LÄRARHANDLEDNING NILS DARDEL OCH DEN MODERNA TIDEN

LÄRARHANDLEDNING NILS DARDEL OCH DEN MODERNA TIDEN

INLEDNING Handledningen Det här är en kortfattad introduktion och lärarhandledning riktar sig i första hand till lärare i till utställningen NILS DARDEL OCH DEN MODERNA TIDEN. åk 7 9 och Den är tänkt att inspirera och ge idéer till hur man kan gymnasiet. arbeta med utställningen inom ramen för några av skolans ämnen, som till exempel språk, samhällskunskap, historia, bild m.fl. Framför allt riktar sig materialet till dig som undervisar skolår 7-9 eller på gymnasiet. Handledningen innehåller även förslag på några uppgifter att arbeta vidare med i klassrummet. Handledningen är gjord av Anna Rowland med en informationstext hämtad ifrån utställnings folder. Mejla gärna synpunkter på lärarhandledningen till Moderna Museet Malmös konstpedagog Gisela Fleischer. g.fleischer@modernamuseet.se VÄLKOMNA TILL MODERNA MUSEET MALMÖ! FÖR ATT BESÖKET SKA BLI SÅ BRA SOM MÖJLIGT, TÄNK PÅ FÖLJANDE: ANSVAR FÖR GRUPPEN Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper går tillsammans med lärare. SKOLMATERIAL Fråga gärna museivärdarna om vägledning. Det finns skrivplattor att låna. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. VAR FÖRSIKTIG I SALARNA Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben eller i förvaringsboxarna. För att inte riskera spill på konstverk får man inte dricka eller äta i salarna. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så konsten omkring inte skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen.

VARFÖR FÅR MAN INTE RÖRA KONSTEN? Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare. MUSEIVÄRDAR Under ert besök på Moderna Museet Malmö kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken och i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor, synpunkter eller vill tipsa om något. FOTOGRAFERING Det går utmärkt att fotografera så läng ni inte använder blixt. BOKADE VISNINGAR Vill du att en konstpedagog från Moderna Museet visar utställningen? Kontakta bokningen via: bokning.malmo@modernamuseet.se Kostnad: 600 kronor, max 30 elever. Kostnad för visning med verkstad/workshop: 900 kronor, max 15/25 elever beroende på ålder. Förslag på verkstad eller workshop finner ni längre fram i denna handledning och på vår hemsida: www.modernamuseet.se/sv/malmo/ När du kontaktar oss vänligen invänta en bekräftelse från Moderna Museet Malmös bokning att vi tagit emot din förfrågan. Vid kontakt ange: - Namn, e-post, telefon och bekräftelse-/fakturaadress - Deltagarnas antal och ålder/årskurs - Datum och tid för besök (gärna några alternativ) Bokningen är bindande. Avbeställning/ändring måste göras senast 10 dagar innan bokat besök. Besöker du museet på egen hand med din klass ser vi gärna att du meddelar bokningen att ni kommer innan besöket - anmäl er sedan vid kassadisken när ni kommer till museet. Om du vill hjälper vi dig gärna att skräddarsy en visning som utgår ifrån något speciellt tema eller ämne som ni arbetar med i skolan. För mer information kontakta Gisela Fleischer, konstpedagog, g.fleischer@modernamuseet.se

NILS DARDEL OCH DEN MODERNA TIDEN Europa genomgår radikala förändringar i det tidiga 1900-talet. Industrialisering, urbanisering och teknik öppnar nya möjligheter till kommunikation både människor och idéer färdas snabbare. I den ekonomiska tillväxten finns optimism, men industriell teknikutveckling möjliggör också ett massdödande i första världskriget. Det tillfälliga och flyktiga moderna livet skapar en speciell sensibilitet och rastlös rörelse hos människan, vilket kommer till uttryck i den konstnärliga modernismen. Modernismen är utopisk. Avantgardet söker ständigt det som aldrig tidigare skådats, och olika ismer avlöser Nils Dardel i Tokyo, 1917 varandra: kubism, futurism, rayonism. Konstens nya obundenhet kommer att symbolisera individens allmänna frihet i den framväxande demokratin. Konstnärer styrs inte längre av akademiernas begränsande regelverk utan framträder snarast som oberoende genier. Trots sin nära relation till samhällets modernitet strävar mycket av konsten efter det rent estetiska i motivet och en del av avantgardet utarbetar rigida formläror. Nils Dardel (1888 1943) har en fot i den svenska kulturen men är också utpräglat internationell, i livet och i konsten han har som få andra en plats för sig själv i svensk modernism. Unga radikala konstnärer från Norden, också Dardel helt kort, studerar i ateljén hos Henri Matisse (1869 1954) i Paris, och mästarens inflytande blir på så vis stort i svensk modernism. Matisse inkluderar föreställande element och framhåller att målningars uppgift är att väcka glädje genom rytmiska arrangemang av linje och färg. Den svenska modernismen påverkas alltså av den internationella konsten men uppvisar även lokala särdrag, exempelvis en vilja att berätta; konsten skulle handla om något. I det sent industrialiserade och urbaniserade Sverige finns också en nostalgi som tillåter förlusten av den gamla världen att bearbetas.

PARIS OCH SENLIS Efter en kort sejour på Kungliga Konstakademien i Stockholm reser Nils Dardel 1910 till Paris, en stad han vistas i under stora delar av livet. Här kastas han in i ett intensivt bar- och caféliv där konstnärer och samlare för livliga samtal om häpnadsväckande nya formspråk. Dardel lär känna tysken Wilhelm Udhe (1874 1947) som är kubisten Pablo Picassos (1881 1973) handlare, och den som upptäckt naivisten Henri Rousseau (1844 1910). Udhe tar med Dardel till den medeltida staden Flickan med järnklotet Senlis där konstnären i målningar som Flickan med järnklotet och Rue Ville de Paris i Senlis prövar att måla kubistiskt, det vill säga förenklar synintrycken till enkla geometriska former i diskret gråskala. Men flörten med kubismen blir kortvarig. I denna idylliska stad nordöst om Paris målar Dardel också Begravning i Senlis, som förebådar den berättande, närmast naivistiska stil som snart blir hans. Målningen fångar franskt småstadsliv. De skimrande färgerna är fläckvis pålagda och de vita korgossarna kontrasteras mot svartklädda sörjande. RESOR OCH DRAMATIK ardel tillbringar somrarna i Sverige, och möter här 1912 den blivande konstsamlaren Rolf de Maré (1888 1964). Denne blir en livslång vän, fungerar som mentor och stöttar Dardel ekonomiskt. När de Maré 1920 bildar Svenska baletten i Paris ett radikalt danskompani som sammanför olika konstarter och Transsibiriska expressen turnerar kan konstnärer, poeter och filmskapare knytas till kompaniet genom Dardels Pariskontakter. Vännerna reser ut i världen 1914, året då första världskriget börjar. I Spanien fascineras Dardel av konstnären El Greco (1541 1614) och hämtar ur hans Greve Orgaz begravning inspiration till sin kända målning Den döende dandyn några år senare. Efter en vistelse i Japan reser Dardel 1917 genom revolutionens Ryssland, vilket skildras i Transsibiriska expressen. I sammansmälta synintryck kan vi uppleva tåget från utsidan och insidans soldatfyllda kupéer, samtidigt som hästdroskor drar förbi. Ljuset från en lykta skär över bildfälten på futuristiskt manér.

DEN DÖENDE DANDYN Åren 1918 och framåt rymmer en försiktig hoppfullhet. Den gamla världen är slagen i spillror och en ny ska formas. Börskraschen i New York 1929 släcker hoppet. Under denna period finner Dardel sitt unika uttryck och gör sina mest kända verk. Han har prövat flera ismer : symbolism, kubism och expressionism. Nu tar han vad han behöver ur den rika formgarderoben och mixar med intryck från resorna. Den makabra, färgsprakande Crime passionnel för tankarna till en orientalisk matta. Historierna som berättas är dramatiska och tycks äga rum mellan dröm och verklighet. Dardel lider av ett svårt hjärtfel som han vet kommer att leda till en tidig död, och lever ett självförbrännande liv. Han missbrukar alkohol och har kärleksrelationer med både kvinnor och män. Det ger upphov till såväl skvaller som mytbildning och hans konst tolkas än idag ofta biografiskt. En blek androgyn centralgestalt i Den döende dandyn håller handen mot hjärtat och begråtes som vore han en Kristusgestalt. Stilen är modern. Figurerna och bakgrundens sammanhållna blå form samsas i den platta ytan. Färgerna är expressiva genom spelet med komplementärfärger: blått mot orange, rött mot grönt.

DARDEL OCH SOCIETETEN Paris på 1920-talet är något av en frizon där alternativa sätt att leva tolereras. Det är exempelvis inte olagligt att vara homosexuell, vilket är fallet i Sverige fram till 1944. Den parisiska friheten passar Dardel väl. Men han gifter sig 1921 med den unga konststudenten Thora Klinckowström (1899 1995). Senare föds också dottern Ingrid och det sociala livet i Paris varvas med lugna lantliga sommarvistelser i Sverige. Dardel tecknar porträtt av familjen och decenniet erbjuder en relativt stabil period med bostad och ateljé i Montmartre. Han får många porträttbeställningar och societetsporträtten blir mycket uppskattade inte minst för Dardels förmåga att försköna sina modeller. DÖDENS DOMESTIKER Det oroliga ekonomiska världsläget präglar Europa under 1930-talets första år. I Paris stiger priset på bostäder och nöjen 1920-talets glada stämning har glidit över i en dystrare. Många skandinaver lämnar Paris men Dardel blir kvar. Han flyttar till en billigare lägenhet och skiljer sig. Hälsan har blivit sämre, hjärtbesvären gör sig påminda. Närheten till döden återspeglas i målningar som Dödens domestiker À ta santé, Nils. Borta är myllret av udda figurer i ett obestämt bildrum, här möter vi istället ett intrikat spel av blickar. De tre begravningsarbetarna i traditionell mundering fyller bildytan, tittar rakt emot oss och höjer sina glas. Men vår blick är också Dardels, som reflekteras i spegeln bakom de tre männen; vi skålar med döden i hans sällskap. Dardel reser även under 1930-talet och besöker bland annat Tunisien där han gör studier av invånarna.

DE SISTA RESORNA Dardels dittills största utställning äger rum på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1939 och arbetet hyllas nu av publik och kritiker unisont. Han lämnar en sista gång Sverige och beger sig till New York i sällskap med nya kärleken, den svenskamerikanska författaren Edita Morris (1902 1988). Där befinner sig konstnärer som surrealisterna Salvador Dalí (1904 1989) och Max Ernst (1891 1976) på flykt undan kriget. Men Dardel ger sig inte i kast med New York som han gjorde med Paris, utan reser snart vidare till Mexiko och Guatemala, där han Mexikansk flicka med händerna i kors under några månader gör ett 40-tal studier i akvarell av den indianska befolkningen. När dessa visas bland annat på Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum efter Dardels död är kritiken delad. Men svenska folket tar de latinamerikanska akvarellerna till sig och mappen Exotiskt blir enormt populär. DARDEL OCH DE MARÉ En av Sveriges främsta och mest framsynta samlare av modern konst är Rolf de Maré. Han kommer från den förmögna släkten von Hallwyl och blir 1912 godsherre på familjens sommarresidens Hildesborgs slott utanför Landskrona. Men de Maré finner sin passion i konsten och börjar strax innan första världskriget att bygga sin samling. En förutsättning för detta är Nils Dardel som genom sitt kunnande och sina kontakter introducerar de Maré till det moderna måleriet i Paris. Inledningsvis förmedlar och förhandlar Dardel inköpen. Så småningom blir Rolf de Maré själv Rolf de Maré bekant med Pablo Picasso, Georges Braque (1882 1963) och Fernand Léger (1881 1955) och kan förvärva verk direkt från konstnärerna. Verk ur de Marés samling har donerats och sålts till Moderna Museet i olika omgångar och 1966 testamenterades en stor del av samlingen till museet.

UPPGIFTER OCH DISSKUSIONSFRÅGOR BILDANALYS Analysera något av Dardels konstverk enligt nedanstående modell med en denotativ och en konnotativ nivå. Denotation i en bildanalys är en saklig beskrivning av ett verk. I denna nivå beskrivs verket och dess innehåll utan någon tolkning av dess betydelser. Vad ser vi i verket? (människor, saker, miljöer, skeende) Beskriv bildens komposition. Beskriv riktningar och rörelser i bilden och bestäm vart intressepunkten finns. Vilka färger används? Hur ser vi bilden? Beskriv placering, beskärning, bildvinkel, ljusförhållanden i bilden och så vidare. Konnotation i en bildanalys är en tolkning av konstverkets betydelse. Här tolkas det som tidigare har beskrivits i den denotativa nivån. Analysera både små detaljer och den stora helheten av verket och djupdyk i såväl innehåll som konstnärligt uttryck. Vad tänker och känner vi när vi ser verket? Vilka betydelser och konnotationer kan uppstå? Vilka värderingar kan verket signalera? (privat, gemensamt, kulturellt.) Vad gör verket intressant/ointressant? Uppfattas det annorlunda idag jämfört med när det gjordes? Finns det någonting i verket som står som symbol för något annat? Syfte: Att öva på att analysera bilder och utveckla förståelse för vissa ord och begrepp som kan användas för att kunna samtala om bilder.

Crime Passionnel Dam i gröna pyjamas mördade herre i svarta JÄMFÖR Jämför oljemålningen Crime Passionnel (1921), och skissen i akvarell Dam i gröna pyjamas mördade herre i svarta, (1918). Fundera på hur gestaltningen av personerna i dramat är utförda. Betyder det något och i så fall vad? Här kan man diskutera gränsöverskridande och stereotypa framställningar av olika könsidentiteter genom tiderna. Har det förändrats? Fundera ur ett queerperspektiv på hur skillnaden för Dardel att leva och verka i Paris kontra Stockholm kan ha varit. Syfte: Att utveckla förmågan att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera med andra.

Receptionen FUSION Nils Dardel avbildar många gånger sällskapslivet. Det är härliga sammankomster på verandan i solskenet som i Eté en Suède, (1915), intima salongsbjudningar som i Receptionen (1914) och glada fester som i Cocktailpartyt, (1930). Ibland tycks bilderna som hämtade ur en tillvaro mitt emellan dröm och verklighet. Jämför hur sällskapslivet skildras idag. Om sociala medier hade funnits på Dardels tid hur hade hans bilder sett ut då? Gör en egen bild som visar sällskapslivet idag. Vad händer om vi kombinerar den bildretorik som Dardel använde i sina konstverk med dagens digitala groupiebilder? Syfte: Att reflektera över hur man på olika vis kan framställa sig själv och sina vänner. Att pröva nya infallsvinklar i sitt eget bildberättande.

Begravning i Senlils TVÄRTOM I många av Dardels målningar finns en spännande dubbeltydighet. I Begravning i Senlils, (1913) blandas sorgen i det stilla begravningsföljet med den skira försommardagens livfulla grönska, på ett högst oväntat vis. I utställningen finns det många fler målningar som har liknande motsatsförhållanden i sig. Välj ut någon och diskutera med någon klasskompis hur du tänker kring ditt val. Varför inte tvärtom?

FÖRSLAG PÅ VISNING MED WORKSHOP ÅRSKURS 7-9 SAMT GYMNASIET. DRÖMBILDER I Dardels magiska bildvärld tycks allt vara möjligt. Vi tas med på en fantastisk resa där vi bland annat möter schimpanser som spelar bowling, råttor som är lika stora som hundar, jättar och demoner, pyjamasklädda människor med pistol i hand, och många, många fler underliga saker. Det är som att titta in i någons dröm. Tillsammans skapar vi en gemensam drömbild i verkstan inspirerade av den konst vi just har sett, med hjälp av papper, pennor, kritor, tapeter, silkespapper, tidningar, sax, lim, med mera, och såklart vår fantasi. DEN DÖENDE DANDYN Det är sant att en bild säger mer än tusen ord. Med Dardels bilder känns det många gånger som vi hamnat mitt i en berättelse. Vi analyserar några av verken och diskuterar vad som kan ha hänt innan och vad som skulle kunna hända efter det som bilden visar? I Verkstan arbetar vi sedan vidare med valfri del av berättelsen i blyerts och akvarellfärg. PORTRÄTT Nils Dardel gjorde många porträtt och självporträtt. På många av hans målningar ser vi den stilige dandyn som tittar allvarligt rakt emot oss. Var det så Nils Dardel såg ut? Eller vad det kanske så han ville se ut? Efter att ha studerat flera porträtt går vi in i Verkstan och skapar egna. Här arbetar vi med oljepasteller och gouachefärg. DIGITAL WORKSHOP BESTIARIUM Många av Dardels bilder tycks befinna sig i ett sällsamt drömlandskap. I gränslandet mellan dröm och verklighet kan möten med förunderliga varelser uppstå. Med hjälp av kamera och dator får du chans att skapa din egen varelse. Om det är en best eller ej, det bestämmer du! DIGITAL WORKSHOP ALTER EGO Nils Dardels alter ego är den eleganta och världsvana dandyn. Dardel inspirerades av Oscar Wilde (1854-1900) som lär ha sagt följande: Den sanna perfektionen av människan ligger inte i vad man har, utan i vad människan är. Det är med andra ord möjligt att skapa sig själv! Hur skulle du vilja att ditt eget alter ego ser ut? Vi tar kamera och dator till hjälp.

FÖRSLAG PÅ VISNING MED VERKSTAD FÖRSKOLA SAMT ÅRSKURS 0-6. DRÖMBILDER I Dardels magiska bildvärld tycks allt vara möjligt. Vi tas med på en fantastisk resa där vi bland annat möter schimpanser som spelar bowling, råttor som är lika stora som hundar, jättar och demoner, pyjamasklädda människor med pistol i hand, och många, många fler underliga saker. Det är som att titta in i någons dröm. Tillsammans skapar vi en gemensam drömbild i verkstan inspirerade av den konst vi just har sett, med hjälp av papper, pennor, kritor, tapeter, silkespapper, tidningar, sax, lim, med mera, och såklart vår fantasi. DEN DÖENDE DANDYN Det är sant att en bild säger mer än tusen ord. Med Dardels bilder känns det många gånger som vi hamnat mitt i en berättelse. Vi tittar lite extra på några av verken och sedan funderar vi i Verkstan på vad som kan ha hänt innan och vad som skulle kunna hända efter det som bilden visar? Vi arbetar med blyerts och akvarellfärg. PORTRÄTT Nils Dardel gjorde många porträtt och självporträtt. På många av hans målningar ser vi den stilige dandyn som tittar allvarligt rakt emot oss. Var det så Nils Dardel såg ut? Eller vad det kanske så han ville se ut? Efter att ha studerat flera porträtt går vi in i Verkstan och skapar egna. Här arbetar vi med oljepasteller och gouachefärg. PRICK, PRICK, PRICK... Flera av Dardels målningar består av mängder med små prickar i starka härliga färger. Vi studerar flera av dessa prickiga bilder och med inspiration av dessa gör vi egna prickiga målningar i Verkstan. FANTASTISKA DJUR Det finns otroligt många djur i Dardels fantastiska bildvärld. En liten apa som har en blomvas på huvudet, en schimpans som bowlar, påfåglar inne i vardagsrummet... bara för att nämna några. Kom så går vi på spaning efter alla de makalösa djuren sedan går vi in i Verkstan och gör egna! Här jobbar vi skulpturalt med formbara material som till exempel lera, gips, eller papiermaché. En visning med workshop pågår i två timmar. Visning med digital workshop 2,5 timmar. Alla våra visningar anpassas efter gruppens ålder och eventuella önskemål!

I Verkstan har vi möjlighet att arbeta med en mängd olika konstnärliga material. Papper, kartong, gips, måleri, kolteckning, skulptur, digitalfoto, collage och mycket mer. Vid bokning av skolvisning med eller utan efterföljande verkstad eller workshop, uppge gärna om det är något speciellt tema och/eller konstnärligt material ni vill fördjupa er i. Bokning sker via: bokning.malmo@modernamuseet.se För frågor om upplägg och innehåll: kontakta konstpedagog Gisela Fleischer, g.fleischer@modernamuseet.se

ANTECKNINGAR