Psynk psykisk hälsa barn och unga Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk
Satsa på barn och ungdomar
Bra stöd till alla föräldrar
Hitta unga mammor Hitta föräldrar som inte mår bra eller har problem Stödja föräldrarna och nätverket
De första åren är så viktiga
Vet ni? Brittiska institutet för framtidsstudier: Mentalt kapital - helhetssyn på vikten av psykisk hälsa och vad som stödjer detta.
Maskrosbarn och Orkidébarn Okänsliga Tåliga Känsliga Behov av stöd
Stress Frisk Sjuk Sårbarhet
Stöd Frisk, framgångsrik Sjuk Sårbarhet
Orkidébarn En känslighet på gott och ont
Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk..
Tidigt identifierar behov av extra stöd eller andras insatser
Ge alla en bra start i skolan Hur är arbetsmiljön?
Alla ska lyckas i skolan!!!
Läsa vidare få arbete Hur många är anställningsbara
Ingen ungdomsarbetslöshet
Med anpassning och hjälpmedel
Bra fritid, vänner, tillhörighet
Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. - Ja allt som behövs.
Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering..
Det onödiga glappet -mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri
Två specialistverksamheter med likande uppdrag Ungar som blir vuxna Hur svårt kan det vara???
Möjlighet att vara bra föräldrar Även om du är sjuk, har missbruk, har en utvecklingsstörning
Kompenserar ni alla som behöver?
Alla barn ska bli sedda.
Ingen..
Stoppa.
Aldrig..
Förhindra
Socialstyrelsens rapport: Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga En undersökning om omfattning och regionala skillnader 2012-3-27
Stora skillnader i antalet anmälningar till Socialtjänsten. Uttryckt som antal anmälningar per 1000 barn var den lägsta observationen 14 och den högsta 219 med ett medianvärde på 64 anmälningar.
Nästan 25 000 barn och unga var placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet någon gång under 2010. Det motsvarar drygt en procent av alla i åldersgruppen 0-20 år. Bland 13-17-åringar var drygt två procent någon gång placerade eller omhändertagna.
Ungefär 28 300 barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2010. Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor.
Knappt 250 000 hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2010, 6,5 procent av hushållen. Av hushåll med ensamstående kvinnor med barn fick 24 procent ekonomiskt bistånd
Under 2010 bodde 8 procent av alla Sveriges barn i hushåll med ekonomiskt bistånd.
Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla) Kommun
BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping+ Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad + Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping + Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå + Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Angered i Göteborg Östergötland Norrköping www.skl.se/psynk
Pyramid-verktyg
Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
Kunskap www.skl.se/psynk Kommunikation Kartläggning Analys
Kunskap Webb-tv Kommunikation Kartläggning Analys
Kunskap Kommunikation Adobe connect Kartläggning Analys
Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys vinjetter i Gliffy
Primärvården Socialtjänsten Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
Hur ska det gå för Pelle i livet?
Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet
Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa
Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010
Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010
Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010
Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010
Skolresultat för svenskfödda placerade barn 86 procent kan studera vidare på nationellt program på gymnasiet men bland placerade barn var det bara 55% av dem som placerats efter 12 års ålder 71% av dem som placerats före 10 års ålder. Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
Skolresultat för svenskfödda placerade barn Många saknar resultat i skolverkets statistik 12% av dem som placerats före 10 års ålder och 19 % av dem som placerats efter 12 års ålder vet vi inte alls hur det går i skolan Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur
Barn och ungdomar
Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Förväntad utveckling x xxx x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredning en Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser
Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner,
Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, natur och kulturupplevelser Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier
När ett barn eller familj har ett problem Vem är första linjen?
Första linjen? Behöver vi begreppet?
Specialist? Första linjen Generella insatser
Där man först möter barn och ungdomar som behöver hjälp för ett problem
Hjälp med att bedöma problemet och hitta rätt Skol-, Socialt-, Psykiskt-, Kroppligt-problem
Specialist Vem, vilka? Första linjen Generella insatser
Sex modeller för första linjen
Modellområdena har haft olika strategier Diskuterat fram en gemensam lösning i sammansatta styrgrupper och olika samverkansorgan som resulterat i förslag och beslut om att utveckla nya verksamheter. Landstinget startat en utredning med motivet att landstinget först själv måste tydliggöra ansvar och uppdrag inom huvudmannen innan man kan hitta gemensamma former med kommunen. Förtydligt uppdrag primärvården. Avvaktat resultatet från den kartläggning som gjorts inom ramen för projektet med förhoppning om att uppdragen därigenom skulle förtydligas och lösningar för första linjen därigenom skulle framträda.
Enskilda verksamheter med tydliga olika uppdrag som kompletterar varandra och som har väl utvecklade samverkans funktioner Ett team med kompetenser från olika verksamheter (socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa..) Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem Utgår från elevhälsan som är komplement med kompetens och resurser för att även behandla Den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin har även ansvar för första linje insatserna och resurser för båda uppgifterna Alla vård och stödinsatser från hälsofrämjande till specialistverksamheter finns i ett integrerad verksamhet
Primärvårdsbaserad Förstalinje modell Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens
Primärvårdsbaserad Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens. Förstalinje modell Fördelar: Enkel att sjösätta struktur och organisation finns redan. En (1)lagstiftning och regler för dokumentation är tydliga. Rekrytera, utbilda och sedan starta. Vårdcentralen är en känd verksamhet. Uppdraget blir renodlat (HSL), Tydliggör primärvårdens ansvar för barn och unga. Likställer psykisk och kroppslig ohälsa och underlättar samverkan inom landstinget.
Primärvårdsbaserad Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens. Förstalinje modell Nackdelar Avgränsar till ett hälso och sjukvårdsperspektiv. Riskerar att medikalisera problem som är sociala/skolrelaterade. Barn och föräldrar måste själva kan bedöma vilken typ av problem Vårdcentralen finns inte i barnens miljö krävs initiativ att söka. Krävs samverkan vårdgrannar för att kunna erbjuda ett helhetsperspektiv Modellen kan vara svår att genomföra i vissa vårdvalssystem.
Integrerad modell Förstalinje modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak.
Integrerad modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak. Förstalinje modell Fördelar Ett ställe att vända sig till Inte själva behöver avgöra vilken typ av problemen de har. Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, kontroller) som gör att alla barn och unga kommer Kan formas helt efter uppdraget att vara första linjen och kan, om den nystartas. Från början bemannas med de kompetenser som anses viktiga..
Integrerad modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak. Förstalinje modell Nackdelar Svårigheter med gemensam dokumentation och det kan också uppstå oklarheter kring informationsöverföring. Olika lagstiftningar ställer olika krav och det blir svårt med enhetliga rutiner. Det kan också ta tid att starta en integrerad verksamhet. Ofta krävs att en helt ny verksamhet skapas och att struktur och rutiner byggs upp från början.
Elevhälsobaserad modell Förstalinje modell Utgår från elevhälsan som är komplement med kompetens och resurser för att även behandla
Elevhälsobaserad Fördelar Ett ställe att vända sig till, behöver inte själva avgöra vilken typ av problem. Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, hälsobesök) som gör att alla barn och unga kommer. Finns i barnens närmiljö, barn och ungdomar själva kan söka hjälp utan vuxna Elevhälsans insatser blev mer lika för alla barn i ett län eller kommun. Nackdelar Med dagens lagar och regelsystem svårt att hitta formen för organisationen. Svårigheter med gemensam dokumentation och oklarheter kring hur information får överföras mellan personal som har olika huvudmän. Olika lagstiftningar ställer olika krav och det blir svårt med enhetliga rutiner. Inte vara delegerat till varje rektor utan kräver ett system som tillser att alla barn har tillgång till samma insatser. Elevhälsan enligt skollagen främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Förskolebarn omfattas inte heller av elevhälsan
Vägvisar modell Förstalinje modell Enskilda verksamheter med tydliga olika uppdrag som kompletterar varandra och som har väl utvecklade samverkans funktioner
Vägvisarmodell Fördelar Modellen är relativt enkel att starta under förutsättning att det finns beslutsorgan där överenskommelser om ansvarsfördelning kan skötas på ett smidigt sätt. Organisationerna behöver inte göra stora förändringar. Tydliggör sambanden Nackdelar Det är tveksamt om denna modell räcker för att få en bättre tillgänglighet och förbättrad resursanvändning. De nuvarande bristerna i systemet riskerar att leva kvar. Svårt att utforma beställar och utförmodeller så noga så att de bildar ett sammanhängande system. Ställer höga krav på att varje enskild verksamhet och enhet fyller sin funktion i förhållande till helheten, Risk att det fortsätter vara otydligt för barn och unga vart de ska vända sig.
Specialistbaserad Förstalinje modell Den specialiserad barn och ungdomspsykiatrin har även ansvar för första linje insatserna och resurser för båda uppgifterna
Specialist baserad Fördelar Relativt enkel att starta. Strukturerna och organisationen finns. Insatserna ges enligt en enda lag (HSL) och regler för dokumentation och liknande är tydliga. Efter analys, och eventuellt vissa utbildningsinsatser, kan verksamheten starta. Slipper en del externa avgränsningsdiskussioner mellan primärvård och specialistnivå. Kompetens om psykiatriska tillstånd finns Lätt att skapa bra flöden mellan förstalinje och specialistverksamhet. Nackdelar Allt upplevs som BUP/psykiatrisk specialistverksamhet, kan avskräcka från att söka hjälp där. Svårt att tydliggöra förstalinjesansvaret Risk att problem medikaliseras och psykiatriseras. Svårt att ha en hög tillgänglighet och vara i barnens närmiljö Risk att förstalinjesbehoven konkurerar ut specialistbehoven eller att specialistinsatser ges när det skulle räckt med förstalinjesinsatser. Svårt att klara att vara både generalister och högspecialiserade i samma verksamhet.
Hälsans hus Förstalinje modell Alla vård och stödinsatser från hälsofrämjande till specialistverksamheter finns i ett integrerad verksamhet
Hälsans Hus Fördelar Störst fördel för barn med omfattande behov möjlighet att gå till ett ställe med alla sina problem och där också förstalinjesinsatser finns i specialisternas närhet. Öka chansen att barn med funktionsnedsättningar får generella insatser i samma utsträckning som andra. Modellen ger förutsättningar att se barnet i ett helhetsperspektiv skapa möjligheter för bra kontinuitet och hållbara långsiktiga lösningar för barn med behov av stöd under stor del av uppväxten Nackdelar Modellen är uppenbarligen svårt att realisera. Kräver verkligt samarbete mellan många av de i vanliga fall stuprörsorganiserade verksamheterna. Det krävs speciella lokaler, beslutsordningar och omorganisationer. Olika lagar och regelverk för olika huvudman och insatser kan skapa problem. Möjligen löses också vissa problem om man gör detta till en gemensam verksamhet. En sammanhållen verksamhet för barn och familjer men innebär en gräns mot vuxna. Det kan vara svårt att samtidigt med detta sammanhållna koncept skapa valfrihet, speciellt i glesbygd (detta gäller för de flesta modeller).
Generella insatser
Individualiserade
Goda resultat Hälsa 100% av befolkningen Utanför gapet Generella insatser
Vi behöver ett dubbellyft
Slutsatser: Helhetssyn Övervinna motstånd Förtydliga ansvar Skapa förutsättningar för samordning Gemensamma resultat ger gemensamma incitament Kompetens för att kvalitetsutveckla Synkronisering på nationell nivå Dubbellyft Första linje
Men
Oförenliga önskemål Optimerade delar kontra optimerad helhet Insyn & informationsöver föring kontra integritetsskydd Kontinuitet kontra valfrihet Önskan om förändring utan att behöva ändra något
Kunna lita på och vila i att alla gör sin del
1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering
www.skl.se/psynk
Former för gemensam ledning och styrning ute i kommunerna och landstingen..?????
Kommer kräva engagemang från olika nivåer
STRATEGISK SAMORDNING POLITIK OPERATIV SAMORDNING FÖRVALTNINGSLEDNING PROFESSIONELL SAMORDNING PROFESSIONELLA & ARBETSLEDNING SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL
1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering
Införande trappan 5. Jag gör det i mitt dagliga arbete 4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring 3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet 2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort 1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)
Modellområdes projektet 2009 2011 www.skl.se/ psynk
Kom och var med i PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera. Vad gör du? www.skl.se/psynk