Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det. Vi kan utgå från vad barnen säger om dockan och planera efter det. Vi har presenterat dockan vid samlingar och dokumenterat vad barnen sagt. Skrivit egna sagor (vi har visat några bilder och därefter skrivit sagorna) Drama Målat med olika material, självporträtt, känslofärger ex vilken färg har arg och vilken form har den osv Läst olika sagor som hör ihop med känslan Lyssnat på musik ex glad eller ledsen musik. När man hör musik hur kroppen reagerar (om det är glad eller otäck musik) Fotograferat ansiktsuttryck Haft gosedjursdag Avslutningsfest för varje docka Tittat på film Rollspel Jobbat med empati Jätte roligt och förväntansfyllda Ett bra arbetsmaterial, även upplägget på frågorna i boken (social och emotionell träning för alla barn) Föräldrarna verkar nöjda. Det var en förälder som tyckte det var bra att vi bytte docka för hennes treårige son hade varit arg så länge nu. Han hade pratat argt, slagit med knytnäven på bordet, stampat med fötterna och visat med ansiktsuttryck. Barnen har börjat tänka på egna och andras känslor också. Vi synliggör känslor för vuxna och barn Det svåraste har varit att få tid. Tid så att det blir riktigt bra, man vill ju göra bättre än vad man har gjort. Planering och tid för att leta efter material och genomföra. Berätta gärna något personligt, någon händelse som har anknytning till EQ-dockan. När vi presenterade dockan ledsen var det en pojke som sa sån är ja. Han menade att han kände sig ledsen då. Ett annat barn sa att Man får gråta och vara ledsen fast man är pojke. Barnen tyckte att det var naturligt med en naken docka. Barnen gav ett namn för varje docka t ex Dagisdockan ledsen o s v. Det har varit jätte roligt att jobba med EQ-dockan och det passade utmärkt för vår barn grupp. Vi har kommit närmare varandra och det har stärkt många barn som individ och som grupp
Sagt av Britt-Marie Stegeryd, förskolan Sjöresan, Stockholm Vi är tyvärr bara två pedagoger som hararbetat med dockorna denna termin. Men till höstterminen ska hela förskolan börja använda dessa. Men för oss två betyder det att barnen i våra grupper talar känslor de kan sätta ord på känslan. Vi arbetar med våra 2-3 åringar som vi presenterat känslorna Glad, Ledsen och Arg. Därefter har vi pratat en känsla i taget och läst böcker om respektive känsla. Vi har tagit det väldigt lugnt med barnen, diskussionerna har kommit i deras egen takt. Vi har haft mycket givande och häliga diskussioner. Glad och Ledsen är väldigt tillgängliga de är lätta att ta till sig MEN till Arg har en del barn är mycket avvaktande. De har inte ens tittat på den dockan. Men efter några gånger har till och med den dockan blivit en vän. Det är härligt att se dessa förändringar och hur de möter känslan. Vi två som arbetat har upplevt det mycket positivt och lärorikt, de barn som vi kanske inte trodde skulle ta emot dockorna gjorde det med en härlig intensitet. De har varit mycket positiva och har också blivit väldigt glada över sina barns överraskande visade känslor som de kanske inte trodde att de kunde visa/tala om. Härligt. Öppenhet, visad glädje till varandra, respekt för de olika känslorna på våra möten. Nej inte i dagsläget men den nya kursen du pratar om tänker jag prata med min chef om, så vi får se om vi ses. barnen sagt/gjort). Det är lite svårt att återberätta, men att se på deras uttryck och visade känslor när de pratar om de olika känslorna, från att inte ha vågat titta på Arg till att krama och trösta Arg, det är mödan värd. Det känns ända in i själen.
Sagt av Ann-Christine Svahn, Förskolan Rullen i Solna Våra gravt flerfunktionshindrade elever utan verbalt språk kan identifiera en känsla med hjälp av dockorna. Vi har använt dem en kort tid men hittills har de fungerat som hjälp till kommunikation. För att eleven ska kunna uttrycka en känsla. Både elever och vuxna tycker om dockorna. De är inbjudande och tillåtande. Det är bara en av våra lärare som använt dem. Hon har varit mycket positiv eftersom de gjort det möjligt att prata om känslor med en av våra elever som ofta är nedstämd. Vi har inte presenterat detta för föräldrarna ännu. Ökad kommunikation kring känslor, möjlighet att förstå vilka känslor eleverna vill uttrycka. Så här långt räcker boken. barnen sagt/gjort). Vår gravt flerfunktionhindrade elev utan verbalt språk har kunnat visa vad han känner och läraren har fått möjlighet att hjälpa honom att hantera känslorna med hjälp av dockorna.
Sagt av Inger Ottosson, Förskolan Barnens Glädje i Huddinge Den ger en del barn en ny kompis som är okej att testa det som är svårt. Barnen kan använda den till att bekräfta sin känsla eller byta känsla. Mest som docka som kommer till samlingen och pratar och spelar rollspel. Barnen kan använda dem när de vill själva, en del på vilan som kramdocka och en del när de är ledsna eller arga osv se fråga 1 Det är väldligt olika tror jag, en del använder dem mer och del mindre Mycket stort Det blir konkret och även roligt. Barnen tycker att det är roligt när vi har med Karl-Astrid som vi kallar dockorna i samlingen Tror alltid det kan vara bra när saker kommer tillbaka, det är något som ger trygghet, så varför inte ett memoryspel av dockorna, ett pussel mm? barnen sagt/gjort). Kommer inte på något just nu.