VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI
VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva hur vatten och näringsämnen transporteras i växten Beskriva växternas förökningssätt och förklara livscyklerna hos mossor, ormbunkar, nakenfröiga växter och gömfröiga växter Förklara växternas behov av näringsämnen, hur de hanterar intryck från omgivningen och hur växthormoner fungerar Ingående förklara fotosyntesen och skillnaden mellan C3-, C4-och CAM-växter
VÄXTFYSILGI VÄXTERNAS CELLER
Växtceller Mittlamell VÄXTFYSILGI CELLVÄGGEN Primär cellvägg Cellmembran H H H C H H H H C Pektin C H H C H H H C H Hemicellulosa C H C Mikrofibriller av cellulosa H C H Hemicellulosa Cellväggar i växtceller Pektin
VÄXTFYSILGI VÄXTERNAS VÄVNADER Epidermis är växtens yttre hud. Grundvävnaden ger stöd åt växten. Det är äver här som fotosyntesen sker och lagring av energi Toppskottets meristem Fröplanta Blad Stam Ledningsvävnaden förser växten med vatten och lösta ämnen Epidermis Grundvävnad Ledningsvävnad Rotens meristem Rot Epidermis Grundvävnad Ledningsvävnad
VÄXTFYSILGI TILLVÄXTVÄVNAD Epidermis Floem Xylem Monokotyledoner Dikotyledoner Epidermis Floem Xylem Kambium Kortex
VÄXTFYSILGI VATTENTRANSPRT Vätska i xylem Luften på utsidan -100 MPa Mesofyllceller Stoma (klyvöppning) Vattenmolekyl Bladens luftrum -7,0 MPa Transpiration Stammens xylem, -0,8 MPa Gradient för vattenpotential Bladens cellväggar -1,0 MPa Xylemceller Atmosfär Vidhäftning med vätebindningar Cellvägg Sammanhållning med vätebindningar Samanhålling och vidhäftning i xylem Vattenmolekyler Rothår Jordpartiklar Rötternas xylem, -0,6 MPa Marken, -0,3 MPa Vattenupptag från marken Vatten
VÄXTFYSILGI TRANSPRT AV RGANISKA ÄMNEN Överföringscell Plasmodesmata Stödcell Silcell Silplatta Strängskida Vakuol Kloroplast Veck i cellväggen Parenkymcell Följecell Cellkärna Vakuol
VÄXTFYSILGI FÖRÖKNINGSSÄTT Könlös förökning (kloner) Groddknoppar Sticklingar Könlig förökning Ettåriga (annueller) Tvååriga (bienner) Fleråriga (perenner)
Regndroppe VÄXTFYSILGI Spermier LIVSCYKLER Anteridium Grodd (n) MSSR Haploid (n) Diploid (2n) Hanlig gametofyt (n) Protonemata (n) Ägg Grodd (n) Arkegonium Honlig gametofyt (n) Sporer Rhizoid Befruktning Sporangium Meios Mogna sporofyter Seta Sporangium Zygot (2n) Embryo Arkegonium Ung sporofyt (2n) Honlig gametofyt (n)
VÄXTFYSILGI LIVSCYKLER RMBUNKAR Spor (n) Haploid (n) Diploid (2n) Meios Sporer Sporangium Anteridium Ung gametofyt (n) Mogen gametofyt (n) Spermier Arkegonium Ägg Sporangium Mogen sporofyt (2n) Ny sporofyt Zygot (2n) Sorus Gametofyt (n) Befruktning
VÄXTFYSILGI LIVSCYKLER NAKENFRÖIGA VÄXTER (GYMNSPERMER) Honkotte Hankotte Fröämne Sporofyll Genomskärning av fröämne Nucellus (megasporangium) (2n) Megasporens modercell (2n) Integument (2n) Mikropyle Mogen sporofyt (2n) Meios Pollenkorn (n) Meios Megaspor (n) Fröplanta Fröhölje från sporofyten (2n) Integument (2n) Äggkärna (n) Honlig gametofyt (n) Arkegonium Ägg (n) Näringsreserv (n) gametofytvävnad Befruktning Pollenkärna (n) Pollenslang Pollen som gror (n) Embryo (2n) (ny sporofyt) Haploid (n) Diploid (2n)
VÄXTFYSILGI LIVSCYKLER GÖMFRÖIGA VÄXTER (ANGISPERMER) Pollenkorn sprids med vinden eller djur Meios Haploid (n) Diploid (2n) Mikrospor (n) bildar pollenkorn Knapp Pollenkorn (hanliga gameter) Pollen färdas ner genom pollenslangen för att nå ägget Ståndare Fröämne Pollen landar på pistillen nära märket. En pollenslang bildas Meios Fruktämne Megasporangium Megaspor i fröämnet Embryo (2n) Ägg (n) Honliga gametofyter i fröämnet Endosperm (3n) (frövita) Frövita (3n) Mogen sporofyt (2n) Mitos Fröplanta (2n) Fröet sprids med vinden eller djur Frukt (utvecklas från fröämnets vägg) med frö Zygot (2n)
VÄXTFYSILGI VÄXTERNAS BEHV AV MINERAL
VÄXTFYSILGI VÄXTHRMNER Hormoner (från grekiskans hormon, driva på) är molekyler som fungerar som budbärare från en cell till en annan cell eller grupp av celler. Hos djur tillverkas hormonerna i speciella vävnader, hos växterna sker det direkt i cellen.
VÄXTFYSILGI FTSYNTESEN C2 6H2 + 6C2 + energi 0,6 kg 1,5 kg 2 C6H126 + 62 1,0 kg 1,1 kg
VÄXTFYSILGI FTSYNTESEN Reflekteras från bladen Klorofyll A Klorofyll B Mängden absorberat ljus Karotenider 400 500 600 700
VÄXTFYSILGI KLRPLASTERNA Granum = stapel av tylakoider Granum Yttre membran Lumen Lumen = hålrum i tylakoider Stroma = vätskefyllt rum H2C = CH CH3 CH3 CH3CH2 N N Mg Inre membran Tylakoider Stroma N N CH3 CH3 CH2 CH3 CH32C CH2 C= CH3 CH3 CH3 CH3
VÄXTFYSILGI CALVINCYKELN In 3 i form av 3 C 2 Rubisco Fas 1: Fixering av kol RuBP CALVIN- CYKELN 3-fosfoglycerat 1,3-bifosfoglycerat Fas 3: Återbildning av RuBP G3P G3P Fas 2: Reducering G3P = glycerat-3-fosfat G3P Glykos och andra organiska molekyler
VÄXTFYSILGI TRE VARIANTER PÅ CALVINCYKELN C3-växt C4-växt CAM-växt C 2 Mesofyll C 2 Karboxylsyra med 4 kol C 2 Karboxylsyra med 4 kol Natt 3 C 2 3 C 2 3 C 2 Dag Mesofyll Strängskidor Mesofyll Glukos Glukos Glukos
VÄXTFYSILGI FTSYNTES CH DEN MGIVANDE MILJÖN Fotosyntesen beror på: Ljusstyrka Temperatur Koldioxidhalt Vattentillgång
VÄXTFYSILGI SAMMANFATTNING Växterna är uppbyggda av olika typer av vävnader De flesta växter har ett kärlsystem för transport Livscyklerna varierar mellan grupperna Fotosyntesen är en komplicerad process och det finns olika strategier för att kompensera för utmaningar
VÄXTFYSILGI THE GREEN MATTER F PLANTS WE PRPSE T GIVE THE NAME F CHLRPHYLL. Pierre-Joseph Pelletier