LABORATIONSHANDLEDNING DROGMIKROSKOPERING PERMANENTA PREPARAT

Transkript

1 LABORATIONSHANDLEDNING DROGMIKROSKOPERING Laborationsredogörelse sker muntligen genom redovisning av utav handledaren anvisade prov. Observera att laborationshandledning och drogidentifieringstexten (av Gunnar Samuelsson, modifierad av Anders Backlund) bör läsas innan laborationen. Medtag och använd labrock, och vid beredning av fluoroglucininfärgning även glasögon! PERMANENTA PREPARAT Nedanstående beskrivningar är avsedda att fungera som handledning vid mikroskoperande av de permanenta preparat som varje labgrupp tilldelats. Vid arbetet med de permanenta preparaten uppmuntras ni att ägna god tid åt att orientera er i preparatet, samt att sträva efter att identifiera och lära er känna igen de olika strukturer ni finner för att sedan lättare kunna förstå vad drogpulverpreparaten innehåller. 1. Dicotyledonstjälk, tvärsnitt Dicot stalk, transverse section I tvärsnittet av denna karakteristiska och mycket unga stjälk från en dikotyledon kan man se hur en ordnad ring av kärlsträngar med xylem och floem ligger innanför den småcelliga barken. Då stjälken är så ung har ännu inte den vaskulära cylindern, stelen, utvecklats helt utan kärlsträngarna ligger ännu i separata stråk. En mångfald glandelhår kan ses som röda utskott från barken. I stjälkens mitt ser vi ett odifferentierat parenkym. 37

2 2. Ginko-stam, tvärsnitt Ginkgo stem, transverse section kambium I tvärsnittet av denna förvedade stam från en gymnosperm kan man se hur en utvecklad vaskulär cylinder, stele, med xylem (brun-rött) och floem (blått) ligger innanför den småcelliga barken. I gränsen mellan dessa finner vi ett några celler tjockt lager av små fyrkantiga och tillplattade celler, det så kallade kambiet. Innanför den yttre delen av barken ses också en mångfald kristaller, både druser sammansatta av många små kalciumoxalat-kristaller som grå-gröna svårfokuserade och taggiga bollar och enstaka större så kallade enkelkristaller. Vidare kan ett antal hartsgångar ses i tvärsnitt med kraftigt infärgade svarta hartsrester. I stammens centrala del ser vi en brun-röd ved bestående av lignin-inlagrat xylem, genomskuret av radiella s.k. strålar vilka ses som smala stråk av blå-gröna celler. 38

3 3. Monocotyledonstjälk, tvärsnitt (samma preparat som dikotledonstjälken) Monocot stem, transverse section I tvärsnittet av denna karakteristiska stjälk från en monokotyledon kan man se hur kärlsträngarna ligger oordnade, utspridda i stjälkens parkenkym (grundvävnad). I varje kärlsträng ser vi tydliga och välutvecklat xylem och floem omgivet att en förstärkt skida. Xylemet färgas rött på grund av sina kraftigt förstärkta väggar, under det att floemet med sina mycket mindre kärl utan förstärkningar blir blåaktiga. Ytterst ses en tunn men tät, mörkfärgad, bark. 39

4 4. Stenceller från Pyrus, päron Stone cells from Pyrus, pear I denna vävnad från frukten av Pyrus, päron, ses tydligt karakteristiska stenceller med mycket tjocka och kraftiga väggar som rödfärgas starkt av fluoroglucin. I stencellernas centrala delar kan en kvarvarande cellhåla, lumen, ses som en ljusare punkt. 40

5 5. Oljeceller i tvärsnitt av pericarpium från Citrus-frukt Oil cells in transverse section of pericarpium of fruit from Citrus I tvärsnittet av fruktväggen, pericarpium, från denna Citrus-frukt kan de stora ihåliga och karakteristiska oljecellerna ses. Dessa utgör ett dominerande inslag i Citrus-fruktens exocarpium som ibland industriellt kallas för flavelo det gula och innehåller de kommersiellt viktiga eteriska oljorna. Innuti dessa oljeceller ses rester av deras tidigare innehåll, samt delvis nedbrutna och sammanpressade cellrester som bildar insidan av håligheterna. Längst ut ses fruktväggens yttersta cell-lager epidermis motsvarande samma skikt hos ett blad, täckt av en vaxhinna som delvis bevarats i preparatet. 41

6 6. Tvärsnitt av Atropa-blad Cross-section of leaf from Atropa I tvärsnittet av detta blad från Atropa belladonna kan man se en tydlig kärlsträng, en s.k. bladnerv, med xylem och floem och kraftiga förstärkningar på ovan- och undersidan. På vardera sidan i bladskivan ses epidermis ovan och under, ett tydligt pallisadparenkym, ett aerenkym, och rikligt med klyvöppningar framförallt på bladets undersida. I vävnaden ses också stora runda, grå celler fyllda med så kallad kristallsand vilka är mycket svåra att fokusera. I bladskivan kan också ledningsvävnad i längdsnitt förekomma. Svagt rödfärgade delar av bladets hårbeklädnad kan ses vid eller nära epidermis. 42

7 7. Tvärsnitt av blad från Galanthus, snödroppe, en monocotyledon Cross section of leaf from Galanthus, a monocotyledon I detta tvärsnitt av ett blad från Galanthus, snödroppe, som är en monokotyledon kan man se en annorlunda typ av organisation jämfört med bladet från dikotyledonen Atropa i det förra preparatet. Ledningsvävnaden är mindre tydlig, ordnad i flera tunnare parallella stråk eller nerver. Ett särpräglat drag är de stora luftfyllda kanalerna som ger bladen hos snödroppen deras kraftiga tvärsnitt och känslan av mjuk och fjädrande vävnad. Ytterst ett distinkt epidermis av små tätt sammanfogade celler. 43

8 8. Tuber av Solanum, potatis, tvärsnitt Tuber of Solanum, potato, in transverse section I detta preparat kan man se den näringsupplagrande vävnaden i en tuber. En lucker vävnad av stora celler, många med ett innehåll av stärkelsekorn som färgats röda i preparatet. Stärkelsekornen i tubrer från Solanum anläggs som ett litet korn vilket byggs på med lager efter lager. Detta ger den rundade formen och tydligt strierade strukturen hos stärkelsekornen från Solanum, vilket skiljer dem från exempelvis stärkelsekornen hos Oryza, ris. Ljusbrytningsfenomen brukar göra att det ursprungliga lilla kornet syns som en svart prick i kornet, ofta benämd hilum öga. 44

9 DROGPULVER Nedanstående beskrivningar är avsedda att fungera som handledning vid mikroskoperande av de åtta drogpulver som varje labgrupp tilldelats. Observera att bildmaterialen kan vara sammansatta från flera källor och ibland visa samma strukturer på något olika sätt. Av de olika karakteristika som nämns kan det ibland vara svårt att se samtliga, men de markerade med en * är de mest karakteristiska. Innan ni påbörjar arbetet med drogpulvren återlämna de permanenta preparaten! Vid arbetet med drogpulvren uppmuntras ni att ägna god tid åt beredandet av preparat. Förutom vatten finns färgreagenser att tillgå, jod-jodkalium för påvisande av stärkelse och fluoroglucin för infärgning av förvedade delar. Planera preparaten och bedöm vilka infärgningar som kan vara relevanta och motivera varför. 9 & 10. Stärkelse, Starch, Amylum Vetestärkelse, Tritici amylum Potatisstärkelse, Solani amylum Lägg märke till skillnaderna i storlek och form hos dessa två typer av stärkelse, och jämför dem också med de små kornen av stärkelse som ni ser i några av de andra proverna. I potatisstärkelsen ses en relativt tydlig striering* till följd av att stärkelsekornen byggts upp i lager liknande årsringarna hos ett träd. Dessa syns tydligare vid infärgning med jod. I risstärkelsen är kornen mer homogena ovan ses ett exempel på en syntetisk fiber från en röd tröja!

10 11. Kinabark, Cinchona cortex, Cinchona spp. a b c d a. Svagt röd-bruna parenkymceller och gråaktiga celler med kristallsand; vanliga och karakteristiska. b. Långa fibrer* och bitar av trasiga fibrer, svagt gulaktiga; väldigt vanliga och karakteristiska. c. Små, runda eller ovala stärkelsekorn från parenkymcellerna; mindre vanliga och ett mindre karakteristiskt element d. Delar av röd-brunt parenkym; vanligt* OBS! Kalciumoxalat får inte förekomma som druser eller enkelkristaller, ej heller får stenceller eller kärl förekomma. 46

11 12. Kanelbark, Cinnamomum cortex, Cinnamomum zeylanicum a d f b c e a. Celler från märgstrålarna med små nålformade kristaller (rafider), brunaktigt; vanliga och karakteristiska element. b. Fibrer* och delar av trasiga fibrer, gulaktiga; väldigt vanliga och karakteristiska. c. Stenceller (sklerider) *, svagt gulaktiga med tjocka väggar; mycket vanliga och karakteristiska. d. Celler från bark-parenkym med små, nålformade kristaller och enstaka sekretceller med eterisk olja, gulaktiga; vanliga och karakteristiska. e. Celler från bark-parenkym, stärkelseinnehållande; vanliga men mindre karakteristiska element. f. Stärkelsekorn; vanliga men mindra karakteristiska. OBS! Hår får inte förekomma 47

12 13. Kräkrot, Ipecacuanha radix, Cephaelis acuminata a. Delar av korkvävnad, brunaktigt; ej vanligt och mindre karakteristiskt. b. Stärkelsekorn; vanliga och karakteristiska. c. Kalciumoxalat nålformad (rafider) *; vanligt förekommande och karakteristiska element. d. Bitar av ved; vanliga men mindre karakteristiska. e. Parenkym-celler med rafidbuntar; mycket vanliga och karakteristiska. OBS! Stenceller och kalciumoxalat i form av druser eller enkelkristaller får inte förekomma. 48

13 14. Lakritsrot, Liquiritiae radix, Glycyrrhiza glabra a) Kalciumoxalat i form av enkelkristaller*, samlade i kristallkammarceller*; väldigt vanliga och karakteristiska. b) Biter av veden med kristallkammarceller och gulaktiga fibrer; mycket vanliga och mycket karakteristiska. c) Bitar av trasiga fibrer; vanliga men mindre karakteristiska. d) Gulaktiga bitar av trasiga kärl; vanliga och karakteristiska. e) Stärkelsekorn; mycket vanliga men inte särskilt karakteristiska. f) Bitar av parenkymvävnad; mycket vanliga men inte karakteristiska. OBS! Hår, stenceller, druser eller kristallsand får ej förekomma. 49

14 15. Belladonna-blad, Belladonnae folium, Atropa belladonna a) En bit av ett blad i tvärsnitt, med parenkymceller och celler med kristallsand*; vanliga; celler med kristallsand är ett mycket karakteristiskt element. b) En bladbit med parenkymceller, kärl och kristallsand; vanliga och mycket karakteristiska. c) En bit bladepidermis, stomata med 3-5 biceller (anomocytiska) *; vanliga och karakteristiska. d) Körtelhår; ovanliga men karakteristiska. e) En bit av bladet i låg förstoring, celler med kristallsand (jfr. b) OBS! Stärkelse och stenceller får ej förekomma. 50

15 16. Senna-blad, Sennae folium, Cassia senna a) Bladfragment i tvärsnitt. b) Bitar av bladets yta med epidermisceller, hår, stomata; vanliga och karakteristiska. c) Kalciumoxalatkristaller i form av druser; karakteristiska. d) Encelliga, böjda senna-hår *; vanliga och mycket karakteristiska. e) Slemcell; mindre vanligt förekommande. f) Bitar av fibrer med kristallkammarceller; vanliga och karakteristiska. g) Epidermis med stomata*, 2-4 biceller (paracytiska) och hår; karakteristiskt. h) Enkelkristaller. 51