Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Relevanta dokument
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

DOM Stockholm

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Miljösamverkan Västerbotten

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Avfall i anläggningsarbeten

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Rättelse/komplettering

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Massor för anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning


Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Marksanering Librobäck inom Börjetull

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

DELDOM meddelad i Stockholm

TRIANGELSKOGEN, TALLDUNGEN OCH TRIANGELN SÖDRA, HELSINGBORG

Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

Naturvårdsverkets generella riktvärden

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Avfall och förorenade. områden

Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

PM F Metaller i vattenmossa

DOM Stockholm

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Acceptabel belastning

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Provtagning planterings- och trädgårdsjord 2014

GEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport

DOM Stockholm

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Massor till klassificering Surte Hamn

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 (reviderad )

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

En resurseffektiv masshantering

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB

DELDOM meddelad i Nacka Strand

Kompletterande provtagning Futuraskolan Danderyd

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Miljöriskområdet Kniphammaren

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Underlag till schaktplan

Mark Elert och Celia Jones

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Vad gör vi med våra deponier?

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Ert dnr M2018/01322/R

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Efterbehandling och kontroll av nerlagd deponi på fastigheten Rögle l :8 i Helsingborg

KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.

Dumpningsdispens och utfyllanden vid Grimskallen

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Sanering MILO Förskola

1. Allmänt om generella och platsspecifika riktvärden

Transkript:

Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1

Användning av avfall i sluttäckningar av deponier Under tätskiktet Använd mottagningskriterier för aktuell deponiklass Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt Användning av avfall i sluttäckningar av deponier Ovan tätskiktet Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt 2

Nivåer för deponitäckning Nivån bör ses som ett exempel på vad Naturvårdsverket anser är lämpligt skydd för miljö och hälsa vid deponitäckning I det enskilda fallet kan deponins utformning, lokalisering och framtida användning innebära att andra nivåer är mer relevant för att ge tillräckligt skydd för miljö och hälsa Riktvärden för MKM Naturvårdsverket: MKM-värden är framtagna för att man ska kunna avgöra vilka områden som som behöver efterbehandlas och för att man ska kunna sätta upp åtgärdsmål vid efterbehandlingar. Även föroreningsnivåer enligt MKM innebär hälso- och miljörisker att markanvändningen måste begränsas. Problem med scenariot för framtagande av riktvärden för MKM: Markanvändningen Människor äter inte bär och växter från området Miljörisker inom området Stort långsiktigt ansvar för verksamhetsutövaren till deponin 3

Modell för beräkning av nivåer för deponitäckning En speciellt utvecklad modell har använts för beräkning av nivåerna som anges som halter och utlakning Totalhaltbaserade kriterier för hälso- och miljörisker baseras på metodiken som används vid beräkningar av riktvärden i förorenad mark Lakbarhetsbaserade kriterier för hälso- och miljörisker baseras delvis på principer som använts för att beräkna acceptanskriterier för de olika avfallsdeponiklasserna Skydd för markmiljön baseras på nivåer för skyddet av marklevande organismer Hälsorisker 4

Riktvärden för MKM Generella riktvärden för förorenad mark (MKM) Ämnen halt (mg/kg TS) Begränsande faktorer Arsenik 25 hälsa intag jord Bly 400 markmiljö Kadmium 15 skydd ytvatten Koppar 200 markmiljö Krom tot 150 markmiljö Kvicksilver 2,5 hälsa ånga Nickel 120 markmiljö Zink 500 markmiljö PAH-L 15 markmiljö PAH-M 20 hälsa ånga PAH-H 10 markmiljö Nivåer för deponitäckning 5

Nivåer för deponitäckning styrande faktorer Styrande faktor för halt: Bakgrundshalt: As Hälsorisk: Hg Hälsorisk intag av växter: As, Cd Skydd för markmiljö: Pb, Cu, Cr(tot), Ni, Zn, PAH-L, PAH-M, PAH-H Jämförelser riktvärden MKM och nivåer deponitäckning Ämnen MKM Nivåer Begränsande faktorer Arsenik 25 10 intag jord/intag växter Bly 400 200 markmiljö Kadmium 15 1,5 skydd ytvatten/ intag växter Koppar 200 80 markmiljö Krom tot 150 80 markmiljö Kvicksilver 2,5 1,8 hälsa ånga/hälsa Nickel 120 70 markmiljö Zink 500 250 markmiljö PAH-L 15 3 markmiljö PAH-M 20 10 hälsa ånga/markmiljö PAH-H 10 2,5 markmiljö 6

MÖD:s dom den 19 oktober 2007 Sluttäckning av deponi, Motala kommun Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom den 22 september i mål Nr M 678-06 och Länsstyrelsens i Östergötlands län beslut den 31 januari 2006. Punkt 5 skall ha följade lydelse Om föroreningshalten i tillförda jordmassor underskrider de nivåer som anges för mindre känslig markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889 får massorna nyttiggöras i sluttäckningsarbeten, till exempel i deponins skyddstäckning utanför tätskiktet Gästrike återvinnare MÖD:s dom den 25 februari 2008 Tillstånd till anläggande och drift av avfallsdeponi, Vafab Miljö AB Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom. Villkorspunkten 9, andra strecksatsen, ska ha följande ändrade lydelse. Utanför sluttäckningens tätskikt uppfylla, såvitt avser jordmassor, gällande kriterier för mindre känslig markanvändning (för närvarande Naturvårdsverkets Rapporter 4638 och 4889) och såvitt avser andra avfallsmassor, gällande föreskrifter för mottagning av inert avfall (för närvarande Naturvårdsverkets Föreskrifter NFS 2004:10) 7

MÖD:s dom den 25 februari 2008 Beträffade frågan vilka föroreningar som högst kan accepters i de jordmassors som ska användas för sluttäckning anser Miljööverdomstolen att en lämplig utgångspunkt i brist på andra värden kan vara de riktvärden som Naturvårdsverket fastställt för mindre känslig markanvändning i rapporterna 4638 och 4889. MD:s dom den 3 mars 2010 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid LÖT avfallsanläggning i Vallentuna kommun, SÖRAB Miljödomstolen fastställer slutliga villkor för verksamheten. Villkor 8 Restprodukter som används för konstruktionsändamål ska a)innanför sluttäckningens tätskikt uppfylla gällande kriterier för deponering inom den aktuella deponin (för närvarande Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall b) Utanför sluttäckningens tätskikt uppfylla gällande kriterier framtaga och publicerade av Naturvårdsverket (för närvarande Handbok 2010:1; återvinning av avfall i anläggningsarbeten) 8

Överklagande till MÖD av SÖRAB Bolaget yrkar att Miljööverdomstolen, med ändring av Miljööverdomstolens Deldom, föreskriver Att villkor 8 från och med punkt b) ges följande lydelse: Utanför sluttäckningens tätskikt och för andra konstruktionsändamål inom anläggningen uppfylla (i) såvitt avser skyddet för människors hälsa och markmiljö gällande kriterier för mindre känslig markanvändning samt (ii) såvitt avser skyddet för vattenrecipient kriterier som, med undantag för klorid, säkerställer att det vatten som avrinner från sluttäckningen inte ger upphov till föroreningshalter i det närbelägna diket överstiger gälande gränsvärde för att dricksvatten ska beaktas som tjänligt (SLVFS 2001:3) Modellparametrar Skillnader mellan modellparametrar vid beräkningar av totalhaltkriterier för skydd av hälsa och markmiljö Nivå (ovan tätskikt) Riktvärden (MKM) intag av grönsaker 5 kg/år (barn och vuxna) 0 kr/år skyddet av markmiljön 75 % 50 % (skydd av arter) Bolagets syn: riktvärden för MKM ska gälla 9

Framtida användning av avfall i konstruktioner? Sluttäckningar Andra typer av konstruktioner 10