Länets förutsättningar och behov ur olika perspektiv UNDER BEARBETNING TILLSAMMANS MED LÄNETS KOMMUNER OCH AKTÖRER FÖR ATT SEDAN FÖRAS IN OCH BLI ETT KAPITEL I PLANEN
Skinnskatteberg Inledning I hjärtat av Bergslagen ligger centralorten Skinnskatteberg vackert belägen mellan sjöarna Övre och Nedre Vättern.Den näst största orten i kommunen Riddarhyttan hittar man längre västerut alldeles intill länsgränsen till Örebro län. Storstäderna Örebro och Västerås endast en timmes bilfärd ifrån. Skinnskattebergs kommun har idag länets minsta befolkningsmängd, ca 4450 invånare - samtidigt är landytan den tredje största av länets kommuner. Landytan, 650 km 2, består till ca 90 % av skogsmark - varav ca 75 % produktiv och 15 % improduktiv. Därtill kommer 58 km 2 vatten. Näringslivet är starkt kopplat till skogsindustrin emedan det dominerande privata arbetsgivaren, som har en global verksamhet inom ventilation, behållit sitt huvudkontor samt några tillverkningsenheter i huvudorten. Naturturism i närområdet är ett erbjudande som flera lokala företagare framgångsrikt förmedlar till besökare från hela världen. En väl fungerande barnomsorg, skola samt äldreomsorg är några viktiga beståndsdelar för oss, vilket våra utmärkelser inom såväl förskola som äldreomsorg visar på. Den lilla kommunens närhet och gemenskap innebär en trygghet för våra kommuninvånare. Kommunen strävar efter att ha en bra dialog med våra kommuninvånare, turister och företagare. Detta för att tillsammans utveckla och skapa en kommun som inbringar trygghet, engagemang och meningsfullhet. Befolkning Befolkningstillväxten har varit försiktigt uppåtgående sedan 2012 - dock noteras ett trendbrott sedan kvartal 4 2015. Sedan 1 jan 2016 har befolkningssiffran i snitt varit 4443 personer - med en negativ fluktuation vid års- och halvårsskiften och positiv vid höst- och vårmätningar (se figur 1 nedan). Befolkningssiffrorna för de första halvåret 2017 var ett födelseöverskott på -11 personer och ett flyttningsnetto på + 5 personer. Figur 1; Sammanställning av SCBs kvartalsmätning av kommunens befolkningsmängd 1 jan 2008-30 jun 2017
Figur 2; Sammanställning av Statistiska centralbyråns Folkmängdsräkning per den 1 nov för Skinnskattebergs kommun. Pendling Skinnskattebergs kommuns nattbefolkning är större än dagbefolkning (se figur nedan). De mest största arbetspendlingsutbytet sker med Fagersta, Köping och Västerås. Figur 3; 486 personer pendlar in i kommunen och 734 personer pendlar ut från kommunen (2015)
Figur 4; Andelen pendlare som reser över kommungräns är större än andelen bofast med arbetsplats på orten. Innevånare i Skinnskattebergs kommun är vana bilresenärer och insatser för att lättare kunna välja kollektivtrafik som resealternativ kräver tålamod. Gymnasieskola finns inte i Skinnskatteberg därför har ca halva gruppen valt undervisning i grannorten Fagersta och resterande har valt gymnasieskolor i Västerås men även Köping och Örebro. Skinnskatteberg har länge saknat direkt kollektivtrafikförbindelse med huvudorten i länet, Västerås. Detta gör att pendling via kollektivtrafik för arbete och utbildning till Västerås vare sig kan betraktas som enkelt eller attraktivt för boende i Skinnskattebergs kommun. Beslut om direkttåg mellan Skinnskatteberg och Västerås, via Fagersta, kommer att finnas från och med mitten av december 2017. Resan sker till Västerås på morgonen och åter på eftermiddagen. Det är önskvärt att alternativ även skulle finnas för de pendlare som omvänt reser från Surahammar, Hallstahammar och Västerås till arbete och universitetsutbildning i Skinnskatteberg samt att antalet avgångar utökas. Skinnskattebergs kommun vill därför även notera att en direktbuss anpassad till tågstopp vid Ramnäs station skulle korta restiden med kollektivtrafik till residensstaden Västerås med närmare 20 min enkel resa, jämfört med ett direkttåg. Väghållning vintertid är också en väsentlig fråga för Skinnskattebergs kommun. Sedan länge har både näringsliv och kommun krävt gehör för en standardhöjning av vinterväghållningen på väg 233 och väg 596. Trots Trafikverkets resonemang om låg årsdygnstrafik är frågan är en fortsatt angelägen för Skinnskattebergs kommun, då en icke fungerande väghållning påverkar näringsliv, arbetsmarknad, kommunal service och skolgång negativt. Bostadsbyggande En ny bostadsförsörjningsplan är under beslutsprocess. Skinnskatteberg, Riddarhyttan och Färna är de största orterna befolkningsmässigt i kommunen. Enligt bostadsförsörjningsprogrammet är det brist på större lägenheter samt på lägenheter för unga och för seniorer. Det saknas även trygghetsbostäder i kommunen.
Befolkningsprognosen säger att både andelen och antalet äldre kommer att öka. Därmed kommer antalet äldre med behov av vård också att öka under närmaste 10 års period. Totalt sett är befolkningsprognosen något osäker. Kommunen har som mål att öka antalet invånare i kommunen. Antalet bostäder det behöver planeras för, kan inte baseras uteslutande på befolkningsprognos, eftersom befolkningssiffran är fluktuerande, samtidigt som det finns en efterfrågan på bostäder i kommunen. Ökad möjlighet att med hjälp av LIS (landsbygdsutveckling i strandnära läge) utveckla bostadsbebyggelse och anläggningar för friluftslivets behov samt för turism och kulturverksamhet. Skinnskattebergs kommun är den kommun i länets som sannolikt har bäst förutsättningar för LIS. En resurs att ta med i beräkningen är den stora andelen fritidshus. Dessa är i stor utsträckning potentiella permanentbostäder. I Skinnskatteberg 2014 var beståndet av småhus fördelat på 1406 st helårsbostäder och 911 fritidshus, vilket ger att fritidshusen utgör en andel på 39,3 % av småhusen. Sysselsättning/arbetsmarknad Systemair etablerades på 70-talet som Kanalfläkt och är idag, förutom kommunens största privata arbetsgivare, en världsomspännande koncern omfattande 65 bolag och 5200 medarbetare. Systemair Sverige samt dotterbolaget Frico har påvisat ett fortsatt behov av personal lokalt till enheter i industriområden i Långviken samt Klockargården. Enheterna lägger stor på export via lastbil plus lastbilstransporter mellan enheter inom tätorten, Sågverk - placering - behov av transporter. Skolor och universitet Grundskola centrerad till tätorten Skinnskatteberg, Förskolor finns förutom i centralorten även i Hed, Riddarhyttan och Färna. SLU universitetsutbildning på Skogsmästarskolan har ett studentintag årligen på ca 60 studenter - varav ca hälften bosätter sig under studietiden på orten övriga har behov av pendlingsmöjligheter.
Gymnasieutbildning erbjuds via kommunalförbundet NVU (Norra Västmanlands utbildningsförbund) i Fagersta. Ca 50 % av gymnasieelever väljer dock utbildning på annan ort, i huvudsak Västerås. Infrastruktur nuläge Rv 68 - Örebro-Skinnskatteberg-Fagersta-Norberg-Avesta-Gävle Skinnskattebergs kommun delar i stora drag analysen om stråket som omfattar både riksväg och järnväg. Frågan om gruvetableringar är för närvarande vilande men i händelse av ett återuppvaknande kommer stråket att vara av mycket stor betydelse. Vägsträckan innehåller som tidigare beskrivet en smal del, byggd på en äldre järnvägsvall, mellan tätorterna Skinnskatteberg och Fagersta. Detta gör att sträckan, i kombination med tung trafik, idag är en olustig upplevelse med olämpliga omkörningar, stor risk för olyckor och högst olämplig för andra fordonsslag. Med tanke på rikedomen av vilt och ovan nämnda faror skulle sträckan må synnerligen bra av en upprustning till samma standard som vägsträckan mellan Fagersta och Avesta och vidare norrut. Väg 233 - Kloten-Skinnskatteberg-Ramnäs Skinnskattebergs kommun delar resonemanget och vill understryka det värde som vägen utgör för näringslivets transporter och tillgänglighet för utbildning och turism. Sedan länge har både näringsliv och kommun försökt få gehör för en standardhöjning av vinterväghållningen. Såvida bibehållen högsta hastighet kräver mötesfri väg ställer sig Skinnskattebergs kommun bakom en upprustning av sträckan. Väg 250 Kungsör-Köping-Kolsva-Fagersta En åtgärdsvalsstudie av väg 56 och väg 250 behöver fortsätta efter Kolsva och vidare norrut till Oti vägkorsning. Övriga länsvägar Väg 596 är av strategisk betydelse för gods- och persontransporter, särskilt kan nämnas att sträckan trafikeras av stombuss 550 med trafik varje hel timme i båda riktningarna. Övriga synpunkter Skinnskattebergs kommun vill uttrycka sitt stora oro över att plan saknas för den tunga trafik som idag går rätt genom centralortens butiksstråk. Planer för att förbättra detta har funnits längre tillbaka men inte slutförts.
Prioriterade infrastrukturåtgärder Ur Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014 2.6 Viktiga utvecklingsfrågor I samband med översiktsplanearbetet identifierades följande frågor som särskilt viktiga att belysa: Utbyggnadsmöjligheter för bostäder och verksamheter Möjligheter för mineralutvinning. Utveckling av turismen. Ökad tillgång till IT-teknik inom kommunen Utveckling av Godsstråket genom Bergslagen Förbättring av det regionala vägnätet Utveckling av kommunikationer inom kommunen och till närliggande centra Värna om kommunens unika kulturlandskap och naturmiljöer
Idag är frågan om mineralutvinning vilande emedan fokus förstärkts avseende turism, IT-teknik (fiber) samt bostadsförsörjning. Brister Direktförbindelse kollektivtrafik Västerås - Skinnskatteberg, återetablering av direktförbindelse med regioncentra i Västerås både för utbildning och arbete samt fjärrtrafik. Tung trafik genom centrum, medför dels buller och damm men även en otrygg trafiksituation på genomfartsled som delas med restauranger, handel och besökare, utredning och kartläggning behövs för att hitta hållbara alternativa transportvägar. Behov av GC-väg utmed väg 233 genom tätorten (Mellan Kulturhuset Korpen och Masmästarvägen). GC-väg mellan Skbg, Fagersta och Riddarhyttan är efterfrågad. Rastplats vid Rv 68 i Riddarhyttan. Tidigare analyser har pekat ut Riddarhyttan som en lämplig rastplats utmed Rv 68. Grusplan vid Gunnilbokorset, ägs av Sveaskog, används ofta som avlämningsplats, bör konverteras till en rastplats, med hårdgjord yta och viss service, en statushöjning generellt. Utökade möjligheter till pendling med tåg Örebro-Gävle Vinterunderhåll väg 233 samt väg 596 otillräckligt, samt generellt underhåll behöver höjas. Kollektivtrafik mellan Skbg och Lindesberg saknas. Godsstråket i Bergslagen behöver utvecklas, med flera tåg och planskilda korsningar. Skydd vid vattentäkter saknas delvis. Flytt av räddningstjänsten till bättre och säkrare strategisk plats, idag passerar farligt gods brandstationen med ca 10m. Återetablering av turistisk infrastruktur i Skinnskattebergs kommun och ökad tillgänglighet för olika grupper. Exempelvis behov av uppdaterad information, förenklat förfarande med skyltning längs vägar, övrig info samt röjningsbehov av kanotleder. Avsaknad av naturrum med information om bygdens historia, geologi, flora och fauna.