Reserapport från Vietnam oktober 2012

Transkript

1 Reserapport från Vietnam oktober 2012 rörande BFA:s och FBB:s fadderbarnsverksamhet för funktionshindrade barn i Thanh Ba, Phu Tho Inledning I samarbete mellan föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) har en undersökning och uppföljning av de funktionshindrade fadderbarnens behov och hur dessa tillfredställs, genomförts. Under tre veckor i oktober 2012 besökte vi, Maj-Gull och Gert-Agne Gustafsson från FBB, Erna Lagerfors och Margareta Wilholm från BFA, samtliga familjer som ingår i sponsorprogrammet. Vi genomförde uppföljningen i samverkan med personal och ansvariga vid Thanh Ba Center och den lokala myndigheten. Även ombud för familjerna medverkade vid våra genomgångar och diskussioner. Möte med ledningen och personalen vid Centret för funktionshindrade barn och ungdomar Vårt första möte med personalen vid Centret för funktionshindrade barn och ungdomar blev ett formellt sammanträde där vi fick fakta om området och om de funktionshindrade barnen och ungdomarna. Deltagare var: Center director: Nguyen Van Ton, Vice director: Phung Thanh Giang, Kontaktperson: Dang Hong Thinh, en representant för People s Commité, en representant för föräldraföreningen samt personal och lärare vid centret. Från NIES (avdelningen för undervisning av funktionsskadade barn) vid Undervisningsdepartementet deltog Mr Tac.

2 Från FBB deltog Gert-Agne och Maj-Gull Gustafsson och från BFA deltog Erna Lagerfors och Margareta Wilholm. Något om provinsen, befolkningen och verksamheten Thanh Ba, i Phu Thoprovinsens norra del, är uppdelad I 26 kommuner och en provinsstad. Distriktet har ca invånare varav 1256 är funktionshindrade. Av dessa är 363 barn, i åldrarna 0-16 år. 272 barn med funktionshinder går i skola tillsammans med barn utan funktionshinder. De har då en personlig plan att arbeta efter IE (Inclusive Education). Läraren och klasskamraterna hjälper och stödjer de funktionshindrade elever. Föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) sponsrar drygt 100 av dessa barn, de som är mest behövande. Fadder- och biståndspengar används av Centret för att nå dess målsättning: Centret för rehabilitering av de funktionshindrade barnen och ungdomarna i Thanh Ba är pionjärer på sitt område och tjänar som föredöme för liknande centra i landet. Man erbjuder skydd, träning, rådgivning, undervisning och delaktighet. Målet är att barnen och ungdomarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och bli accepterade i samhället som de fullvärdiga medlemmar de är. Barnen/ungdomarna får rehabilitering på centret och deras föräldrar/vårdnadshavare får råd om hur man ska fortsätta träningen på egen hand hemma. Träningshallen på Centret där barnen tränar och föräldrarna får råd om fortsatta övningar hemma.

3 För ungdomar som avslutat grundskolan finns yrkesskola och hjälp med att söka arbete. Här finns också en sömnads-verkstad med plats för 50 ungdomar där de kan förtjäna sin lön. Syverkstaden Målet är att ge de funktionshindrade ungdomarna ett oberoende liv. Centret söker utveckla yrkesutbildningen och den vinstgivande verksamheten. Man förhandlar nu med en tillverkare av rökelsestickor och vill undersöka om man kan starta tillverkning av sådana i centret för att ge arbete till de unga funktionshindrade som kan utföra lönearbete. Se mer om detta nedan. Centret driver också verksamhet ut i samhället. Man håller kurser i Inclusive Education, ( ett skolmaterial individuellt anpassat till den funktionshindrade elevens behov) för berörda ledare och lärare på alla stadier. Man bedriver också träning i teknisk förvaltning för sjukvårds-personal av olika slag, för Thanh bas undervisningsmyndighet och rektorer, mm. Man vill inkludera och informera föräldrarna och ger kurser i hälsovård, hygien och nu planerar man att använda biståndspengar till att ge en kurs i förbättrat jordbruk och boskapsskötsel. Centret ger i samarbete med FBB/BFA microlån till familjer med ungdomar som skrivits ut från fadderprojektet. Även detta har föregåtts av en kurs i konsten att hantera lån och se till att man får avkastning och förmerar kapitalet. Man har lagt ner mycket arbete på att utbilda föräldrar och lärare och detta vill man göra kontinuerligt så att alla lärare och annan personal som arbetar med barnen får vidareutbildning. Genom att involvera folk i byarna som volontärer i arbetet med att stödja de funktionshindrade barnens familjer, anser man att man nått fram med sitt budskap och etablerat en stor förståelse för de funktionshindrades situation. Man kan nu se större villighet både från myndigheterna och från invånarna att underlätta för de drabbade. När det gäller sponsorprogrammet har man den inställningen att biståndet skall leda fram till ett oberoende. Man har därför framgångsrikt valt att satsa på olika sätt att nå det målet:

4 Grisprogrammet: Istället för sponsorpengar har det sponsrade barnets familj fått en gris. Denna har sedan sålts när den nått lämplig vikt, eller den har fått kultingar som senare sålts. Familjen har fått en inkomst som är större än insatsen, fadderpengen. Detta är mycket populärt. Strängt taget alla familjer vill fortsätta att få djur istället för pengar. Koprogrammet: Fadder/Biståndspengar har använts till att ge familjerna en ko. Man började med de fattigaste familjerna. Denna verksamhet startade 2002 och nu har över 100 kor kunnat överlämnas till de funktionshindrade barnens familjer. Microlån: Denna aktivitet startade 2005 för familjer vars barn blivit för gamla för att ingå i sponsringsprogrammet. Familjen fick möjlighet att låna pengar till inköp av en gris, en ko eller höns. Lånet löper över två år, ingen ränta betalas. Två av tjugofem familjer har inte kunnat betala tillbaka. De har fått sina skulder efterskänkta. Dessa åtgärder har varit mycket framgångsrika i att öka välståndet och hoppet för familjerna till de funktionshindrade barnen och ungdomarna. Syftet med FBB:s och BFA:s resa Syftet med resan var att följa upp FBB/BFA:s verksamhet med fadderbarn i Thanh ba. Vi ville dels veta om barnen och ungdomarna får vad de ska ha och dels se om vi kan förbättra deras situation ytterligare. Vi arbetade i två grupper med en representant för varje förening, samt en tolk, i varje grupp. Båda tolkarna är anställda på Centret och känner fadderverksamheten väl. Vi hyrde en bil med chaufför till varje grupp. Varje grupp besökte i medeltal fem fadderbarn, (med familj) på förmiddagen och lika många under eftermiddagen. Besöken organiserades så att vi besökte alla deltagare i

5 projektet i en kommun under samma för- eller eftermiddag. Vi ställde frågor enligt den fastställda blanketten och följdfrågor när vi behövde fördjupa oss i ett eller annat spörsmål. Vi försökte också göra oss en uppfattning av hemmet bara genom att se oss omkring. Vi tittade till djur som familjen fått genom projektet och vi talade om framtiden och om förhoppningar och farhågor. Under kvällarna och helgen skrev vi ut intervjuerna och diskuterade de möten vi haft under dagen: Vad kunde vi bidra med ytterligare? Vilka problem var akuta, vad kunde uträttas av oss och vilka åtgärder skulle vi rekommendera Centret att vidta? Vi hade ett extra möte med Mr Dang Hong Thinh, vår kontaktman som också var tolk i den ena gruppen, angående barnen och ungdomarna med särskilda behov. Tillsammans utformade vi en handlingsplan och senare gjordes en ekonomisk kalkyl för denna. Ett par halvdagar gjorde vi studiebesök. Vi studerade verksamheten på Centret: Här finns en stor träningshall dit föräldrar inbjuds att komma med sina barn. Här tränar man barnen (så tidigt som möjligt i deras liv), tillsammans med sjukgymnaster. Man får råd och rekommendationer om hur man går vidare i sin träning hemma. Det gäller att få barnen så starka och så rörliga som möjligt och att sedan arbeta vidare hemma från en högre nivå. Det finns en del träningsredskap i hallen och det finns mjuka mattor för föräldrar, barn och personal att sitta på under konsultationerna. De blinda barnen lär sig läsa blindskrift, undervisade av en specialutbildad lärare i ett särskilt rum.

6 Här tränas blindskrift. Centret har en anställd förskollärare som ger extra stöd till familjer med barn i förskoleåldern. En textilärare kan teckenspråk. Hon förestår Centrets lilla syfabrik där funktionsnedsatta (ofta döva) ungdomar syr kläder (beställda av något företag ) enligt löpande-band-metoden. Vid vårt besök tillverkade man skoljackor. Dessa ungdomar kan, såvitt vi kan bedöma, teckna, men för de döva barnen som går i vanlig skola och har IE:undervisning är det sämre ställt. De bör tillsammans med sin familj och sin lärare få gedigen undervisning i konsten att tala genom teckenspråk. Det finns en liten lekplats på Centrets gård. Den bör rustas upp då den säkert kan vara till glädje både för barnen som kommer till Centret för konsultation och träning och för de små barn som bor på Centrets småbarnsavdelning. Det är föräldralösa barn med funktionsnedsättningar. Man försöker hitta inhemska adoptivföräldrar till dem. Besök i en grundskola Vi gjorde ett besök i den intilliggande skolan för elever i de första årskurserna. Rektorn: Nguyen Thi Yen, tog emot oss i ett sammanträdesrum där hon berättade om skolan. Vi avslutade besöket tillsammans med henne på samma ställe. I skolan går också funktionsnedsatta barn. De läser i egen takt enligt IE-programmet. De barnen ska få särskilt stöd av läraren och av sina kamrater.

7 Skolans lokaler är fina och fräscha. Man har mycket material och det är inbjudande ordnat ämnesvis. Det hela ser mycket modernt ut. Vi besökte bara en del av en lektion. Min uppfattning är att undervisningen är mycket auktoritär. En flicka som svarat fel fick gå fram till tavlan och med handen i honnör motta lärarens kritik. Under rasten hade hela skolan en uppvisning i dansgymnastik med röda schalar i händerna. Dansen anfördes av två elever. Efter uppvisningen vidtog en lärarledd lek. Därefter var rasten slut. Barnen har var sin kudde och sovplats i skolan. De vilar middag under skoldagen. Matbespisningen är fin och ren. Alla eleverna äter lunch i skolan. Man söker arbetstillfällen för Centrets ungdomar. Tillsammans med ledningen på Centret besökte vi en fabrik för tillverkning av rökelsestickor för export till Indien. Tanken är att starta en liknande verksamhet på centret. Detta för att ge ungdomarna med funktionsnedsättning ett arbete där de kan förtjäna sin lön och för vilket de kan känna stolthet. Avslutande möte i Thanh ba Vistelsen i Thanh ba avslutades som den börjat, med ett möte mellan ledningen för Centret, personalen och oss. Vi sammanfattade nu våra iakttagelser och erfarenheter under de gångna veckorna och la upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen att visa att barnen med funktionsnedsättningar har samma behov, samma värde och samma rätt som alla andra. Undervisning och samtal om Mänskliga Rättigheter är viktigt för lärare och föräldrar, liksom en uppgradering av lärarnas kunskaper i IEundervisning och den enskilda elevens behov. En lärare som har ett blint barn i klassen bör kunna blindskrift, en med ett dövt barn ska kunna teckenspråk osv. Här är hjälpen och de goda råden från NIED och Mr Tac till ovärderlig nytta. Lärarna behöver göra studiebesök för att få nya idéer för sin verksamhet. Man kan göra studiebesök hos varandra. För större förståelse, omtanke och omvårdnad är det viktigt att bilda nätverk mellan lärare och föräldrar till funktionsnedsatta barn. Föräldraföreningen för dessa barn fungerar bra och är aktiv.

8 På Centret bör man lägga större rörelser till musik skulle besökarna. En keyboard ska En emergency -fond ska det brådskar (en ny rullstol, när osv). vikt vid musik. Musik och stimulera de flesta av de unga införskaffas. inrättas och användas i fall där den gamla är totalt utsliten Yrkesutbildningen för ungdomar som lämnat grundskolan ska förbättras. Man ska arbeta vidare för att öka andelen funktionshindrade barn i skolverksamheten och söka förhindra Drops out. Djurprogrammen är mycket populära och effektiva. Man ska höja taket för microlånen. Allt har blivit dyrare, även i Thanh ba. Ledningen och personalen på Thanh Ba Center önskar fortsatt uppmärksamhet från Peoples Commité samt fortsatt support från FBB och BFA, för att kunna fortsätta sitt arbete och även kunna utveckla verksamheten. De är mycket tacksamma för den support som de får från FBB och BFA och ser framemot ett fortsatt gott samarbete och de var mycket nöjda med den uppföljning som vi gjorde. Den gav dem inspiration att arbeta vidare med sin målsättning och bekräftelse på att de lyckats bra hittills men att vissa förändringar också bör göras. Ytterligare ett möte med Mr Tac vid NIED, utbildningsministeriet Mr Tac var vänlig att ge oss ytterligare ett möte angående de barn och ungdomar som vi ansåg att man borde ge extra stöd. Det kändes värdefullt att få diskutera enskilda fall med en person med så stor kännedom om systemet och metoderna. Mr Tac kan nu, efter den genomgången, fortsätta att samarbeta med ledningen på Centret. FBB/BFA kommer också att ha fortsatt kontakt med ledningen vid Centret och med Mr Tac Erna Lagerfors och Margareta Wilholm

9