Regionalt serviceprogram för Västmanlands län Diarienr:

Transkript

1 Regionalt serviceprogram för Västmanlands län Diarienr:

2

3 1 Inledning Detta regionala serviceprogram styr insatser för att försöka främja service på landsbygden. Service på landsbygd kan vara det totala utbudet av all service såsom skolskjuts, färdtjänst, sjukresor, butik, post, bibliotek, apotek, hemtjänst och kommunikationer. Detta program avser dock just dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Enligt förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service skall kommunerna planera varuförsörjningen på sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. Kommunerna i länet som har prioriterade lanthandlare är en del av partnerskapet som tagit fram detta program. Därmed kan kommuner som ansluter sig och agerar i enlighet med programmet anses uppfylla förordningens krav. 2

4 2 Bakgrund Regeringen beslöt att länsstyrelserna i respektive län skall utarbeta ett regionalt serviceprogram för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. I Västmanlands län har lanthandlarna och andra berörda grupper sammankallats för att försöka hitta på olika åtgärder. Detta har resulterat i ett program med 5 insatsområden: Kommunerna försöker upphandla livsmedel till småkök på ett sådant sätt att lanthandlarna kan vara med och lägga anbud. Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna och andra berörda parter försöker stärka turistiska satsningar i lanthandlarnas närhet. Läget för bensinstationer i länet skall bevakas och vid behov skall vissa av dem prioriteras så att de kan få stöd enligt förordningen om kommersiell service I de fall där det är lämpligt skall vi sträva efter samverkan mellan kommersiell och offentlig service. Berörda parter försöker tillhandahålla kompetensförsörjning till lanthandelsbutiker och potentiella köpare av sådana. 3

5 3 Nuläge Sedan det förra lokala utvecklingsprogrammet togs fram har nästan hälften av Västmanlands prioriterade lanthandlare lagts ner. Från 15 till 8. Av de åtta butiker som finns kvar finns 1 i kronofogdens register och 2 har fått sitt tredje servicebidrag. Det fanns tidigare också butiker utöver de 15, de flesta av dessa låg i Heby som nu har lämnat länet och en butik som definierades om och inte ingår Kommun Antal butiker 2003 Antal butiker 2009 Arboga 2 2 Fagersta 0 0 Hallstahammar 1 0 Kungsör 1 0 Köping 1 0 Norberg 2 0 Sala 6 4 Skinnskatteberg 1 1 Surahammar 1 1 Totalt 15 8 längre. Tabell 1. Antalet lanthandlare har minskat kraftigt sedan förra programmet togs fram Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. Man har en befolkning som är ganska spridd över kommunen precis som Sala men Sala har fler lanthandlare kvar. Bild 1. Andel av kommunens befolkning som har mer än 10 km till närmaste livsmedelsbutik 4

6 När det gäller drivmedelsstationer är behovet av service mindre eftersom man vanligen transporterar sig till försäljningsstället i ett fordon. I dagsläget har vi lämnat stöd till två bensinstationer som också är lanthandlare. Länsstyrelsen har gett Landsbygdsservice (handelns organ för stöttande av lanthandelsbutiker) i uppdrag att göra en inventering av drivmedelsstationer i länet. Denna avsåg drivmedelsstationer utanför tätorter med mer än 3000 invånare. Inventeringen resulterade i bilaga 1 och ligger till grund för bild 2 nedan. Oljepriset (Brent) har stigit under 2009 men ligger idag fortfarande bara på drygt hälften av priset sommaren Bild 2. För tillfället finns dessa drivmedelsstationer kvar på landsbygden och i kommunernas tätorter finns naturligtvis mackar men dessa är ej utmärkta, utom i Skinnskatteberg. Ju fler personer som bor på en ort desto viktigare är det att det finns en drivmedelsstation i närheten. I tabell 2 syns storleken på våra små tätorter. 5

7 Tabellen delar in kommunerna i tätorter som är platser som har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen (SCB-definition) och er som har mellan invånare. Tätorterna är inte desamma som församlingarna med samma namn. Exempelvis är före detta Götlunda församling betydligt större än sin tätort. Västmanlands län 2005 Plats Invånare Andel av kommunen Skinnskatteberg Skinnskatteberg ,3% Skinnskatteberg Riddarhyttan ,5% Skinnskatteberg I 305 6,4% Skinnskatteberg ,8% Skinnskatteberg Totalt ,0% Surahammar Surahammar ,6% Surahammar Virsbo ,6% Surahammar Ramnäs ,6% Surahammar I 63 0,6% Surahammar 781 7,7% Surahammar Totalt ,0% Kungsör Kungsör ,6% Kungsör Valskog 719 8,7% Kungsör I 259 3,1% Kungsör ,7% Kungsör Totalt ,0% Hallstahammar Hallstahammar ,9% Hallstahammar Kolbäck ,4% Hallstahammar Strömsholm 594 4,0% Hallstahammar Sörstafors 294 2,0% Hallstahammar I 264 1,8% Hallstahammar ,0% Hallstahammar Totalt ,0% Norberg Norberg ,0% Norberg I 206 3,5% Norberg ,5% Norberg Totalt ,0% Västerås Västerås ,1% Västerås Skultuna ,5% Västerås Hökåsen ,1% 6

8 Västerås Irsta ,9% Västerås Tillberga ,6% Västerås Enhagen-Ekbacken 984 0,7% Västerås Barkarö 963 0,7% Västerås Dingtuna 959 0,7% Västerås Kvicksund 942 0,7% Västerås Tidö-Lindö 575 0,4% Västerås Tortuna 439 0,3% Västerås Örtagården 303 0,2% Västerås Munga 240 0,2% Västerås Kärsta och Bredsdal 234 0,2% Västerås I 862 0,7% Västerås ,9% Västerås Totalt ,0% Sala Sala ,2% Sala Ransta 879 4,1% Sala Västerfärnebo 472 2,2% Sala Möklinta 377 1,8% Sala Sätra brunn 325 1,5% Sala Salbohed 262 1,2% Sala Kumla kyrkby 210 1,0% Sala I 863 4,0% Sala ,0% Sala Totalt ,0% Fagersta Fagersta ,8% Fagersta I 461 3,8% Fagersta 919 7,5% Fagersta Totalt ,0% Köping Köping ,4% Köping Kolsva ,3% Köping Munktorp 485 2,0% Köping I 174 0,7% Köping ,6% Köping Totalt ,0% Arboga Arboga ,5% Arboga Götlunda 302 2,3% Arboga Medåker 228 1,7% Arboga I 143 1,1% Arboga ,5% Arboga Totalt ,0% Tabell 2. Det vore önskvärt att de mindre tätorterna över 700 innevånare hade tillgång till bensin och lanthandel. Så är dock inte fallet. Uppgifterna är hämtade från SCB. 7

9 4 Analys Lanthandelsbutiker Antalet lanthandelsbutiker har ständigt minskat utan att något tidigare program eller statligt stöd lyckats stoppa utvecklingen. Samhället förändras emellertid hela tiden och hur människor i framtiden kommer att fördela sig mellan städer och landsbygd går inte att säga. Ökar boendet på landsbygden kan samtliga våra prioriterade butiker ha ett sådant underlag att de klarar sig. Trenden i Västmanland är inte entydig. Nära vissa lanthandlare växer boendet och vid andra minskar det. Samtidigt krävs en viss köptrohet som i regel saknas på nästan samtliga orter i länet. Det hjälper inte att ha en stor befolkning på en ort om innvånarna inte handlar i butiken. Ett vanligt konsumtionsmönster är att konsumenterna gör månatliga storinköp i någon större och billigare butik företrädesvis på centralorten. Det är sannolikt att butiker i orter med endast en butik kvar kommer att läggas ned inom några år om inget görs. Orsakerna till de senaste butiknedläggningarna var oftast dålig lönsamhet. Ibland har köparna vid ägarbyte av en lanthandel upplevt att de blivit lurade och ibland har vi kunnat ana en viss bristande entusiasm när handlare tagit över från sina föräldrar. Vissa räknade fel vid förvärvet av butiken så de sedan inte hade råd med inventarier. Med tanke på att Landsbygdsservice aviserat att de skall lägga ner kan man vänta sig att tillgängligheten till kunskap minskar ytterligare. Det finns flera orsaker till att en verksamhet läggs ner. Det kan vara att den bedöms som mindre lönsam än andra tänkbara verksamheten och en lanthandlare som går i pension kanske inte får några köpare. Vilka chanser har våra åtta lanthandlare att vara kvar? En analys av styrkor, svagheter hot och möjligheter ger följande: Styrkor: En svag ekonomi gör lanthandlarna mer aktiva. Turism gynnar vissa lanthandlare Svagheter: En låg omsättning och svag lönsamhet gör att lanthandlarna inte kan ta förluster någon längre tid. Vikande kundunderlag som beror på att befolkningen på många håll minskar, låg köptrohet. litet sortiment, stora säsongsvariationer och dyra varukostnader är andra problem. Konkurrens från stormarknader finns också. 8

10 Möjligheter: Ökad lokal upphandling Ny teknik Samhällsförändringar som att människor vanligtvis blir rikare varje år gör kanske att de blir mindre benägna söka de billigaste priserna vilket torde gynna lanthandelsbutiker. Det finns en rad motiverande faktorer som bidrar till att de inblandade parterna gör sitt bästa. (Exempelvis att serviceavveckling kan få negativa konsekvenser för fastighetsmarknaden. Orter som mist sin sista butik är inte särskilt intressanta för inflyttning. Vid en eventuell nedläggning av en lanthandelsbutik kan kommunen drabbas bl.a. av högre sociala kostnader, då kommunen har ett uttalat varuförsörjningsansvar.) Turism kan öka på längre sikt vilket underlättar för butiker på sommaren. Vi får räkna med ett höjt bensinpris vilket kan förbättra lanthandlarnas konkurrenssituation. Hot: Alternativa inkomstmöjligheter kan locka handlarna att ägna sig åt något annat. Vi får räkna med ett höjt bensinpris vilket gör det svårare att bo på landsbygden. Drivmedelsstationer Tittar vi på bild 2 ovan så ser vi att vi har drivmedelsstationer ganska väl spridda över länet. Ingen torde ha mer än 20 minuter till en drivmedelsstation vilket får anses acceptabelt. Däremot är det viktigt att orter som också har en lanthandel i möjligaste mån också har tillgång till drivmedel på orten. Måste man lämna orten för att tanka handlar man kanske också på annan ort. På orter som Ramnäs, Virsbo, Kolsva, Riddarhyttan, Salbohed, och Götlunda är det således speciellt viktigt att det finns drivmedel. Länsstyrelsen bör bevaka ifall dessa mackar blir så svaga att de kan vara i behov av stöd enligt förordningen om kommersiellt service. 9

11 5 Samarbete Det är viktigt att alla berörda parter hjälps åt med att bevara den kommersiella servicen på er. Kommunen, länsstyrelsen, handlarna och människorna på bygden bör alla vara med. Därför bör de stödsystem som finns anpassas för att uppnå samarbete. Länsstyrelsen tolkar förordningen om stöd till kommersiell service och kan anpassa tillämpningen. Det är exempelvis möjligt för länsstyrelsen att lämna fler än tre servicebidrag om det finns synnerliga skäl. Denna paragraf kan tolkas så att det föreligger synnerliga skäl ifall en kommun gör lokala upphandlingar av mat till småkök, där lanthandlarna kan lägga anbud. Därmed skulle vi få en chans till att rädda lanthandeln i väntan på bättre tider som kanske kommer om vi har riktig tur. Liknande förändringar kan göras för att motivera samarbete mellan de inblandade parterna. Detta regionala serviceprogram som kan komma att revideras under programtidens gång bygger vidare på målet en god vardag i Västmanlands Regionala utvecklingsprogram för En del av arbetet med Serviceprogrammet har bedrivits i partnerskapet för landsbygdsprogrammet som delvis kan anses vara partnerskap även för detta program. 10

12 6 Mål Lanthandeln i Västmanland har inte sådan lönsamhet att det är rimligt att vi med hjälp av subventioner eller på annat sätt bör försöka påverka någon att gå in i branschen. Däremot är läget ett annat för dem som redan är verksamma handlare. Dessa bör kunna få investeringsbidrag och servicebidrag några gånger innan vi drar in servicebidragen och butiken läggs ned. Målet är att våra åtta lanthandlare skall vara kvar vid utgången av 2013 som är det sista året för det här serviceprogrammet. Om butikerna överlever till programperiodens slut 2013 har målet nåtts. När det gäller drivmedelsstationer räcker det som mål att viktiga stationer bevakas och vid behov prioriteras så bidrag kan lämnas. 11

13 7 Insatsområden & Uppföljning Serviceprogrammets syfte är att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Serviceprogrammets övergripande mål är att ingen av våra åtta lanthandlare skall ha lagt ner verksamheten vid utgången av 2013 som är det sista året för det här serviceprogrammet. Följande insatsområden finns Kommunerna försöker upphandla livsmedel till småkök på ett sådant sätt att lanthandlarna kan vara med och lägga anbud. (Effektmål: 25% av lanthandlarna skall anse att de hade en chans att delta i en upphandling till småkök. Resultatmål: De 8 lanthandlarnas totala omsättning skall inte minska. Aktivitetsmål: Länsstyrelsen utformar riktlinjer för stöd till kommersiell service så de kommuner gynnas som gör upphandling till småkök där lanthandlare kan vara med.) (Effektindikator: Andel lanthandlare som ansett sig ha en chans att delta i upphandling till smålök. Resultatindikator: Omsättning i butiker Aktivitetsindikatorer: Tid som läggs ner på att ändra riktlinjer för stöd till kommersiell service.) Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna försöker stärka turistiska satsningar i lanthandlarnas närhet. (Effektmål: 25% av lanthandlarna skall anse att de fått fler turister som kunder. Resultatmål: De 8 lanthandlarnas totala omsättning skall inte minska. Aktivitetsmål: Två projekt kommer att initieras för att främja turistiska satsningar som gynnar lanthandlare.) (Effektindikator: Andel lanthandlare som ansett att de fått fler turister som kunder. Resultatindikator: Omsättning i butiker Aktivitetsindikatorer: antal projekt som bedrivs) Läget för bensinstationer i länet skall bevakas och vid behov skall vissa av dem prioriteras så att de kan få stöd enligt förordningen om stöd till kommersiell service (Effektmål: Drivmedelsstationer på orter som har lanthandel skall inte bli färre. Resultatmål: Länsstyrelsen skall på ett tidigt stadium upptäcka drivmedelsstationer i svårigheter. Aktivitetsmål: Länsstyrelsen skall kontakta viktiga drivmedelsstationer för att undersöka om de behöver prioriteras så de kan bli aktuella för stöd till kommersiell service.) 12

14 (Effektindikator: Antal drivmedelsstationer på orter som har lanthandel. Resultatindikator: Hur lång tid innan nedläggning vidtogs åtgärder Aktivitetsindikatorer: antal kantakter med drivmedelsstationer) Sträva efter samverkan mellan kommersiell och offentlig service (Effektmål: Om det är möjligt att få in offentlig service i lanthandelsbutiker bör detta ske. Resultatmål: De 8 lanthandlarnas totala omsättning skall inte minska.. Aktivitetsmål: Länsstyrelsen utformar riktlinjer för stöd till kommersiell service så att de kommuner gynnas som samordnar verksamheter med lanthandlarna.) (Effektindikator: Antal butiker med offentlig service Resultatindikator: Omsättning i butiker Aktivitetsindikatorer: Tid som läggs ner på att ändra riktlinjer för kommersiell service.) Tillhandahålla kompetensförsörjning till lanthandelsbutiker och potentiella köpare av sådana (Effektmål: Ägarbyten skall gå till på ett sådant sätt att goda möjligheter att driva verksamheten vidare skall föreligga. Resultatmål: Om ägarbyte sker i någon av butikerna skall de nya ägarna få hjälp vid förvärvet. Aktivitetsmål: Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer startar ett projekt som tillhandahåller kompetens.) (Effektindikator: Andel av nya ägare som anser sig gjort en bra affär. Resultatindikator: Andel nya ägare som ansett sig få hjälp. Aktivitetsindikatorer: Antal startade projekt. Uppföljning av indikatorer görs årligen av länsstyrelsen eller den länsstyrelsen utser. 13