Idrott, genus & jämställdhet

Relevanta dokument
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Jämställdhet Genus Ledarskap

Genus och maskulinitet. Åland

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Sveriges jämställdhetspolitik

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen


Genusteorier och internationella perspektiv

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Organisation och kön. Line Holth

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Processtöd jämställdhetsintegrering

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

En inkluderande idrott för alla

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Praktiska tips till pingisklubbar som vill arbeta jämställt

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott. - från utvecklingsresor till vardagspraktik

Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Män, maskulinitet och våld

Identitet - vilka är du?

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Genusperspektiv på ANDT

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post:

Förklaring av olika begrepp

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet

Ta del av våra spelkort!

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Förvirrande begrepp?

Lika rättigheter och möjligheter

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet Ver

Jämställdhetsintegrering

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Grundläggande jämställdhetskunskap

Män har varit här längst

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst

SHIF/SPK:s Värdegrund

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Sagan som synvändare. Johan Theodorsson. Om att använda känslor, fantasi och genusbråk som pedagogiska verktyg

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Capoeirastrategi 2025

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

YTTRANDE över SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor.

Transkript:

Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap Idrottsrörelsen jämställdhet 1

Kön och genus Kön Genus Det biologiska könet Naturliga skillnader Styr kroppen genom hormoner Det sociala könet Social konstruktion Reglerar den sociala världen Genusordning Vad är genus? Socialt och kulturellt skapade föreställningar, idéer och förväntningar på vad kvinnor och män skall göra, hur de ska se ut och bete sig, vad de ska vara intresserade av osv. Formas och förändras socialt, kulturellt och historiskt En process. Handlingar som upprepas Förkroppsligas 2

Hur genus skapas och upprätthålls Genus skapas genom: Bilder Ord Handlingar Symboler Social organisation Överallt och hela tiden Teori om hur genus skapas och upprätthålls Isärhållande Kvinnor och män kan / ska göra olika saker Mannen är norm Män och det som betraktas som manligt är överordnat kvinnor och det som betraktas som kvinnligt (Hirdman, 2004) 3

Genus och kroppslighet Kroppsposer, gester och rörelser gör maskulinitet och femininitet Flickor - underskattar sin styrka och sina kroppsförmågor - avstår ifrån att sätta hela kroppen i rörelse - avbryter oftare en rörelseaktivitet (Young, 1998) Genus och kroppslighet, forts Finns inga naturliga, biomekaniska eller fysiologiska förklaringar, utan är en konsekvens av genusordningen: * Föräldrar och pedagoger accepterar i högre grad avbrytandet av genomförande för flickor än för pojkar * Flickor uppmuntras inte lika mycket som pojkar att utveckla sina förmågor och färdigheter * Flickor upplever sig oftare objektifierade (blickar, kommentarer, beröring) Bristande träning i att använda kroppen och den fysiska styrkan Blir bekräftat om jag gör rätt enligt förväntade könsnormer 4

Skapandet av manlighet Maskulinitet (liksom femininitet) konstrueras i relation till andra sociala identiteter; interaktion mellan kön, etnicitet, sexualitet, social klass, funktionshinder Hegemonisk maskulinitet (ideal manlighet): En viss form av maskulinitet som vid given tidpunkt är betraktad som mer ideal än andra former. Är inte fastlåst, en position som alltid kan ifrågasättas Den ideala (idrotts)mannen är INTE - feminin/kvinnlig - homosexuell Genusspelet Genus ordnar det sociala och vår tillvaro Spelregler som bestämmer hur män och kvinnor ska förhålla sig till varandra Föreskrifter, regler, attityder, normer Begränsar och möjliggör Belönar och bestraffar 5

Hur gör man som ledare? Medvetenhet om att kvinnligt & manligt är något som görs Utmana myter om kvinnor och män, fundera över föreställningar om könen Avstå ifrån att värdera kvinnors och mäns val, intressen och beteende utifrån prototyper Se individer inte kön (mer tillåtande beskrivningar för kvinnligt och manligt) Utvidga människors handlingsutrymme ge tillgång till hela världen (kroppslig och mental) Genusföreställningar bidrar till individers självförståelse Könsmönster bland tränare 6

Könsmönster bland tränare Vanligare med kvinnor som elittränare i individuella idrotter än i lagidrotter Könsfördelningen är relaterat till nivå: ju högre upp i elitsystemet, desto fler män Män tränar både kvinnor, män och könsblandade idrotter. Kvinnor träna kvinnor och ibland könsblandade grupper Hur ser det ut? Ledare (drygt 600 ) (RF) 34% kvinnor 66% män Förbundskaptener 17% kvinnor - 83% män (Eriksson, 2006) 7

Genus och ledarskap Ledarpositionen är inte könsneutral Föreställningar om den ideala ledaren är förknippat med föreställningar om manlighet Male bonding Homosocialitet Homosocialitet Män väljer män Män bekräftar män Samspel som skapar och upprätthåller en idealbild, där mannan är norm Homosocialitet män ges tolkningsföreträde i frågan om hur ledarskap skall definieras Få erfarenheter av kvinnor som ledare myter och föreställningar av kvinnor i ledarpositioner 8

Genus och ledarskap Forts Vissa ledaregenskaper genusbestämda Olika funktioner eller positioner könsmärkta Relativ underordning Kvinnor i minoritetsposition synligghetseffekten 9