Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser RAPPORT NR 5348
Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH NATURVÅRDSVERKET RAPPORT NR 5348
BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: Postadress: 08-698 10 00 (växel) www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm ISBN 91-620-5348-5.PDF ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2003 Illustrationer: Grafisk form: Översättning av sammanfattning: Harriet Ståhlberg Ord & Vetande AB/Underhuset Digital publikation Arding Language Services AB
Förord Den här rapporten ger oss insikt om att vi bär hem och konsumerar allt mer mat och gör nya kostval. Allt större del av maten vi äter kommer från andra länder. Men vad de nya valen och den ökade konsumtionen innebär för miljö och hälsa har vi begränsade kunskaper om. Kunskaperna om miljöpåverkan från framför allt basmat som produceras i Sverige är betydligt bättre än kunskaperna om miljöpåverkan som uppkommer från importerade livsmedel. Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan från de olika leden i livsmedelskedjan från producent till konsument. Denna rapport har sin grund i behovet av ökad kunskap och datasammanställningar som identifierats av en arbetsgrupp inom dialogprojektet Framtida handel. Arbetsgruppen har bestått av aktörer från dagligvaruhandel och livsmedelsföretag samt flera myndigheter. Naturvårdsverket har samordnat och lett gruppens arbete. Arbetsgruppen har arbetat med hur vi kan synliggöra miljöpåverkan av dagligvaror och öka miljöanpassningen av dessa. Dialogprojektet Framtida handel startades ursprungligen av Miljövårdsberedningen och har sedan sommaren 2001 drivits av Miljödepartementet i samverkan med Näringsdepartementet. Dialogen är ett sätt att gemensamt finna vägar som bidrar till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling av dagligvaruhandeln. Syftet var att regeringen, företagen, kommunerna och regionerna skulle nå fram till en överenskommelse med konkreta åtaganden för att miljöanpassa dagligvarukedjan. En sådan överenskommelse träffades den 28 november 2003 (www.framtidahandel.se). De mål och visioner som tagits fram inom dialogen har främst fokuserat på att effektivisera och miljöanpassa transporter, effektivisera energianvändningen inom livsmedelsindustrin och handeln och öka kunskapen om vilka varor och produktionsprocesser som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen samt minskning av dessa ämnen. Utfasning av de ämnen som kopplar till delmål 3 i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och miljömedvetna krav vid all upphandling är andra uttalade mål. Goda kunskaper är basen för att kunna fatta de beslut som behövs för att minska miljöpåverkan från dagligvarorna. Vi behöver även en överblick över den tillgängliga statistiken för att kunna följa utvecklingen och för att föreslå förbättringar. fakta om maten och miljön 3
Därför uppdrog Naturvårdsverket åt Avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH, att beskriva tillgängliga data om miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel, eftersom livsmedel utgör ungefär tre fjärdedelar av dagligvarorna. Det är troligen första gången som livsmedelsindustrins koldioxidutsläpp presenteras på detta sätt sammanställt per delbransch. En annan nyhet i rapporten är att den innehåller sammanställningar över användningen av ämnen som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och stör fortplantningen, så kallade CMR-ämnen. Rapporten sammanställer också de ämnen som är potentiellt långlivade, bioackumulerande och giftiga, dvs. PBT/vPvB-ämnen. Användningen för sådana ämnen redovisas för dryckes- och livsmedelsindustrin samt för hotell och restaurangverksamhet. Med utgångspunkt från livscykelanalyser av nära 30 livsmedel ger rapporten en god överblick av hur miljöpåverkan kan följas för enskilda livsmedel sett i ett livscykelperspektiv. Rapporten kommer att vara till stor hjälp för det fortsatta arbetet för en hållbar dagligvaruhandel där miljöpåverkan från livsmedel utgör en betydande del. Den kan också utgöra underlag i den kommande utredningen om den handlingsplan för hållbar konsumtion som regeringen aviserade i sin skrivelse Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (2002/03:31). Författare till rapporten är Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), KTH. Värdefulla bidrag och synpunkter har lämnats av flera myndigheter och företag. Projektledare har varit Anita Lundström vid Naturvårdsverkets enhet för hållbar produktion och konsumtion. Arbetsgruppen för Ökad miljöanpassning av dagligvaror och synliggjord miljöpåverkan har utgjort ett viktigt bollplank. Författarna svarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Naturvårdsverket i december 2003 4 fakta om maten och miljön
Författarnas förord Flera personer och organisationer har lämnat värdefulla bidrag till och/eller synpunkter på detta arbete. Vi tackar följande personer som nämns utan inbördes ordning: Göran Gabrielsson vid Kemikalieinspektionen, Mattias Höjer vid forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Kerstin Boström Carlsson och Marita Axelsson vid Konsumentverket. Amanda Högelin, Niklas Notstrand, Inger Munkhammar, Anders Wadeskog och Maria Lidén vid Statistiska centralbyrån, Ingela Bengtsson vid Fiskeriverket, Annika Fernström vid ICA, Per Baummann vid COOP och Mikael Gustavsson vid Svenska fjärrvärmeföreningen. Författarna riktar ett särskilt tack till Anita Lundström på Naturvårdsverket som koordinerat och stött arbetet. För innehållet ansvarar författarna själva. fakta om maten och miljön 5
6 fakta om maten och miljön
Innehåll Förord...3 Författarnas förord...5 Innehåll...7 Sammanfattning...11 Summary...17 1. Inledning och syfte...23 2. Vad vi äter, var maten kommer ifrån och trender i våra val av livsmedel...27 2.1 Sammanfattning och diskussion...28 2.2 Översikt av den officiella statistiken relevant för livsmedelskonsumtionen...29 2.2.1 Riksmaten...29 2.2.2 Hushållsbudgetundersökningen...29 2.2.3 Totalkonsumtionen...29 2.2.4 Direktkonsumtionen...30 2.2.5 Trender i direktkonsumtionen...31 2.3 Officiell statistik om import av livsmedel...34 2.4 Annan statistik om trender...38 2.5 Svinn...40 3. Livsmedelssektorns miljöpåverkan i Sverige...43 3.1 Sammanfattning och diskussion...44 3.1.1 Vilka möjligheter erbjuder dagens statistik?...44 3.1.2 Sammanställning av uppgifter för år 2000 samt dataluckor...45 3.1.3 Jämförelse med andra skattningar...46 3.1.4 Att tänka på vid fortsatta skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan...47 fakta om maten och miljön 7
3.2 Jordbruk, Jakt och Fiske (SNI avdelning A och B)...48 3.2.1 Officiell statistik tillgänglighet...49 3.2.2 Övrig miljöpåverkan inom jordbruket...52 3.2.3 Beräkningar för år 2000...52 3.3 Tillverkning (SNI avdelning D)...53 3.3.1 Officiell statistik tillgänglighet...53 3.3.2 Annan statistik...56 3.3.3 Beräkningar för år 2000...56 3.4 Parti- och detaljhandel (SNI avdelning G)...65 3.4.1 Officiell statistik tillgänglighet...65 3.4.2 Annan statistik...67 3.4.3 Beräkningar för år 2000...68 3.5 Hotell och restaurangverksamhet (SNI avdelning H)...69 3.5.1 Officiell statistik tillgänglighet...69 3.5.2 Annan statistik...70 3.5.3 Beräkningar för år 2000...70 3.6 Transporter (SNI avdelning I)...71 3.6.1 Officiell statistik tillgänglighet...72 3.6.2 Annan statistik...74 3.6.3 Beräkningar för år 2000...75 3.7 Hushåll...78 3.7.1 Offentlig statistik tillgänglighet...78 3.7.2 Annan statistik...80 3.7.3 Beräkningar för år 2000...80 4. Miljöeffekter av importerade livsmedel...85 5. Miljöpåverkan från livsmedel per produkt...91 5.1 Sammanfattning och diskussion...93 5.2 Bröd och spannmålsprodukter...96 5.2.1 Vitt bröd i stora och små bagerier...97 5.2.2 Vitt bröd...98 8 fakta om maten och miljön
5.2.3 Vitt bröd, effekter av lokal produktion...98 5.2.4 Bröd från olika produktionssystem...99 5.2.5 Hamburgerbröd...99 5.2.6 Välling...100 5.2.7 Spagetti, ris, helt vete, couscous och korngryn...100 5.2.8 Pannkakor...101 5.2.9 Ris...101 5.3 Kött och köttvaror...102 5.3.1 Fläskkött 1...102 5.3.2 Fläskkött 2...103 5.3.3 Fläskkött 3...103 5.3.4 Fläskkött 4...104 5.3.5 Fläskkött 5...104 5.3.6 Nötkött 1...105 5.3.7 Nötkött 2...105 5.3.8 Köttbullar...106 5.3.9 Kyckling 1...106 5.3.10 Kyckling 2...107 5.4 Fisk, kräftdjur, blötdjur...107 5.4.1 Torsk...108 5.4.2 Musslor...109 5.4.3 Sill i glas...109 5.5 Mjölk, fil...110 5.5.1 Mjölk 1...110 5.5.2 Mjölk 2...111 5.5.3 Mjölk 3...112 5.6 Grädde, ost och ägg...112 5.6.1 Ost, halvhård...112 5.7 Köksväxter...113 5.7.1 Tomater 1...113 5.7.2 Tomater 2...114 5.7.3 Morötter...115 5.7.4 Isbergssallad...115 fakta om maten och miljön 9
5.7.5 Morotspuré...116 5.7.6 Tomatketchup...117 5.7.7 Bönor och gula ärtor...117 5.7.8 Gula ärtor...118 5.8 Frukt och bär, samt frukt- och bärprodukter...118 5.8.1 Äpplen...118 5.9 Potatis och potatisprodukter...119 5.9.1 Potatis och pommes frites...119 5.9.2 Potatis...119 5.10 Övriga livsmedel...120 6. Diskussion och slutsatser...125 Bilaga 1 SNI-koder, KN-nomenklatur och statistikansvar...129 Bilaga 2 Värmevärden och emissionsfaktorer för koldioxid...137 Bilaga 3 Användning av särskilt farliga ämnen...139 Bilaga 4 Lista över studier där man följt miljöpåverkan över livscykeln per produkt...143 10 fakta om maten och miljön
Sammanfattning Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan omfattar alla de steg som behövs för att leverera mat till svenska folket, dvs. jordbruk och fiske, förädling, transporter, lagring, försäljning, tillagning, konsumtion och avfallsbehandling. Föreliggande rapport är en av flera studier som verket genomfört eller låtit genomföra för att skaffa sig kunskap i ämnet. Syftet kan sammanfattas i följande punkter: Att beskriva det statistiska underlag vi har i dag för att skildra miljöpåverkan från livsmedelssektorn och konsumtionsutvecklingen liksom att beskriva dess styrkor och svagheter inför fortsatt arbete. Fokus i arbetet har legat på energi och koldioxidutsläpp, på offentlig statistik och på handel och industri. Att använda underlaget för att beskriva den svenska livsmedelskedjans miljöbelastning för år 2000 och för att skildra hur konsumtionen har förändrats över tid. Att sammanfatta kunskapsläget vad det gäller miljöpåverkan från enskilda livsmedel genom hela kedjan. Det statistiska underlaget Det sammanlagda intrycket från vår noggranna översikt av dagens offentliga statistik är att man kan skaffa fram värdefull information genom att bearbeta befintligt material. Vi har bett berörda statistikansvariga myndigheter göra bearbetningar. Kostnaderna har varit rimliga och vi har därför kunnat göra skattningar för livsmedelskedjan som annars inte publiceras. Den statistik som är mest användbar för att beskriva vad vi äter sett över tid är direktkonsumtionen, som sammanställs av Jordbruksverket. Statistiken över direktkonsumtionen skulle kunna användas för att årligen ta fram nyckeltal, uttryckta såsom t.ex. andelen rotfrukter av alla konsumerade färska köksväxter eller andelen beredda produkter av alla konsumerade produkter inom en viss kategori. Statistiken kan också användas utan bearbetning för att beskriva t.ex. fakta om maten och miljön 11
konsumtionen av kött eller godis per capita. Direktkonsumtionen kan även till viss del kopplas till utrikeshandelsstatistiken så att man kan få ett mått på hur mycket av vår mat som importeras. Med den statistiken kan den förmodade andelen inhemskt producerade varor av alla konsumerade varor inom en viss varugrupp beskrivas. Man kan också få fram vissa relevanta nyckeltal för varifrån maten kommer. Exempel på detta är fördelningen mellan ursprungsländer för olika varugrupper. Eventuella svagheter med kombinationen direktkonsumtion/utrikeshandel behöver utredas närmare innan man bestämmer sig för att ta fram nyckeltal. För att beskriva miljöpåverkan i livsmedelskedjan behöver man konsultera flera olika statistikinsamlare och samköra vissa uppgifter som man annars inte samkör. Vad man kan åstadkomma med hjälp av dagens offentliga statistik sammanfattas här. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp på SNI femsiffernivå för livsmedelsindustrin. Vattenanvändningsstatistiken publiceras intermittent men när den väl finns kan den beskriva vattenanvändningen i industrin på branschnivå. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp från jordbruk och fiske. Årliga uppföljningar av energi i livsmedelsindustrin delat med levererad mängd vara. Samma uppgifter för koldioxid. Årliga uppföljningar av energi för uppvärmning av lokaler som används av livsmedelshandeln. Kan eventuellt delas med omsättningen för att få måttet kwh per SEK. Årliga eller närapå årliga uppföljningar av vissa godstransporter inom Sverige samt hemtransporter av dagligvaror. Det man inte kan åstadkomma med den offentliga statistiken är t.ex. skattningar av handelns användning av driftel och beräkningar av miljöpåverkan inom storkökssektorn. Beträffande hushållen är uppgifterna om energianvändning för mathållning osäkra. Likaså behövs mer kunskap om transporter med lätta lastbilar, eller distributionstransporter. Här behövs bättre underlag för att fortsättningsvis följa upp miljöpåverkan. För att över huvud taget kunna producera statistik om livsmedelskedjan krävs samarbete med flera statistikproducerande myndigheter. 12 fakta om maten och miljön
Konsumtionens utveckling och livsmedelssektorns miljöbelastning år 2000 År 2000 åt varje svensk ungefär 800 kg livsmedel inklusive drycker. Livsmedelskonsumtionen är mycket utlandsberoende. En grov skattning baserad på handelsstatistiken visar att närmare 40 % av det vi äter kan vara importerat. Livsmedelsimporten ökar dessutom markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer största delen från Europa. En hel del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa görs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. Våra skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan för år 2000 visar en energianvändning på ca 30 TWh och koldioxidutsläpp utsläpp på drygt 4 miljoner ton. Då ingår bara energianvändning och utsläpp i Sverige eftersom vi bara använt svensk statistik. Det är inte möjligt att ge en samlad bild av miljöpåverkan för importerade livsmedel, men den är förmodligen avsevärd. I en sådan beskrivning skall transporter, förädling, lagring och primärproduktion ingå. De relativa bidragen i den svenska delen av livsmedelskedjan skiljer sig åt, beroende på om man ser på energi eller på koldioxidutsläpp. Så blir hushållens bidrag till den totala energianvändningen 29 %, men deras bidrag till de totala koldioxidutsläppen är bara 7 %. Skälet är de låga utsläppen från svensk elproduktion och de antagande som vi använt. Ett motsatt förhållande gäller för transporterna. Där blir bidraget till den totala energianvändningen 18 % men bidraget till de totala utsläppen 36 %. Jordbrukets bidrag till utsläppen ligger på 31 % och industrins på 22 %. Statistik saknas för att belysa storhushållens betydelse. Att ta fram sådan bör göras i samarbete med branschen och berörda myndigheter. fakta om maten och miljön 13
Figur 1. Fördelning av energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska delen av livsmedelskedjan år 2000. 100% 90% 80% 70% 60% 50% Hushåll Transporter Handel Industri Jordbruk 40% 30% 20% 10% 0% TWh CO 2 Figuren baseras på beräkningar enligt tabell 3. Miljöpåverkan från enskilda livsmedel En översikt över ett antal miljöanalyser där enskilda livsmedelsprodukter följts under hela eller delar av livscykeln har sammanställts. Översikten visar att många livsmedel, där konsumtionen redan nu är stor och ökar, inte alls omfattas av miljöstudier. Det gäller livsmedel där den nutritionella nyttan är liten, t.ex. godis, läsk och glass. Men det gäller också frukt där vi äter mer och som till största delen importeras. Då livsmedelskonsumtionen globaliseras allt mer kan man få ett kunskaps- och informationsproblem om livsmedelsimportörerna inte tar ansvar för kunskapsuppbyggnad på ett annat sätt än i dag. Av befintliga studier kan man analysera några områden som intresserat flera analytiker, men där det ännu är svårt att dra några generella slutsatser. Ett exempel är studier av livsmedel (bröd och mjölk) från olika produktionssystem, storskaliga med omfattande distributionssystem eller småskaliga och lokala. Resultaten visar att de lokala inte alltid är det mest optimala, men det finns heller inget som tyder på att de storskaliga skulle ha några avgörande miljöfördelar över det småskaliga. Ett annat exempel där det är 14 fakta om maten och miljön
svårt att generalisera utifrån befintliga studier är om det finns miljöfördelar med hemlagad mat jämfört med industritillagad. En del generella slutsatser kan dras utifrån befintliga studier. Bl.a. ger analyserna av kött entydigt besked om att den största miljöpåverkan finns inom primärproduktionen som omfattar odling av foder, fodertransporter och uppfödning. Detsamma gäller ost. En konsekvens för industri och handel är att det är viktigt att ställa krav bakåt i kedjan för just dessa produkter. Konsumentfasen, där förvaring och tillagning ingår, kan ha stor betydelse för den totala energianvändningen för livsmedel som inte har animaliskt ursprung. Den spelar dock ringa roll för potentiella bidrag till försurning och övergödning. Där är det i stället ofta jordbruket som bidrar med en stor del, oavsett livsmedel. För vissa livsmedel kan förpackningarna bidra avsevärt till energianvändningen. Exempel på det är isbergssallad, morotspuré och tomatketchup. Sedan tidigare vet man dock att förpackningarna inte ger något stort energipåslag när man ser till hela livsmedelskedjan. Hos vissa produkter utgör miljöpåverkan i industriledet en stor del av dess totala miljöpåverkan. Exempel på detta är processade produkter med övervägande vegetabiliskt ursprung, t.ex. tomatketchup, morotspuré och bröd. Av detta kan man dra slutsatsen att många av de produktgrupper som är dåligt analyserade (godis, glass, läsk, snacks) rimligen borde ha en betydande del av miljöpåverkan i industriledet. För att testa den hypotesen skulle det vara värdefullt om industrin lät genomföra några analyser av sådana produkter. För handeln skulle det behövas ett bättre underlag för att uppskatta svinnet. Det gäller särskilt färska produkter som tillagas i affären och där man inte returnerar osålda varor. Undersökningar har visat att man genom att förändra kosten kan åstadkomma stora skillnader i resursanvändning. Här kan handeln hjälpa till att informera konsumenterna liksom de myndigheter som arbetar med konsumentinformation. Slutsatser En slutsats av studien är att man med liten arbetsinsats kan göra intressant statistik över den svenska delen av livsmedelskedjan genom att kombinera befintliga data och komplettera vissa dataluckor. De största luckorna gäller hushållens mathållning och storhushållens verksamhet. Här behöver man fakta om maten och miljön 15
skaffa fram kompletterande statistik. En annan slutsats är att det är angeläget att medvetet förhålla sig till det kunskapsvakuum som har uppstått p.g.a. av den allt mer globaliserade konsumtionen och produktionen. Häri ingår också att en allt mindre del av livsmedelskonsumtionen består av basmat tillagad i hemmet, dvs. kött, potatis, mjölk och bröd. Skall man ignorera den utvecklingen och behålla det nationella perspektivet när man tar fram statistik, väljer produkter för miljöanalys och tillsätter referensgrupper? Eller skall man se varor och tjänster ur ett livscykelperspektiv och betrakta konsumtionen som den verkligen ser ut och ta konsekvenserna av detta när man producerar miljöinformation och åtgärdsprogram? Vår uppfattning är att det sista alternativet är det enda hållbara på sikt. Det gäller att snabbt komma ikapp och ta hand om de kunskapsluckor som redan uppstått. En tredje slutsats är att nuvarande konsumtionstrender har stor betydelse för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Det underlag som finns pekar på att trenderna är negativa. Det finns flera aspekter på konsumtionen, varav utrymmesmaten är en. Även om underlaget för en total bedömning av miljöeffekterna från kosten inte är komplett pekar befintliga studier på att det totala bidraget från skräpmat är betydande. Sett mot bakgrund av en ökande godis- och läskkonsumtion blir slutsatsen att industrin har ett stort ansvar både för att ytterligare kartlägga miljöbelastningen för sina produkter och för att minska denna. Handeln har ett ansvar för att inte överstimulera konsumenten att köpa dessa produkter. Samtidigt öppnar miljöperspektivet på skräpmaten möjligheter för samverkan mellan dem som värnar om hälsan och dem som värnar om miljön. Hur kan man äta och leva både miljöanpassat och hälsosamt inom samhällets nuvarande begränsningar? Vilka valmöjligheter finns i dag och vilka skulle kunna bli tillgängliga i framtiden? Här har både företag och myndigheter viktiga uppgifter framför sig. 16 fakta om maten och miljön
Summary The Swedish Environmental Protection Agency has long been interested in environmental impacts in the food supply chain. The food supply chain is made up of all the stages necessary to supply food to the Swedish people, ie, agriculture and fisheries, processing, transport, storage, sale, preparation, consumption and waste treatment. This report is one of several studies carried out or commissioned by the Agency to acquire knowledge about the subject. The purpose may be summarised as follows. To describe the current statistical data so as to present environmental impacts from the food sector and consumption trends, and also to describe their strengths and weaknesses as a basis for further progress. We have focused on energy and carbon dioxide emissions, public statistics and trade and industry. To use the data to describe the environmental impacts caused by the Swedish food supply chain in 2000 and to describe how consumption has changed over time. To summarise the state of our knowledge about environmental impacts caused by individual foodstuffs throughout the food supply chain. Statistical data The overall impression gained from our thorough overview of current official statistics is that valuable information can be gleaned by processing existing material. We have asked the relevant authorities responsible for these statistics to process them. The cost has been reasonable and we have therefore been able to make estimates for the food supply chain not published elsewhere. The statistics of most use to describe what we eat over time are those on direct consumption, which are compiled by the National Board of Agriculture. The statistics on direct consumption could be used to produce annual key figures, expressed, for example, as root vegetables as a proportion of all fresh vegetables consumed, or cooked products as a proportion of all products consumed within a given category. The statistics can also be used without being processed to describe, for fakta om maten och miljön 17
example, consumption of meat or sweets per capita. Direct consumption can also to some extent be related to foreign trade statistics so as to find out what percentage of our food is imported. These statistics can be used to describe domestically produced goods as a proportion of all goods consumed within a given category of goods. It is also possible to produce certain relevant key figures for the origin of foods. One example of this is to break down various categories of goods according to their countries of origin. Potential weaknesses of the combination of direct consumption/foreign trade must be further examined before it is decided to produce key figures. To describe environmental impacts in the food supply chain it is necessary to consult a number of sources of statistics and to run certain figures concurrently where this would not otherwise be done. A summary of what may be achieved using official statistics is given below. Annual use of energy and carbon dioxide emissions at SE-SIC (Swedish Industrial Classification) five-digit level for the food industry. Water use statistics are published intermittently but where they do exist, they are able to describe water use in industry, sector by sector. Annual use of energy and carbon dioxide emissions from agriculture and fisheries. Annual monitoring of energy in the food industry divided by the quantity of goods supplied. Same information for carbon dioxide. Annual monitoring of energy for heating of premises used by the food industry. May be divided by turnover to obtain kwh per SEK. Annual or virtually annual monitoring of certain movements of goods in Sweden, and transport of everyday commodities to homes. Official statistics cannot achieve, for example, estimates of electricity consumption by the food retailers and estimates of environmental impacts in the institutional catering sector. Figures for household energy use for food preparation purposes are uncertain. Similarly, we need to know more about transport using light commercial vehicles and transport for distribution purposes. Better data is needed here to monitor environmental impacts in the future. Cooperation with several agencies producing statistics will be essential to produce statistics on the food supply chain. 18 fakta om maten och miljön
Consumption trends and environmental impacts in the food sector in year 2000 Each Swedish citizen consumed about 800 kg of food and drink in 2000. Food consumption is heavily dependent on imports. A rough estimate based on trade statistics suggests that almost 40 per cent of what the Swedish citizens eat may be imported. Moreover, food imports have increased markedly since Sweden joined the European Union. It is estimated that approximately half the whole weight of products for which consumption statistics are based on foreign trade statistics seem to be Swedish-produced and half imported. Just over 80 per cent of imported foodstuffs come from Europe. But a sizeable proportion of the products produced in Sweden or in Europe are made from raw materials imported from other parts of the world. Our estimates of environmental impacts in the food supply chain in 2000 indicate energy consumption of approximately 30 TWh and carbon dioxide emissions of just over 4 million tonnes. These figures only include energy consumption and emissions in Sweden, since we have only used Swedish statistics. It is not possible to present an overall picture of the environmental impacts caused by imported foodstuffs, although these are probably considerable. A description of this kind should include transport, processing, storage and primary production. The relative contributions in the Swedish part of the food supply chain differ between energy and carbon dioxide emissions. Domestic consumers account for 29 per cent of total energy use, but only account for seven per cent of total carbon dioxide emissions. This is due to the low emissions from Swedish energy generation and the assumptions we have made. The opposite applies to transport, where the contribution to total energy use is 18 per cent but that to total emissions 36 per cent. Agriculture accounts for 31 per cent of emissions and industry for 22 per cent. There are no statistics illustrating the significance of institutional households. Those statistics should be obtained in cooperation with the sector and the relevant authorities. fakta om maten och miljön 19
Figure 2. Breakdown of energy use and carbon dioxide emissions in the Swedish part of the food supply chain in 2000 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Households Transport Trade Industry Agriculture TWh CO 2 The Figure is based on data in Table 3. Environmental impacts of individual foodstuffs An overview of a number of environmental analyses in which individual foodstuffs have been monitored throughout all or part of their life-cycle has been produced. The overview shows that many foods, of which quantities consumed are already large and growing, are not covered at all by environmental studies. These include foods with little nutritional value, such as sweets, soft drinks and ice cream. But they also include fruit, which we eat more of and which is largely imported. Since food consumption is becoming increasingly global, a knowledge and information problem may arise unless food importers assume responsibility for improving information and knowledge to a greater extent than at present. Existing studies can be used to analyse some areas that have interested a number of analysts, but where it is as yet difficult to draw any general conclusions. One example is studies of food (bread and milk) from various production systems, large-scale with extensive distribution systems, or smallscale and local. The results show that local systems are not always optimal, but nor is there anything to suggest that large-scale systems have any vital 20 fakta om maten och miljön
environmental advantages over small-scale ones. Another example where it is hard to generalise on the basis of existing studies is the question of whether home-cooked food is better than ready meals from an environmental viewpoint. A number of general conclusions can be drawn from existing studies. Among other things, the analyses of meat unequivocally show that the greatest environmental impact arises at the primary production stage, comprising feed cultivation, feed transport and rearing. The same applies to cheese. One consequence for trade and industry is that it is important to set requirements at early stages of the food supply chain for these products in particular. The consumer phase, including storage and preparation, may have a major impact on the total energy used to produce food not of animal origin. It is immaterial in terms of potential contributions to acidification, eutrophication and nitrogen saturation, however. There, agriculture often accounts for most of the impact instead, regardless of food category. For some foods, packaging may account for considerable energy consumption. Examples of this include lettuce, puréed carrot and tomato ketchup. However, we already know that packaging does not add greatly to energy consumption in the context of the entire food supply chain. For some products, the environmental impact at the industrial stage accounts for much of their total environmental impact. Examples include processed foods of largely vegetable origin, such as tomato ketchup, puréed carrot and bread. From this it may be inferred that many of the product categories that have not been analysed enough (sweets, ice cream, soft drinks and snacks) account for a significant portion of the environmental impact at the industrial stage. It is desirable for industry to have some of these products analysed in order to test this hypothesis. The retail food trade needs better data to estimate losses. This applies particularly to fresh food prepared in-store, where unsold products are not returned. Studies have shown that changes in diet can achieve major changes in resource utilisation. Food retailers can help here by informing consumers as well as the agencies involved in producing information for consumers. Conclusions One conclusion from the study is that with a little effort it is possible to produce useful statistics on the Swedish part of the food supply chain by combifakta om maten och miljön 21