PM vid vård enligt LPT

Transkript

1 (reviderad) (reviderad) PM vid vård enligt LPT Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NU-sjukvården

2 2 Observera att LPT-lagstiftningen är inget konstant fenomen utan lagstiftningen kan ha ändrats sedan du senast kom i kontakt med den. För aktuell uppdatering se på hemsidan för vuxenpsyk NUsjukvården. Tillämpningsföreskrifter för psykiatrisk tvångsvård vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NU-sjukvården. Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT, är en kompletterande lag till Hälso- och sjukvårdslagen HSL. Således gäller alla föreskrifter i HSL också all psykiatrisk vård. Detta innebär att patienten har rätt till information, att medverka i överenskommelser om vården så långt det är möjligt och att bli behandlad med respekt för sin person och sin integritet. Tvångsvården skall syfta till att patienten så snart som möjligt kan medverka i frivillig vård. All tvång skall stå i rimlig proportion i syftet med åtgärden. Kan mindre åtgärder vara tillräckliga skall man använda dem i första hand. (SFS 1991: ) Ansvarsområde Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i NU-sjukvården har en slutenvårdsavdelning, Vänerviken, som har ansvar för att ge vård till patienter under 18 år om de av psykiatriska skäl behöver slutenvård. Då vi nu inför vård enligt LPT kommer även detta att gälla patienter som ej kan vårdas frivilligt. Om särskilda skäl finns t ex hotfullhet/farlighet hos patienten eller en extremt besvärlig beläggningssituation, så skall ansvarig överläkare diskutera med chefsöverläkare eller bakjour vid vuxenpsykiatriska kliniken om patienten under 18 år kan läggas in på psykiatriska kliniken på NÄL. I sådana fall övertar vuxenpsykiatriska kliniken ansvaret för tillämpningen av LPT under den tid som patienten vistas därstädes. Definitioner Chefsöverläkare är den läkare som ansvarar för LPT vård vid kliniken SOSFS 2008:18. Vid kliniken har chefsöverläkaren utfärdat personlig delegation till samtliga specialister som arbetar vid kliniken eller ingår i bakjourskedjan. Detta innebär att uppgifter som kräver beslut eller åtgärd av chefsöverläkare enligt lagtext även kan utföras av specialist med delegation. (SFS 1991:1128 d v s LPT-lagen och SOSFS 2008:18 dvs. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18). 3 Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt 1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.

3 3 Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Kriterier för vård enligt LPT Tvångsvård får endast ges om 1. patienten lider av allvarlig psykisk störning 2. patienten p g a sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård eller genom att iakttag särskilda villkor kunna vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvård. 3. patienten motsätter sig eller det finns grundad anledning att anta att vården ej kan ges med hans samtycke. Som allvarlig psykisk störning räknas - psykos, det vill säga tillstånd med störd verklighetsuppfattning och med endera symtomen förvirring, tankestörning, hallucination eller vanföreställning, - depression med självmordsrisk - svår personlighetsstörning med impulsgenombrott av psykotisk karaktär eller annan psykotisk episod och - svår psykisk störning med starkt tvångsmässigt beteende. I vissa fall kan kleptomani, pyromani eller sexuella perversioner utgöra och definieras som en allvarlig psykisk störning. Om en psykisk störning är allvarlig eller ej bör bedömas utifrån störningens art och grad då avses med art sjukdomstypen och grad syftar på den psykosociala funktionsnivån och på hur svåra symtomen är (SFS 1991: pch SOSFS 2000:12 3 kap 1 ). Vårdintyg Intagning enligt LPT får ej ske utan att det föreligger ett vårdintyg av vilket det framgår att det finns sannolika skäl att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Vårdintyget skall vara skrivet på särskild blankett (SoSB 42023). (SOSFS 2000:12 3 kap 1 ). Undersökning för vårdintyg får endast ske om det finns rimlig anledning därtill. Undersökning skall utföras av legitimerad läkare. Om undersökningen ej kan företas med patienten samtycke kan läkare i allmän tjänst begära hjälp från polismyndighet. (SFS 1991: ). Läkare som arbetar privat kan ej begära polishandräckning. Vårdintyg får endast utfärdas i omedelbar anslutning till undersökning av patienten. Det skall vara ordentligt ifyllt så 1. att patientens identitet tydligt framgår 2. att det framgår vilken paragraf intyget avser ( 4 LPT om intagning utifrån, 11 om det är fråga om konvertering) 3. att undersökningsdatum är angivet 4. att undersökande läkares namn och tjänsteställe och legitimation som läkare och namnteckning. 5. att det innehåller ett uttalande enligt 4 om förutsättningar för tvångsvård av patienten (=sammanfattning s 3 i vårdintygsformuläret) och redogörelse för den psykiatriska störningen och omständigheterna i övrigt (s1 och 2). Somatisk status kan ofta undvaras då det gäller ungdomar om det inte finns anledning att misstänka somatisk sjukdom. (vi bör komplettera med somatiskt status snarast möjligt).

4 4 Den läkare som skrivit vårdintyget ansvarar för att intyget snarast kommer till sjukhuset. Om det är möjligt bör intyget faxas. Om patienten ej accepterar att åka till sjukhuset med anhöriga eller på annat frivilligt sätt får chefsöverläkare begära biträde av polismyndighet (47 2). Observera att chefsöverläkare då måste ha tillgång till vårdintyget. Vårdintyget är i original och bör åtfölja transporten av patienten. Vårdintyget får ej vara äldre än fyra dagar då beslut om intagning ( = 6b beslutet) fattas. Kvarhållande och annat tvång före intagning Om det finns ett vårdintyg kan chefsöverläkare besluta att patienten kvarhålles i avvaktan på intagningsbeslut. Man får använda det tvång som är nödvändigt för att förhindra patienten att lämna mottagningen eller avdelningen, för att upprätthålla ordningen och att tillgodose säkerheten. Kroppsvisitering eller kroppsbesiktning får företagas om det är nödvändigt för att kontrollera att patienten ej har med sig något som kan skada honom eller annan. Chefsöverläkareens anvisningar är vägledande för all personals beslut i denna situation. I undantagsfall (vid fara för patientens liv eller hälsa) kan patienten behöva medicineras innan intagningsbeslut är taget. Detta får endast ske på ordination av chefsöverläkare i samband med läkare på plats (såsom vårdintygsskrivande läkare eller primärjour). Om det nödvändigt för att hindra patienten att skada annan eller sig själv kan fastspänning användas. Om det är nödvändigt på grund av aggressivitet eller störande beteende kan avskiljning användas. Samma regler gäller då som för patienter intagna enligt LPT med avseende på tidsgränser för fastspänning eller avskiljning. Om patienten skall vistas på mottagning eller avdelning i avvaktan på intagningsbeslut avgörs från fall till fall. Intagningen skall beslutas senast 24 timmar efter ankomst till sjukhus men bör ske snarast inom fyra timmar. Om det är nödvändigt att bruka tvång mot patienten innan intagningen beslutats skall chefsöverläkareen alltid skyndsamt ta ställning till intagning och behovet av fortsatt tvång. Om intagningsbedömningen görs i anslutning till ankomsten ansvarar chefsöverläkareen för inläggningen (det vill säga undersökningen och dokumentation på vanligt sätt) Om patienten är lugn och det ej finns behov av tvångsåtgärder, kan primärjour eller underläkare på avdelningen lägga in patienten på vanligt sätt och intagningsbeslutet ( 6- bedömningen) anstå till lämplig tidpunkt inom 24 timmar. Risken för förändrad situation bör värderas men detta förfaringssätt kan vara mera lämpligt om patienten är trött och vill komma till ro. Det är dock alltid nödvändigt med fyllig information mellan inläggande läkare och chefsöverläkare. Observera att inläggningen skall signeras och dokumenteras på beslutsblanketten med datum och klockslag. Intagning ( 6-beslut) Intagningsbeslutet skall grundas på att chefsöverläkareen gör en personlig undersökning av patienten. Samma läkare kan ej skriva vårdintyg och fatta intagningsbeslut. I de fall då överläkare vid Vänerviken vill att en tidigare patient skall läggas in enligt LPT eller patient vid vården på avdelning skall konverteras från vård enligt HSL till LPT bör annan legitimerad läkare vid kliniken skriva vårdintyget och ordinarie behandlande läkare fatta intagningsbeslutet. Finns ingen läkare tillgänglig (såsom vid konvertering under jourtid) får vi ta i anspråk bakjouren inom vuxenpsykiatrin eller jourhavande distriktsläkare. Om läkare på somatisk klinik känner patienten bör den utfärda vårdintyget (så kan vara fallet vid

5 5 övertagning från somatisk klinik efter suicidförsök eller anorexipatient som är känd av barnläkare). Intagningsbeslutet innebär 1. att chefsöverläkareen tar ställning till att själva vårdintyget uppfyller formella krav (eller vid behov ser till att nödvändig komplettering sker). vårdintyget får ej vara äldre än fyra dagar. 2. att chefsöverläkare självständigt bedömer patientens behov av vård och gör en egen värdering kring om kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. Detta inbegriper även patientens egen inställning till vården. Intagningsbeslutet skall dokumenteras på beslutsblanketten med tid, datum och signatur. Sedvanlig journalanteckning förs med resultat av undersökning och bedömning. I journalen skrivs med fetstil intagning enligt 6 LPT-lagen I samband med intagningen skall också en preliminär vårdplan göras (SOSFS 2000:12 4 kap 1 ). Detta skrivs ut i diktatet med en rubrik. Fokusera på vad som efter bedömning vid intagning är nödvändigt att uppnå för att patienten skall kunna skrivas ut eller vårdas frivilligt. Även observation av patienten definieras som vård. Behov av att aktivera eller etablera kontakter utanför avdelningen skall omnämnas. (se även under rubrik vårdplan). Information till patient och anhöriga Patienten skall informeras om LPT-lagen och sina rättigheter enligt denna lag i samband med intagning. Informationen bör oftast ges flera gånger och skall anpassas till patientens sätt att fungera. Information till anhörig är lika viktig. Det är viktigt att informera om patientens rätt att överklaga, hur det går till och patientens rätt till advokat. En avskrift av LPT-lagen skall finnas för patienten att själv ta del av eller förvara på sitt rum (enligt lagen krävs att lagen anslås på avdelningen, men vi väljer således att anslå det till berörda patienter). Det är chefsöverläkarens ansvar att så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplysa patienten om sin rätt att få en stödperson och att ansöka om stödperson när patienten begär det eller när skäl för detta finns. Stödpersonen skall bistå patienten i personliga frågor så länge tvångsvård enligt denna lag och om patienten och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen. Stödpersonen utses av en sådan nämnd som avses i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Informera anhöriga om att LPT-besluten ej kan påverkas av föräldrarnas inställning till vården. Är patienten föremål för beslut enligt LVU är det viktigt att snarast informera ansvarig socialsekreterare. LVU-beslut påverkas ej av LPT-beslut, ett omhändertagande enligt LVU upphävs ej och patienten kan i många fall ganska snart skrivas ut från sjukhuset varför förändringar av LVU bör göras med eftertanke. Utländska medborgare kan på egen begäran sändas till hemlandet. Bestämmelser kring detta finns i SOSFS 1991: och SOSFS 2000:12 5 kap 6 och 7. Vissa utländska patienten som skall avvisas, utvisas eller utlämnas kan bli föremål för dessa beslut även om de vårdas enligt LPT. (SFS 1191: ). Läs lagtexterna noggrant, rådgör med jurist eller socialstyrelse.

6 6 Dokumentera alltid i journal att information getts och till vilka. Ansökan om förlängning av vård enligt LPT Om patienten enligt chefsöverläkare behöver mer än fyra veckors tvångsvård skall ansökan göras före utgången av fyra veckor från intagningsbeslut, till Länsrätten enligt 7 LPT-lagen. Om rätten beslutar enligt chefsöverläkareens ansökan får vården ske högst fyra månader från intagning. Förlängning kan ske ytterligare sex månader efter ny ansökan. Ansökan skall komma till Länsrätten inom gällande period och om så sker får vården fortgå tills rätten beslutat. Om rätten avslår ansökan eller ansökan ej inkommer i tid måste vården omedelbart upphöra. Patienten skall informeras om att LPT ej längre gäller och får själv ta ställning till om han/hon skall skrivas ut eller vårdas frivilligt. Vid ansökan om förlängning skall grunderna för vården anges och övervägande om vård i annan form ske. Det skall tydligt framgå hur patienten uppfyller kriterierna för LPT-vård. Redogör för eller bifoga uppdaterad vårdplan. I denna ansökan skall också redovisas om vården bör ske som sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård. Vid öppen psykiatrisk tvångsvård skall anges vilka villkor som rätten bör förskriva. Till ansökan skall också bifogas en vårdplan som skall innehålla uppgifter om behov av insatser från landstinget hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso-och sjukvård. beslut om insatser vem som ansvarar för vad eventuella åtgärder som vidtas av andra instanser Vårdplanen skall upprättas av chefsöverläkaren i samarbete med de andra instanserna och räknas inte som upprättad innan den är justerad av enheterna. Konvertering (SFS 1991: ) Om patient som är intagen enligt HSL och uppfyller kriterierna för LPT-vård och dessutom till följd av sin psykiska störning kan befaras allvarligt skada sig själv eller annan kan chefsöverläkareen besluta om tvångsvård. Ett vårdintyg skall skrivas och det kan ej skrivas av samma läkare som skall besluta om intagningen. Beslutet skall senast dagen efter intagningsbeslut underställas Länsrättens prövning. Detta kan ske genom ett kort meddelande om att patient konverterats. Senast efter fyra dagar skall ansökan om fortsatt medgivande om tvångsvård göras (SFS 1991: ). Länsrättsbeslut om konvertering gäller i första skedet längst fyra månader. Vårdplan (SFS 1991: och SOSFS 2000:12 4 kap) Vårdplan skall upprättas snarast och kan behöva revideras längre fram. Preliminär vårdplan enligt ovan upprättas i samband med intagning och en mer genomarbetad vårdplan bör finnas tillhanda inom en vecka. Därefter skall vårdplanen stå i fokus vid behandlingskonferens och vid behov revideras. Vid närteamsmöte förbereds och genomarbetas vårdplanen. Vårdplanen skall så långt det är möjligt upprättas i samråd med patient och anhöriga. Ansvaret för arbetet med vårdplan fördelas vid närteamsmöte eller behandlingskonferens. Ansvarig överläkare och samordnare har ansvaret för att vårdplan upprättas, att samråd sker med patienten, anhöriga och socialtjänst, att planen följs upp och revideras. Vårdplanen skall ge en samlad bild av patientens medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska behov och problem. Den skall ange målen för de behandlingsgåtgärder och andra initiativ såsom behövs för att syftet med tvångsvården skall uppnås.

7 7 Behov av insatser från barnpsykiatriska verksamhetens övriga enheter, andra delar av sjukhuset, socialtjänst, skola eller andra instanser skall undersökas och beskrivas och vårdplanen skall upprättas i samråd med dessa instanser. Andra instansers planer och former för samverkan skall beskrivas. Patientens och familjens delaktighet och inflytande skall tillgodoses i vårdplanen. Om det inte är möjligt att upprätta vårdplan i samråd med patienten skall detta anges i planen. Vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård, se ovan. Samråd (SFS 1991: ) Samråd med patienten om vården skall ske kontinuerligt under vårdtiden. Samråd skall ske med anhöriga. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkare, men hela tiden skall överväganden ske om hur mycket tvång som behöver tillämpas för att kunna uppnå den övergripande målsättningen. Restriktioner LPT-lagen ger ej stöd för att begränsa patientens rätt till besök eller telefonkontakter. I dessa avseenden gäller ordinarie regler för Vänerviken, enda skillnaden är att när det gäller kontakten med yttervärlden kan chefsöverläkare besluta att försändelser till patient som vårdas enligt LPT kan undersökas för att kontrollera att de ej innehåller egendom enligt nedanstående uppräkning. Granskning av skrivet material till LPT-pat får ej ske. (FS 1991: ). Chefsöverläkare får besluta att öppna, ta del av och kvarhålla försändelse om det nödvändigt med tanke på vården, rehabiliteringen eller undvika att någon annan lider skada, detta gäller dock inte försändelse från svensk myndighet, patientens juridiska ombud eller internationell organisation som är erkänd av Sverige att ta emot enskildas klagomål. Likaså kan chefsöverläkare besluta på liknade grunder som ovan att inskränka patientens rätt att ringa i mobiltelefon eller använda kommunicera med dator. Allt detta skall dokumenteras i journalen. Dessa beslut får gälla i högst 2 månader. Förbjuden egendom (SFS 1991: ) LPT-lagen och avdelningens generella ordningsregler föreskriver att patienten ej får inneha: 1. Narkotiska preparat, alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel 2. Dopingpreparat 3. Injektionssprutor eller kanyler 4. Andra föremål som användas vid missbruk av narkotika. 5. Annan egendom som kan skada patienten själv eller vara till men för vård eller ordning. Detta kan vara t ex: a) läkemedel som ej är känt av läkare och sjuksköterskor på avdelningen och alltså inte uppfört på patientens medicinlista (och som patienten anses kunna ta hand om själv, som t ex p-piller, inhalator vid astma, hudsalvor). Övriga läkemedel sköts enligt avdelningens rutiner. b) vassa och skärande föremål c) alla former av vapen d) om patienten anses vara farlig för sig själv kan livremmar, sladdar och liknande räknas in.

8 8 Egendom enligt ovanstående beskrivning kan omhändertas om den påträffas hos LPT-patient. Alkohol, vassa föremål eller liknande lämnas till vårdnadshavare. Finns ingen klar ägare kan chefsöverläkare besluta om att låta förstöra eller försälja egendomen. Narkotika eller andra förbjudna preparat lämnas till polis utan att eventuell innehavare röjs. Läkemedel lämnas till vårdnadshavare eller apotek. Injektionsverktyg och liknande kastas som riskavfall (HSLpatient uppmanas lämna ifrån sig samma typ av egendom. Egendomen kan förvaras under vårdtiden eller överlämnas till vårdnadshavare. Dock skall narkotika alltid lämnas till polisen efter information till patient och anhöriga. Patient som ej går med på detta får prövas för LÖPT eller skrivas ut. Visitering (SFS 1191: ) Patient och anhöriga informeras på lämpligt sätt om förbudet att ha egendom enligt ovanstående stycke i samband med inskrivning på avdelningen. Avdelningspersonal informerar. Om det bedöms nödvändigt får en patient som det finns vårdintyg på eller som är intagen på LPT kroppsvisiteras eller ytligt kroppbesiktigas för kontroll av att han inte bär på sig ovan nämnda egendom. Beslut om visitering kan fattas av chefsöverläkare. Åtgärden dokumenteras i omvårdnadsdokumentation. Kroppsvisitation innebär kontroll av patientens kläder och väska. Den kan utföras så att patienten i ett annat rum än det han skall bo i, ombeds byta kläder och personal tar fram andra kläder åt honom. Sedan kan de avtagna kläderna och väska kontrolleras. Detta bör göras av personal av samma kön som patienten, helst med vittne också. Som regel är det bra om anhörig av samma kön kan vara med. Patienten skall vara närvarande när man kontrollerar väska så att det ej blir diskussioner efteråt om något försvunnit. Om man väljer att visitera patienten med kläderna på så är det ett krav att det genomförs av personal av samma kön och att ett vittne är närvarande. Ytlig kroppsbesiktning är en granskning av den nakna kroppen inklusive hår, armhålor och fotsulor (fullständig kroppsbesiktning som innebär att man också undersöker kroppens håligheter får ej utföras enligt LPT). Visitering kan vara nödvändig även under vårdtiden, t ex om patienten skurit sig eller om man har misstankar om att något dylikt planeras. Ett enkelt sätt kan vara att låta patienten byta rum om beläggningen på avdelningen så tillåter. I samband med flytten kan då personal då kontrollera patientens tillhörigheter. (Även frivilligt intagna patienten kan ibland hamna i situationen att det finns behov av kontroll enligt ovan för att hålla ordning på avdelningen eller för att säkra vården av patient eller medpatient.) Det finns dock ingen rätt att företa kroppsvisitering av patient som vårdas enligt HSL. Ofta kan man dock få patienten att frivilligt gå med på en kontroll av rummet och väskor. Om inte detta är möjligt får man överväga konvertering till LPT alternativt får patienten upplysas om att situationen kan kräva utskrivning från avdelningen). Låsning Vid LPT-vård kan avdelningen vara låst om det behövs för att hindra patienten att lämna avdelningen. Om låsning ej anses nödvändig så kräver inte LPT-lagen att så är fallet heller. Avdelningen kan låsas om man så kommer överens med patient som vårdas enligt HSL men en sådan patient kan ej hindras från att lämna avdelningen annat än genom att man tar ställning till konvertering till LPT. Barn yngre än 13 år vid mognadsålder kan ej lämna avdelningen ensam om man ej kommit överens om föräldrar. Dörren kan också låsas om man

9 9 på detta sätt behöver säkerställa att man har kontroll över att ingen går ut utan att man känner till det. Låsning skall bara tillämpas när det är absolut nödvändigt. Inskränkt rörelsefrihet på avdelningen Om det behövs för ordningens skulle eller för säkerheten på avdelningen kan patientens rörelsefrihet på avdelningen inskränkas. Detta kan vi göra genom att stänga av Gula sidan. Detta är inte att betrakta som avskiljning och behöver således inget chefsöverläkarebeslut. Beslutet kan tas av ansvarig behandlingspersonal eller läkare, detta skall dokumenteras. Avskiljning (SFS 1991: ) Avskiljning är en aktiv åtgärd där man håller patienten avskild från andra patienter p g a patienten genom aggressivitet eller störande beteende försvårar vården av de andra patienterna. Ett beslut om avskiljning gäller högst 8 timmar. Detta beslut fattas av chefsöverläkare. Tiden för avskiljande får genom ett nytt beslut förlängas med högst 8 timmar. Om en patient hålls avskild mer än 8 timmar i följd skall socialstyrelsen utan dröjsmål underrättas om detta. Patienten skall under den tid som han hålls avskild stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Vid synnerliga skäl kan avskiljande av patient avse en bestämd tid som överstiger 8 timmar. Fastspänning (SFS 1991: ) LPT-lagen ger rätt till kortvarig fastspänning i bälte för att avvärja fara för patienten eller andra. Fastspänning beslutas av chefsöverläkare eller under jourtid bakjour. Kontakt tages av chefsöverläkare som bestämmer om bältesläggning. Vid bältesläggning skall personal alltid finnas i patientens närhet. Tidsgräns för dokumentation och tvångsåtgärder All fastspänning och avskiljning skall dokumenteras med tidsangivelser, bakgrund till åtgärden och beskrivning av hur situationen uppstod, vad faran bestod i samt övervägande om andra lösningar och överväganden mot bakgrund av omsorgen av patientens integritet och autonomi. Det skall också dokumenteras när åtgärden upphörde. Nytt beslut krävs för ny fastspänning efter även kortare uppehåll. Avskiljning över åtta timmar kräver nytt beslut om avskiljning. Det skall finnas synnerliga skäl för dessa åtgärder och skriftlig rapport skall göras utan dröjsmål till Socialstyrelsen vid fastspänning mer än fyra timmar och vid avskiljande mer än åtta timmar på blankett SoSB Förutom dokumentation i patientens journal skall lista på avdelningen med tidsangivelse, patientdata och signering föras vid alla former av avskiljning och fastspänning. I kvartalsrapport till Socialstyrelsen skall bl a dessa uppgifter sammanfattas på blankett SoSB (SFS och 20 samt SOSFS 2000:12 4 kap 5 och 6 ) Extra tillsyn och extravak Extra tillsyn beslutas av överläkare och innebär tätare tillsyn av patient t ex var 15:e minut. Patienten skall synas i sin helhet och man skall ha muntlig kontakt om patienten är vaken. Det skall tydligt framgå på avdelningen vilken person som har uppdraget att utföra den extra tillsynen.

10 10 Extravak Beslutas av överläkare Patienten följs överallt, även på toalett om inte detta är ett utsagt undantag. Både LPT- och HSLpatienter kan ha extra tillsyn eller extravak, för HSL-patient måste det ju ändå ske med patientens godkännande i någon mån. Detta kan ju t ex gälla hur man skall förhålla sig vid toalettbesök. Ansvarig sköterska beslutar om extra tillsyn och extravak kräver om man kallar in extra personal. Frigång Görs upp individuellt, skall omprövas fortlöpande. Kan endast beviljas av överläkare. Området begränsas till området närmast kring Vänerviken, se karta. Frigång dokumenteras i omvårdnadsjournal, tidslängd, frekvens per dag och eventuella inskränkningar i frigångsområdet. Observera att frihet för LPT-patient att vistas utanför frigångsområdet innebär att man måste godkänna permission! Skall då också dokumenteras som sådan. Det frigångsområde som gäller för LPT-patienter som vårdas vid BUP-kliniken, NUsjukvården är området närmast runt byggnaden. I söder begränsas frigångsområdet av kyrkogården, i öster av den större sjukhusbyggnaden i Vänerparken, i väster av vattnet och i norr utav entren till vattenpalatsets. Se bifogad karta. Permission (SFS 1991: och 26 ) Permissioner beslutas av chefsöverläkare och kan ges om detta står i överensstämmelse med vårdplanen. Permission får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande perioder. Även vistelse utanför frigångsområdet är att anses som permission. Längre permissioner får inte ges, enligt nya lagen 1/ Öppen psykiatrisk tvångsvård, LPT 26 I stället för längre permission ges möjlighet till att ge öppen psykiatrisk tvångsvård utanför sjukvårdsinrättningen. Se ovan vid ansökan om förlängning av LPT. Vid beslut om öppen tvångsvård förskriver rätten de villkor som skall gälla och som sedan chefsöverläkaren beslutar om. Villkor får avse skyldighet att underkasta sig medicinering skyldighet att hålla kontakt med viss person skyldighet att vistas på ett hem eller institution för vård och behandling eller besöka vårdcentral eller anlita socialtjänst vistelseort, bostad, utbildning eller arbete förbud mot berusningsmedel förbud att vistas på viss plats eller ta kontakt med viss person annat som är nödvändigt eller som följer vårdplanen Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård skall återföras till sluten psykiatrisk tvångsvård om villkoren för tvångsvård är uppfyllda och om det inte kan vänta tills rätten beslutar om fortsatt vård. Här behövs inget nytt vårdintyg. Som exempel nämns att patienten inte tar sin medicin på utsatt tid och riskerar att försämras i sin psykiatriska sjukdom. Om chefsöverläkaren avser att den slutna tvångsvården skall fortsätta skall han/hon senast inom 4 dagar från beslutet ansöka om fortsatt vård inom slutenvården. Om länsrätten medger sådan vård kan den fortsätta under högst 6 månader från länsrättens beslut. Om cheföverläkaren inte ansöker om fortsatt slutenvård eller om länsrätten avslår denna begäran

11 11 skall det tidigare beslutet om öppen psykiatrisk tvångsvård gälla, dvs. patienten fortsätter att tvångsvårdas i öppenvården. Psykiatrisk tvångsvård skall alltid inledas som sluten psykiatrisk tvångsvård, Den öppna tvångsvården kan pågå i 6 månader i taget efter länsrättsbeslut. Avvikelse Om patienten avviker från avdelningen utan tillstånd för detta eller inte återkommer från permission skall chefsöverläkare eller bakjour meddelas direkt. Ibland kan patienten enkelt lokaliseras och man får diskutera det inträffade med patient och anhöriga. Om man inte vet var patienten befinner sig eller situationen kräver det bör man begära polishjälp (SFS 1991: ). Blankett för detta begäran finns i vuxenpsyks hemsida för LPT-vård. Chefsöverläkareens underskrift är ett formellt krav. Det är bra att ringa upp vakthavande hos polisen för att underlätta polisens prioritering. Om det brådskar kan avdelningspersonal ta kontakt med polis innan chefsöverläkare skrivit under formell begäran. Patient som vårdas enligt HSL kan ej formellt efterlysas av avdelningen. I annat fall än om det gäller att återkalla patienten för prövning om LPT är aktuellt. Efterlysning får ske genom anhöriga till patienten vid HSL-vård. Polisen måste inte återföra en frivilligt vårdad patient till avdelningen om ej LPT-prövning skall ske. Patienten kan ju motsätta sig fortsatt vård och polisen får då föra den aktuella patienten till anhöriga. Patient som är vårdad enligt LVU och inlagd på avdelning skall efterlysas genom socialtjänsten vid avvikelse. Detta bör göras upp i samband med inläggning och vi bör ha klar förhållningsväg i diskussionen med socialtjänst. Det är viktigt att ha ett sätt att nå socialsekr även på jourtid om avvikelse skulle inträffa. Patient som inte vill vara på avdelningen men som står under LVU kan inte vårdas på avdelningen om inte LPT är tillämpligt. Vi har inte samma rättigheter som 12-hem. Vårdens upphörande När förutsättningar för LPT-vård ej längre är uppfyllda skall den omedelbart upphöra. Det är chefsöverläkareens ansvar att fortlöpande pröva tillämplighet av LPT och chefsöverläkareen fattar beslutet. Om ej ansökan om förlängning av LPT-vård görs inom stadgad tid upphör LPT-vården med omedelbar verkan. När LPT-vård upphör skall patienten alltid informeras om detta och vården övergå i vård enligt HSL eller patienten skrivas ut. Beslut om upphörande av LPT-vård skall dokumenteras i journal och på beslutsblankett som ett 7- beslut. Överklagande (SFS 1991: ) Patienten har rätt att överklaga att han tvångsvårdas, nekas permission, att egendom beslagtagits etc. (formellt sett har ingen annan denna rätt, ej heller anhöriga). Patienten skall ha ett offentligt biträde (=advokat) som förordnas av rätten så fort någon mål angående honom skall prövas. Patienten kan ha önskemål om en viss advokat. Vi har skyldighet att informera patienten om dessa hans rättigheter och också bistå honom i hjälp att klaga. Det räcker med ett mycket enkelt brev till Länsrätten i Vänersborg, där det framgår vem patienten är och att han är missnöjd, brevet undertecknas av patienten, men patienten får naturligtvis vara mer detaljerad än så. Rapportering till socialstyrelsen (SoSFs kap 2 )

12 12 Kvartalsrapporter med åtgärder enligt LPT-lagen skall lämnas till Socialstyrelsen på blankett SoSB senast tio dagar efter kvartalet som rapporten avser, av chefsöverläkaren. Avdelningens sekreterare förbereder rapporten. Individrapport om fastspänning längre än fyra timmar och avskiljande längre än 8 timmar skall ske utan dröjsmål på blankett SoSB Denne förste läkare kan besluta om kvarhållande (kräver legitimerad läkare). Inom 24 timmar från ankomst måste beslut om intagning tas av chefsöverläkare. Lars Joelsson Chefsöverläkare. BUP-kliniken, NU-sjukvården Karta över frigångsområde Vänerparken Vänersborg Streckat område= frigångsområde