Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande handlingsplan för barn och elever i Olofströms kommun - Planen omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2013-08-31
Innehåll Inledning... 2 Följande rutiner gäller i förskolan... 4 Följande rutiner gäller i förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola... 6 Kriterier att beakta vid kartläggningar och utredningar....8 Modell... 10 Referenser....11 Bilagor Screening för Läs- och skriv nivå 1 (bilaga 1) Anmälan om utredning angående eventuellt behov av särskilt stöd, blankett (bilaga 2) Pedagogisk utredning, blankett (bilaga 3a, 3b) Beslut om ej upprättande av åtgärdsprogram (bilaga 4) Åtgärdsprogram, blankett för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (bilaga 5) Nytt beslut om åtgärdsprogram, blankett för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (bilaga 6) Beslut om att avsluta åtgärdsprogram, blankett för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (bilaga 7) Läs- och skrivutredning (bilaga 8) Översikt över test och diagnoser på Nivå 1, 2 och 3 (bilaga 9) 1
Olofström 06 06 14 / Reviderad 12 09 02 / 13 06 17 Inledning Skollagen, skolförordningen och läroplanen bygger på FN:s barnkonvention. Det betyder att alla barn/elever i Sverige har rätt till att i förskolan, fritidshemmet och skolan känna sig trygga och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Först när miljön - den fysiska och/eller den sociala miljön i skolan och samhället inte kan anpassas till barnet/eleven och dess behov, blir t ex. en funktionsnedsättning eller skada till ett handikapp. Alla barn/elever som hamnar i svårigheter av olika slag har rätt till stöd och hjälp. Elevhälsan har som målsättning att verksamheten organiseras utifrån Salamancadeklarationen + 10 (Svenska Unescorådet, 2006) Integrerad skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater. Att sända barn till särskilda skolor - eller sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis - bör vara en undantagslösning att förordas endast i de sällsynta fall där det har klart påvisats att undervisning i vanlig klass inte kan tillgodose ett barns undervisningsrelaterade eller sociala behov eller när så krävs med hänsyn till det barnets eller andra barns bästa (s. 19) Den grundläggande principen för den integrerade skolan är att alla barn, närhelst så är möjligt, skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader. De integrerade skolorna måste erkänna och tillgodose sina elevers olika behov och ha utrymme för både olika inlärningsmetoder och inlärningstempo (s. 18). Elevhälsan i Skollagen Sedan Skollagen (2010:800) började tillämpas på utbilding har en samlad elevhälsa införts för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans arbete Elevhälsoarbete är ett arbete för hela skolan som främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Olika professioner bidrar i elevhälsoarbetet utifrån kompetens, elevhälsans professioner är både generalister och specialister. Elevhälsans olika professioner ska samverka för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. De olika 2
professionerna ska kunna användas flexibelt. Barns bästa ska alltid vara avgörande. Vad som är mest gynnsamt sett ur ett barn- och familjeperspektiv är avgörande vid val av insats. Elevhälsans inriktning Generella insatser Grupp/organisation Förebyggande Insatser i syfte att tidigt identifiera och förändra beteendemönster som har relevans för fortsatt skolgång, utveckling och hälsa Främjande Insatser i syfte att undanröja hinder och som möjliggör lärande, utveckling och hälsa Särskilda insatser på individnivå Insatser i syfte att kartlägga och utreda barnets/elevens behov av stöd Insatser i syfte att undanröja hinder för barnet/eleven i dess utveckling och lärande 3
Följande rutiner gäller för förskolan Ansvarig pedagog i förskolan ska ansvara för att barn uppmärksammas, observeras och att dokumentation utförs. I arbetslaget diskuteras insatser i förskolans miljö samt metoder som gagnar barnets utveckling. Vårdnadshavare är delaktiga. Om svårigheter kvarstår kontaktas specialpedagog för en fördjupad kartläggning. Utifrån kartläggningen diskuteras ytterligare åtgärder och stödinsatser. Specialpedagog ansvarar för att dokumentation upprättas och utvärderas återkommande tillsammans med pedagoger och vårdnadshavare under den tid som barnet behöver särskilda åtgärder. Specialpedagog ansvarar vid behov för kontakter med olika samarbetspartner utanför förskolan såsom BVC (distriktssköterska, psykolog och/eller barnläkare), BUP, habilitering, logoped, Specialpedagogiska skolmyndigheten och socialförvaltning. Specialpedagog ansvarar i samråd med vårdnadshavare för att relevant information överförs till förskoleklass, fritidshem och skola. Kriterier att beakta vid kartläggning/utredning av barn i behov av särskilt stöd och exempel på observations- och kartläggningsmaterial/metoder Organisationsnivå: -Fysisk miljö: Förskolans utformning gällande planlösning med entréer, toaletter, grupprum, samlingslokaler mm -Utemiljö -Gruppstorlek och gruppindelningar -Aktuell personalresurs för gruppen Hur används resursen? -Kommunikation ledning - pedagog -Grundutbildning och andra tillgångar i form av kompetens hos pedagoger/personal i arbetslaget -Resurser för pedagogiskt material, produkter och teknik -Tillgång till specialistkunskaper Gruppnivå: 4
-Lokalernas utformning gällande tillgängliga utrymmen för utveckling/lärande, ljudmiljö, ljus, luft, möblering och placering mm -Gruppstorlek och gruppindelningar -Aktuell personalresurs för gruppen pedagogernas ansvarsfördelning -Tillgängligt pedagogiskt material, produkter och teknik -Tillgängliga former för utveckling/lärande (visuella, auditiva osv.) -Förhållningssätt och bemötande barn barn, vuxen barn, vuxen - vuxen Individnivå: Olika former av observationer och kartläggningsmaterial. Till exempel: -MPU (observation inom samtliga utvecklingsområden 1 mån 7 år) -TRAS (språkobservation 2 år 5 år). -SIT (impressivt test för språkförståelse) -MTI (motorisk bedömning) -Pep-R (bedömning oberoende av verbal förmåga) -12 år -TVPS-R (visuellt test 4-13 år) -Frostig (motorik och perceptionsbedömning) Se även bilaga 9 5
Följande rutiner gäller för förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola NIVÅ 1 Alla elever Ansvarig pedagog uppmärksammar elevers utveckling mot utbildningens mål och vidtar adekvata åtgärder inom klassens ram. Vid behov i samråd med elevhälsoteamet. Nivå 1 innebär också att läraren undersöker alla elevers läs- och skrivförmåga med hjälp av God Läsutveckling och God skrivutveckling (Lundberg), samt standardiserade och normerade screeninginstrument enligt bifogad beskrivning för respektive årskurs och ämne (bilaga 1) Hälsosamtal genomförs av skolsköterskan i förskoleklass, åk 4, åk 8 och år 1 i gymnasieskolan. Elev och förälder/ vårdnadshavare besvarar gemensamt ett antal frågor gällande både psykisk och fysisk hälsa samt levnadsvanor. Formuläret tas med till skolsköterskan och ligger till grund för det samtal som hålls mellan eleven och skolsköterskan. Längd, vikt, syn och rygg kontrolleras återkommande. Hörsel kontrolleras i förskoleklass. I åk 2 görs ett hälsobesök angående längd, vikt, syn och vaccination. NIVÅ 2 Särskilt stöd I de fall det befaras att eleven inte kommer att nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ansvarig pedagog anmäla detta till rektor (se bilaga 2). Behovet av stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Rektor beslutar i samråd med elevhälsoteamet om vem som ska göra en utredning av elevens behov av stöd (se bilaga 3). Kartläggningen ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram ska skrivas eller ej. Beslutet ska dokumenteras (se bilaga 4). Åtgärdsprogram skrivs av ansvarig pedagog, vid behov i samråd med specialpedagog. För grundskolan används blankett i Infomentor och för gymnasieskolan/ gymnasiesärskolan används bilaga 5. Vid utvärdering och nytt beslut om åtgärdsprogram används i grundskolan blankett i Infomentor och för gymnasieskolan/ gymnasiesärskolan blankett enligt bilaga 6. Vidare används i grundskolan blankett i Infomentor för att avsluta åtgärdsprogram och i gymnasieskolan används blankett enligt bilaga 7. NIVÅ 3 - Elevhälsoteam Rektor leder elevhälsoteamet som består av skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Dessa arbetar förebyggande och stödjande i samarbete med pedagoger, elever och föräldrar, samt 6
ansvarar för medicinska, sociala och fördjupade pedagogiska utredningar. Speciallärare eller Specialpedagog ansvarar för läs- och skrivutredningar (se bilaga 8 och 9). De fördjupade pedagogiska utredningarna kan leda fram till beslut om (nytt) åtgärdsprogram ska upprättas. ansvarar för kontakter med olika samarbetspartner såsom psykolog, specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), BUP, habilitering och socialförvaltning. ansvarar för att utredningsresultat återkopplas till ansvariga pedagoger för ev. förnyat åtgärdsprogram. avlämnande elevhälsoteam ansvarar för att relevant information förs över till mottagande elevhälsoteam vid byte av skola. mottagande elevhälsoteam ansvarar för att övriga berörda på skolan får den information som är nödvändig för att göra en bra inskolning för eleven. Specialpedagog ansvarar för att de psykologiska, pedagogiska, sociala och medicinska utredningarna samt vårdnadshavares ansökan lämnas till ansvarig samordnare för inskrivning i särskola. Skolpsykologen ska i huvudsak arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt ansvara för handledning och konsultation psykologiska utredningar och bedömningar samverka med närliggande verksamheter som t ex BUP, habilitering och socialtjänsten. vid behov delta aktivt i den kartläggning som ska göras då man befarar att en elev riskerar att ej nå upp till kunskapskraven eller uppvisar svårigheter i skolan. En psykologutredning blir aktuell om den kan ses som ett led i att hjälpa skolan att förstå hur skolan ska möta en elevs behov av stöd för att nå upp till kunskapskraven eller om misstanke om rätt till särskola föreligger. Skolan har ingen laglig skyldighet (SFS 2010:800) att utge diagnoser i medicinsk mening, vilka faller under sjukvårdens ansvar. Mottagande i särskolan När frågan väcks om det kan vara aktuellt med mottagande i särskolan kontaktas verksamhetschef för Elevhälsan av någon av följande personer: Vårdnadshavare Habilitering Specialpedagog på förskolan Specialpedagog på skolan Rektor 7
Ett möte ordnas där vårdnadshavare får information om vad mottagande i särskolan innebär och vilka alternativ som finns. Verksamhetschefen medverkar på mötet. Blankett: Ansökan om särskola lämnas över. Vid behov: Blankett: Medgivande om utlämnande av uppgifter från habiliteringen. Specialpedagog på skolan alt. förskolan sammanställer underlag för beslut om inskrivning i särskola. Verksamhetschef fattar beslut om mottagande samt vilken kursplan eleven i huvudsak ska följa (delegation Sä 1D) Beslut skickas till vårdnadshavare och berörd rektor. Beslut om vilken skolenhet eleven placeras på fattas i samråd med vårdnadshavare, rektor och specialpedagog. Var tredje år genomgång av elevens underlag för särskoleplacering. Ny pedagogisk bedömning ska göras och tillföras akten. Vid behov: Ny psykologutredning. En anteckning om resultat av granskningen tillförs akten. Om tveksamheter föreligger ang. rätt skolform görs en ny fullständig utredning efter samråd med vårdnadshavare. Ansvarig: Skolpsykolog NIVÅ 4 Externa resurser Elevhälsteamet förmedlar kontakt till specialister utanför skolan som specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), BUP, habilitering och socialtjänst.
Kriterier att beakta vid kartläggning/utredning av elev i behov av särskilt stöd och exempel på observations och kartläggningsmaterial/metoder Organisationsnivå: -Fysisk miljö: Skolans utformning gällande planlösning med entréer, toaletter, grupprum, samlingslokaler mm -Utemiljö -Klasstorlek och gruppindelningar -Aktuell personalresurs för gruppen hur resursen används -Kommunikation ledning pedagog -Grundutbildning och andra tillgångar i form av kompetens hos pedagog, klasslärare, elevassistent m fl -Resurser för läromedel, produkter och teknik -Tillgång till specialistkunskaper Gruppnivå: -Klassrummets utformning gällande tillgängliga utrymmen för lärande, ljudmiljö, ljus, luft, möblering, skärmar, elevernas placeringar mm -Klasstorlek och gruppindelningar -Aktuell personalresurs för gruppen pedagogernas ansvarsfördelning - Tillgängliga produkter, läromedel och teknik för gruppen - hur de används -Tillgängliga former för lärande/lärstilar -Förhållningssätt och bemötande elev elev, vuxen elev, vuxen vuxen Individnivå: Olika former av observationer och kartläggningsmaterial, till exempel: KTI (kontrollerad teckningsiakttagelse) MTI (motorisk bedömning) SIT (impressivt test för språkförståelse) 8
MPU (utvecklingsbedömning inom samtliga utvecklingsområden 1 mån 7 år) Frostig (motorik och perceptionsbedömning) ITPA (psykolingvistiskt test) TVPS-R (visuellt test 4-13 år) TROG (språkligt test med avseende på grammatik) Pep-R (gäller t.o.m.12 år) Observationer Se även bilaga 9 9
Modell Arbetsmodellen har fyra nivåer (se skiss), där alla elever omfattas av nivå 1, och där ett fåtal elever utreds på nivå 4. Utredningar på nivå 1-3 skall ske inom skolan. Ett mycket ringa antal elever med svårbedömd problematik kommer att utredas på nivå 4. Nivå 1: Läraren uppmärksammar samtliga elevers färdigheter och förmågor, vilket innefattar screening. Åtgärder inom klassens ram. IUP. Läraren samarbetar med elev och vårdnadshavare. Hälsosamtal genomförs av skolsköterska i förskoleklass, åk 4, åk 8 och år 1 i gymnasiet. Nivå 2: Anmälan från lärare till rektor om elevs risk att inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Utredning och pedagogisk bedömning. Beslut om åtgärdsprogram eller inte. Åtgärdsprogram utarbetas av läraren. Nivå 3: Elevhälsoteamets fördjupade pedagogiska utredningar med sammanställning av resultat. Resultaten ligger till grund för åtgärdsprogrammet som utarbetas av läraren. Kontakter med samarbetspartners som psykolog, SPSM, habiltering, BUP, socialförvaltning. Psykologutredning/bedömning. Ansökan till särskola i aktuella fall. Nivå 4: Externa specialister. 10
Referenser Riksdagen, (2010): Skollagen. Svensk författningssamling 2010:800. Svenska Unescorådet (2006): Salamancadeklarationen + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. 11
12
13
Bilaga 3 a 14
Pedagogisk utredning bilaga 3 b Utredningörspåindivid-,grup-ochorganisationsnivåföratfåenbildavelevenstyrkor och svårigheter. I utredningen görs en nulägesbeskrivning och därefter en analys. Kriterier att beakta vid utredning: Individnivå Vilka är elevens styrkor och intressen? I vilka situationer visar sig styrkorna? Vilka är elevens svårigheter? I vilka situationer visar sig svårigheterna? Hur är elevens förmåga till: - uppmärksamhet - koncentrationsförmåga - uthållighet komma igång/avsluta - Beskrivning av elevens kunskapsnivå i ämnet Övrigt Gruppnivå Gruppens sammansättning Gruppens arbetsklimat Relationer i gruppen Arbetssätt och metoder Övrigt Organisationsnivå Organisation av arbetsmiljö Kompetens i arbetslaget Schemat t ex positionernas längd och förläggning Resurser Övrigt Analys Se helheten runt eleven och sök tänkbara förklaringar Övrigt Rutiner och förvaring av dokumentation: Anmälan, utredning och beslut om åtgärdsprogram förvaras i en pärm inlåst i skolans arkiv. Vid övergång till annan skola meddelas/godkänner vårdnadshavare att relevanta dokument lämnas till mottagande skola.
Bilaga 3 b forts. Pedagogisk utredning Namn Klass Skola Ort och datum Utredning gjord av Individnivå Gruppnivå Organisationsnivå
Analys Ansvarig för utredningen
14 Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Nivå 2/3 Bilaga 8 För att kunna stödja elever i läs och skrivsvårigheter måste vi först kartlägga deras specifika problem. 1 Olofströms kommun sker detta genom pedagogiska läs och skrivutredningar. Utredningsrutinerna är utarbetade för att underlätta speciallärares och specialpedagogers arbete och garantera att de görs på samma sätt i hela kommunen. För att en pedagogisk läs och skrivutredning skall bli så allsidig som möjligt kan den innehålla följande delar : Språklig medvetenhet Bokstavskä nnedom, Bokstav - S prå kl jod Avkodning Läshastighet Stavning Läsförståelse Ordförståelse Fri skrivning Visuell perception Auditiv perception Grovmotorik Finmotorik Självbild Källa: Pia Wallenkra ns En pedagogisk läs och skrivutredning skall utmynna i en skriftlig sammanställning av de resultat som framkommit, och leda till förslag på åtgärder. Dessa åtgärder ligger till grund för ett åtgärdsprogram. Introduktion och utprovning av kompensatoriska hjälpmedel görs i de fall det är aktuellt. Utredande speciallärare/specialpedagog kontaktar Skoldatateket.
Översikt över test och diagnoser på Nivå 1, 2 och 3 Bilaga 9 Nuläge Bakgrund i nuläae Självbild Språk S p r å k l i g ' f o n o l o n s k i ; d v e t e r l e t Ordflöde Muntligt ordförråd Läsning Bokstavskännedom Bokstav-språkljud Avkodning Läshastighet ord och tex -. Material som kan ingå Samtal med elev, föräldrar och lärare UMESOL :Ballongbarnet och Flaggbamet, Så här är jag. Språkförståelse SET (Pedagogisk Design), TROG (SPS/kl), KTI (eget kopieringsmaterial) Fonolek (Henimingsson- Olofsson) : Lyssna på orden Bornholmsmodellen}, Bedömning av språklig medvetenhet Nauder- Magnusson, UIVIESOL(Hogrefe), DLSM ( Hogrefe)). Vad sa du fröken? (SHIA) Provia 1TPA*(Hogrefe) Bokup.1TPA*(Hogrefe) Samtal - berätta samnimihånpande God Läsutvei-kling (Lundberg) UMESOL ( Hogrefe), Eget material "Kartläggning av språklig medvetenhet i början på åk 1" Madison, PROVIA ITPA 4, Läskedjor (Christer Jacobsson), H4, IS avläsning av ord, Vad år rätt? Vad låter ritt? (Åke Olofsson}, Avläsning av nonsensord(ls, Hogrefe), Provnia, LäSt DLS åk 2-3, DIS /11211211.94 - adietihögstadiet, PROVIA LäsirståelsellörförståeLse Bokop, Vilken bild är rätt?, Angelholmsprosren, DLS åk 23, DLS för mellanstadiet SL 40, SL 60, OS 64, OS 120, LS klassdiagnoser 2.r högstadiet och gymnasiet, DUVAN för gymnasiet Lena Franzens pärm, Läsffirståelse mellanstaäetihögstadiet(dls, Hogrefe), UMESOL, PROVIA OrdrståeLse DLS : DLSM. Sigrid Madison ordrca - ståelse, PROVIA Skrivning/ Avskrivning Lena Franzen, UMESOL God skrikrutveckling (Lindberg) Stavning UMESOL, DLS., PROVIA, LäSt