Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets produktion: Produktion = Varuförädlingsprocess Enbart 0,5-5% av produktionen är värdeförädlande. Annan tid är flyttande, stilla produkter, då man ej bearbetar den PIA = Produkter i Arbete PIV = Produkter i Vila På en 8 timmars arbetsdag går ca 50% av tiden åt till förberedande (omställningar), i drift, nödvändiga förflyttningar, hantering, dokument, förebyggande underhåll. 50% går också åt till personlig tid, skiftbyten, väntetid, leta, akut underhåll, samtal, verkamhetsberoende. Orderprocess: Kund -> Offerering -> Order/Projektstart (ledarskap och styrning) -> Framtagning av konstruktion (resurser, utbildning) -> Inköp och planering -> Beredning -> Tillverkning -> Leverans/Uppföljning -> Kund Produktionssystem: Flödesschema, produktionslayout, nyckeluppgifter, kapacitet, förädlingsvärde, teknologi, produktionstyp. Kapacitet: Teoretisk kapacitet 8 timmar Normal kapacitet Planerade tiden, ca 85% av en 8 timmarsdag (tar bort planerade avbrott) Aktuell kapacitet Faktiska tiden, ca 45-75% av en 8-timmarsdag (tar bort ALLA avbrott) Leveransförseningar om man har betydligt lägre aktuell kapacitet än normalkapacitet! Stopp i senare produktionsled, kan leda till övertid är andra exempel på vad som kan hända. Omplanering! Planering: Huvudplanering (långtid) Personalbehov / stödkop / övertid / skift Detaljplanering (korttid) Vad? / Var? / När? / Vem? Effektiva produktionssystem utmärks av: Produktivitet Kvalitet Tidseffektivitet Flexibilitet Vad är produktivitet? Ett mått på hur vi uppnått huvudmålen Kvalitet/kassation/justeringar Många säger Ah, vi gör 105 så vet vi säkert att vi får 100 <- Då accepterar man fel i processen. Produktivitet Mängden varor/tjänster som produceras per resursenhet. Utfall/Insats exempelvis arbetsdag 8/8 = 1,0 eller 9/8 = något gick fel Kents lilla ordlista: Genomloppstid = Från det att produktion börjar till leveransen (fakturadatum 14/10, kan gå 15-120 dagar innan betalning) Ledtid = Från det att ordern kommer in (beställning) till leverans (lägger till administrativ tid till genomloppstiden)
Ekonomisk order-/partistorlek Är den storlek på en materialbeställning vid vilken de sammanlagda årskostnaderna för lagerhållning och ordersärkostnader är lägst! Ordersärkostnader: Ordersärkostnader = Allt administrativt och fysiskt arbete i samband med en särskild order. Exempelvis beställningsarbete, transporter, maskinomställningar, uttag och inlägg i lager Lagerhållningskostnader: Lokaler 5-10% Utrustning 5-10% Personal 10-15% Svinn/kassation 2-5% Underhåll/drift/försäkring 5-10% Låneränta 3-6% Per år bundet kapital: 30 55% Lageromsättningshastighet: Hur många gånger lagret fylls och töms per år. Snitt ca 3-7 ggr. EOQ (ekonomisk orderkvot), räknas med Wilson-formeln: 200 = Alltid där, del av formeln OK = Ordersärkostnad ÅB = Årdbehov LK = Lagerhållningskostnader SP = Styckepris Produktionsekonomi Kostnader och intäkter: Fasta och rörliga, direkta och indirekta Kalkylering För- och efterkalkyler Kalkylmodeller Bidrag, självkostnader och ABC-kalkylering Investeringskalkylering Payback- och kapitalvärdemetoden God ekonomi = Att hushålla med resurserna och att använda dem så att de gör störst nyttan. Www.allabolag.se <- Finfin sida, Knet rekommenderar! Resultat = Intäkter Kostnader Vad är en kalkyl? Kalkyl = Beräkning av kostnader (och intäkter) Man tittar på de ekonomiska konsekvenserna Kostnader/intäkter: Fasta = Förblir oförändrade när verksamhetsvolymen förändras Rörliga = Förändras när verksamhetsvolymen ändras. Med verksamhetsvolym avses främst hur mycket företaget producerar och säljer under en viss period.
Resultatplanering Hur påverkas kostnader/intäkter (resultat) när t.ex volymen ökar/minskar. Kallas även CVP-analys Används som: Underlag vid prissättning Val av tillverkningsvolym Beslut om kapacitet Underlag för rationaliseringsarbete Val av marknadsföringsinsatser Baseras huvudsakligen på att tydliggöra gränserna mellan fasta och rörliga kostnader. Verksamhetsvolym är ofta kapacitetsutnyttjande/beläggningsgrad. Kapacitetsutnyttjande = Utnyttjad kapacitet / Tillgänglig kapacitet Grundläggande begrepp och samband: m = verksamhetsvolym RK/st = rörliga kostnader per styck TRK = totala rörliga kostnader FK = totala fasta kostnader FK/st = fasta kostnader per styck TK = totala kostnader p = pris per styck TI = Totala intäkter V = Resultat Totalanalys: V = TI TK V = (m * p) (RKst * m + FK) Resultatdiagram: Används för att visualisera rörliga och fasta kostnader vid olika volymer. Kritisk punkt: Den punkt där totala intäkter är lika stora som totala kostnader Kallas även nollpunkt eller break even. Volymen när detta sker kallas kritisk volym, motsvarande för intäkter är kritisk omsättning. Produktionskalkyler: Aver oftast någon form av försäljning Används till: Prissättning Lönsamhetsbedömningar Kostnadsuppföljning Grundläggande kalkyler: (Bidrag = ofullständig kostnadsfördelning) Självkostnad = fullständig kostnadsfördelning Självkostnadskalkylering 3 huvudmetoder (Period (process) 1 produkt/ett mindre antal likartade produkter) Order/pålägg <- Det vi ska kunna! (ABC-kalkyl)
Påläggskalkyl: Direkta kostnader + fördelade indirekta kostnader (pålägg/fördelningsgrunder) Fördelningsnycklar Direkta kostnader dl = direkt lön och dm = direkt material. Indirekta kostnader: MO = Materialomkostnader (lagerlokaler, löner inköp och lager, svinn, försäkringar) TO = Tillverkningsomkostnader (lön planering/konstruktion, avskrivningar, underhåll) AO = Administrationsomkostnader (företagsledning, personal, ekonomiavdelning m.m) FO = Försäljningsomkostnader (löner, försäljning, reklam) AO + FO = AFFO (helt ologisk förkortning men ändå!) Viktigt till påläggskalkyler: (samtliga här ger procentsatser!) Påläggsberäkning Materialomkostnadspålägg (MO) MO fördelas på produkterna i förhållande till förbrukningen av dm eller MO fördelas på produkterna i förhållande till deras anspråk på lagerutrymme Företagets totala MO/företagets totala dm Påläggsberäkning Tillverkningsomkostnadspålägg (TO) Som procent av dl Som kronor på arbets-/maskintimme Företagets totala TO/företagets totala dl Påläggsberäkning AFFO-pålägg Vid fördelning av AFFO används ofta tillverkningsomkostnaden som påläggsbas Denna är summan av dl, dm, MO, TO (två sista som tal ej procent) och eventuella andra speciella direkta tillverkningskostnader. Företagets totala AFFO/företagets totala tillverkningskostnader Investeringskalkylering Investering: Avser kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång sikt Tas ofta upp som anläggningstillgångar i balansräkningen Fördelas genom avskrivningar Anskrivning är anläggningstillgångarnas värdeminskning pga förslitning, ålder, mm Fyra typer av investeringar: Ersättning (av befintlig utrustning) Expansion (rationalisering, intäktshöjande) Miljö (frivilliga insatser eller framtvingade miljökrav) Finansiella (aktier, värdepapper)
Viktigt till investeringskalkyler: Investeringens grundbegrepp: Grundinvestering G = Utbetalningen i samband med investeringen (avser hela, även eventuella konsekvenser (tilläggsutrustning)) Inbetalningsöverskott a = Skillnaden mellan löpande in- och utbetalningar. Restvärde R = Värdet vid slutet av den ekonomiska livslängden Ekonomisk livslängd n = Den tid det är ekonomiskt meningsfullt att använda investeringen. Kalkylränta r = Krav på förräntning företaget ställer på satsat kapital Kalkylränta: 1, Räntan 3,5% 2, Inflationen 1-4% 3, Risk 5% Summa: 10% Slutvärde: Slutvärdet av en inbetalning av 1kr efter ett visst antal år Ex slutvärdet av 250kr efter 12 år med en förräntning på 15% = 250*5,350 = 1337,50kr Nuvärde Olika inbetalningar jämförs vid nutidpunkten och beräknas om till värden vid denna tidpunkt. Visar nuvärdet av en enstaka betalning på 1kr vid olika år och räntesatser. Ex nuvärdet av en inbetalning på 650kr som sker om 6 år när räntesatsen är 15% blir 650*0,4323 = 281kr Payback räknar bara med G och a Nuvärde räknar med G, a, R, n och r. Nuvärde/kapitalvärdemetoden: Innebär att vi jämför in- och utbetalningar vid nolltidpunkten (investeringstillfället) Alla framtida inbetalningsöverskott räknas om till nuvärde Beslutsregel: En investering är lönsam om den har ett kapitalvärde större än 0! Payback/återbetalningsmetoden: Hur lång tid det tar att tjäna in investerat belopp Jämförs med den maximala återbetalningstid företaget kan acceptera (vanligt 2-3 år) Fördelar med Payback: Enkel (G/a) Ingen kalkylränta behöver uppskattas Nackdelar med Payback: Tar inte hänsyn till konsekvenser eller återbetalningstiden (gynnar kortsiktiga investeringar) Beaktar inte när inbetalningar sker Resultatplanering: Bidragsanalys Täckningsbidrag = Intäkter minus rörliga kostnader Tar inte hänsyn till fasta kostnader Känslighetsanalys: Hänger samman med prisändringar Högre pris hur stor volym kan vi tappa utan att minska lönsamheten? Lägre pris hur mycket måste volymen öka för bibehållen lönsamhet?
Lathund för själkostnadskalkyl (Holy Grail #1) MO = Företagets totala MO/företagets totala dm TO = Företagets totala TO/företagets totala dl AFFO = Företagets totala AFFO/företagets totala tillverkningskostnader (MO, TO, dl, dm) Sen läggs det ihop såhär: Direkt material * procentsats från MO Direkt lön * procentsats från TO Summan av dessa två läggs ihop (detta är tillverkningskostnaderna) Summan från nyss * procentsats AFFO Nu har vi självkostnaden! Om man sedan vill kan man ta självkostnaden * vinstpålägg Så har vi försäljningspris! Lathund för investeringskalkylering (Holy Grail #2) Kapitalvärdemetoden: När a är olika stort skilda år: Kapitalvärde = a1*tab.b + a2*tabb... +R*tabB G Glöm inte att man MÅSTE räkna varje år för sig i detta fallet, dvs a1=n1 och a2=n2 osv. När a är lika stort varje år: Kapitalvärde = a*tab.c + R*tab.B G Som Knet brukar säga är ni osäkra, använd tabell B. Använd alltid B för restvärdet! PayBack-metoden: Om a är lika stort varje år, blir återbetalningstiden G/a Om a är olika stort skilda år summeras inbetalningsöverskotten (a) de inskilda åren tills de blivit lika stora som grundinvesteringen (G). Återbetalningstiden är den tid det tar innan summan av a = G. Fungerar även finfint att kombinera metoderna när man kommer till sista året! För övrig information, konsultera utdelade uppgifter, kolla de första anteckningarna (som borde vara samma som dessa), eller ge upp och spring ut. Tack för mig!