Reserapport från Vietnam november 2014 rörande BFA:s och FBB:s fadderbarnsverksamhet för funktionshindrade barn i Thanh Ba, provinsen Phu Tho Inledning Hösten 2012 genomförde föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) en undersökning och uppföljning av de funktionshindrade fadderbarnens, i Thanh Bah, situation. Det var en resa som gagnade barnen, deras vård och välbefinnande, barnens föräldrar, verksamheten på Centret för hjälp och rehabilitering av funktionshindrade barn och ungdomar samt faddrarnas (och föreningarnas) kunskap och engagemang. Hösten 2014 var det dags för en ny uppföljningsresa: Under tre veckor i november 2014 besökte vi, Maj- Gull och Gert-Agne Gustafsson från FBB, Kerstin Glenstedt Stolt och Margareta Wilholm från BFA, samtliga familjer i sponsorprogrammet. Vi genomförde uppföljningen i samverkan med personal och ansvariga vid Thanh Ba Center och den lokala myndigheten. Med på resan var även några föreningsmedlemmar, Christina och Kalle Landh samt Srdana Bojcic från FBB och Walter Wranå från BFA. Gästerna svarade för sina egna kostnader. Centret har fått nya befattningshavare sedan vårt förra besök. Chefen, Mr Ha Cong Bao och den nu ansvariga för fadderprogrammet, Mrs Nguyen Thi Hien Linh mötte upp redan i Hanoi och hämtade vårt sällskap med en liten buss. Vi uppmärksammade att vägen, under ombyggnad, var till stora delar färdig och resan Hanoi Thanh Bah, var nu bekväm och gick betydligt snabbare än tidigare.
Något om provinsen, befolkningen, Centret för rehabilitering av de funktionsnedsatta barnen och ungdomarna samt BFAs roll i Centrets verksamhet Thanh Ba, i Phu Thoprovinsens norra del, är uppdelad I 26 kommuner och en provinsstad. De flesta invånare är bönder som odlar ris och te och i viss mån grönsaker. Distriktet har ca 115000 invånare varav ca 1200 är funktionshindrade. Av dessa är ca 350 barn, i åldrarna 0-16 år. 196 barn med funktionshinder går i skola tillsammans med barn utan funktionshinder. De har då en personlig plan att arbeta efter; IE (Inclusive Education). Läraren och klasskamraterna hjälper och stödjer dessa elever. Föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) sponsrar nästan 100 av dessa barn, de som är mest behövande. Fadder- och biståndspengar används av Centret för att nå dess målsättning. Centret i Thanh Ba har fått efterföljare Centret för rehabilitering av de funktionshindrade barnen och ungdomarna i Thanh Ba är pionjärer på sitt område och tjänar som föredöme för liknande centra i landet. Man erbjuder skydd, träning, rådgivning, undervisning och delaktighet. Målet är att barnen och ungdomarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och bli accepterade i samhället som de fullvärdiga medlemmar de är. Barnen/ungdomarna får rehabilitering och undervisning på centret och deras föräldrar/vårdnadshavare får råd om hur man ska fortsätta träningen på egen hand hemma. Yrkesverksamhet för unga funktionsnedsatta För ungdomar som avslutat grundskolan finns yrkesskola och hjälp med att söka arbete. Som en del av Centret fanns, vid vårt förra, besök en sömnadsverkstad, där funktionsnedsatta ungdomar kunde utbildas, arbeta och förtjäna sitt uppehälle. Sömnaden blev emellertid olönsam och lades ner. Nu söker man annan lämplig aktivitet då målet är att ge de funktionshindrade ungdomarna ett arbete, lön och ett oberoende liv. Centret söker utveckla
yrkesutbildningen och den vinstgivande verksamheten. Man funderar nu, liksom vid vårt tidigare besök på sysselsättning som kan ge arbete till de unga funktionshindrade som kan utföra lönearbete. Se mer om detta nedan. Undervisning riktad mot samhället Ett av målen för den vietnamesiska skolan är att inkludera alla barn i samma skolverksamhet. Barn med särskilda behov ska få dessa tillgodosedda i den ordinarie klassen, lärare och elever ska hjälpa och stödja. Man håller därför kurser i Inclusive Education, (ett tänkesätt och ett skolmaterial, individuellt anpassat till den funktionshindrade elevens förutsättningar och behov) för berörda ledare och lärare på alla stadier. Man bedriver också träning i teknisk förvaltning för sjukvårds-personal av olika slag liksom för Thanh Bas myndighet för undervisning, för rektorer med flera. föräldrarna Centrets personal vill inkludera och informera föräldrarna och ger obligatoriska kurser i hushållsekonomi, hälsovård, hygien, barns rättigheter, jordbruk- och boskapsskötsel etc. Dessa kurser är populära. Centret ger, i samarbete med FBB/BFA, mikrolån till familjer i fadderprojektet. Även detta har föregåtts av en kurs i konsten att hantera lån och se till att man får avkastning och förmerar kapitalet. Alla föräldrar, lärare och annan personal som arbetar med barnen får kontinuerligt vidareutbildning. Genom att involvera folk i byarna som volontärer i arbetet med att stödja de funktionshindrade barnens familjer, anser man att man nått fram med sitt budskap (att alla har samma värde och ska inkluderas) och etablerat en stor förståelse för de funktionshindrades situation. Man kan nu se en villighet både från myndigheterna, People s Committee, och från invånarna att underlätta för de drabbade.
och barnen/ungdomarna Vid vårt besök 2012 planerade man att ge barnen/ungdomarna musikundervisning. Detta är nu genomfört och mycket populärt. Under somrarna ger Centret internatkurser för sina adepter. Där får de bland annat lära sig hur man sköter sin hygien, hur man umgås och uppträder och tillfälle att praktisera sina färdigheter i life skill. Sponsorprogrammet När det gäller sponsorprogrammet har man på Centret och i FBB/BFA, den inställningen att biståndet skall leda fram till ett ekonomiskt oberoende. Man har därför framgångsrikt valt att satsa på olika sätt att nå det målet: Djurprogrammen Istället för sponsorpengar har det sponsrade barnets familj fått en gris, en ko, ett antal höns eller ankor, beroende på önskemål, behov och hur länge man vill spara sponsorpengen. Djurhållningen och avkastningen av denna har givit familjerna en inkomst som varit större än insatsen, fadderpengen. Detta är mycket populärt. Strängt taget alla familjer vill fortsätta att få djur istället för pengar. Modellen att sponsra med husdjur istället för med pengar kom igång 2002. Mikrolån Denna aktivitet startade 2005 för familjer vars barn blivit för gamla för att ingå i sponsringsprogrammet (numera får även familjerna vars barn ännu får fadderpeng söka mikrolån). Familjen får möjlighet att låna pengar för inköp av en gris, en ko, höns eller ankor. Lånet löper över två år, ingen ränta. Ett fåtal familjer har inte kunnat betala igen sina mikrolån. De har fått sina skulder efterskänkta. Dessa åtgärder har varit mycket framgångsrika i att öka välståndet och hoppet för familjerna till de funktionshindrade barnen och ungdomarna.
Syftet med FBB:s och BFA:s resa och genomförandet av densamma Syftet med resan var, som redan nämnts, att följa upp FBB/BFA:s verksamhet med fadderbarn i Thanh Ba. Vi ville dels veta om barnen och ungdomarna får vad de ska ha och dels se om vi kan förbättra deras situation ytterligare. Vi arbetade i två grupper med en representant för varje förening, samt en tolk, i varje grupp. Båda tolkarna (Mr. Dang Hong Thinh och Mrs. Nguyen Thi Hien Linh) är anställda av Centret och känner fadderverksamheten väl. Vi hyrde en bil med chaufför till den ena gruppen. Den andra använde Centrets bil och chaufför. I den större bilen medföljde även gästerna. Christina Landh är specialpedagog med stor erfarenhet av arbete med funktionshindrade barn och ungdomar. Hon gav i flera fall goda och uppskattade råd ang. förbättringar av vården av barnen. Varje grupp besökte tre, fyra fadderbarn med familj, på förmiddagen och lika många under eftermiddagen. (Viss tid användes till studiebesök och till möten ang. verksamheten nu och framåt). Besöken organiserades så att vi uppsökte alla deltagare i projektet i en kommun under samma för- eller eftermiddag. Vid besöken i hemmen ställde vi frågor, relevanta till situationen, med utgångspunkt i ett formulär, utarbetat för ändamålet (se bilaga). Vi försökte också göra oss en uppfattning av hemmen bara genom att se oss omkring. Vi tittade till djur som familjen fått genom projektet och vi talade om framtiden och om förhoppningar och farhågor. Under kvällarna och annan ledig tid skrev vi ut intervjuerna och diskuterade de möten vi haft under dagen: Vad kunde vi bidra med ytterligare? Vilka problem var akuta? Vad kunde uträttas av oss? och Vilka åtgärder skulle vi rekommendera Centret att vidta? Vi hade ett extra möte med Mr. Dang Hong Thinh, och Mrs. Nguyen Thi, Hien, Linh, våra kontaktpersoner och tolkar, angående barnen och ungdomarna med särskilda behov, för att förbereda det stora mötet med Centrets ledning, personal, People s Committee och representanter från Parent s Association. Tillsammans utformade vi en handlingsplan och senare gjordes en ekonomisk kalkyl för denna.
Ett par halvdagar gjorde vi studiebesök. Vi studerade verksamheten på Centret: Under 2014 har man tvingats flytta till nya lokaler i ett gammalt sjukhus och personalen har ställts inför många nya svårigheter. Flera i personalen har slutat och med dessa försvann lång erfarenhet och kunskap om barnen och deras föräldrar. En yrkesutbildningslärare, en lärare för Inclusive Education och personal till rehabiliteringsprogrammet behöver anställas. Det nya Centret har många smårum, vilket är naturligt för ett sjukhus, men tyvärr inte ändamålsenligt för den nya verksamheten. Generellt sett är lokalerna i dåligt skick. Väggar behöver målas, gardiner sättas upp, varmvatten installeras, lekplats med sandlåda på gården iordningsställas och leksaker och redskap för träning införskaffas. Alla journaler skrivs för hand, så ett stort behov av datorer finns. Bilarna för att hämta barnen behöver också repareras. Föräldrar inbjuds att komma med sina barn för att träffas och för att träna med barnen. En sjukgymnast, en sjuksköterska och en läkare ger råd och rekommendationer. Det finns bara ett fåtal träningsredskap i rummen, men det finns mjuka mattor för föräldrar, barn och personal att sitta på under konsultationerna. Vi fick vara med och se rehabiliteringen igång på Centret. Det var livligt och det var en mycket hög ljudvolym. Det hade säkert varit bättre för barnen om det varit en lugnare miljö. Barnen kunde gå på gåband, de fick fotmassage och de kunde leka och träna med bollar etc. I dagsläget har sjukgymnasten, Mrs. Houng, allt ansvar för rehabiliteringen, d.v.s. 200 barn med funktionsnedsättning. Tidigare var de fyra att dela detta arbete och det är naturligtvis inte en hållbar situation.
På Centret har man också utbildning i mönsterkonstruktion för unga med funktionsnedsättning. Ingen av de 30 symaskinerna fungerar för tillfället, men det finns planer att reparera några och starta upp sömnad i en mindre skala än tidigare. Att be dem, som tidigare jobbade med sömnaden om hjälp planeras. Skolbesök Vi gjorde tre besök i grundskolor. Där framhölls vikten av att skolpersonalen har ett nära samarbete med Centret. Skolorna är fina, men det är många barn i varje klass och barnen sitter trångt. Barnen som studerar i sin egen takt enligt IE-programmet får särskilt stöd av läraren och av sina kamrater. Vi gjorde också ett besök på en yrkesskola för elektriker. Skolan har 3000 elever och ett av våra fadderbarn studerar där. Man söker arbetstillfällen för Centrets ungdomar. Tillsammans med ledningen på Centret besökte vi en svampodling. Tanken är att starta en liknande verksamhet på Centret. Detta ska vara i liten skala med 3-5 ungdomar. Det finns också planer att låta 5 ungdomar i sponsorprogrammet odla pomelo (en citrusfrukt) och/eller andra frukter. Detta för att ge unga människor med funktionsnedsättning ett arbete där de kan förtjäna sin lön och för vilket de kan känna stolthet.
Besök hos People s Committee En eftermiddag bjöds vi och ledningen för Centret till ett möte på People s Committee s högkvarter. Det var imponerande att de tog sig tid med oss. De är underrättade om personalens svårigheter förhoppningsvis kan det komma något bra ur detta. Avslutande möte i Thanh ba Vistelsen i Thanh ba avslutades som den börjat, med ett möte mellan ledningen för Centret, personalen och oss. Vi sammanfattade nu våra iakttagelser och erfarenheter under de gångna veckorna och la upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen att visa att barnen med funktionsnedsättningar har samma behov, samma värde och samma rätt som alla andra. Undervisning och samtal om Mänskliga Rättigheter är viktigt för lärare och föräldrar, liksom en uppgradering av lärarnas kunskaper i IEundervisning och den enskilda elevens behov. En lärare som har ett blint barn i klassen bör kunna blindskrift, en med ett dövt barn ska kunna teckenspråk osv. Lärarna behöver göra studiebesök för att få nya idéer för sin verksamhet. Man kan göra studiebesök hos varandra. Barn med autism, CP, epilepsi och barn med Down s syndrom behöver prioriteras och stimuleras på olika sätt. Föräldrarna till dessa barn behöver information och utbildning för att på bästa sätt ta hand om sina barn. Man ska arbeta vidare för att öka andelen funktionsnedsatta barn i skolverksamheten och söka förhindra Drops out. Ledningen och personalen på Thanh Ba Center önskar fortsatt uppmärksamhet från Peoples Commitee samt fortsatt support från FBB och BFA, för att kunna fortsätta sitt arbete och även kunna utveckla verksamheten. De är mycket tacksamma för den hjälp som de får från FBB och BFA och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. De var mycket nöjda med den uppföljning som vi gjorde. Den gav dem inspiration att arbeta vidare mot sin målsättning och bekräftelse på att de lyckats bra hittills, men att vissa förändringar också bör göras. Kerstin Glenstedt Stolt och Margareta Wilholm