Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012
Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) 2001 förändringar i LPT och LRV 2008 nya förändringar; öppen psykiatrisk tvångsvård resp. öppen rättspsykiatrisk 2016? ny sammanhållen lagstiftning?
Tvångsvård - eller inte? (forts) Den som ( ) för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst tio år. Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Brottsbalken 4 kap. 2
Tvångsvård eller inte? vansinnesdåd på Västerlånggaten självmorden bland unga ökar levde i misär bland soppåsar i lägenheten allt fler hemlösa kände sig styrd hotade grannen med yxa daglig telefonterror mot f.d. flickvännen
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. God kvalitet, trygghet i vården, lätt tillgänglig, respekt för patientens självbestämmande och integritet, samråd med patienten, individuellt anpassad information, förebygga ohälsa. =FRIVILLIG VÅRD Rätt att tacka ja eller nej till vården, men inte rätt att bestämma hur vården skall se ut.
Tvångsvård eller inte? Psykiatrisk vård skall i så stor utsträckning som möjligt ges i frivilliga former. Först när vård på frivillig grund inte är möjlig att genomföra får psykiatrisk tvångsvård tillgripas. Ändamålet med tvångsvården skall vara att patienten blir i stånd att frivilligt medverka till fortsatt vård. Vård enligt HSL är regeln och tvångsvård är undantaget. En tvångslagstiftning blir alltid en avvägning mellan patientens vårdbehov och rättssäkerheten.
Tvångsvård eller inte? Hela lagtexten genomsyras av tanken att det skall vara krångligt att ta in patienten och att genomföra tvångsåtgärder och samtidigt formellt enkelt att skriva ut från tvångsvården eller lätta på restriktioner.
En human tvångsvård 2a 2b Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas. Tvång skall utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte genom en individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till vård. De får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta.
De tre kriterierna för LPT 3 1. Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning
Allvarlig psykisk störning (APS) är ett juridiskt begrepp Tillstånd av psykotisk karaktär (oavsett etiologi) dvs. tillstånd med störd verklighetsuppfattning och med symtom av typen vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, förvirring Allvarliga depressioner med självmordsrisk Svårartade personlighetsstörningar t.ex. med impulsgenombrott av psykoskaraktär eller extremt tvångsbeteende Missbruk med psykostillstånd, allvarligt förvirringstillstånd, svårartat abstinenstillstånd
De tre kriterierna för LPT 3 2. och på grund av sitt psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt 1. Har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. Behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)
Oundgängligt vårdbehov Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 2:a kriteriet betyder: Psykiatrisk vård är absolut nödvändig och det finns ingen annan möjlig vårdform
De tre kriterierna för LPT 3 3. En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.
Vårdintyg Utfärdas av legitimerad läkare (utan krav på specialistkompetens) Särskild läkarundersökning Får bara utfärdas i anslutning till undersökningen Skall utfärdas på särskild blankett
Vårdintyg
Vårdintyg Sidan 1: Datum Kryss i rätt ruta (4 vanlig LPT, 11 konvertering LPT, 5 akut LRV) Namn, pers.nr., adress, identiteten styrkt genom Anamnes Bakgrund
Vårdintyg Sidan 2: Upprepa namn och pers.nr. (varje sida) Anamnes Nuvarande tillstånd Status Somatiskt Psykiskt
Vårdintyg Sidan 3: Samman- 1) APS p.g.a.: fattning 2a) oundgängligt vårdbehov.. p.g.a.: 2b) behov av rättspsykiatrisk vård. p.g.a.: 3) inställning till erbjuden vård 4) allvarligt skada.. p.g.a.:
Vårdintyg Sidan 4: Intygsutfärdande läkares utlåtande Jag intygar att jäv enligt 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) inte föreligger och att jag av iakttagelser vid den personliga undersökningen funnit att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Ort och datum Underskrift Befattning, legitimation, tjänstställe, adress, telefon
Hur går en intagning till? Skälig anledning att företa en undersökning för vårdintyg (ev. polishandräckning) Vårdintyg skrivs (leg. läkare) =sannolika skäl för tvångsvård Pat. ej vårdintygsmässig
Hur går en intagning till? Pat. förs till psyk akutmott. (ev. polishandräckning) Kvarhållningsbeslut (läkare) Vårdintyget inte korrekt
Kvarhållningsbeslut 6 En patient får, sedan vårdintyg har utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts.( ) Kvarhållningsbeslutet är ett formellt och praktiskt beslut.
Hur går en intagning till? Intagningsbeslut Pat uppfyller -specialist i psykiatri inte kriterierna -ej skrivit vårdintyget för vård enligt LPT -vårdintyget max (=vård enl. HSL 4 dagar eller går hem) -inom 24 timmar från ankomst
Intagningsbeslut Fattas av chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med uppdrag från chefsöverläkaren. Självständig bedömning av patienten. Tvåläkarprövning. Inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset.
Juridisk information till patienten En patient skall, när intagningsbeslut enligt LPT har fattats, ges tydligt information om 1. att vården ges enligt LPT och kort vad det innebär 2. att patienten har rätt att överklaga intagningsbeslutet till Förvaltningsrätten, att det inte är svårt att överklaga, att det inte kostar något att överklaga, att man får gratis advokathjälp i förhandlingen och att sjukvården kan hjälpa till med själva överklagandet 3. att patienten har rätt till en stödperson, som utses från patientnämnden samt 4. att patienten har rätt att överklaga vissa andra beslut dock inte gällande själva behandlingen.
Konvertering enligt LPT 11 Övergång från frivillig psykiatrisk slutenvård till sluten psykiatrisk tvångsvård. De tre grundkriterierna samt: patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Med skada menas främst fysisk skada men också psykiska lidanden som personer i patientens omgivning kan riskera att utsättas för t.ex. hot och trakasserier. Däremot avses inte skada på egendom eller annan ekonomisk skada. Vårdintyg (leg. läkare)(obs! ruta 4) + intagningsbeslut inom 24 timmar (chöl) + information till patienten + snabb kommunikation med Förvaltningsrätten
Vårdens innehåll 16 En vårdplan skall upprättas snarast efter det att patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen skall ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården skall uppnås och för att resultaten av dessa insatser skall kunna bestå. Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt skall samråd ske också med dennes närstående. Chefsöverläkaren skall undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten. Så långt det ör möjligt skall detta ske i samråd med patienten. 17 I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med patientens närstående, om det inte är olämpligt. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Behandlingsåtgärderna ska anpassa till vad som krävs för att uppnå syftet med tvångsvården enligt 2 andra stycket.
Tvångsåtgärder enligt LPT Låst avdelning Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning Medicinering Fastspännning Avskiljning Kontroll av försändelser Inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster Omhändertagande (och ev. förstörande eller försäljning) av viss egendom I undantagsfall andra åtgärder t.ex. ECT, sondmatning, behandling av somatisk sjukdom
Tvångsvårdens upphörande 27 När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård, ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Beslut om fortsatt tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten efter ansökan från chöl efter 4 veckor från intagningsbeslut, efter 4 månader efter intagningsbeslut och därefter var 6:e månad. Om chöl missar att ansöka upphör tvångsvården!
Tvångsvården upphörande Patienten har rätt av överklaga till Förvaltningsrätten och få sin sak prövad inom 8 dagar när det gäller: Intagningsbeslut Avslag på begäran att tvångsvården skall upphöra Avslag på begäran om permission Beslut om vissa begränsningar Beslut om permissionsvillkor Beslut om återkallande av permissionstillstånd
Öppen psykiatrisk tvångsvård De tre kriterierna: APS + behov av särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård + motsätter sig vården m.m. Alltid sluten psykiatrisk tvångsvård först. Samordnad vårdplan (landsting + kommun + ev. ytterligare aktörer) Beslut av Förvaltningsrätten Vissa möjligheter att återinta för sluten psykiatrisk tvångsvård.