1999-2010. För en bättre värld att leva i

1999-2010 För en bättre värld att leva i En dag i april 1999 bestämde sig en handfull engagerade samhällsmedborgare för att starta ett organiserat arbete för integration och mot rasism i Trollhättan. Syftet med initiativet var att samla och samordna det folkliga och frivilliga engagemanget kring dessa frågor och främst arbetet mot rasism och främlingsfientlighet som var företeelser på frammarsch. Bland de allra första i sitt slag blev Integrationsforum i Trollhättan ett tydligt inslag av något nytt, nämligen integrationsarbetet som folkrörelse. Det som i några årtionden nästan allena burits av statliga och kommunala myndigheter bars nu av folket självt. Och det gav resultat. Fackföreningar, invandrarföreningar, pensionärs- och ungdomsorganisationer organiserade sig för att unisont säga nej till rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Den öppna rasismen som då visade sig på gator och torg minskade så småningom i omfattning. Det bör även nämnas att stödet från Integrationsverket/Ungdomsstyrelsen till det frivilliga arbetet väsentligt bidrog till uppnått resultat. Det finns dock något som inte samhället kan lagstifta om och det är kärlek och omtanke om den andre. Moder Teresa har sagt att det finns mer hunger efter kärlek och uppskattning i världen än efter bröd. Låt oss arbeta vidare i den andan när vi nu gemensamt bygger upp det goda samhället. Integrationsforum i Trollhättan är ett utmärkt exempel i sammanhanget. Julio Abréu Integrationshandläggare Länsstyrelsen i Västra Götaland

På den vägen är det... Integrationsforum mot rasism- 10 år Trollhättan fick en del negativ uppmärksamhet i slutet av 90-talet. Rent rasistiska krafter försökte skaffa sig ett fäste i staden. Bland annat med en demonstration för att fira en känd nazist från andra världskriget. Det var inte svårt att samla goda motkrafter. En del valde att ordna en motdemonstration som till största delen hade helt fredliga inslag. Andra valde att demonstrera genom att stanna hemma eller genom att ordna ett möte på en helt annan plats. Främlingsfientliga grupper försökte få ut sitt budskap men möttes också av motstånd och samlade inte några anhängare som visade sig öppet. Ändå fortsatte propagandan med rasistiska flygblad och partier som ville piska upp en negativ stämning, hot och hat. När mediebevakningen lagt sig ville några försöka jobba mer långsiktigt mot rasism och diskriminering och för integration. Det handlade om att motverka rasismen men också dess svans främlingsfientligheten. Man ville bygga på den svenska traditionen med folkrörelser. Så som invånarna i Trollhättan alltid gjort. Ända sedan industrin började sitt intåg i den lilla sågarbyn i slutet av 1800-talet. För det var redan då Trollhättan började som invandrarstad då när folk kom vandrande från nöd och fattigdom i andra delar av landet för att söka jobb. Så som det senare kom människor från andra länder för jobben och för att få en fristad undan förföljelse. Trollhättan skulle inte klarat sig utan inflyttning och invandring. De krafter som ville jobba aktivt och långsiktigt går samman under året 1999 och på den vägen är det

1999 I april sprider en rasistisk grupp på nytt propaganda med flygblad. I juni kommer en forskningsrapport från högskolan där man beskriver ett tydligt mönster bakom försöken att göra Trollhättan till ett av tre nazistiska fästen i Sverige. Forskaren efterlyser ett långsiktigt och planerat arbete och uppmanar till samordning mellan myndigheter och kommunerna i området. Samtidigt fortsätter den rasistiska propagandan med flygblad som hänvisar direkt till förhållanden i Trollhättan. Ett 20-tal föreningar ställer sig i augusti bakom ett projekt som blir en paraplyorganisation för dem som vill bekämpa främlingsfientlighet och intolerans. Man bildar en förening som får namnet Integrationsforum mot rasism i Trollhättan. Bland annat hänvisar men till forskarrapporten som beskrivs som en väckarklocka. I september är man redo för sin första aktivitet. Över tusen personer skriver på namnlistor på stan. De skriver sina namn för att visa att de vill främja delaktighet och integration och motverka rasism, intolerans och högerextremism. Flera vittnar om rasism under ytan och en segregerad stad där svenskar bor mest i vissa stadsdelar och invandrare mest i andra. Ungdomar efterlyser ett större ansvar från skolan, inte bara punktinsatser utan ett långsiktigt arbete. I oktober hålls en demonstration sedan den fackligt aktive syndikalisten Björn Söderberg blivit mördad av misstänkta nazister. Fackföreningar och politiska partier går tillsammans med Integrationsforum mot rasism från Stadshuset till Kompassen där man håller tal. Bland annat om den propaganda som sänds ut genom vit-makt-musik, något många vuxna inte känner till. Flera deltagare blir mycket oroade när man upptäcker att personer med kända rasistiska åsikter är på plats för att fotografera dem som går med i tåget. 2000 I januari publicerar de lokala tidningarna och Radio Väst en kartläggning av nazisterna i området. Den visar att det finns samordnade försök att skapa hat mot invandrare och att de som ligger bakom inte är främmande för våld. I februari knyts kontakten mellan Integrationsforum och länsstyrelsen som nu fått en direkt order av regeringen att jobba med integration. Ett tydligt erkännande av kraften i det lokala initiativet. Nätverksbyggande med andra orter där grupper också verkar på samma sätt är en av de saker som länsstyrelsen vill satsa på. Nästa steg kommer när en Antidiskrimineringsbyrå startar i Trollhättan. Tanken är inte att ersätta några myndigheter utan att vara en plats för råd och stöd till den som anser sig diskriminerad. I maj kommer det besök från Diskrimineringsombudsmannen som lovordar initiativet och ställer upp med utbildning för dem som ska ta emot besökare på byrån. Två timmar per dag har man öppet med hjälp av ideella krafter i en lokal vid Drottningtorget. Integrationsverket är också positiva och det leder till ett ekonomsikt stöd till verksamheten.

Under våren inleds ett arbete att sprida Integrationsforum till Vänersborg och Uddevalla så att man kan samverka med insatser i alla tre kommunerna. I maj kommer ett erkännande från stadens politiker. Integrationsforum utses till Årets brobyggare en utmärkelse till personer eller organisationer som byggt broar mellan grupper som annars inte träffar varandra. I augusti summerar Integrationsforum sommaren och konstaterar att Nationalsocialistisk front försöker nå framgång i vissa stadsdelar genom propaganda. En anonym talesman för partiet meddelar att man funderar på att ställa upp i valet till kommunfullmäktige 2002. En av frontfigurerna är borta men Trollhättan ska fortsätta vara en ort där partiet satsar, förklarar man. Samtidigt får flera trollhättebor med invandrarbakgrund hatiska brev och polisen rapporterar att man gripit tre unga nazister som klistrat affischer. I oktober bildas ett nätverk mot rasism och främlingsfientlighet i Fyrstad. Integrationsforum i Trollhättan är initiativtagare och arbetet att samla insatserna i regionen är en direkt följd av det som forskare vid högskolan kommit fram till, nämligen att alla frivilliga måste agera gemensamt. Integrationsverket i Norrköping är på plats och konstaterar att detta är första exemplet på en sådan samverkan i hela landet. På andra håll finns samverkan men bara mellan kommunerna, inte på gräsrotsnivå. Aktiviteter är därmed på gång i Lilla Edet, Vänersborg, Mellerud, Uddevalla och Lysekil. 2001 I januari avslöjas en dödslista på 1300 svenskar som hotas till livet av nazisterna. På listan finns Integrationsforums ordförande Jorge Pereira. SÄPO har valt att meddela alla berörda och utreder hoten. I februari uppmärksammas Integrationsforum genom en inbjudan till regeringens förberedelser för en Fn. konferens om mänskliga rättigheter som ska hållas i Sydafrika. Den nya verksamheten Antidiskrimineringsbyrån summerar sin första tid och har haft ett 30-tal besök under hösten 2000. Man har kunnat ge råd och stöd så att de sökande kunnat gå vidare själva. I maj samlas kommunerna i regionen för att diskutera sin roll i arbetet mot rasism, nazism och främlingsfientlighet. Flera kommuner berättar om omskakande händelser med nazistiska förtecken. I Borås har en festival med vit-maktmusik hållits, i Sollebrunn en regler ätt nazistfest och i Trollhättan minns man ännu Hessmarschen. Författaren och journalisten Anna- Lena Lodenius konstaterar inför kommunernas representanter att Västsverige är en utsatt region när det gäller rasistiska och främlingsfientliga krafter. Kommunpolitikerna lovar ta fram en handlingsplan för det lokala arbetet. I juni deltar Antidiskrimineringsbyrån i en resa för att studera arbetet mot rasism och etnisk diskriminering i Holland. Det är statliga Integrationsverket som bjuder med representanter för Trollhättans och Norrköpings aktiva. Framför allt studera man arbetet i de lokala Antidiskrimineringsbyråerna som betalas av staten och kommunerna gemensamt. Där arbetar utbildade socionomer

tillsammans med volontärer i ett nära samarbete med bland annat polisen. Ett inslag man mötte var att enskilda holländare och invandrare höll Öppet hus för att bli bekanta med varandra. I Holland fanns också betydligt fler poliser med utländsk bakgrund. Att lära av varandra och få stöd det är målet för den grupp som startar Kvinnohuset som en del av Integrationsforum. I april drar gruppen igång förberedelserna och i augusti samlar man alla intresserade till ett möte där man bland annat pratar om bilden av familjen. Bilden av invandrarfamiljen med de hårt hållna döttrarna behöver nyanseras menar flera medverkande. Gruppen hoppas att Kvinnohuset ska bli en mötesplats för kvinnor med olika erfarenheter. I september hålls en välbesökt konferens om lokala insatser mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering ur ett kvinnoperspektiv. Ett ämne som engagerade bland annat FN-föreningen i Stockholm vars representant berättade hur FN:s kvinnokonvention kan användas i arbetet mot diskriminering av kvinnor. I oktober är Integrationsforum mot rasism i Trollhättan samordnare för de åtta Antidiskrimineringsbyråer som vuxit fram i landet. Vid ett möte i Malmö diskuterar man gemensamma erfarenheter och hur man ska utveckla verksamheten. 2002 I februari efterlyser Integrationsforums Emanuel N kansah ett system med skriftliga bekräftelser från Migrationsverket så att den som skickat in handlingar får veta att de kommit rätt. Bakgrunden är att personer som sänder in handlingar som ska ligga till grund för uppehållstillstånd känner sig oroliga för att pappren inte kommit fram. Verket avvisar kravet med motiveringen att man får in för mycket handlingar för att kunna skicka ut bekräftelser. En av verkets informatörer föreslår att man ska ringa själv och kontrollera. Frågan kommer upp på nytt när integrationsminister Jan O Karlsson gästar Trollhättan. Han håller med om att handläggningstiderna på Migrationsverket är för långa och förstår oron man kan känna kring handläggningen. Någon lösning har han inte för dagen men passar ändå på att berömma integrationsarbetet i Trollhättan. De ekonomiska villkoren för landets frivilligt arbetande Antidiskrimineringsbyråer ska förbättras. Det har regeringen bestämt och i Trollhättan räknar Integrationsforum med att få del av pengarna. I mars tar Integrationsforum fasta på firandet av den internationella dagen mot rasism. Denna gång genom att arrangera en teaterföreställning som handlar om hur en svensk och en invandrare kan mötas som människor och inte som svartskalle och svenne. I maj samlas landets Antidiskrimineringsbyråer i Trollhättan. Bland annat kräver man att de politiska partierna ska ta sitt ansvar för demokratin genom att lägga större vikt vid kampen mot främlingsfientliga partier inför valet till hösten. I juni ger statliga Integrationsverket ut ett häfte som ska inspirera till lokalt arbete. Häftet bygger helt på erfarenheter från Integrationsforum i Trollhättan som därmed blir förebild för liknande initiativ i hela landet. Framför allt är det sättet att arbeta

som en del av det lokala föreningslivet som lyfts fram. I augusti meddelar Integrationsverket att man satsar ytterligare pengar på det ideella, lokala arbetet i Trollhättan. Därmed kan Integrationsforum fortsätta utveckla framför allt arbetet med Antidiskrimineringsbyrån. I september hålls en konferens om integration och invandring och den gästas bland annat av ordföranden för det Europeiska nätverket mot rasism. Han uppmuntrar alla att ta debatten med de främlingsfientliga krafterna när helst man möter dem. Samtidigt uppmanar han invandrare att själva engagera sig för integrationen genom att vara med i politiken, lära sig språket och till exempel bjuda in sina grannar för att öka kontakten. Att gå från ord till handling är också temat för dagen som ger förslag på något var och en kan göra. Omkring 45 föreningar medverkar vid Integrationsdagen i Folkets hus. I valet i september 2002 lyckas det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna behålla sin två mandat i kommunfullmäktige. En besvikelse, konstaterar den socialdemokratiska kommunledningen. I kommunernas tidning Kommunaktuellt framhåller man sitt arbete mot fördomar och för sådant som att anställa fler invandrare i kommunens verksamheter. Arbetslösheten bland utomnordiska medborgare har också sjunkit. Integrationsforum uppmärksammas som en viktig kraft men något utbyggt kommunalt stöd är det inte frågan om. Det är viktigt att de får behålla sitt oberoende, säger kommunalrådet Margreth Johnsson. 2003 I februari startas en särskild Ungdomsgrupp som framför allt vill jobba för att skapa möten mellan ungdomar från olika stadsdelar i Trollhättan. Framför allt försöker man nå ungdomar på högstadiet. Bland annat för att förebygga kulturkrockar när de olika grupperna möts på gymnasieskolorna utan att känna varandra. En lördag i mars hålls en manifestation i Folkets hus där alla politiska partier i Trollhättan utom Sverigedemokraterna är med. Temat är kampen mot den dolda rasismen och på mötet vittnar en flicka som själv är adoptivbarn från Korea hur hon utsätts för rasism bara på grund av sitt utseende, utan att ens ha talat med den som diskriminerar henne. Utbildning och arbete för de nya svenskarna är det som minskar risken för utanförskap och tar bort grogrunden för rasism säger flera politiker i sina tal. Att rasism och nazism fortfarande finns och försöker vinna anhängare i Trollhättan visar en episod i april då två personer som själva betecknar sig som nationalsocialister från internet sidan Vit Stolthet våldgästar Integrationsforums lokal i centrum. De båda lämnar lokalen först när att de hotas med polisanmälan. Ett bevis på att den organiserade rasismen finns kvar. Diskriminering är temat på årets Integrationsdag i september. Där diskuterades sådant som vissa danska politikers krav på hårdare villkor för invandring, de somaliska kvinnornas situation i det svenska samhället och studiecirkeln som en väg att umgås över etniska gränser och samtidigt skaffa nya kunskaper. I

september hålls också en politisk debatt som bland annat handlar om uppdelningen mellan olika bostadsområden. Någon tycker att kommunen kunde köpa hus i stadsdelar som Skoftebyn och Strömslund för att hyra ut till invandrarfamiljer och öka integrationen den vägen. Andra menar att jobb är viktigast, då kan man ta lån och skaffa en bostad på annat håll om man inte vill bo i invandrartäta Kronogården. Men arbete är inte lätt att få, förklarar en flicka som just slutat gymnasiets omvårdnadsprogram men inte fått jobb. Även om man har olika förslag till bättre integration är det få som håller med de tre från det nazistiska partiet Nationalsocialistisk front som kommit dit. Deras tal om stopp för rasblandning vinner inget gehör hos de övriga på plats. När Sverigedemokraternas två nya i kommunfullmäktige lägger förslag i budgetdebatten handlar det mycket om att spara på invandrare. Dessutom vill man slopa bidrag till föreningar som riktar sig till en särskild etnisk grupp och till Integrationsforum. Kommunens pengar ska inte gå till att främja ett mångkulturellt samhälle, säger de. En av de båda får senare lämna partiet sedan det upptäckts att han köpt en hund för pengar som partiet fått i bidrag av kommunen. 2004 I februari dyker det upp nya hatbrev hos Emanuel N kansah i Integrationsforums styrelse. Brevet kommer sedan han medverkat i ett tvprogram om Sverigedemokraterna i Trollhättan. Det som oroar honom mest är inte brevet i sig utan att svenskar i gemen inte agerar kraftigare mot den rasism som finns och att företagen inte tydligare förklarar att de skulle gå omkull om alla medarbetare som inte är födda i Sverige skulle sluta jobba och flytta hem igen. I maj 2004 håller Sverigedemokraterna sitt Riksårsmöte i Trollhättan. Trots ett beslut om att inga partier får hålla riksmöten i fullmäktigesalen har partiet fått hyra in sig där. En grupp trollhättebor försöker hindra att mötet genomförs i Kommunhuset med motiveringen att huset inte borde öppnas för främlingsfientliga krafter. Integrationsdagen i september ägnas åt den särskilda ombudsmannen mot diskriminering (DO). Anmäl direkt om du känner dig särbehandlad, uppmanar Sonya Aho från DO. För Integrationsforum innebär dagen att man nu börjar gå vidare med frågan om diskriminering så att den inte bara omfattar etnicitet utan också andra grunder för särbehandling som kan förekomma. 2005 I maj rapporterar tidningen TTELA om integrationen inom idrotten. I de största föreningarna i de fyra kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Mellerud finns bara en enda styrelseledamot med utländsk bakgrund. Inget bra betyg åt en idrottsrörelse med mycket samhällsstöd. Ta upp integrationen

på ett möte och börja diskutera. Då kommer det att hända saker, kommenterar Integrationsforums ordförande. I september handlar Integrationsdagen i Folkets hus om hur man kan skapa träffpunkter som kan motverka diskriminering. 2006 I mars meddelar regeringen att man satsar ytterligare pengar på effektivare integration. Integrationsforum hoppas få del av pengarna, bland annat till Antidiskrimineringsbyrån. Antalet anmälningar till Antidiskrimineringsbyrån är nu uppe i 70 på ett år. Av dem handlar 68 om etnisk diskriminering det gäller jobb och bostad i första hand. Det visar en sammanställning för 2005 som redovisas lagom till FN-dagen mot rasism i mars. I maj kommer regeringens enmansutredare Paul Lappalainen till Trollhättan. Integrationsforum har bjudit in till en konferens utifrån hans utredning om diskriminering och vilka insatser man kan sätta in. Till hans förslag hör bland annat bestämmelser om att statens upphandling ska gå till företag som verkar mot diskriminering. Årliga planer mot diskriminering vill han se på alla arbetsplatser och stickprovskontroller från Diskrimineringsombudsmannen ska se till att de följs. Sluta fokusera på invandrares brister och problem, det är de som har makten som diskriminerar, säger Lappalainen. I juli angör socialdemokraternas valbåt Trollhättan och Integrationsforum passar på att träffa migrationsminister Barbro Holmberg för att prata om det låga antalet invandrare på partiernas riksdagslistor. I norra Älvsborg finns invandrarna långt ner och långt bort från det man kallar valbar plats, alltså så högt upp att det kan bli en plats i riksdagen. Bara Vänsterpartiet har en invandrare i topp. Läget är lite bättre i valet till kommunfullmäktige men i de kommunala nämnderna finns ingen invandrare som ordförande. Så länge det ser ut så undrar många invandrare säkert varför de alls ska rösta eftersom de saknar representanter som kan få något inflytande, resonerar Integrationsforum. Inför valet i september riktar Integrationsforum fem konkreta krav till partierna: 1) En samlad lag mot diskriminering. 2) Staten ska inte anlita företag som diskriminerar. 3) Handlingsplaner mot diskriminering hos myndigheter och statliga bolag. 4) Bekämpa rasism i skolan och högskolan. 5) Stöd till lokala antidiskrimineringsbyråer. I valet ställer nazistiska Nationalsocialistisk front upp i Trollhättan. Det är som en flis i ögat. Den är väldigt, väldigt liten men den gör ont, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson. Men trollhätteborna väljer bort nazisterna. I oktober tar den nya regeringen bort stödet till organisationen Centrum mot rasism. Motivet är att organisationen, med hundratalet medlemsorganisationer, inte fungerar. Beslutet oroar Integrationsforum eftersom det innebär att både kunskap och ekonomiska resurser tas bort från kampen mot rasism.

2007 Efter årsskiftet följer regeringen upp beslutet med fler nedläggningar som påverkar samhällets arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Statliga Integrationsverket läggs ned och återigen befarar Integrationsforum att kunskaper om utvecklingen kommer att bli sämre. Att Ungdomsstyrelsen får ta över fördelningen av pengar till lokalt arbete hjälper inte. Ungdomsstyrelsen sammanställer inte statistik och står inte för forskare och utbildning i integrationsfrågor, konstaterar vice ordförande Robert Kozelka. Nästan samtidigt redovisas årets integrationsbarometer som visar att de som kan tänka sig att rösta på främlingsfientliga partier ökar, fler vill begränsa invandringen av muslimer, antisemitiska uppfattningar ökar och att rasistiska åsikter blivit mer accepterade. I februari uppmärksammas diskrimineringen på bostadsmarknaden. Ett 20-tal personer har då vänt sig till Antidiskrimineringsbyrån sedan de upplevt sig diskriminerade av det kommunala bostadsbolaget Eidar. Där slår man ifrån sig och talar om att bostadssökande kan ha missuppfattat besked om lägenheter de sökt. Men man tänker ändå ta upp kritiken med sin personal för att motverka fler anmälningar i framtiden. I september fokuserar Integrationsdagen i Folkets hus på hedersbegreppet och det våld som förknippas med heder i vissa kulturer. Föreläsaren Rita Paulsson beskriver hur hedersbegreppet tidigare varit framträdande även i det kristna Västeuropa och även där gjort att kvinnan sågs som mannens ägodel. Men den inställningen började trängas tillbaka när de mänskliga rättigheterna gjorde intåg. Integrationsforums företrädare talade än en gång om sin oro för regeringens nedskärningar inom de statliga insatserna mot diskriminering och rasism. Integrationspolitiken kan inte enbart lämnas till marknadskrafterna: Vi vet att det inte räcker med att få ett jobb för att bli integrerad i det svenska samhället, framhåller ordförande Jorge Pereira. 2008 I mars finns Integrationsforums medlemmar med och firar den Internationella FN-dagen mot rasism. En dag till minne av de 69 demonstranter som dödades av sydafrikansk polis under en fredlig demonstration mot apartheidpolitiken den 21 mars 1960. Trollhättan har blivit bättre när det gäller integration. Det visar tidskriften Fokus årliga undersökning som framför allt fokuserar på läget när det gäller sysselsättningen bland invånare med utländsk härkomst. Trollhättan har tagit sig upp från plats 129 till 82.

Den goda ekonomiska konjunkturen ligger bakom att fler har jobb. I topp ligger småländska Gnosjö där man i princip inte har någon arbetslöshet alls, varken för svenskfödda eller invandrare. I juni tilldelas Integrationsforum en svensk fana i samband med firandet av den svenska nationaldagen. Det är Trollhättans stad som överlämnar fanan som en erkänsla för organisationens arbete mot främlingsfientlighet. Utanförskap är temat för Integrationsdagen i september. Bland annat berättas om alla som sökt många jobb men inte fått något för att deras ursprung gjort dem chanslösa. Idén att göra integration till ett konkurrensmedel lanseras. Det skulle till exempel kunna ske genom att företag kan ansöka om certifiering om man visar att man aktivt arbetar mot diskriminering. I oktober hålls ett seminarium i Uddevalla där tidskriften Expo medverkar. Dess medarbetare Alexander Bengtsson varnar för att media daltar för mycket med partiet Sverigedemokraterna. I en bok visar han hur partiet under hela sin 20-åriga historia haft främlingsfientlighet som något mycket centralt även om man lämnat rasbiologin och fokuserar på kulturella skillnader. Under hela året är det oroligheter i stadsdelen Kronogården där framför allt ett gäng ungdomar skjuter raketer mot människor och hus och sätter bilar i brand. Miljöpartiets riksdagsledamot Mehmet Kaplan besöker Trollhättan och stadsdelen i oktober. Grannar som samverkar och ett mindre anonymt bostadsområde är två av hans förslag: Människor som bor i området bör organisera sig ideellt och arbeta för att avstånden ska minska, säger han. Just det tar Integrationsforum fasta på när man håller en konferens som utmynnar i förslaget att inrätta ett medborgarforum i Kronogården. En grupp av aktiva från olika föreningar sätter igång ett arbete för att skapa kontakter mellan de olika föreningar som redan finns. Man vill skapa en grund för egna, gemensamma insatser och gemensamma krav på omgivningen. 2009 I april talar mätningarna av väljarnas sympatier för olika partier om att Sverigedemokraterna ligger över fyraprocentsspärren till riksdagen. Integrationsforum uppmanar de båda stora politiska blocken att inte låta det främlingsfientliga partiet bli vågmästare. Den ekonomiska krisen hotar jobb på stadens fritidsgårdar. Integrationsforum protesterar och framhåller att besparingar på fritidsgårdarna drabbar ungdomar och föräldrar med mindre resurser. Upprepa inte misstagen från de stora sparåtgärderna på 90-talet! uppmanar man. Inför valet 2010 lovar tioårsjubilerande Integrationsforum att tvinga partierna ta sig an frågor om integration och diskriminering. 2010 I Maj antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan fyrar 10 år i kampen mot diskriminering i Västra Götaland regionen.

Praktikanten som blev medlem: - Engagemang nerifrån bidrar till förändring Integrationsforum är ett exempel på hur engagemang nerifrån kan föra upp frågor, skapa aktivitet och bidra till förändringar. Det säger Karin Jansson, student som läser till socialpedagog på Högskolan Väst. Empowerment är det engelska ordet som är något av ett nyckelord i den utbildning Karin Jansson går. Det står för ett arbete som ger människor resurser att både kräva sin rätt och klara sina skyldigheter i ett samhälle. Under det första studieåret handlade det mycket om hur det frivilliga arbetet i ideella organisationer kan leda till förbättringar och förändringar i ett samhälle. Så när det blev dags för fem veckors praktik valde hon att söka sig till Integrationsforum. Jag var intresserad av frågor som diskriminering och främlingsfientlighet och ville se hur man kunde jobba med det i en förening som en del av folkrörelse- Sverige, säger hon. Det hon mötte var framför allt ett stort kunnande om lagar och regler. Som när hon följde med på en presentation av föreningen på ett möte med Röda Korset. Det blev en genomgång av vad diskriminering kan bestå av, hur den märks och vad lagen säger. Och naturligtvis också information. När man är ute så där och pratar om diskriminering har man inte alla svar på vad som borde göras och av vem. Man är kanske mest en inspiratör så att de som lyssnar själva kan finna former för sitt engagemang. Inte minst i vardagen, säger Karin. En annan dag deltog hon tillsammans med bland andra styrelsens ordförande i ett seminarium i Uddevalla. Där berättade en journalist från tidskriften Expo om främlingsfientliga partier. Kunskaper man behöver ha för att kunna jobba mot främlingsfientlighet. Hon fick också möjlighet att sätta sig in i Antidiskrimineringsbyråns arbete med att ta emot personer som anser sig diskriminerade, ge dem råd och stöd. Den ideella verksamheten har väldigt stor betydelse eftersom den som känner sig diskriminerad kan ha svårt att vända

sig till en myndighet. I alla fall det första man gör. Man kan ju ha med sig upplevelser från ett annat land som gör att man inte litar på myndigheterna. Andra fördelar hon ser med aktivitet i en förening är att man kan ha rakare beslutsvägar. Det blir inte så många instanser som ska säga sitt innan man kan gå från ord till handling. Och dessutom kan en förening sticka ut hakan och tycka till i obekväma frågor. Det tycker jag Integrationsforum gör och det är också deras uppgift. Det är en viktig del av just detta att vara en organisation av frivilliga som jobbar och är aktiva för att de tycker frågorna är viktiga. Men hon ser också svårigheter jämfört med att vara en myndighet. Aktiviteten i en förening hänger ju på medlemmarna. De måste ha tid och orka. Och ibland kan man inte göra allt man vill för att det saknas pengar. Det är priset man får betala för att vara en fristående organisation. Fördelen är engagemanget i det man gör, konstaterar hon. När hennes fem veckors praktik var slut blev det ett naturligt steg att själv bli medlem i Integrationsforum. Som medlem har hon bland annat följt arbetet med att skapa ett forum för möten mellan föreningar och enskilda engagerade i stadsdelen Kronogården. En variant av det där med empowerment. När utbildningen är klar kanske hon själv hamnar på något kommunkontor eller liknande för att jobba från den horisonten. Då har jag med mig kunskaper från en ideell organisation och kan jobba för en utsträckt hand från båda hållen. Skapa en vinna-vinna-situation som kan leda till ännu mer engagemang, säger Karin Jansson, blivande socialpedagog och medlem i tioårsjubilerande Integrationsforum. Medlemmar 2011 Studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan ABF FyrBoDal Politiska Ungdomsförbund SSU Thn Ung Vänster-Thn Grön Ungdom-Thn Facket Svenska Kommunalarbetarförbundet Thn Unionen-Thn

Etniska Föreningar Islamiska Kulturföreningen Arauco-Chile Arabiska Kvinnokulturföreningen Irakiska Föreningen/Alrafeden Pappaföreningen Kvinnoorganisationer Kvinnojouren Duvan Kvinnokulturhuset Övriga Konstföreningen i Trollhättan Trollhättans FN-förening Arbetsgruppen mot rasism Ungdomskommittèn mot rasism PRO i Trollhättan IOGT-NTO Brottsofferjouren Arbetarföreningens hus Teatergruppen RoyAll Enskilda medlemmar 21 st. Telefon 0520/ 83 453 integrationsforum@telia.com www.integrationforumtrollhttan.se