FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboåns fvof, Gävle kommun Kultur & Fritid, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser. 2014 har i hög grad handlat om fiskvandring förbi kraftverket i Strömsbro och om uppföljning. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), från att ha varit ett potentiellt vildlaxvatten till att bli ett vildlaxvatten. Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån.. Bernt Moberg 1
Vattenföringen i Testeboån 2014 Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3 /s, och medelhögvattenföringen är 65 m 3 /s, (SMHI). Medelhögvattenföringen motsvarar en ganska ordinär vårflod. 2014 var den högsta noterade vattenföringen 19,8 m 3 /s! Och det var på hösten, 7/11. Högsta flödet på våren var 19,7 m 3 /s den 13/3. Ett år med en så låg högsta vattenföring måste vara mycket unikt. Vattenföringen de tre senaste åren framgår av diagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen ca 7 km nedströms Ockelbo. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Vattenföring i Testeboån 2014. Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram 1. Vattenföring i Testeboån 2013. Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 2. Vattenföring i Testeboån 2012. Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 3. 2
Antal Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2014 På grund av att bygget av smoltavledaren vid kraftverket i Strömsbro pågått större delen av sommaren och hela hösten har fällan för uppvandringskontroll inte varit i funktion. Dammen har varit tömd under hela byggtiden, och fisken har kunnat ta sig upp förbi dammen på nästan hela dammens bredd. Perioden före byggstart, 1 juni till 15 juli, fångades inte en enda fisk i fällan. En temporär fälla sattes upp i forsen nedströms dammen den 27 augusti. I den fångade vi fyra fiskar de fem första dagarna. Därefter var det tomt i fällan i tre veckor. Under perioden 22-29 september fångades ytterligare fyra fiskar. Totalt fångades fyra laxar och fyra öringar i den tillfälliga fällan. En av laxarna var fettfeneklippt. 2014 har rekordmycket lax vandrat i flera av landets laxvatten. Hur många har vandrat upp i Testeboån? Med våra mått mätt har åtminstone ovanligt många stora salmonider observerats när de tagit sig upp i forsen i Strömsbro. Därtill har lek observerats på fler platser än tidigare. Det kan tyda på en relativt stor uppvandring 2014. Vårens kontroll av smoltutvandringen, som kommer att fånga även utlekt lax och öring, och elprovfiskena i höst kommer att ge oss en bild över lekvandringen 2014. En av laxarna om fångades i den temporära fällan i Strömsbro 2014. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 4. 3
Elprovfisken i Testeboån 2014 Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken i Testeboån. Låg vattenföring innebar att provfiskena kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Mängden lax var lägre än på flera år. Tätheterna av lax och öring 2011-2014 framgår av nedanstående tabeller. Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 20,0 2,5 km Forsby 2 29,3 22,1 51,4 4,7 0 4,7 5,7 km Sågbacken 3 0 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1 0,4 7,5 8,9 km Möljen 5 0,6 9,4 10,0 3,7 0 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 0 4,2 4,2 6,7 3,4 10,1 11,0 km Bomnacken 7 0 3,3 3,3 13,9 2,0 15,9 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km Fågelautomaten 9 0 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2014. Medeltäthet av lax = 5,2/100 m 2. Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 43,9 10,8 54,7 8,7 km Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km Möljen 5 25,6 12,3 37,9 4,7 1,8 6,5 9,2 km Tegelbruket 6 22,5 4,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 km Bomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0,4 0,4 0,8 14,3 km Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2013. Medeltäthet av lax = 15,7/100 m 2. 4
Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 34,1 32,2 66,3 15,7 18,5 33,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 24,1 4,6 28,7 9,8 0 9,8 5,7 km Sågbacken 3 16,7 5,5 22,2 22,7 14,5 37,2 8,7 km Översten 4 13,4 12,3 25,7 6,7 0,7 7,4 8,9 km Möljen 5 16,7 4,5 21,2 2,8 0,4 3,2 9,2 km Tegelbruket 6 2,1 3,9 6,0 1,2 0 1,2 11,0 km Bomnacken 7 5,2 2,8 8,0 3,1 2,0 5,1 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km Fågelautomaten 9 0 0,5 0,5 2,1 0 2,1 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2012. Medeltäthet av lax = 10,2/100 m 2 Lokal Nr Avstånd > > från havet Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 km Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 km Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 km Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 km Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 km Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 km Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0,3 0,3 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2011. Medeltäthet av lax = 11,1/ 100 m 2. Kontroll av utvandrande smolt För andra året i rad kontrollerades utvandringen av smolt med hjälp av ett smolthjul vid Forsby 2014. Även 2006 kontrollerades utvandringen med smolthjul. Smolthjulet placerades ut den 25 april. Redan första dagen fångades smolt. Därefter fångade smolthjulet smolt varje dag fram till och med den 23 maj. 308 laxar och 35 öringar fångades. Det innebär att andelen lax var 87,5 procent. Smolthjulet togs upp 31 maj. All smolt som fångades märktes med ett numrerat streamermärke och återutsattes ca 160 meter uppströms smolthjulet. Johan Dannewitz, SLU, har med hjälp av fångst återfångstresultatet beräknat den totala mängden smolt som passerat platsen för fällan. 5
Smolthjulet en vacker majdag. PM Johan Dannewitz 2015-01-15 Produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2014 Dessa skattningar gäller produktionen uppströms smoltfällan i Forsby. Uppväxtarealen nedströms fällan är relativt liten men har höga stirrtätheter vilket innebär att smoltproduktionen i dessa områden sannolikt inte är försumbar. Totalt fångades 308 laxsmolt i fällan, varav 292 märktes och återutsattes uppströms fällan. Av dessa återfångades 21 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 35 fångade och märkta smolt samt 3 återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till ca 4100 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 4300 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet samt fällans effektivitet. Vandringsintensiteten ökade successivt från slutet av april och sjönk sedan ganska dramatiskt efter 18 maj (dock med stor mellandagsvariation). Fällans skattade effektivitet varierade utan någon tydlig trend mellan ca 5 och 12 % under försökets gång. Det är troligt att fångsteffektiviteten hade varierat mer om vattenflödet fluktuerat mer än vad som var fallet under 2014. Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (35) och endast tre märkta öringar återfångades i fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för att skatta den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Skattningen hamnade på drygt 300 öringsmolt med ett ganska bredd konfidensintervall på 40-590 smolt (vilket speglar bristen på data). 6
Vandringsintensitet Fångsteffektivitet, flöde och temperatur Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Antal fångade 308 35 Antal märkta 292 35 Återfångster 21 3 Fällans effektivitet 7.2% 8.6% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning 4102 315 95% konfidensintervall 2433-5771 40-590 Bayes-skattning* 4335 Ej möjlig pga 95% konfidensintervall 2736-8228 databrist *Mäntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 1748 1758 0.09 25 0.08 0.07 20 0.06 0.05 15 0.04 10 0.03 0.02 5 0.01 0.00 0 Vandringsintensitet (andel) Fångsteffektivitet (%) Flöde (m3) Temperatur Avledaren vid Strömsbro kraftverk Sannolikt har förlusterna av utvandrande smolt genom att de slås ihjäl i turbinerna i Strömsbro kraftverk varit ett av de allra främsta skälen till att återetableringen av lax i Testeboån gått så sakta. Ofta rinner större delen av vattnet genom kraftverket, och därmed även större delen av de utvandrande smolten. Kraftverkets två Francisturbiner har effektivt dödat smolten. Hur stor andel det handlar om är okänt, och spelar heller ingen roll. Det är nolltolerans som gäller. Från och med 2015 ska noll procent av smolten dödas i kraftverket. Under 2014 har en avledare bestående av ett 25 meter långt horisontellt galler monterats i dammen uppströms intagskanalen till kraftverket. Gallret har en spaltvidd på 18 millimeter och sträcker sig från stranden ut till dammen och sluter tätt mot botten och når upp över vattenytan. Gallersektionerna är förankrade med gångjärn i en betongplatta. Inför isläggning fälls gallret ner mot botten. 7
Bilden på omslaget är tagen när deltagarna vid Dialog om Vattenkraft-Miljö 2014 besökte Strömsbro i september 2014. Ny fiskväg i Strömsbro Fiskvägen och tillhörande fälla för uppvandringskontroll i Strömsbro har de senaste åren varit i dåligt skick, och funktionen har under perioder med hög vattenföring varit bristfällig. Fisken har haft en tendens att söka sig upp längs motsatt, (vänster), strand och hoppat i överfallet där om vatten bräddats över dammluckorna. Under hösten 2014 har en ny fiskväg byggts just där längs vänster strand. Dessutom har den djupa höljan direkt nedströms dammens skibord fyllts igen med stenblock. Den nya fiskvägen gjöts ett par dagar innan jul. Provtappning i nya fiskvägen Stöd från näringslivet Den nya fiskvägen med kringutrustning som belysning, framdragning av fiber för internetanslutning till fiskräknare, virke, formsättning, verktyg m.m. har möjliggjorts tack vare ett generöst stöd från det lokala näringslivet. Företag som hjälp till är: AB Karl Hedin Ahsell Beijer Byggmaterial Betongtransport AB Bosses Bygg & Betong Byggtec Gävle Energi GMT Gävle Galvan Gävle Energi Midroc Hyreslandslaget ICA Strömsbro Kossan & Kalven Bygg AB Ramirent Ramudden Sundgrens Åkeri Sundbergs Smide Ännu en lekbotten I samband med byggandet av fiskvägen i Strömsbro anlades även en helt ny lekbotten på nacken nedströms fiskvägen. Pengar från Sportfiskarnas fiskevårdsfond finansierade denna lekbotten. Kommer den nya lekbottnen falla laxen och öringen i smaken? I så fall kommer vi kunna beskåda lek på nära håll i Strömsbro. 8
Inventering av lekbottnar Genom åren har många nya lekbottnar skapats i Testeboån genom att grus i lämplig storlek lagts ut. Lekbottnar har även skapats av befintligt och lämpligt substrat. Under 2014 har en inventering av lekbottnarna i Testeboån påbörjats. Områdena har klassats som bra lekområde med dokumenterad lek, bra lekområde och potentiellt bra lekområde efter restaurering. Även tillgång på lämpligt grus på plats har dokumenteras. Skarven i Testeboån Under våren kan flera hundra skarvar observerats samtidigt inom Testeboåns mynningsområde. Vårlekande fiskarter lockar till sig skarven. Under samma tid lämnar lax- och öringsmolt Testeboån. De senaste två åren har det diskuterats om skyddsjakt skulle kunna bedrivas inom mynningsområdet. Någon sådan jakt har dock aldrig blivit av. I mars 2014 beslutade länsstyrelsen att tillåta skyddsjakt på 650 skarvar i Gävlebukten och Ljusnefjärden. Öarna Båkharen och Skräddarhällen utanför Gävle utgjorde då två av länets tre största skarvkolonier. En omfattande skadegörelse på ett stort antal fåglar, bon och ägg på dessa öar i maj i år ändrade förutsättningarna för skyddsjakten och länsstyrelsen upphävde därför det tidigare beslutet. Enligt uppgifter i media ska koloniernas samtliga bon ha förstörts och omkring 1 000 skarvungar slagits ihjäl. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Resultatet från sikundersökningarna i Testeboån 2014 framgår av bilaga 1. Planer för 2015 Att Testeboån blev utsedd till att ingå IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 blev verkligen en milstolpe i arbetet med att återetablera laxen i Testeboån. Stora årliga utsättningar av laxyngel från Dalälven har byggt upp de bestånd som nu finns i Testeboån. Sista laxynglet sattes ut 2006. Andra viktiga åtgärder under projektperioden är att Forsby kraftverk revs 2005 och att en stor del av Testeboåns flottledsrensade forsar har restaurerats. Inför IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 beräknades den potentiella produktionen i Testeboån vara 2 100 4 200 smolt. Dessa mängder ser vi nu med hjälp av kontrollen av smoltvandringen att vi redan är uppe i. Innebär det då att vi nått målet? Nej. Vi vet genom elprovfisken att inte ens hälften av Testeboåns uppväxtområden för lax nyttjas. Får vi även dessa områden besatta av laxungar ser vi möjligheter att Testeboån snarare kan producera 10 000 smolt per år. En målsättning ska vara realistisk och mätbar. Att komma upp i en smoltproduktion i Testeboån på 10 000 smolt är både realistiskt och mätbart. Planerade åtgärder under 2015 för att nå målet är: Underlätta för fisken att hitta upp förbi Strömsbro kraftverk. Åtgärden som står till buds för detta under rådande omständigheter är att periodvis köpa 9
driftstopp i kraftverket. Annars får vi hoppas på en sommar med mycket regn som ger ett högt flöde. förvaltning ska bli beståndsspecifik. Fisket efter lax på kusten ska styras mot odlad lax och mot mycket starka vilda laxbestånd. Med andra ord ska fisket styras så att lax från Testeboån inte fångas. Uppföljning av lax- och öringsbeståndet i Testeboån kommer att ske genom: 1. Fiskräkning. En fiskräknare kommer att installeras i den nya fiskvägen i Strömsbro. 2. Fälla för uppvandringskontroll. Om det uppstår driftproblem med fiskräknaren måste vi även då kunna kontrollera uppvandringen. För detta kommer det finnas möjlighet att enkelt ta bort fiskräknaren och på samma plats installera en fälla i fiskvägen. 3. Kontroll av utvandrande smolt kommer att ske både med ett smolthjul i Forsby och med en ny fast smoltfälla i anslutning till avledaren i Strömsbro. 4. Elprovfiske på elva lokaler. 5. Märkning av smolt. Ambitionen är att komma igång under 2015 med att märka utvandrande smolt i Testeboån med PIT-tag. Sik. Inventering och märkning av leksik och inventering av sikyngel kommer att ske även 2015. Fisketillsyn. Testeboåns fvof kommer att utöka tillsynen av att reglerna för fisket följs. Ett vaktbolag kommer att anlitas. Sponsring. Inte minst vid höstens bygge av den nya fiskvägen i Strömsbro har det visat sig att det finns en vilja hos det lokala näringslivet att på olika sätt medverka i arbetet med Testeboån. Fiskevårdsarbetet i Testeboån är väl känt, och många gläds åt att lax åter leker i Testeboån. Vad kan en mera målmedveten satsning på att få hjälp av näringslivet ge? Vi ska försöka ta reda på det under 2015. För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån är du välkommen att ringa mig på 070-511 87 90. Hälsningar Bernt Moberg Representerar Sportfiskarna i detta sammanhang 10