Hur ska det gå för Christina? 1
Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2
Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 Åldersstruktur Balans unga/gamla i Sverige 40 35 30 25 20 15 0-14 65 + 10 5 0 4
Ålderstruktur Sverige 1913-2050 Livslängd 57 61 72 76 81 84 88 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1913 1925 1950 1975 2000 2025 2050 80 + 65-79 19-64 0-18 5
600 000 500 000 Välfärdskostnader/individ kommunsektorn 400 000 300 000 200 000 1980 2005 2012 100 000 0 0-6 7-18 19-64 65-79 80-89 90-6
Välfärdskostnader/individ kommunsektorn 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 1980 2005 2012 100 000 0 0-6 7-18 19-64 65-79 80-89 90-17.000 144.000 30.000. 16.000. 7
Hur mycket dyrare blir det? Vi kommer att behöva ytterligare 200 miljarder kronor i skatteintäkter år 2035. Det kan fixas genom höjda skatter och/eller väldigt mycket fler skattebetalare och/eller motsvarande kostnadssänkningar. 8
Vart går skattepengarna? Offentliga utgifter 2012 Föräldraledighet 92 Sjukersättningar 169 A-kassa 53 Övrigt 129 Off förvaltning 256 Försvar 51 Samhällsskydd, rättssk 51 Näringslivsfr 156 Pensioner 381 Hälso- och sjukvård 252 Utbildning 242 9
Platser i servicehus planer år 2000 10
Särskilt boende/hemtjänst 11
Platser i servicehus utfall år 2012 Mer än 20 procent av alla platser lades ned! 12
Kan vi höja skatten? Skatteintäkter 2012 Punktskatter 117 Mervärdesskatt 333 Skatt på import 5 Restförda, övriga skatter 4 Direkta skatter på arbete 506 Skatt på kapital 172 Indirekta skatter på arbete 432 13
Nödvändig kommunalskattehöjning ca 44 % kommunal skatt 32 % 2014 2035 14
Dessutom mer statlig skatt ca 47 % ca 44 % + statlig kommunal skatt 32 % 2014 2035 15
Fler skattebetalare? 200 miljarder kronor till i skatteintäkter år 2035 kräver 500.000-1.000.000 nya jobb 16
Fler skattebetalare? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 17
Fler skattebetalare? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner pensionärer jobbade 18
Fler jobb? Hälften av alla dagens jobb kan komma att automatiseras inom tjugo år. 19
Vi kan väl spara! Vi kan: höja produktiviteten genom att arbeta * hårdare * smartare (organisation, vård-/omsorgsteknik, incitament) sänka efterfrågan genom att * ransonera välfärden * förebygga vård-/omsorgsbehov 20
Balans privat/offentlig verksamhet Privat 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Offentlig 21
Hur fungerar...? För vilken sorts människor ska välfärdssystemet utformas? 22
Hur fungerar...? 1930: Ge mig ett dussin friska och duktiga spädbarn, och en miljö enligt mina bestämda specifikationer att uppfostra dem i, så garanterar jag att jag slumpmässigt kan ta vilket som helst av dessa barn och utbilda det till en specialist efter mitt eget val, till läkare, advokat, konstnär, affärsman och, förvisso, även tiggare och tjuv, och detta oberoende av barnets talanger, intressen, böjelser, läggning, fallenhet och rasmässiga härkomst. 23
Hur fungerar...? 2008: Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga: Vad är viktigast för en ytas storlek, längden eller bredden? 24
Hur fungerar...? Vi stammar från en framgångsrik flock, där självbevarelsedriften gjorde oss: själviska och lojala mot de andra i flocken aggressiva och beskyddande mot de andra i flocken 25
Förebygga är bättre än ta hand om! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. 26
Förebygga är bättre än ta hand om! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. Han utvecklade begreppet känsla av sammanhang för att beskriva förutsättningen för att människor ska må väl, förbli friska. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och meningsfullt. 27
Förebygga är bättre än ta hand om! En god social miljö minskar risken för förtidig död p g a: hjärt-/kärlsjukdom med 20 40 procent demenssjukdomar med 30 50 procent det finns ett nära samband mellan upplevd ensamhet och fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser. 28
Förebygga Folkhälsoinstitutet/myndigheten Om vi hade haft en bättre social miljö tidigare i livet för var tionde svensk som i dag är över 65 år skulle mer än 70.000 människor ha sluppit bli dementa. Det skulle ha sparat runt 30 miljarder kronor om året! 29
Förebygga i en god social miljö... behåller jag befälet i mitt eget liv behövs jag för omgivningen behöver jag lära mig nya saker 30
Välstånd och välfärd är inte något som vi äger. Välstånd och välfärd är något vi måste återskapa, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 31
Välfärd 1.0 Välfärd 1.0 byggdes för att skydda människor mot livets alla stötar... Men... förväntningarna på stötskydd känner inga gränser... mycket vill ständigt ha mer när någon annan betalar! 32
Falun boendeformer År 2000 beslöt kommunen fastställa en ny strategi baserad på kvarboende i hemmet. Då fanns det ca 900 servicehus-lägenheter i Falun. 33
Falun boendeformer Faluns drygt 11.000 pensionärer har i dag tillgång till: ca 450 lägenheter för vård- och omsorgs-boende, plus 32 för korttidsboende ca 100 lägenheter i trygghetsboende ca 140 lägenheter i 55 + boende ca 150 lägenheter hos Kommunfastigheter drygt 40 lägenheter i gemenskapsboende. 34
Faluns kostnader plan 2015 Mkr Kommunstyrelse 250 Barn- och utb-utskott 1.207 Omvårdnadsnämnd 647 Socialnämnd 547 Trafik- och fritidsnämnd 263 Kultur- och ungdomsnämnd 80 Miljönämnd 11 Byggnadsnämnd 1 Kommunrevision 2 UHC 4 SUMMA 3.008 35
Falun framtida åldersstruktur Ålder 2014 2035 0-18 12.190 13.307 + 1.117 19-64 32.760 32.649-111 65 79 8.880 10.151 + 1.271 80 + 3.066 4.921 + 1.855 Summa 56.432 61.028 + 4.595 36
Falun kostnader (schablon, tkr) Ålder V-f-kostn/ind Välfärdskostnader 2014 2035 Ändring 0 18 138 1.703 1.859 + 156 19 64 48 1.572 1.567-5 65 79 80 710 812 + 102 80 + 248 760 1.219 + 460 Snitt 83 4.746 5.458 + 712 37
Välstånd och välfärd är inte något som vi äger. Välstånd och välfärd är något vi måste återskapa, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 38
Välfärd 1.0 Välfärd 1.0 byggdes för att skydda människor mot livets alla stötar... Men... förväntningarna på stötskydd känner inga gränser... mycket vill ständigt ha mer när någon annan betalar! 39
Välfärd 1.0 välfärdskostnader i % av BNP 40
1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Välfärd 1.0 skattetryck 60,0 Andel (%) av BNP 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 41
Välfärd 1.0 svenskarnas ekonomiska stötskydd Svenskarnas tillgång på egna pengar (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen 42
Välfärd 2.0 Välstånd påverkar välbefinnandet, men bara upp till en BNP per capita på 100.000 150.000 kronor. Vi svenskar har en BNP per capita på 403.000 kronor Är stötskyddet fortfarande relevant vid det fortsatta välfärdsbygget? 43
Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. Vi behöver tänka incitament och val snarare än mer ingenjörskonst. 44
Välfärd 2.0 Om ni politiker når era mål bättre genom att låta väljarna att fixa mer i sina liv själva - har ni då mer makt eller mindre? 45
Välfärd 2.0 Hur kan ni politiker bidra till att våra liv blir mera förutsägbara, begripliga och meningsfulla? 46
Välfärd 2.0 Vilken syn på människans natur utgår ni ifrån? Vilka mål har ni? 47
Välfärd 2.0 Instämmer du/ditt parti i att det är viktigt att formulera partiets syn på den framtida välfärden? Då blir följdfrågorna: Vilken människosyn? Stötskydd eller stöttålighet? Vägen till fler jobb? Hur stötta människor i deras egna initiativ? Hur inkludera partimedlemmarna i processen? Hur inkludera väljarna? Använd mig om ni vill! Mitt engagemang handlar om att de här frågorna ska komma upp på den politiska dagordningen. 48
Budskap till våra valda Vi väljare behöver ett beslutsunderlag: hur ser det faktiskt ut i dag? vilken befolkningsutveckling kan vi vänta oss? vad innebär detta för kommande vård-/omsorgsbehov och livskvalitet? möjlighet att påverka utvecklingen. 49
Läs mer på: www.kan-vår-välfärd-räddas.se 50