Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes

Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Plan för förbättring av konnektivitet och habitat som påverkats negativt av vattenkraftsproduktion i Vilhelmina Baltic Landscape Plan for amelioration of river connectivity and habitat quality negatively affected by hydropower production in Vilhelmina Baltic Landscape Date: 2014-03-26 Authors Daniel Palm och Leif Jougda Report No. 21 WP6 WP6

Date: 2014-03-26 Authors: Daniel Palm och Leif Jougda Partner organization

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 English summary... 5 Bakgrund... 6 Fokusområden... 7 Förslag på framtida arbete inom fokusområdena. 14

SAMMANFATTNING Sedan 2004 är Vilhelmina kommun antagen som en Model Forest och medlem i det internationella Model Forest-nätverket. Under perioden 2011-2014 har Vilhelmina Model Forest (VMF) varit delaktig i projektet Baltic Landscape. Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Inom ramen för det arbetsområde som inriktas mot ytvatten har VMF genom styrgruppen genomfört en rad olika aktiviteter inom Ångermanälven avriningsområde. Inledningsvis identifierades sex viktiga fokusområden: 1. Vandringsvägar för fisk, 2. Habitat återställning, 3. Miljöanpassad vattenreglering, 4. Utreda hur vattendirektivet och vattenverksamhetsutredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena 1-3. 5. Jämföra arbetet i Ångermanälvens avrinningsområde med arbetet i andra stora avrinningsområden i norra Sverige, 6. Undersöka möjligheten för VMF att bli en remissinstans när vattenverksamhetsutredningen skickas ut på remiss. Sammanfattningsvis har man inom fokusområdena arbetat med nätverkande, ansökningar, remissyttringar, uppföljning av juridiska processer m.m. Med genomfört arbete som grund presenteras här ett antal olika förslag på vad man bör koncentrera sina insatser på under den närmaste framtiden inom respektive fokusområde för att stegvis förverkliga en förbättring av konnektivitet och habitat inom Vilhelmina Model Forest.

ABSTRACT In 2004 the municipality of Vilhelmina became a member of the international network of Model Forests. During the period X-2014 Wilhelmina Model Forest (VMF) have been a partner of the project Baltic Landscape. The Baltic Landscape project is financed by EU-Interreg III and aims to support a sustainable landscape use including all landscape resources. The project work package that is oriented towards freshwater habitat have, through is project manager group, accomplished several different activities within the catchment of River Ångermanälven. Initially six areas of focus was identified: 1. Fishpassages, 2. Habitat restoration, 3. Environmental flows, 4. How the European Water Framework Directive and the Vattenverksamhetsutredningen (in Swedish) will influence future work on focus area 1-3, 5. Compare work on freshwater habitat management in the catchment of River Ångermanälven with work in other large catchments of northern Sweden, 6. Identify whether VMF consist an accepted organisation to provide comments on the state initiated Vattenverksamhetsutredningen (in Swedish). I summary the project management group have conducted several actions such as: networking, applications and reviews of law processes etc. With previous work as a baseline, multiple suggestion on future work a presented within each area of focus to get closer to amelioration of river connectivity and habitat quality in the near future of Vilhelmina Baltic Landscape

BAKGRUND Baltic landscape Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Utmärkande för detta arbete är att vi sätter fokus på dem som använder landskapet; det omfattar hela skalan av besökare: markägare, svampplockare, fysiska planerare, sportfiskare, och alla andra som vistas i landskapet. Alla dessa skall stå som mottagare och också som initiativtagare till de aktiviteter som äger rum. Vilhelmina Model Forest har svenska systerområden i Skåne och Bergslagen inom arbetet med Baltic Landscape. I övriga Östersjöområdet finns projektet i Finland, Estland, Polen samt Vitryssland. Ryssland deltar med tre samarbetsområden i form av Komi Model Forest, Kovdoservsky Model Forest och Pskov Model Forest. Verksamheten inom Baltic landscape delas in i olika arbetspaket WorkPackages (WP). Den verksamhet som är knuten vatten benämns som WP6. Vilhelmina Model Forest och Ångermanälvens avrinningsområde Sedan 2004 är Vilhelmina kommun antagen som en Model Forest (MF) och medlem i det Internationella Model Forest-Nätverket (IMFN). Vilhelmina Model Forest (VMF) är en del i ett nätverk av partnerskap och arenor runt om i världen, vilka arbetar för hållbar landskapsutveckling. 2004 var VMF första MF i Europa. Idag finns det 60 Model Forest i 30 olika länder. Syftet med VMF är att uppnå ett långsiktigt uthålligt brukande av landskapet i Vilhelmina kommun, baserat på lokalt samarbete och samverkan. Den verksamhet som är knuten till vatten (WP6) är knuten till Ångermanälvens avrinningsområde. Ångermanälven är ett av Sveriges längsta vattendrag, med en total längd på 460 km och dess avrinningsområde täcker 31 860 km². Ångermanälven har sina källor i södra Lappland och flyter genom Vilhelmina och Åsele kommuner och ner genom Ångermanland och mynnar i Bottenhavet. De största biflödena är Fjällsjöälven (260 km), Vojmån (225 km) och Faxälven (340 km). Årsmedelflödet (MQ) vid mynningen är 536 m 3 /s. Ångermanälvens dalgång nedströms Junsele (och ner till Bottenhavet) kallas Ådalen. Nedanför Nyland i Kramfors kommun bildar Ångermanälven en lång, bred mynningsvik med de två kända broarna Sandöbron och Högakustenbron. Sträckan mellan Hammarsbron-Nyland och Svanö-Sandö kan betecknas som tröskelfjord, med djup ner till 100 meter mellan Kramfors och Bjärtrå och tröskeln vid Svanö-Sandö på 10 meter djup. Ångermanälven är till största delen reglerad både i huvudfåran och i biflöden, och har många kraftverk. Den har idag 42 större vattenkraftverk och 16 stora regleringsmagasin (magasinsvolym > 130 Mm 3 ). Det gör att älven svarar för 17 % av Sveriges vattenkraftproduktion (7100 GWh/år, motsvarande ett årligt värde av över 5,5 miljarder). Organisation Projektet Baltic Landscape pågår till och med mars 2014. Under projekttiden arbetar en etablerad VMF styrgrupp som årligen driver verksamheten framåt även efter projekttiden för Baltic Landscape. Styrgruppen består av ett antal representanter för olika intressen i området.

FOKUSOMRÅDEN Styrgruppen har identifierat 6st fokusområden att arbeta med: 1. Vandringsvägar för fisk (med Laxbäcken som en fallstudie), 2. Habitat återställning, 3. Miljöanpassad vattenreglering, 4. Utreda hur vattendirektivet och vattenverksamhetsutredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena 1-3. 5. Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system, 6. Undersöka möjligheten för VMF att bli en remissinstans när vattenverksamhetsutredningen skickas ut på remiss. 1. Vandringsvägar för fisk Vattenkraftutbyggnaden har inneburit en negativ påverkan av de akvatiska ekosystemen, varav barriäreffekterna är en väsentlig påverkan. Barriäreffekten innebär att kraftverken skapat vandringshinder för fisk, både för upp- och nedströmsvandring. Flera fiskarter är beroende av att vandra upp från havet till rinnande sötvatten för sin fortplantning, med ett annat namn kallas dessa anadroma. För Ångermanälven har lax, havsöring, kustsik, kustharr och flodnejonöga varit de väsentligaste, och tidigare vandrade även ål upp i älven. I och med att det nedersta kraftverket, Sollefteå, ligger så långt ner och saknar fungerande fiskvandringsväg har dessa arter förhindrats från att reproducera sig i Ångermanälven och Faxälven under lång tid. Men det är inte bara möjligheten att vandra upp från havet som är viktig för fiskar. De behöver även kunna röra sig inom älven och mellan sjö och älv. De behöver möjligheten att fritt kunna utnyttja hela sitt naturliga habitat för lek, uppväxt, tillväxt och övervintring. Många inlandsvattendrag hyser vad man felaktigt kallar strömstationära eller icke-vandrande populationer av öring och harr. Det är dock känt sedan länge att även dessa fiskar företar långa vandringar för lek och för att exploatera nya områden sommartid. Fisk som lever i sjöar kan under sommarens lågvattenperioder söka sig ut i vattendrag för att leta föda. Strömlevande öring och harr har visats vandra flera kilometer inom vattendrag under året för att finna föda, för att leka och för att övervintra. Det inte bara fisk som behöver vandra längs våra vattenleder, även arter som vattennäbbmus, bäver och utter behöver komma fram. En utterhanne kan ha ett revir som omfattar över 10 km av ett vattendrag. När dammarna ligger tätt krymps reviren, kanske till den grad att de inte kan härbärgera arten. Flodpärlmusslan utgör ett unikt exempel på att faunan behöver fria vandringsvägar, friska miljöer och gott om öring och/eller lax. Flodpärlmusslorna sitter i bottnarna i näringsfattiga vattendrags strömmande partier. Här filtrerar de födopartiklar ur vattenströmmen. I Sverige har vi idag cirka 600 bestånd av flodpärlmussla, men mindre än hälften av dessa bestånd lyckas nuförtiden med att föröka sig. Förökningen går till så att honmusslorna befruktas på sommaren och efter en månad släpper de ifrån sig små mussellarver. Dessa är parasiter och försöker fästa sig på gälarna på en ung öring eller lax. I Sverige har endast öring observerats vara värd, men ett antal musselbestånd som finns i de större älvarna kan möjligen ha lax som värd, kanske Ångermanälven förr i tiden? Studier har visat att unga öringar i höga tätheter är viktiga för flodpärlmusslornas reproduktion.

Verksamhet Ångermanälvsmodellen Under projektets gång har man förfinat arbetet med att ta fram den s.k. Ångermanälvsmodellen. Ångermanälvsmodellen är ett arbetssätt för att upprätta förslag till fysiska förbättringsåtgärder i reglerade sjöar och vattendrag. Modellen beskriver hur man bedömer flödessituation, ekologisk status samt analyserar vattendomar och de ekologiska värden som skadats eller gått förlorade på grund av vattenkraftutbyggnaden. Fokus ligger på fisk och fiske, men också biologisk mångfald, lokal sysselsättning, kultur och turism har tagits i beaktande. I arbetssättet ingår både att föreslå åtgärder och att analysera konsekvenserna av dessa för nuvarande elkraftproduktion. Den första rapporten om det som har kommit att kallas Ångermanälvsmodellen; rapporten från pilotprojektet "Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven", vilket genomfördes hösten 2008, sammanställdes på uppdrag av Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt samt Länsstyrelsen i Västerbottens län. Den nedre delen av Ångermanälven har på samma sätt beskrivits 2011 i rapporten Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Vandringsvägar för fisk finns en omfattande projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. Om ansökan beviljas kommer detta projekt bedrivas parallell med ett annat projekt inom ramen för fokusområde Miljöanpassad vattenreglering. Syftet med projektet är att ge förslag till åtgärder i form av fysisk restaurering och öppnade vandringsvägar för att nå god ekologisk potential i Ångermanälven. Arbetet skall tjäna som modell för liknande åtgärdsprogram i vattendrag som klassas som kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV). Arbetssättet kommer att vara en vidareutveckling av den s.k. Ångermanälvsmodellen med de erfarenheter inkluderade som kommit fram vid arbetet med likande åtgärder i Umeälven. Arbetet kommer att bygga på lokal förankring och deltagande kopplat med vetenskaplig expertis och försök att involvera vattenkraftföretagen. Synsättet är holistiskt och strävan är att ta fram realistiska och långsiktigt hållbara åtgärder i form av fri vandring för fisk samt fysisk restaurering av habitat för biologisk mångfald. För flera vandringshinder i avrinningsområdets översta och nedersta del finns konkreta förslag till faunapassager framtagna. Föreliggande projekt är fokuserat på Ångermanälvens mellersta del, från Nämforsen till Vilhelmina, men avsikten är också att knyta samman de tidigare producerade åtgärdsförslagen så att en helhetsbild fås av älven och dess större biflöden (Faxälven, Kultsjöån och Vojmån). Fiskvägen Malgomaj-Laxbäcken Styrgruppen fann det viktigt att utreda varför fiskvägen som går från Malgomaj upp i Laxbäcken inte åtgärdas trots att flertalet fiskesakunniga dömt ut dess funktion. Orsaken till att det inte

fiskvägen omkonstruerats är att målet ligger i Mark och miljö domstolen. Länsstyrelsens föreläggande 2013-05-24 kan läsas i bilaga 1. Ångermanälvens Vattenreglerings Förening (ÅVF) anser sig inte vara skyldiga att genomföra några åtgärder (Bilaga 2), vilket dock Länsstyrelsen menar. Det kommer att avgöras i domstol huruvida ÅVF är skyldiga att göra något eller inte. 2. Habitatåterställning Både för den forna flottningen och för dagens vattenkraft har man rensat stora sträckor av strömsatta områden. För flottningen var det för att timret skulle ha fri väg, idag är det för inte bromsa vattnet nedanför kraftverket eftersom det innebär förlust av kraftproduktion. När man rensar ett vattendrag på sten och block startar kedjereaktioner. På den rensade sträckan strömmar vattnet snabbare och vattenströmningen blir allt mer ordnad, man brukar kalla det laminär strömning. Bottnarna syresätts inte på samma sätt som i ett mer varierat vatten. De laminära strömmarna skapar ett ensartat bottensubstrat och vattenström där fint grus spolas bort eller skakar ned i bottnarna och en slät päls av större sten bildar det övre skiktet. Lekplatser och ståndplatser för många arter är därmed borta. En viktig följd är också att det organiska material (löv, växtdelar mm), som transporteras med vattnet, inte stannar i strömsträckan på samma sätt. Denna resurs är av största betydelse för bottenlevande insekter och kräftdjur. Sammantaget minskar mängden bottendjur, fisk och kräftor och som en följd också utter, samt fågelarter som skrak, strömstare, forsärla och häger. Det blir konsekvenser även nedströms. Vattnen som förr bromsades rusar snabbare fram i en älvfåra som förvandlats till ett stuprör med hjälp av dynamit och schaktmaskiner. Erosionen av stränder och nipor ökar, och översvämningar nedströms blir vanliga. En fysisk påverkan kommer även från bruket av omgivande marker, utefter Ångermanälven främst från skogsbruket. Utdikningen av skogslandskapet har ofta medfört ett ökat läckage av finsediment ut i vattendragen samtidigt som vårfloden förstärks och sommarvattenföringen minskar. Körskador vid avverkning och skogsbilvägar kan också öka sedimenttransporten. I mindre vattendrag kan skogen ofta växa ända fram till vattnet, medan stranden är mer uttalad och bredare i naturliga större vattendrag. I båda fallen fyller dock skogens kantzon mot stranden en viktig funktion genom att vara ett filter för sediment och närsalter, skapa skuggade områden och tillföra död ved och löv. Funktionella kantzoner, dvs. sådana som ger dessa ekosystemtjänster, är därför viktiga för vattenlandskapet. Eftersom man vid restaurering skall anamma ett holistiskt synsätt bör eventuell negativ inverkan från skogsbruket beaktas så att de inte påverkar restaureringsarbetet negativt, utan istället bidrar till att stärka arbetet. Verksamhet Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Vandringsvägar för fisk finns en projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. I denna ansökan är också syftet att fysiskt åtgärda habitat som förlorat kvalitet och kvantitet p.g.a. mänsklig aktivitet (se ovan).

3. Miljöanpassad vattenreglering Betydelsen av ekosystemtjänster för dagens och framtida mänskliga behov har alltmer erkänts under de senaste åren, av såväl forskare som myndigheter. Även om vattenkraftsutvinning är av stor betydelse för landets elproduktion leder detta till långvariga och extensiva förluster av andra viktiga ekosystemtjänster för flera samhällssektorer. Bland dom mest uppenbara och omdiskuterade är den decimering och förlust av för turism och rekreation viktiga stammar vandrande laxfiskar som vattenkraften kan medföra. Dock kan kraftiga förändringar av vattenflödesregimer också bl.a. medföra stora erosionsskador samt förluster av naturliga sediment och näringstransportmönster. Effekter av förändringar i näringstransportsmönster kan mätas i t.ex. de hav som avrinningsområdet avvattnar i och även fågellivet i områdets landekosystem påverkas av vattenreglering. Förlust av strandekosystem leder dels till minskad tillgång på näring till akvatiska näringskedjor vilket ger uttryck i förändringar i abundans och sammansättning av akvatiska evertebrater, men också en minskad buffrande förmåga med avseende på näringsläckage och skadliga ämnen. Sammansättningen och omfattningen av strandens vegetation är också mycket viktig då det gäller rotsystemens förmåga att fundera som erosionsskydd. Verksamhet Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Miljöanpassad vattenreglering finns en projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. Specifika syftet med projektet är att ta fram riktvärden för ekologiska flöden för att minimera negativ påverkan av reglering på ekosystemen för hela Ångermanälvens avrinningsområde. Detta görs genom en analys av hur reglering påverkat flödesregimen samt en kartläggning av vilken påverkan denna förändring har på ekosystemet; så väl på akvatiska näringsvävar som på strand ekosystemet. I projektet görs även en kartläggning av värdekärnor inom systemet som är särskilt viktiga för att upprätthålla befintlig biodiversitet samt för att säkra återhämtningsförmågan den dag då verksamheten upphör. Dessa värdekärnor utgör områden där en mer miljöanpassad reglering är extra viktig. Målet är att på så sätt skapa ett pärlband av hållbara, sammanknutna älvekosystem i hela avrinningsområdet från fjäll till hav. Den konkreta produkten av detta kommer att bli modeller innehållande riktlinjer för miljöanpassade flöden för Ångermanälvens avrinningsområde. Fallstuidie Vojmån Styrgruppen har också önskat att specifikt studera hur regleringen av Vojmån skall fungera enligt gällande vattendom och hur den i praktiken efterlevs. Detta framgår av Länsstyrelsens föreläggande 2012-12-20 (bilaga 3). ÅVF: inställning till Länsstyrelsens föreläggande kan utläsas i bilaga 4.

4. Hur arbetet i fokusområden 1-3 kommer att påverkas av Vattenverksamhetsutredningen och Vattendirektivet Vattenverksamhetsutredningen Det första delbetänkandet av Vattenverksamhetsutredningen gick ut på remiss 10:e oktober 2013 och skulle besvaras senast 3:e januari 2014. Den resterande delen skall vara klar i maj 2014 och det är idag osäkert huruvida denna skall ut på remiss eller ej. På grund av detta är det i skrivande stund (januari 2013) inte möjligt att resonera kring hur utredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena 1-3. Vattendirektivet Vattendirektivet har en direkt påverkan på hur man inom VMF kan bedriva arbetet inom Ångermanälvens avrinningsområde. Några av de viktigaste delarna kan utläsas i artikel 14.1 och 4.1 a ii-iii med tillhörande bilaga. Enligt vattendirektivet skall VMF ha möjligheten att påverka hur arbetet i Ångermanälvens bedrivs. Det framgår också tydligt vad som är miljömålet inom de kraftigt modifierade vattenförekomster (MKV) som finns inom Ångermanälvens avrinningsområde för att dessa skall nå god ekologisk potential. Artikel 14.1 Artikel 4.1 a ii-iii

Artikel 4.1 a ii-iii Bilaga V

5. Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system För att inte stanna upp i sin process och utveckling har styrgruppen också identifierat fokusområdet Jämföra arbetet i Ångermanälven med arbetet i andra system. Syftet med detta fokusområde är att jämföra arbetsmetoder, nätverkande och genomförande av fokusområdena 1-3 i Ångermanälven med arbetet längs andra älvsystem. Umeälven Huvuddelen av det arbete som bedrivs i Umeälven med avseende på vandringsvägar, habitat återställning etc. sker inom en samverkansgrupp där medlemmar från alla intressenter av Umeälven finns representerade (www.umealven.se). Grupperingen skapades år 2011. Fram t.o.m. februari 2014 har inga konkreta åtgärder genomförts i vattendrag. De aktiviteter som genomförts är möten där man diskuterat olika möjligheter i längs Umeälven. Organisationen har också färdigställt en plan för inventeringar i fält under 2014 där kraftverksbolagen kommer att stå som huvudsaklig finansiär. Vindelälven För att arbeta med frågor kring fiske och vattenkraft bildades 1982 (omorganisation 1992) en formell organisation under namnet Vindelälvens fiskeråd. I rådet finns representanter från alla fiskevårdsområden längs Vindelälven. Genom samfinansiering har Rådet kunna anställa egen personal som kunnat arbeta hel eller deltid med fiskerådsfrågor. De konkreta arbetsinsatser som rådet genomfört är tre storskaliga restaureringsprogram finansierade med bl.a. EU medel och byggnationen av en ny laxtrappa vid kraftverket i Stornorrfors med tillhörande förändringar av

vattentappningsmodell i gamla älvfåran. Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen att bli ett biosfärområde enligt Unescos kriterier. Arbetsmetoderna som Rådet har använt för att förbättra uppvandring och förvaltning av bl.a. lax har varit många. Aktiviteter som demonstrationer, juridiska tvister (med hjälp av egen advokat), samråd, vetenskaplig forskning, förlikningar, samråd mm. har varit verktyg för att komma dit man är idag (februari 2014). Under åren har Fiskerådet utvecklat ett stort nätverk med goda kontakter hos universitet, myndigheter, entreprenörer osv. För att lösa vissa problem har Rådet även knutit kontakter med forskare och fiskvägsspecialister från USA och Kanada. Jämförelse med Ångermanälven Om man jämför arbetet i Ångermanälven med Umeälven och Vindelälven så hamnar Ångermanälven någon stans emellan. Likheterna med Vindelälven är att man har goda kontakter med universitet och att man gemensamt med andra organisationer ansöker om åtgärds och forskningsmedel. För övrigt saknar man en formel organisation som driver frågor och skapar resurser för verksamhet. I motsats till Umeälven har inte Ångermanälven inlett något samverkansarbete utan har valt ett mer distanserat förhållande gentemot kraftverksägarna längs älven 6. Remissinstans För att få bättre insikt och möjlighet att påverka resultaten av Vattenverksamhetsutredningen vill styrgruppen undersöka vad som krävs för att VFM skall få utgöra en remissinstans till utredningen. Efter korrespondens med regeringskansliet framgår det att alla som vill svara på remisserna får göra detta. Svaren utgör en grund till de förslag som sedan läggs inom regeringskansliet. FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA ARBETE INOM FOKUSOMRÅDENA Innan man påbörjar vidare arbete inom respektive fokusområde (1-6) bör man genomföra en tillbakablick på det arbete som genomförts. Med detta som utgångspunkt kan man precisera i vilket steg, enligt Ångermanälvsmodellen, arbetet befinner sig. Att identifiera vilket steg man befinner sig på gör det enklare att prioritera bland olika arbetsinsatser i framtiden. Detta bör genomföras för både Ångermanälvens övre och nedre del. 1. Vandringsvägar för fisk Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon

2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. Följ upp den juridiska processen kring fiskvägen i Laxbäcken. 2. Habitat återställning Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon 2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. 3. Miljöanpassad vattenreglering Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon 2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. Följ upp den juridiska processen kring regleringen av Vojmån. 4. Hur arbetet i fokusområden 1-3 kommer att påverkas av Vattenverksamhetsutredningen Vidare arbete under detta fokusområde måste avvakta resultatet av vattenverksamhetsutredningen. 5. Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system Ångermanälvens vattengruppering bör välja viken väg man vill gå med sitt fortsatta arbete. Modellen som Vindelälvens Fiskeråd har valt har varit framgångsrik. Umeälvens gruppering är skapades först 2011 och framtiden får utvisa huruvida denna samverkansgrupp fungerar eller ej. Om man väljer att i framtiden arbeta som Vindelälvens fiskeråd måste alla fiskerättsägare längs Ångermanälven och dess biflöden organiseras i en formel förening. Föreningen bör sedan skaffa sig ett juridiskt ombud om man avser att ge sig in i juridiska tvister, t.ex. gällande problemen med fiskvägen i Laxbäcken och regleringen av Vojmån. 6. Remissinstans Efter att det klargjorts att Vilhelmina Model Forest hade rätt att lämna kommentarer på remissen från Vattenverksamhetsutredningen del 1 samlades delar av styrgruppen och

sammanställde synpunkter och kommentarer på remissen som sedan skickades in (Bilaga 5). I det framtida arbetet gäller det att bevaka om/när 2:a delen på vattenverksamhetsutredningen går ut på remiss.