Tillväxtenheten Ledningskontoret Regionalt serviceprogram Gotlands län

Transkript

1 Tillväxtenheten Ledningskontoret Regionalt serviceprogram Gotlands län

2 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund Uppdraget....4 Nulägesbeskrivning..5 Serviceorter.. 5 Övriga orter med kommersiell service.5 Dagligvaror...6 Drivmedel.7 Betalservice..7 Karta utbud kommersiell service..8 Strategiskt viktiga orter..9 Serviceorter..9 Övriga orter..9 Karta, strategiskt viktiga serviceorter Hot och möjligheter 11 Sammanfattande bedömning...11 Mål..12 Programmets mål 12 Prioriterade insatsområden.12 Prioriterade orter.12 Finansiering 12 Arbetsformer.13 Informationsinsatser

3 Inledning och syfte Serviceprogrammet har till syfte att styra insatser för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen i Gotlands län. Programmet skall vara ett styrande dokument i syfte att samla resurser och insatser för att uppnå gemensamma mål för god servicetillgänglighet i länet, samt styra användandet av stödet till kommersiell service 1. Avgränsning Den geografiska avgränsningen av programmet är Gotlands län med undantag för Visby tätort. När det gäller serviceslag har detta program avgränsats till att omfatta dagligvaror och drivmedel samt service som kan stärka dessa serviceslag. Exempel på sådan service är apoteksvaror, post, systembolagsvaror. Den offentliga servicen berörs ej i programmet. Kopplingar till andra program Det regionala utvecklingsprogrammet (Vision 2025) utgör grunden för alla övriga program på Gotland. Det regionala tillväxtprogrammet (RTP) styr insatser som skall genomföras för att nå målen i Vision Insatserna i Regionalt serviceprogram hanteras inom regionala tillväxtprogrammet, landsbygdsprogrammet och leader programmet enligt nedanstående figur. 1 SFS ( 2000:284 ) om stöd till kommersiell service, med senare ändringar 3

4 Bakgrund Regeringen har i regleringsbrev uppdragit Samverkansorganet i Gotlands län att utarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen, i enlighet med konsumentverkets riktlinjer för regionala serviceprogram. Regering gav den 19 december 2008 Konsumentverket i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för framtagande av regionala serviceprogram. Programmen ska utarbetas och genomföras under perioden Konsumentverket redovisade uppdraget till regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 23 januari Regeringen uppdrog åt Konsumentverket att, i enlighet med verkets förslag till riktlinjer för regionala serviceprogram stödja länsstyrelser eller i förekommande fall, regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan, i framtagande av regionala serviceprogram. Uppdraget I de nya programmen bör tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionshinder uppmärksammas särskilt. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas och uppmuntras. Arbetet med regionala serviceprogram ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Länsstyrelserna eller i förekommande fall regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan ska ansvara för att de regionala serviceprogrammet utarbetas. De regionala serviceprogrammen ska vara fyraåriga program, där målsättningen för serviceutvecklingen finns formulerad och där olika åtgärdsområden och enskilda åtgärder definieras. Programmen skall ligga till grund för bedömningen av stödet för kommersiell service. Programarbetet ska vara inriktat på att vidareutveckla sambanden mellan serviceförsörjning och lokal utveckling. Samverkan ska ske med landsbygdsprogrammet, de lokala partnerskapen inom arbetet med leader-metoden samt med arbetet med regionala utvecklingsprogram och regionala tillväxtprogram som kopplar till landsbygdsstrategin. Innehållet bör förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, lokalt näringsliv både inom detaljhandel, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar, lokala utvecklingsgrupper och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Regionerna har full frihet att välja den typ av partnerskap stort eller litet, formellt eller informellt, vilka aktörer som skall ingå man bedömer mest ändamålsenligt för att hantera hela serviceperspektivet. Programmen skall utgå från en analys över vilka problem och möjligheter som finns för att en god servicenivå i regionen kan uppnås. Förutsättningar för att utveckla samordnad service och lokalt anpassade lösningar ska särskilt beaktas i analysen. Programmen ska innehålla en strategi för genomförande och en plan för finansiering. Strategin omfattar mål, prioriteringar och åtgärder. 4

5 Nulägesbeskrivning Serviceorter Som underlag för arbetet med Vision 2025 gjorde Eurofutures AB på uppdrag av Gotlands kommun rapporten Visby, Hemse, Slite och de övriga. Förslag till orts-klassificering för Gotland 2. Rapporten syftade till att ta fram ett faktabaserat underlag över serviceutbud och tillgänglighet i Gotlands kommun. Som serviceorter i rapporten föreslogs Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarsvik. I rapporten beräknades serviceorternas geografiska omland utifrån hur många personer som kan nå serviceorterna inom 10 respektive 20 minuters bilväg. Rapporten visade att de allra flesta, 70 %, når någon av serviceorterna inom 10 minuters restid. Hela 98 procent når någon av serviceorterna inom 20 minuters restid. Områden som inte når serviceorterna inom 20 minuters restid är Fårö och Stenkyrka på norra Gotland och områden på östra Gotland kring När och Ljugarn. I serviceorter finns idag tillgång till kommersiell service i form av dagligvarubutiker och tankställen. I orterna Fårösund, Katthammarsvik och Burgsvik finns endast en dagligvarubutik och ett tankställe, övriga orter har tillgång till 2 eller flera dagligvarubutiker och tankställen. Övriga orter med kommersiell service Tillgång till dagligvaror och tankställen finns förutom i de utpekade serviceorter på ytterliggare åtta orter på Gotland. Dessa är Norra Gotland Mellersta Gotland Östra Gotland Södra Gotland Fårö Fole Ljugarn Havdhem Stenkyrka När Stånga Garda Vanlig stil dagligvaror och bensin Kursivt endast dagligvaror Eurofutures rapport visade på ett fåtal område där invånare på Gotland har mer än 20 minuters restid. På norra Gotland Fårö och Stenkyrka och på östra Gotland När och Ljugarn. Om utpekade serviceorter kompletteras med övriga orter med befintlig kommersiell service blir resultatet annorlunda. Områden som ej täcktes av serviceorterna på norra Gotland Stenkyrka och Fårö har då tillgång till dagligvaror. I områdena på östra Gotland finns tillgång till både dagligvaror och bensin. 2 Bilaga 2 5

6 Dagligvaror I jämförelse med riket är Gotland ett av sex län i Sverige där ingen av länets invånare har mer än 20 minuters restid till en dagligvarubutik. I de femton övriga länen har viss andel av invånarna mer än 20 minuters resväg till en dagligvarubutik. Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2008 per län. Antal personer. Befolkning* 5 - < 10 minuter 10 - < 20 minuter 20 - <30 minuter Län Förändr Föränd Förändr. Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Källa: Konsumentverket. Glesbygdsverkets bearbetning. Enligt ovanstående sammanställning har 42,900 (75,1 %) invånare på Gotland mindre än fem minuters resväg till närmaste butik. 12,650 (22,1 %) invånare har mellan 5-10 minuters resväg och 1,572 (2,8 %) invånare minuters resväg till närmaste butik. Den nuvarande strukturen av dagligvarubutiker på Gotland har vuxit fram på kommersiella villkor. Antalet dagligvarubutiker har minskat under en längre tid, men minskningen har avtagit något under de senaste åren och marknaden verkar ha stabiliserats. En förutsättning för att dagligvaruhandeln på landsbygden skall ha en möjlighet att överleva är att kunderna i närområdet utnyttjar befintliga butiker. Dagligvarubutiker på Gotland har förutom kunder i närområdet en annan stor kundkategori, nämligen ett stort antal besökande turister. Under 2008 besökte turister Gotland, merparten av besöken skedde under sommarmånaderna. Antalet besökare är mer än 13 gånger den bofasta befolkningen på 57,004 4 invånare. Detta innebär ett stort uppsving i omsättning för alla butiker under sommarmånaderna, vissa butiker på landsbygden har cirka % av sin totala omsättning under sommarmånaderna. Den ökade omsättningen under sommarmånaderna möjliggör, och är en förutsättning för att många av de befintliga serviceställen skall överleva. 3 Gotland i siffror Gotland i siffror

7 Drivmedel Avseende tillgången till drivmedel har utvecklingen varit likartad med dagligvaruhandeln. De större aktörerna på marknaden har lagt ned olönsamma enheter på landsbygden. En mindre privat aktör 5 har sett möjligheter att etablera obemannade tankställen, där de stora bolagen har lagt ned. Bolaget har under de senaste åren etablerat 6 obemannade tankställen på olika platser på den gotländska landsbygden. Möjligheten att få lönsamhet i detta projekt beror troligtvis också på den stora antalet turister på Gotland. Många anländer med bil och besöker olika platser runt om på ön, detta leder till att efterfrågan på drivmedel ökar kraftigt på hela ön under sommarmånaderna. Betalservice Betalservice genom Svensk Kassaservice avvecklades den 30 november Nordea har tagit över 76 kontor i landet där kassaservicen kommer att fortsätta erbjudas i Nordeas regi. Utöver Nordeas kontor ska andra aktörer, i första hand på kommersiell väg, erbjuda dessa tjänster. Huvudsakligen är det upp till marknadsaktörerna att fortsättningsvis erbjuda grundläggande betaltjänster. Det kan handla om banker livsmedels- eller drivmedelsbutiker. Staten har dock ett fortsatt åtagande för de grundläggande betaltjänsterna och har möjlighet att genomföra upphandlingar på de orter och i landsbygd där marknaden inte tillgodoser det behov som finns. Regeringen har därför uppdragit till post och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla dessa tjänster på orter och i landsbygd utan kommersiella lösningar. Upphandlingen blev klar under hösten 2008 och ICA banken och Kuponginlösen fick uppdraget att tillhandahålla grundläggande betaltjänster för 15 orter via ombud i butik, i 73 områden Posten Meddelande AB via de ordinarie lantbrevbärarlinjerna. Hanteringen för dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen. Länsstyrelserna har från den första januari 2009 i uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. 5 Tankvärt AB 7

8 För en komplett bild av utbudet på dagligvaru- och drivmedels service på Gotland se nedanstående bild, för en komplett lista se bilaga 1. Utbud av kommersiell service Röd = mer än 1 butik dagligvaror, bensin Mörkblå = dagligvaror, bensin Ljusblå = dagligvaror Fårö Fårösund Stenkyrka Lärbro Slite Visby Fole Roma Katthammarsvik Klintehamn Garda Ljugarn Hemse Stånga När Havdhem Burgsvik 50 km 8

9 Strategisk viktiga orter för god tillgång till kommersiell service på Gotland Framtagandet av vision 2025, tillika Regionalt utvecklingsprogram för Gotland, skedde i ett brett partnerskap där representanter från stora delar av det gotländska samhället var representerat. I dokumentet anges vad som anses viktigt för landsbygdens utveckling. För att utveckla hela Gotland behöver olika områden för stad och land förstärkas. Målet är att öka befolkningen på ön, göra landsbygden till en kreativ miljö för företagare, boende och turism. Samt att lyfta fram Visbys möjlighet att inta en ny position, med hög kreativitet och kunskapsnivå och som världsarv. Några tätorter Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarsvik bör utvecklas som serviceorter för att förstärka landsbygden. Serviceorter Servicenivån i de utpekade serviceorterna är olika. Vissa orter har full service med ett flertal butiker, tankställen, systembolag och banker, medan andra endast har en butik och ett tankställe på orten. De orter där risken för att en försämring av servicenivån är störst är de orter där det endast finns tillgång till en butik och ett tankställe. I Hemse och Slite har invånarna idag full tillgång till kommersiell service från ett flertal aktörer. Här bedöms risken för att servicenivån skall försämras som obetydlig. I orterna Klintehamn, Roma och Lärbro finns tillgång till mer än en dagligvarubutik, tillgång till drivmedel finns på alla orter förutom Lärbro. På dessa orter bedöms risken för att servicenivån skall försämras som liten. I orterna Fårösund, Burgsvik och Katthammarsvik finns endast en dagligvarubutik och ett tankställe. Dessa orter utgör därmed de mest strategiskt viktiga orter där tillgången till kommersiell service särskilt behöver beaktas. Övriga orter På östra Gotland finns en stark koncentration av serviceställen, här bedöms risken för att servicenivån skall försämras som liten. På norra och mellersta Gotland är det betydligt glesare mellan serviceställen, ur tillgänglighetsperspektiv är det viktigt att befintliga serviceställen finns kvar. I orterna Fårö och Stenkyrka på norra Gotland samt Fole på mellersta Gotland finns enbart ett serviceställe att tillgå. Detta innebär att även dessa orter utgör strategiskt viktiga orter där tillgången till kommersiell service särskilt behöver beaktas. 9

10 Strategisk viktiga serviceorter Röd = strategisk viktiga Mörkblå = övriga orter med service Fårö Fårösund Stenkyrka Lärbro Slite Visby Fole Roma Katthammarsvik Klintehamn Garda Ljugarn Hemse Stånga När Havdhem Burgsvik 50 km 10

11 Hot och möjligheter Det blir allt tydligare att samspelet mellan landsbygden och tätorterna är avgörande för att upprätthålla nödvändig servicenivå, likaväl som för att uppnå den kritiska massa som krävs för ett fungerande samhälle. De större tätorterna är naven för omgivande landsbygd. En balanserad utveckling av tätorter och landsbygd som bygger på en långsiktig helhetssyn bör därför eftersträvas. Tillgången till en väl fungerande servicestruktur är viktig för att hela Gotland skall kunna utvecklas. Det finns risk att ett antal butiker kommer att läggas ner, fram till 2013, som en följd av befolkningsutvecklingen tillsammans med ändrade inköpsmönster och skärpta grossist- och leveransvillkor. Etableringar av lågprisbutiker och köpcentra i Visby kan förstärka denna utveckling. Samma förhållande gäller för landsbygdens drivmedelsservice, bankservice och statlig service. Många av de statliga myndigheterna ersätter den lokala och personliga representationen med telefontid och internettjänster. Många av butikerna på landsbygden har ett kundunderlag som många gånger är för lågt för en god lönsamhet. Därmed är det viktigt att stärka kundunderlaget till de butiker som finns på landsbygden. Befolkningsökning och ökad köptrohet i närområdet kan stärka butikerna på landsbygden. De flesta butikerna på landsbygden har sin bästa omsättning under sommarhalvåret när turister besöker området. För att stärka dessa butikerna ytterliggare är det av stor vikt att hitta nya former för service som kan locka denna kundgrupp att stanna och komma in i butiken. Nya former av tjänsteutbud som kopplas till butiken kan vara ett sätt att locka nya besökare till butikerna. Gotlands kommun har möjlighet att påverka utvecklingen av kommersiell service på Gotland genom kommunens planmonopol samt möjligheten att ge bidrag till kommersiell service enligt SFS 2000:284. Sammanfattande bedömning Sammantaget är bedömningen att tillgängligheten till kommersiell service på Gotland i stort är acceptabel, även om det på norra Gotland finns områden som har lite för långt till närmaste drivmedelsstation. Det finns förutsättningar för att den befintliga servicestrukturen kan bibehållas på kommersiella villkor så länge som antalet besökande på Gotland inte drastiskt minskar och befintliga kunder i närområdet använder närområdets serviceställen. Framgångsfaktorer - ökat antal besökande och boende på Gotland - ökad köptrohet i närområdet - attraktiva butiker med nya servicelösningar 11

12 Mål Det övergripande målet med programmet är att bidra till att en god service kan erbjudas alla invånare på Gotland. Vidare att nuvarande tillgänglighet ej försämras under programperioden samt att befintliga serviceanläggningar i orter av strategisk betydelse ges möjligheter att utveckla verksamheten. Målet i Vision 2025 (RUP) är att befolkningen på Gotland skall öka till invånare. En viktig beståndsdel för att uppnå detta mål är att tillgången till kommersiell service är god över hela ön. Programmets mål % av invånarna på Gotland har mindre än 20 minuters restid till närmsta kommersiell service anläggning. Utvecklingen kommer att följas upp i den centrala servicedatabasen. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) ansvarar för sammanställningen av den statistiken. Prioriterade insatsområden - Insatser för en attraktivare butik - Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade - Insatser för att öka köp troheten i utsatta butiker - Insatser för komplettering av ytterliggare serviceslag, inklusive drivmedel Ansvaret för genomförande av dessa insatser ligger i första hand på serviceföretagen i länet och dess organisationer. Prioriterade orter I första hand utpekade strategiska orter, i andra hand serviceorter i Vision 2025 och i tredje hand orter med befintlig kommersiell service. Finansiering De huvudsakliga medlen för åtgärderna i programmet förutsätts komma från företagens och organisationers ordinarie budget. Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, projektmedel, strukturfondsprogrammen, Landsbygdsprogrammet inklusive Leader+ samt övrig finansiering av andra organisationer och företag. 12

13 Arbetsformer Ansvaret för att följa utvecklingen av det kommersiella serviceutbudet under programperioden åligger Gotlands kommun och finns inskriven som en åtgärd i det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Insatser för att bevara och utveckla det kommersiella serviceutbudet på Gotland hanteras av olika program och organisationer. Gotlands kommun handlägger insatser inom regionala tillväxtprogrammet, Länsstyrelsen Gotland handlägger insatser inom Landsbygdsprogrammet och Leader+ handlägger insatser inom Leader+ programmet. Stöd till de prioriterade insatsområdena kan sökas hos de handläggande organisationerna enligt nedan. Regionalt Tillväxtprogrammet, Gotland kommun - stöd till kommersiell service enligt SFS 2000:284, attraktivare butiker samt tillgänglighetsanpassning - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag - insatser för att öka köp troheten Landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen Gotland - insatser för att öka köp troheten - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag Leader + programmet, Leader + - insatser för att öka köp troheten - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag Aktörerna ovan skall träffas regelbundet månadsvis för att stämma av utveckling och eventuella insatser inom området. Insatser inom detta program skall samordnas vid dessa möten, beslut tas av respektive aktör. Informationsinsatser Det reviderade Landsbygdsprogrammet för Gotland som hanteras av länsstyrelsen, skall under våren presenteras för allmänheten runt om på Gotland. I samband med dessa presentationer kommer Gotlands kommun att presentera Serviceprogrammet för allmänheten. Härigenom ges boende, organisationer, näringsidkare, med flera möjlighet att diskutera olika lösningar och framföra förslag till olika insatser som hanteras inom programmets ramar. 13