det visade sig också att rektorerna i Värmland (Årjäng) värderade att trafikundervisningen fungerade sämre än vad rektorer i andra län värderade trafikundervisningen.

13 Sammanfattande slutsatser Det kan konstateras att det bland de kommuner som undersökts inte finns något övergripande program eller riktlinjer för trafikundervisningen i skolorna på kommunnivå. På skolnivå finns gemensamma riktlinjer för skolan eller vissa årskurser i ungefär en tredjedel av de skolor som deltog i studien. Trafikundervisningen är ganska lågt prioriterad jämfört med andra temaämnen. Knappt hälften av rektorerna ansåg att man kan bedriva en meningsfull trafikundervisning. Det är framför allt lärarnas tid och kunskap som saknas, men även utrymme och att det inte finns tillräckligt och bra läromedel. Engagemang för trafikundervisningen finns på mer än hälften av skolorna, men där det saknas anser man att bristen på engagemang finns främst hos Polisen, men också hos frivilligorganisationer och kommunen. Det är bara en fjärdedel av rektorerna som upplever att det finns riktlinjer och stöd från kommunen att driva trafikundervisning i skolan. Det som framför allt saknas är kommunala styrdokument, men även kommunala kunskapsmål. Vidare saknar rektorerna övergripande läromedel och kommunala riktlinjer för fortbildning av lärare. Trots allt detta, är det något fler rektorer som anser att trafikundervisningen fungerar bra än att den fungerar dåligt. När rektorerna själva beskrev problemområden och önskemål för trafikundervisningen i skolan verkar det som att undervisningen fungerar bättre i de lägre årskurserna än på högstadiet. Vidare framkommer att lärarna önskar mer samarbete med Polisen och frivilligorganisationer som NTF. Man behöver hjälp och stöd i trafikundervisningen men också tillgång till läromedel som framställs av expertis.